Återrapportering från Länsstyrelsen Värmland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

(1)

Länsstyrelsen Värmland –

återrapportering 2013 1 (8)

Återrapportering från Länsstyrelsen Värmland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas

åtgärdsprogram

Åtgärd 28

Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter. Någon omprövning har dock inte varit aktuellt än. Omprövning enligt Miljöbalkens 24 kapitel 5§, kräver både bördefördelning och kvantifiering av utsläppen från verksamheten. Det saknas en fullständig bild av vilka källor till utsläpp, både punktkällor och diffusa källor, som är kopplade till respektive avrinningsområde. Det innebär att en bördefördelning i de flesta avrinningsområden inte har kunnat göras. I något enstaka fall är det dock känt att en viss miljöfarlig verksamhet står för merparten av utsläppen till en viss vattenförekomst. I de fall dessa utsläpp bidrar till att vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god ekologisk- eller kemisk status har länsstyrelsen uppmärksammat detta i planeringen av den fortsatta tillsynen av den miljöfarliga verksamheten.

B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Omprövning enligt Miljöbalkens 24 kapitel 5§, kräver både bördefördelning och

kvantifiering av utsläppen från verksamheten. Eftersom det saknas en fullständig bild av vilka källor till utsläpp, både punktkällor och diffusa källor, som är kopplade till respektive avrinningsområde har Länsstyrelsen påbörjat ett tillsynsarbete för att få in uppgifter från verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen har under 2013 tagit in uppgifter om bland annat hur verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig till de parametrar som är avgörande för bedömningen av ekologisk och kemisk status. Dessa uppgifter har visat sig vara bristfälliga varför arbetet 2014 kommer att fortsatt fokusera på detta.~Arbetet med omprövning och egenkontroll ingår i den ordinarie verksamheten och är en del av tillsynen. Arbetet sker tvärsektoriellt och avstämning sker med andra verksamheter på Länsstyrelsen om det är aktuellt för det specifika ärendet.

C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

(2)

Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.

Under 2012- 2013 har en inventering av tillståndslösa kraftverk gjorts och 38 stycken kraftverk har konstaterats sakna tillstånd eller har tveksamma ?tillstånd?. Arbetet med att förelägga dessa om att söka tillstånd startades under 2013 med två kraftverk och nio tillhörande dammar. Några omprövningar har däremot inte genomförts. Prioriteringen ligger på att driva tillståndslösa kraftverk och dammar till domstol. Arbetet sker utifrån ett avrinningsområdesperspektiv genom att de fall som drivs parallellt är kraftverk och

dammar inom samma vattendrag/avrinningsområde. Miljökvalitetsnormerna för vatten hanteras under ärendets prövning, vilket börjar med samråd enl. 6 kap MB och fortsätter sedan med yttrande till Mark- och miljödomstolen när prövningen inkommit till Mark- och miljödomstolen.

D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

 Ja

Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

Under 2014 kommer målet att vara att driva 15 tillståndslösa kraftverk med tillhörande dammar till domstol. Det tvärsektoriella arbetet bedrivs på så sätt att övriga berörda verksamheter på Länsstyrelsen deltar i förundersökning och under ärendets prövning, vilket börjar med samråd enl. 6 kap MB och fortsätter sedan med yttrande till Mark- och miljödomstolen när prövningen inkommit till Mark- och miljödomstolen.

E) Ev. kommentarer till åtgärd 28:

Ingen

Åtgärd 29

Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

Beskriv arbetet kortfattat.

För tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken: JA~Kontrollprogram finns för i stort sett alla miljöfarliga verksamheter som har någon väsentlig miljöpåverkan. Dessa uppdateras löpande allteftersom förändringar sker i verksamheten, nya mätmetoder införs etc. ~Länsstyrelsen är delaktig i vattenvårdsförbundens arbete. När det är aktuellet med revidering av deras program för samordnad recipientkontroll rekommenderar Länsstyrelsen hur programmen kan anpassas efter arbetet med vattenförvaltningen.~Under 2013 har samtliga verksamhetsutövare med utsläpp och användning av vatten fått ett omfattande frågeformulär avseende egenkontroll och utsläpp till vatten. Varje verksamhetsutövare har fått redogöra för hur verksamhetens utsläpp relaterar till prioriterade ämnena, SFÄ samt andra parametrar som ligger till grund för ekologisk och kemisk status.

