Marina Tilderlindt HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/130175
Plats Lokal: Sirius, landstingshuset, Karlstad, kl. 9.00–16.00
Närvarande Presidiet:
Ingvar Klang (M), Karlstad, ordförande
Anders Nilsson (V), Nykroppa, vice ordförande Ledamöter:
Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle
Naeimy Blücher Johansson (FP), Kristinehamn Pia Falk (S), Munkfors
Tommy Glader (S), Charlottenberg Görel Hopman (SIV), Kristinehamn Agnes Utter (MP), Kristinehamn Ersättare:
Kenneth Johannesson (S), Arvika
Ann-Marie Lindström (S), Kristinehamn Anders Ljungsten (M), Forshaga
I tjänsten:
Marina Tilderlindt, beredningssekreterare Särskilt inbjudna:
Thomas Hernes, Försvarsmedicinscentrum Lars Hennix, styrelseordförande i Mobilgruppen Ej närvarande Birgitta Gauffin (S), Karlstad, ledamot
Olof Olsson (KD), Säffle, ersättare
1. Ordförande hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.
2. Föredragningslistan fastställdes.
3. Minnesanteckningarna från föregående sammanträde den 26 augusti Beredningen godkände föregående minnesanteckningar och lade dem till handlingarna.
4. Mobila sjukvårdslösningar Försvarsmakten
Thomas Hernes, från Försvarsmedicincentrum i Göteborg, höll en före- dragning om mobila, modulära sjukvårdslösningar utifrån Försvarsmak- tens verksamhetsområde. Försvarsmedicincentrums övergripande mål är att säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård inom Försvarsmakten i fredstid, vid internationella fredsinsatser, i händelse av krig och katastrof samt under väpnad konflikt. Försvarsmedicincentrum rekryterar och utbil- dar sjukvårdspersonal och arbetar med att utveckla teknik, metoder och
taktik inom sjukvårdsområdet. Personalen utgörs av civila specialister som bl.a. läkare och sjuksköterskor, men också officerare och reservofficerare.
Försvarsmakten har i viss utsträckning tillsvidareanställd personal, fram- förallt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men i övrigt sker rekrytering efter behov och uppdrag. Utöver den fasta personalen rekryteras specialist- läkare och specialistsjuksköterskor med minst fem års arbetslivserfarenhet från olika landsting runt om i Sverige. Chefsläkare och personal i ledande funktioner handplockas. Försvarsmakten har inte haft några svårigheter att rekrytera personal eftersom många läkare och sjuksköterskor ser det som meriterande att arbeta inom Försvarsmakten. En läkare eller sjuksköterska specialiserad i traumavård får exempelvis möjlighet att behandla lika många traumapatienter en vanlig fredagkväll i Sydafrika som sjukvårds- personalen får behandla på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under ett helt år.
Verksamhet vid internationella insatser
Försvarsmaktens sjukvård har, enligt Thomas H, utvecklats så att man i dag kan erbjuda en högkvalitativ vård likvärdig den landstingsdrivna sjuk- vården. Inför en internationell insats genomförs en nulägesanalys och när behovet är klarlagt bygger man ihop en mobil sjukvårdsinstans som mots- varar analyserat behov. En sjukvårdsinstans byggs upp på plats och utgörs av stora tält som sätts samman till en sjukvårdsenhet. Liksom på ett lands- tingsdrivet sjukhus finns de olika sjukvårdsavdelningarna representerade som vårdcentral, laboratorium, traumaavdelning, IVA-avdelning, sterilav- delning osv. Den medicintekniska utrustningen håller en hög nivå och det ställs samma krav på exempelvis partikelrenhet i operationssalen som på landstingsdrivna sjukhus.
Eftersom Försvarsmaktens sjukvårdsinsatser utgår ifrån analyserat vård- behov har man särskilt valt att specialisera sig på barn- och mödravård.
Demografin ser annorlunda ut i de delar av världen Försvarsmakten verkar och många länder har en ung befolkning med stor andel invånare under 18 år. På grund av de demografiska förutsättningarna finns också medicinska områden man inte valt att prioritera, exempelvis geriatrik och onkologi.
Thomas H menar att det skulle vara intressant att i samarbete med lands- tingssjukvården undersöka hur väl Försvarsmaktens sjukvård står sig i förhållande till den vårdbelastning och de behov som finns i Sverige.
Utvecklingsområden
Försvarsmakten samverkar i dag med olika myndigheter och organisation- er och verkar tillsammans med andra nationer vid internationella insatser.
I samarbete med andra länder kan det uppstå svårigheter när det handlar om vilken nations lagstiftning som ska gälla, vilket journalsystem som ska användas osv. En viktig aspekt i att utveckla samarbetet mellan olika in- stanser som arbetar åt samma håll, menar Thomas H, är att hitta samver- kansformer för att gemensamt använda den medicintekniska utrustning som finns. Med dagens snabba medicintekniska utveckling finns en håll- barhetstid om ca fem år och eftersom utrustningen är dyr att införskaffa är det viktigt att den används på optimalt sätt. Just nu arbetar Försvarsmedi- cin för att försöka ersätta den militärgröna färgen på sjukhustälten med en
mer neutral färg. Eftersom befolkningen i många länder där Försvarsmak- ten verkar har en misstro och känner en rädsla inför militära institutioner är det viktigt, menar Thomas H, att hitta en lösning som inte skrämmer bort människor i behov av vård.
