• No results found

HÄ ST D ILIGEN ST RA FIK I FRÄ M M A N D E LÄ N D ER KO RT ÖV ERSIKT

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HÄ ST D ILIGEN ST RA FIK I FRÄ M M A N D E LÄ N D ER KO RT ÖV ERSIKT"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

H Ä ST D ILIGEN ST RA FIK I FR Ä M M A N D E LÄ N D E R

KO RT Ö V ER SIKT

Av Paul G erhard H eurg ren

Med den forntida romerska posten, Cursus p ublicus, som grundades av k ejsar Augustus (63 f . K r. 14 e. K r.) beford rades ej blott kejsarens, ämbetsmäns och off icerares brev utan även t ill häst eller i vagna r k ej- saren med följen och de, som reste p å upp d rag av honom. Sedan C ur sus publicus upphört p å 500-talet e. K r. d röjde det länge, innan någon kom- binerad post- och passagerartrafik kom igång igen . D å de utmärk ta romersk a v ägarna fick förfalla, v ar det under fl era å rhundraden svårt att i Mellan- och Sydeuro pa resa i v agn o ch hart när omöjligt i nor ra Europa. U nder största delen av medeltiden beford rades post som regel till fots. P å samma sätt färdades flert alet resande. Mera v älsit uerade red eller reste i bärstolar hängan de mell an två hästar. Först mot medelt idens slut började ute i Europa hästar och v agnar anv ändas för resan de och ryttare för beford ran av post.

Innan diligenst rafik sk ild ras kan det vara sk äl ange, vad som avses därmed. En utmärkt fast något omst ändlig förk laring ges i ett 1747 ut- givet arbete. D et , som senare k allades diligenst rafik, får här heta

»fahrende ordinaire Post ».

»Eine fahrend e ordinaire Post ist, w enn J ahr aus und ein, an gewissen Tag und Su n de ein bedeckt oder undb edeckt er auf reisende P ersonen und Guter zugleich gerichteter Wagen oder K utsche, die vorhandene Briefe, P ersonen und der P ostordnung nach erl aubte Waaren oder auch n ur P ersonen und Waaren samt den zu dieser gehö rigen Fracht-Briefen, oder in Ermangelung der Waaren auch n ur P ersonen v el v ice verca auf der beständige einerlei route behaltenen P ostst rase, gegen ein sicheres ein for allemal festgestelltes Geld, auf die nächte Statio n und so immer fort 17

(2)

w eit ergeliefert werden.» K ort och gott , diligenser kun de förekomma under flera olika former. O rdet diligens t ros härstamma fr ån det itali- enska utt rycket »ordinarii in diligenze», lik a med snabba budbärare till fots.

M an v et nu ej , när den första regelbundna post- och p assagerart ra- fiken eller diligenst rafiken under nyare t iden start ade. 15 85 v ar häst- diligenser i t rafik mellan Leip zig och P rag. 1611 gick »caret te» eller

»ca rozze» å linjen Wien- P rag- P olen. K ur fursten i P reussen ordnade d iligenst rafik 1646- 1649 fr ån Memel till D an zig och fr ån K önigsberg till Warschau. H errar Tassis, senare kallade T hurn und Taxis, vilk a länge hade monopol p å p osten i stora delar av Tyskland, satte 166 diligenser i t rafik fr ån Leip zig över H alle och Magdeburg till H am- burg. 1748 fi ck Berlin dagligen diligensförbindelse med H amburg. En svensk p rovinsialläkare,

J.

M . Bergman, som 1825 reste med diligens i Tyskland, har i ett av honom utgivet arbete omtalat, att ä en och sam- ma st räcka använ des först 4 hästar och senare 6 hästar.

D en fr ansk e kejsaren Ludvig X I V (1638- 1715) lät i hög grad för- bätt ra v ägarna inom sitt rike. Av denna anledning kunde under hans regering stora v agnar relat ivt snabbt befordra post och p assagerare först och fr ämst mellan P aris och Lyon . D enna t rafik imponerade så p å folk, att de gav de anv ända v agnarna n amnet diligence. Man hade t alat om diligence, lika med snabb, i samband med löp an de bud, och då låg det nära till hands att använda samma ord om snabba åkdon. F rån F rank- rike sp red sig t ill flera länder, bl. a. Sverige, o rdet diligens som beteck- ning p ä hästäk don, som regelbun det befordrade post och passagera re.