Verksamhetsutövaren har även fått bedöma vilken inverkan verksamheten har på närmaste vattenförekomstens ekologiska och kemiska status. De uppgifter som

(3)

länsstyrelsen har fått in visar att verksamhetsutövarna generellt sett har låg kunskap om miljökvalitetsnormerna för vatten och att flera egenkontrollprogram behöver revideras.

Krav har ställts på några verksamhetsutövare, men arbete kommer att fortskrida minst under 2014.~~För tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken: NEJ~Under 2013 gjordes följande förutsättningsskapande åtgärder för att kunna arbeta med tillsyn av bland annat egenkontrollen av dammar och kraftverk:~?utskick till fastighetsägare där det finns en ägarlös damm för att få in uppgift om vilken/vilka som är

verksamhetsutövare.~?utskick till kända kraftverks- och dammägare som fick en broschyr med information om kravet på egenkontroll.~?tagit fram en ny dammdatabas där

uppgifter om ägare/verksamhetsutövare till dammar och kraftverk kommer att registreras~

B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med

egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

 Ja

För tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken: ~Egenkontrollen kommer att kvalitetsgranskas utifrån svaren i frågeformuläret. I den mån svaren behöver kompletteras så kommer Länsstyrelsen att förelägga verksamhetsutövarna att komplettera.

~Verksamheter som släpper ut föroreningar till en vattenförekomst som inte uppnår god status prioriteras. Verksamheter med utsläpp av SFÄ eller prioriterade ämnen där dessa ämnen inte ingår i egenkontrollen föreläggs om egenkontroll. I så fall föreläggs även om flödesmätningar för att kunna göra en bördefördelning per avrinningsområde. ~Utöver detta så granskas resultaten från egenkontrollen i de årliga miljörapporterna.~~För tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken: ~Länsstyrelsen kommer

2014:~?initiera tillsyn av egenkontrollen i första hand av de ägare/verksamhetsutövare som fått information om kravet på egenkontroll.~?till övriga som har inkommit med svar ang.

vilken/vilka som är verksamhetsutövare kommer först broschyren med information om kravet på egenkontroll att skickas ut.~?för dammar där inga uppgifter erhållits kommer Länsstyrelsen att fortsätta söka fastställa om det finns någon ansvarig

verksamhetsutövare.~

C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

 Ja

För tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken: ~Ja avseende tillsynen, se beskrivningen av arbetet med att förelägga om svar på frågeformuläret som Länsstyreslen har skickat ut och se beskrivning av arbetet med att förelägga om egenkontroll i fråga 29B.

~Nej och Ja avseende tillsynsvägledningen. Detta beror främst på en brist i

åtgärdsprogrammet för Västerhavet där kommuner med tillsyn över A- och B-anläggningar inte omfattas av åtgärd 28 och 29. För att kunna stödja kommunerna i arbetet med

omprövning och översyn av egenkontroll krävs att de omfattas av samma åtgärder som länsstyrelsen vad gäller dessa typer av anläggningar. Länsstyrelsen har dock

uppmärksammat kommunerna, i enskild ärenden, om miljökvalitetsnormerna för vatten och vilken betydelse dessa har för bland annat egenkontrollen.~~För tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken: JA~Den egeninitierade tillsynen kommer att fortsätta med projektet ?Målstyrd tillsyn?, som avser att driva tillsynen mot kraftverk och dammar som saknar tillstånd för vattenverksamheten.~Ett mer preciserat schema när

(4)

tillsynen ska utföras ska utformas under januari ? februari 2014. Tillsynen kommer att leda till att Länsstyrelsen kan göra en bättre bedömning av dessa verksamheters inverkan på framförallt ekologisk status.~

D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.

Åtgärd 30

Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker.