5. Mobila sjukvårdslösningar i praktiken
Lars Hennix, styrelseordförande i Mobilgruppen, höll en föredragning om hur mobila sjukvårdslösningar kan användas i praktiken. Lars Hennix har arbetat med olika mobila lösningar och har 25 års erfarenhet från över 350 mobila projekt.
Enligt Lars H är de mobila sjukvårdslösningarna uppsökande, flexibla och kostnadseffektiva. Fördelarna med mobila sjukvårdslösningar är att flytt- bara enheter är lättare att ”merutnyttja”/optimera. De är flexibla när det gäller plats, tid, funktion och innehåll, enligt Lars H. Mobila sjukvårdslös- ningar är patientnära eftersom man i stället för att ta patienten till sjukvår- den, tar sjukvården till patienten. Enligt Lars H är mobila sjukvårdslös- ningar även kostnadseffektiva eftersom man till fullo utnyttjar lokaler, dyrbar medicinteknik och utrustning och optimerar kapacitetsutnyttjandet i jämförelse med fasta enheter. Med lokal röntgen, ultraljud, telemedicin m.m. går det att med en mobil sjukvårdslösning också att ställa en snabb- bare diagnos med hög kvalitet, menar Lars H. Detta minskar i sin tur re- missbehov och patienttransporter, ger snabbare behandlingsstart, kortare sjukskrivningstid och mindre patientlidande.
Områden för mobila sjukvårdslösningar
Lars H gav exempel på några vårdområden som, han menar, med fördel kan utvecklas med mobila vårdlösningar:
- Primärvård - Äldrevård - Skolvård - Hälsokontroller - Vaccinering - Diagnostik - Telemedicin - Specialistvård - Blodgivning - Tandvård - Dialys
- Endoskopi/dagkirurgi - Företagshälsovård - Katastrofberedskap - Säsongsbelastning
Mobil sjuksköterskemottagning
Den enklaste varianten av en mobil sjukvårdslösning är den mobila sjuk- sköterskemottagningen som kan köras med vanligt B-körkort. Sjukskö- terskemottagningen kan enkelt förflyttas och kan snabbt användas direkt efter parkering. Samma vårdmobil kan användas/delas av flera olika an-
vändare, och för olika vårdområden, kan vara i gång sju dagar i veckan och erbjuda patientnära vård på många olika platser.
Mobil vårdcentral
Den mobila vårdcentralen är större och mer resurskrävande eftersom man behöver personal med behörighet att köra bilen. Den mobila vårdcentralen står färdig ca 45 minuter efter parkering. Efter parkering ansluts elektrici- tet, telefon, data och vatten. Innehållsmässigt är den likvärdig en stationär vårdcentral med bl.a. laboratorium, undersökningsrum, väntrum och per- sonalrum. Ytan är mindre men man kan utöka vid behov genom att docka till kompletterande enheter.
Beräknade kostnader
Enligt Lars H:s ekonomiska beräkningar ligger kostnaderna för en mobil sjuksköterskemottagning på ca 400 000 kr/år exklusive moms vid ett 3- årsavtal. Kostnaden avser hyra inklusive service, underhåll, skatt, försäk- ring och årlig besiktning. I kostnaden ingår också teknisk backup och te- lesupport. En exakt årskostnad kan beräknas efter genomgång av utrust- ningsbehov samt övriga förutsättningar. Motsvarande total årskostnad för en mobil vårdcentral beräknas till 5 miljoner kronor per år.
Starta projekt med mobil sjukvård
För att gå vidare med mobila sjukvårdslösningar är Lars H:s rekommen- dation att börja med ett pilotprojekt inom ett begränsat sjukvårdsområde.
För optimal användning bör man ta ställning till hur de mobila sjukvårds- lösningarna kan användas på ett högkvalitativt och kostnadseffektivt sätt.
Det är viktigt att ha en färdig problemformulering innan man börjar leta efter lösningarna. Hindrande faktorer som visat sig i projekt som genom- förts i Sverige har framförallt handlat om bristande information och mark- nadsföring till invånare och anställda. Det är därför viktigt, menar Lars H, att vara tydliga med varför man väljer att satsa på mobila sjukvårdslös- ningar och inte underskatta behovet av informationsinsat-
ser/marknadsföring. För att på bästa sätt ta fördel av mobila sjukvårdslös- ningar är det också av stort värde, menar Lars H, att se över möjliga vägar till samverkan över olika geografiska och organisatoriska gränser, exem- pelvis se över möjligheterna att samverka mellan landsting och kommu- ner.
6. Övrigt Inget övrigt.
7. Mötets avslutande
Ingvar Klang avslutade dagens sammanträde med att sammanfatta sina re- flektioner. De mobila och modulära sjukvårdslösningarna ger nya möjlig- heter att leva upp till hälso- och sjukvårdsuppdraget genom att utgå ifrån de behov som finns. Mobila enheter har inte visat på en skillnad i kvalitet utan snarare tvärtom. Hälso- och sjukvårdsberedningens ledamöter har under dagen diskuterat möjliga användningsområden för mobila sjuk- vårdslösningar och har bl. a. lagt som förslag att en mobil sjuksköterske- mottagning kan vara en aktuell lösning för de hälsokontroller som ska er-
bjudas till de asylsökande invånarna i länet. Ingvar K avslutade med att konstatera att han tror att det är viktigt att mobila sjukvårdslösningar inte primärt används för att ersätta redan befintliga vårdmottagningar utan sna- rare att de används som komplement där behov finns.
Nedskrivet av:
Marina Tilderlindt Beredningssekreterare