U nder 1600- och 1700-talet f ärdades resande i Englan d med post- v agnar, men dä dessa kördes län gsamt, och det allt emellanät hände, att posten röv ades bort och de resande plun drades, föred rog de fl esta att istället anv ända p riv ata åk don . En teaterägare, J ohn P almer, som fann det engelsk a postverkets p ersont rafik högst ot illfr edsställande, ut- verkade av däv arande engelske p remiä rminis tern P itt tillständ at t 1788 sta rt a diligenst rafik . R edan 1790 hade P almer diligenser, i England k all ade Mail-coaches, i t rafik i hela landet . För att förhind ra överfall lät han v arje diligens åt följ as av v äpnad v akt . Tidigare hade resan fr ån Lon don till Edinbur gh t agit sex dygn . Med P almers diligenser av verka- des denna st räck a p i t re n ätter och tvä dagar. Men denna hastighet an- såg somliga v ara mycket farlig. T ill stor hjälp för diligenst rafiken v ar de v ägförbätt ringar, som i början av 1800-ta let genomfördes i England p ä initi ativ av J ohn Louden McA dam, v ars namn gar igen i beteckning-

(3)

F ran sk dil igen s. Li tog raf i av G ustav e D av id . T illh ö r Postm useum .

En gelsk d iligens. L it og raf i av W . H uf / am ef t er m !ilning av J.F . H errin g S en . T illh ö r Postm useu m.

(4)

en makadamiserade vägar. 1835 var i England 700 »royal mail coaches»

(k ungliga p ostvagnar) och 3 300 stage coaches (rutt vagnar) i t rafik p å v ägarna. D en berömde svenske historikern Erik G usta f Geijer, som 1809- 1810 vistades i England, sk rev dä rifr ån, att »i afseende p å akomm endationer för resande är dett a land det första i värl den . H ästar- na är ypp erliga, med ekip agerna, d. v . s. p ostvagnarna , kunde man bril- jera i Sveriges huf vudstad, och p å värdshusen fr amkallar ett ord alla tänk bara bekvämligheter. »

D et första försöket i D anmark med diligenst rafik gjordes 1798. D å insat tes en diligens ä linjen K öbenh avn H elsingör och en annan ä lin- jen K öbenhavn K orsör. Init iativtagare härti ll var en tidigare guvernö r i D anska Västindien, Walt hersdorff. En diligens anskaff ades fr ån U . S. A. och en annan t illverk ades i D anma rk. N är dessa båda v agnar var förslit na upp hörde t rafiken. D en 27 januari 1804 utfärdades en dansk förordning om t ransportväsendet . » Vognmaendene» fick genom denn a förordn ing ord er att anskaffa bäde hel- och halvtäckt a vagna r för beford ran av resande. 1832 fanns det i D anmark ej mind re än 85 d iligenser. Efter dett a å r utvecklades den danska diligenst rafiken än mer. K ulmen nåd des i slutet av 1840-talet. 1846 beford rades 12 294 resanden med p aketp oster och 52 470 med p erson poster. 1847 var den första danska järnv ägslinjen färdig för t rafik. O ch all t efter som jä rn- vägslinjerna ökades i längd minskades diligenst rafiken. D en sista dan- ska hästdiligensen, som slutade sin trafik 31 ma rs 1912, kan n u beskä- das i p ost- och telegrafmuseet i K öbenhavn .