Beredningssekretariatet har under 2012 tagit fram en plan för Länsstyrelsens

åtgärdsarbete. Planen sammanställer Länsstyrelsen prioriterade åtgärdsarbete idag och utvecklingsförslag till åtgärder. Denna plan används som underlag inom

verksamhetsplaneringen.~I och med att alla vattenförekomster har fått ett nytt förslag till statusbedömning samt en bedömning av förbättrningsbehov och förslag på fysiska

åtgärder, så behöver planen uppdateras och utvecklas vilket kommer att göras under 2014.

~Utifrån denna plan har det årligen tagits fram en enhetsöverskridande verksamhetsplan för vattenförvaltningsarbetet på Länsstyrelsen. ~

Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden?

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Avrinningsperspektivet är integrerat i Länsstyrelsens plan. Prioriteringar som finns i avsnitten "Utvecklingsbehov och möjligheter" har diskuterats utifrån ett

avrinningsområdes perspektiv. Både Länsstyrelsens plan för Åtgärd 30 och

enhetsöverskridande verksamhetsplanen för vattenförvaltning har bidragit till att det blir lättare att samordna olika delar av Länsstyrelsens åtgärdsarbete i ett

avrinningsområdesperpektiv.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

I och med en uppdatering av planen kan även diskussioner med angränsande län bli aktuella. Även de nya förslag till statusbedömning, bedömningen av förbättrningsbehov och förslag på fysiska åtgärder ska kommuniceras med angränsande län fram till 2015.

Åtgärd 31

Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt

(5)

förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet?

I Länsstyrelsens arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden ingår att prioritera de områden som utifrån en riskklassningsmetodik (MIFO) bedöms utgöra störst risk för människors hälsa och miljön. I prioriteringsarbetet är vattenfrågarna viktig ur flera aspekter (hälsorisk vid intag av av vatten, skydd av vattentäkt, vattnets eget skyddsvärde m.m.). I riskklassningen tar man bl a hänsyn till känsligheten/skyddsvärdet i närliggande vattenförekomster. De områden som prioriteras för fortsatta studier i form av undersökningar/utredningar och ev åtgärder förs upp på en prioriteringslista, där de tio mest prioriterade områdena rangordnas. Prioriteringslistan revideras årligen i samband med att ett regionalt programmet för efterbehandling i länet tas fram. ~Det regionala programmet är underlag för ansökan om statliga utredningsmedel och detta ligger sedan till grund för den verksamhetsplan som tas fram för arbetet med förorenade områden. ~Inom länsstyrelsen sker samarbete bla genom miljömålsarbetet, det tvärsektoriella arbetet med t ex infrastruktur ärenden, detljplaner och i samband med övrigt tillsynsarbete.~

B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

 Ja

Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.

Vid riskklassning av förorenade områden sker detta bl a utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Hänsyn tas till nedströmsliggande värden,

dricksvattentäkter med mera. ~I länsstyrelsens arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden har det inte varit aktuellt att stämma av med angränsande län.

Skulle det vara aktuellt genom att påverkan av ett föroreningsskadade mark eller vattenområde sker över länsgränsen skulle Länsstyrelsen söka samverkan med berörda i angränsade länet.~

C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

Bristen på mätningar av prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen gör att det är svårt att identifiera de objekt som orsakar att vattenförekomster inte uppnår god status.

Det behöver avsättas medel inom t ex miljöövervakningen för att kunna ta fram ett bra underlagsmaterial för att kunna prioritera åtgärder i de vattenförekomster som inte uppnår god status. De medel som används för undersökning och återställande av förorenade områden får idag inte användas till sådana undersökningar.~Som ett led i att få fram bättre underlagsmaterial begär EBH-gruppen sedan 2012 att en bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormen ska göras vid de undersökningar som finansieras med statliga medel i Värmland. ~

(6)

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Greppa Näringen introducerades i länet under 2010 och riktas till avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Införandet sker stegvis genom att fler och fler av de aktuella avrinningsområdena introduceras i Greppa Näringen.~I stort sett alla brukare som är anslutna till Greppa Näringen har genomgått en tvådagars utbildning och har därmed fått grundläggande kunskaper om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem. I fyra av de aktuella avrinningsområdena har det genomförts

vattendragsvandringar. På vandringarna har det varit stationer angående Greppa Näringen, statusklassningen, miljöersättningar, våtmarker, enskilda avlopp mm.