Från 1759 beford rades med hästar och v agnar p aket och silvertackor fr ån en gruva nära Kongsberg i N orge via K rist iania och genom Sverige samt v idare till K öbenhavn, fr än 1770 togs även p assagerare med. I en norsk ti dning för det ta är annonserades, att v agnarna var »ikke bare bekvemme for t ransport men endog commode for P assagerer, d a disse Vogne bliver med D aek kener over, hvori de i ondt Veirlig kunde sidde Törre og F raktgods ligge under god konsev ation .» 1770 var avgiften för en p erson , som reste st räckan K ristiania K öbenhav n, 13 riksdaler om sommaren och 15 om v intern. 1788 hade 8 p assagerare, 1789 30, 1790 39, 179 1 50 och 1792 39 befordrats med »D en norske eksp resse» eller

»Sölvp osten ». Taxa för p aket , som sändes med denna post, utgavs också 1788. Ibland följde stora summor med, vid et t till fälle 1812 ej min dre än 1 000 000 riksdaler i sedlar . 1812 utfärdades fr ån svensk t håll förbud för and ra än danska r och norr män att följa med den norska p assa- gerare- och p aketp osten genom Sverige. Men dessa resanden fick ej av-

(5)

En roman tisk diligensf ä rd i Bay er 1871. S tälstick av I . Bank el.Til lhörPostm use m .

(6)

v ika frän huv udst räcka n och ej heller göra läng re uppehäl l pä nägon p lats, än som var nödv ändigt för vila. Ganska mycket gods expediera- d es med denna norska post, en gång 1 600 p und kaffe och en annan gång 50 lådor te. Tullen i H älsingborg stopp ade ibland varor, som skulle avgå till N orge. Eft er en del skr iverier kom de k varhåll na varor- na som regel iväg. I juni 1813 upp hörde denna t rafik . N ägon hästdil i- genstra fik har senare ej förekommit i N orge.

I nom Finland har post och p assagerare ej regelbundet beford rats med hästäkdon.

H ästdiligenserna var till en början mycket obekväma. D e vilade på t räaxlar och var öpp na med ostopp ade säten utan ryggstöd. D å den tidens vägar va r i dåligt skick, måste det ha va rit synnerl igen t rött samt och besvärligt att färdas med dessa vagna r. Så småningom blev diligen- serna bekvämare. D e gjordes heltäck ta och fick fjäd rar samt dörrar på båda sidor och stoppade mjuk a säten med ryggstöd. U t rymmena utöka- des bety dligt och dett a förde med sig, att v agnarna blev tunga och måste d ragas av flera hästar, oft ast fy ra men ibland sex. I regel sty r- des hästarna av en k usk eller p ost iljon , som satt p å k uskbocken. Men det förekom, att mannen p å k uskbocken byttes ut mot en postiljon, som red p å en av de bak re hästarna i ett fy rsp ann och även på en av de f rämsta i et t sexsp ann. I början av 1800-tal et ind elades i F rank ri ke, England och O ster rike diligensut rymm en a i t re klasser, motsvarande sena re tiders t re klasser p ä tägen. F rämsta av deln ingen i t reklassdiligen- serna v ar un der k usksätet . Mit t i v agnen v ar and ra klass och bakerst t redje. P å flera av de stora diligensernas t ak fanns också plats för p assa- gerare. Tyska diligenser fanns det p å 1820-talet och även senare, v ilka kunde taga med up p till 12 p assagerare.

Efter hand som diligensernas antal ök ades, anlades fler och fl er värdshus utmed de vägar, som t rafikerades av dessa åk don. Sin största omf att ning nädde häst diligenst rafiken i Europ a under förr a hälft en av 1800-talet . Sedan insk ränktes den efter hand som fler och fler järn- väga r byggdes. Mot slutet av 1800-talet upphörde hästdiligenser nästan helt att t rafikera v äga rna. In p å 1920-talet förekom dock sådan t rafik på en och annan linje i Schweiz och Tysk land. D e hästd ragna p assage- raråk donen har numera eft erföljare i bildiligenserna eller postbussarna, och dessa och and ra motordrivna äk don har blivit svära konk urrenter till jä rnvägarna, som dä rför tvingats upp höra med t rafik på den ena linjen eft er den andra.

(7)

Skild ringar i romaner och memoarer ger oss begrep p om, hur det v ar att färdas med gamla tiders post diligenser. D en finske lit teratur- och konsthistorikern Y rjö H im har givit ut et t int ressant arb ete, »D en gam- la postvagnen och n ågra av dess p assagerare.» I dett a omtalas, att den fr ansk e k ritikern och förfat taren H ippoly te Tai ne (1828- 1893) i sin roman »Eti enne May ran» livf ullt sk ildrar en diligensfärd, som han gjor- de som pojke. H an lyssnade »med ett slags bedöv ad häp nad till p iskor- nas smällande, hjulens gnisslande och dånet mot stenläggningen. Vagns- rutorna sk allrade, hundarna sk äll de, gatpojkarna k längde sig upp i v agnen bakom rotun dan, tjänstflickorna skyn dade ut till gärdsportar -

na, hela staden bet raktade avfärden . K on duktören blåste i sitt horn och Et ienne som satt b redvid honom, st irrade p å hans halsådror, som sväll- de upp under blåsandet, och på hans k inder som blev allt rödare.»

- »Vagnen p asserade med väldigt buller många sovande byar, och husen höjde sig plötsligt, med sina låga slutt ande t ak, likt bet ande hjordar p å ömse sidor om vägen och sågo ut som levande v arelser, v ilka ryckts upp ur sin sömn.»

I J örgen Bergsöe »Postv aesenets historie» är intagen en dansk dams sk ild ring av en diligensfärd på 1830-talet . Brottstyck en av denna åter- ges här.

»Med vilken glädje och v ilken förund ran erfor ej allmänheten i H er- rans år 1834, att man för fr amtiden k unde komma f rän K öbenhavn t ill O dense i stängd v agn, k aret , utan att ha besvär med att få sit t p ass p ätecknat eller med att beställ a b iljett för p asserandet av Store Bält . T änk ! K aret med en k örhasti ghet av / s mil per ti mme och med b lott en timmes upp ehåll på var stat ion man hade att p assera.

Att se den breda gula k aro ssen med kupe f ramtill, sto ra lyktor, den ståtl iga i högrött k lädda k usken och de fy ra hästarna svänga ut av postgå rden på K öbmagergatan måste göra en dansk v arm om hjärt at och övert yga honom om att man följde med tiden.» »Vagnens ytt re v ar imponerande, och gjorde man sedan bekantskap med v agnens inre , fann man otaliga bek v äml igheter, som man ti digare icke haft en aning om : matta p å golvet , stopp ade säten med fjäd rar, remmar till att v ila armarna i och n ät under taket för småsaker. D e sex y ttersta p assa- gerarn a, tva i k up en och fy ra i vagnen, k un de dessutom genom de stora spegelglasrutorna glädja sig över utsikten, et t nöje som däremot var mycket inskränk t för de, som hade mittp latserna . O gon- b licket kom, dä postfu nk tionären anvi sade va r och en hans pl at s och ropade kör. Så bläste postilj onen i sitt horn, smällde med sin långa

(8)

p isk a över d e fy ra häst a rna och följ d av fl era eller fä rre biv agn a r, som r ym de de resly stna, vi lk a ej k und e få p lats i k areten , k örde den ut p å gat an , v a rest alla v eko åt sidan .

I R osk ilde och öv riga st ä der, d är det fanns p ostkon t or, v a r d et dä r- emot et t län gre up p ehåll. Brevp ost en blev avlev erera d, dä r k om u tv ila- de h ästa r, och om det v a r n ödv än d igt an sk aff ades ny a b iv agn a r. P assa- gera rna, äv en i den genomgåen de stora p ostk a reten , stego d ä rför n äst an allt id ut och intogo fö rfr isk n in ga r i den sä k allade p ostgä rden, som för- ban d det k ungliga p ostkon t oret med et t p rivilegierat gästgiveri. D et v a r ej ov anligt , att d en k unglige p ostm äst a ren sj älv , understöd d av en så k allad Lit senb roder, satt e stega r t ill v agn a rna och hjälp t e de resan de ut.

T y fast än d iligensen hade fotsteg, som en an nan k a ret , v a r det dock en gan sk a v an sklig sak at t k omm a n ed f rän k up en .»

En d rast isk sk ild ring av en d iligensfä rd ger den beröm de och v ida k än de d ans ke förfat taren Sören K irke gaa rd (1833- 1855) i »Gjen- t agelser ». H an h ade rest med bå t frän K öb enh avn t ill Stra lsun d och dä rifr å n med d iligens först t ill H amb ur g och sedan t ill Berl in . O rn land sv ägsfä rden sk rev h an .