Vandringarna har skett i samverkan mellan LRF, Länsstyrelsen, Jordbruksverket samt kommunerna och har varit välbesökta och mycket uppskattade.~Länsstyrelsen verkar också för återskapande av våtmarker i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Information om våtmarker och fosfordammar ges i samband med olika träffar med lantbrukare och de till lantbrukare som är intresserade av att gå vidare erbjuds enskild rådgivning~

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Länsstyrelsen har förankrat strategin för introduktionen av Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen. Jordbruksverket har ställt sig mycket positivt till att Länsstyrelsen inriktar verksamheten mot avrinningsområden som inte når upp till god ekologisk status.

C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Greppa Näringen introducerades i länet under 2010 och riktas till avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. Införandet sker stegvis genom att fler och fler av de aktuella avrinningsområdena introduceras i Greppa Näringen. I Greppa Näringen ingår rådgivningsmoduler som behandlar hantering och användning av växtskyddsmedel i syfte att minska riskerna för att medlen hamnar i den omgivande miljön. I stort sett alla brukare som är anslutna till Greppa Näringen har genomgått en tvådagars utbildning och har därigenom fått grundläggande kunskaper om växtskydd och

miljöproblem.~Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildningar som syftar till att

(7)

minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel inom jordbruks- och

trädgårdsnäringen. En stor del av de lantbrukare som genomgår utbildningen kommer från jordbruksbygderna närmast Vänern där ett flertal vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.~

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.

Länsstyrelsen har förankrat strategin för introduktionen av Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen.~Länsstyrelsen har ett nära samarbete med jordbruksverket vad gäller innehåll och kursmaterial till behörighetsutbildningarna.~

C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.

Länsstyrelsen tar del av och följer de rön och direktiv som kommer från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status

A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort

kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Länsstyrelsen i Värmland deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Västerhavetsvattendistrikt i projektet VaKul vilket leds av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det övergripande målet för VaKul är att sammanställa och förbättra ett planeringsunderlag för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård-/informationsåtgärder för det

vattenanknutna kulturarvet.~Rapporten från 2013 års inventering av Nordmarksälven har färdigställts under 2013.~Inventeringen visar att det finns många fler kulturmiljövärden än de som finns i befintliga databaser. Detta visar vikten av att särskilt beakta kulturmiljö vid fysiska åtgärder i vatten. ~

B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden.

För år 2013 har projektet VaKul genom Länsstyrelsen i Västra Götaland fått medel från Riksantikvarieämbetet för arbetet.~Under året har Riksantikvarieämbetet utifrån länsstyrelsernas önskemål samlat alla landets länsstyrelser för resultatredovisning och diskussion kring kunskapsbehoven. Detta skedde vid det nationella seminariet om Åtgärd 20 som anordnades av Riksantikvarieämbetet och Vattenmyndigheterna i november. Vid seminariet framförde länsstyrelserna önskemål om ett mer synligt och engagerat

Riksantikvarieämbete, bl.a. vad gäller att bevaka kulturmiljöfrågorna i alla de frågor och projekt som bedrivs nationellt och som berör vatten ? och kulturmiljön. ~

(8)

C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.

Tidigare år har speciella medel från Riksantikvarieämbetet avsatts för inventering av vattendrag och kunskapsuppbyggnad. 2014 avsätts inga speciella medel för detta utan länsstyrelserna själva måste prioritera utifrån de medlen de har om de vill satsa på inventering/kunskapsuppbyggnad och i så fall hur mycket. Effekten av detta är att ambitionsnivån blir något lägre eftersom medlen även måste räcka till andra prioriterade åtgärder inom kulturmiljö. Projektet VaKul har för år 2014 sökt medel från Havs- och vattenmyndigheten för det fortsatta arbetet med kunskapsuppbyggnad/inventering.

Projektet har beviljats medel från Havs- och vattenmyndigheten.