»Blan d de lärda rå der det sk ilda meninga r, om v ilken p lat s som ä r bekv äm ast i en p ost d iligens. För ra gån gen hade jag y t terp lat s fr am- länges in ne i v agnen (som av många hålls för en verk lig v inst) och blev då un der lop p et av 36 t imm a r så hop sk ak ad med m in a i sanning nä r- m ast e, så hop k n åd ad m ed dem t ill en en d a stor k rop p , at t jag n ä r v i kom t ill H ambu rg v ark en v isste, v ilk et ben som v a r m it t ell er v a r jag h ade m it t först än d . För at t ätminstone bl i en lem p a en nägot m ind re

k rop p tog jag den na gån g (fr ån H ambur g t ill Berl in) p lat s i den lilla k up en. D et v a r en fö rän d ring. Lik aledes up p rep a des al lt . Posti ljon en bläste, j ag slöt m in a ögon , hän gav m ig ä t fö rt viv lan och t änk te som jag i dylik a sit uat ioner b ruk a de t än k a : G ud v et om d u håller ut , om d u v erk ligen k om mer till Berl in och om d u n ågonsin blir en ensk ild m ännisk a mer, ell er om d u m ä rk t m ed et t outp lån ligt m in ne av at t d u ä r en lem p å en stö rre k rop p . M en så k om jag t ill Berlin .»

D en na sk ild ring ä r överd riv en och galghumo rist isk . Men n ägon san- ning ligger säk ert dä ri. D en förut om t alade

J.

M . Bergman blev , eft er v ad h an sk ild rat , fr uk t an sv ärt om sk ak ad un der en fä rd 1825med di li- gens t ill Bremen, men imp onera d blev han i F rank fu rt am Ma in, d ä r han såg ej m in d re ä n 36 v agna r v id p ost huset . O m livet v id och i dessa v agn a r sk river han följan de. »H erra r och d amer t rän gs hä r m ellan häst a r, p osti ljoner och p ak et , m an hör sk rik p å fl era sp räk , p osth orn ,

(9)

Diligensen Jr&n Hamburg kör in p& postg&rden i Köbmagergadc i Köbenhavn, om.lering 1845. Del av m&lning av Rasmus Christiansen. Tillhör Dansk Post- og Telegrafmusem.

(10)

svo rdom a r, ömma av sked , gnäggand e h ästa r och inom n ågra m in uter ä r hela säll skap et up p löst, v a r och en rullar m ot mot sat t a än d an av v ä rlden , v ilken bild av d et mä nskliga livet. »

Flera t ysk a skalder ha r besj un git d iligensfä rder och de ho rnblåsande p osti ljonerna . H ein ri ch H eine (1797- 1856) sk rev, sedan han un der et t

up p ehå ll i en d iligen sfä rd t rä ff at en p rin s, följande.

»Eine grosse Lan dst rass ist un s' re Erd' , W ir M enschen sin d P assagiere;

m an ren net und jaget, zu F uss und zu P ferd , W ir Luufer oder C ouri ere.

M an fähr t sich v o ruber, m an n icket m an gri sst m it dem T aschent uch aus der K a rosse;

man hä tt e sich gern e geherzt un d gek i sst, D och jagen v on h in nen d ie R osse.

K aum tra fen w ir uns auf derselben St ation H erzliebster P rin z A lexander,

D a bläst scho n z ur A bfah rt der P ostillon , U n d bläst uns schon auseinan der. »

N ä r männ isk o r i v å r t id läser H eines d ik t t ycker de n og, att t alet om a t t jaga iv äg med diligens låter löjligt , då m an m ed så dana åk don k unde till ryggalägga högst en m il p å en t im me. M ed t anke p å v å r t ids tåg och b ila r, för att ej t ala om luft ens fa rk ost er, k an m an säga at t allt ä r rela-

t 1v t .

D en österrikiske dik t a ren Len a u, v a rs v ersst ycken mest gå r i m oll, h ar i »D as Post ho rn » sk ild rat en di ligen sfärd. N ägra v erser av den na dik t å terges hä r.

»Ferne , leise hör ich do n Eines Post horns K län ge, Plöt zlich w ird m ir um das H erz N un noch ein s so enge.

Töne, W an dermel odie, D urch die öden St rassen ; W ie so leich t eina nder doch Menschen sich v erl assen ;

(11)

Lustigt rollt der Wagen fort U eber Stein und Brucken ;

Stand nicht wer an seinem Schlag Mit verweinten Blicken?

Mag er steh n ! die Thräne k ann N iche die Rosse halten ; Mag der rauhe G eisselschw ung I hm die Seele sp alten !

Schon verhallt des H ornes K lang Ferne meinem Lauschen,

U n d ich höre w ieder n ur H ier das Bächlein rauchen.»

H elt andra och lättare toner ljuder i den fr anske sk alden A ntoine D esaugiers (1772- 1827) långa dikt »Tableau de P aris a cinq heures d u ma tin », ur vilken t vå verser här anföres.

»Q uand vers C yt here Le solita ire

Avec mystere D irige ses p as, La diligence, P art p our Mayence, Bordeaux, Florence, O u les P ays Bas.

'Adieu done, mon pere, A dieu done, mon f rere, A dieu donc mere, A dieu mes pet its'.

Les chevaux henn issent, Les fouets retentissent , Les vit res f remissent - Le voila part is.»

(12)

Skalden har insp irerats av stojet och stimmet k ring diligenser, som avgick f rän P aris redan frän kl 5 p a morg on en.

N u är stämningen fr ån gångna t iders diligenser bort a, en stämning som den tidens människor kun de uppleva, t rots de stora besvärligheter, som då oft a var förenade med resor. N u är det snabbheten, som får er- sätta stämningar, men något av dett a har man dock p å en del håll, t . ex.

i Schweiz, sök t hålla kv ar genom att låta postbussarnas signalhorn ljuda lik t de melodier som häst diligensernas postiljoner bläste.

K ällor

Aa rak , A sb jörn, Sölv p osten f ra K on gsberg ti l K 6benh avn i ä rene 1759 +il 18 14.

N o rsk F ilarelistisk Ti dsskri ft , n r 4, 1960.

Bcrrum, H a ns, N orges posth istoria 1720- 1814, K risti an ia, 1906.

H eu rgren, P a ul Gerha rd . A llmän post h isto ria, D el II , St ockholm, 1928.

H irn , Y rjö. D en gamla postv agnen. Stock hol m, 1926.

K ierkegaa rd, Sören. Gjentagelser, i K ier kegaa rd, u rva l av La rs Göransson, H el- singfors, 1956.

Ku sgen , Wi lhel m m .fl .H an d wö rt erb u ch d es Po stwesen s, Berl in, 1927.

Z illiacus, La urin. D et gula hornet , G limta r u r p ostens o roliga h istoria, H elsingfors, 1958.

P ost st amm b uch . Ber lin, 1877.

References

Related documents

Kortet levereras separat tillsammans med bonusgåvan, en klassisk kockkniv av hög kvalitet med ett greppvänligt handtag.. Storleken på kniven är

För kvartalet uppgick vinst per aktie efter skatt och full konvertering till 0,84 SEK (0,71), en ökning med 18%.. Vinst per aktie efter skatt och full konvertering

De förväntas alla bidra till ASSA ABLOYs vinst per aktie under 2000.. • Genom förvärvet av Lockwood uppnåddes en ledande position

I lokal valuta uppgick ökningen till 28 % varav den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till 6 procent, förvärvade enheter svarade för 22 % av

Omsättningen för perioden januari till och med september 2002 uppgick till 19 008 MSEK, vilket motsvarar en ökning om 17%.. Den organiska tillväxten uppgick

I lokal valuta uppgick ökningen till 27% varav den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till 5%, förvärvade enheterna svarar för 22%.. av

Försäljningen för de tyska enheterna ökade under det tredje kvartalet med 4% och den organiska ökningen för året som helhet uppgår till 1%.. Effeff utvecklas väl och

Tillväxten inom området Identifiering är fortsatt stark och ökade under kvartalet till 19% och uppgår för helåret till 10%.. Ökningen hänger samman med ett generellt ökat fokus