TT kanalenFACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN
Lokalavdelningen om bemanningssituationen i Region Jämtland Härjedalen sid 10
Tema sjukskrivning - hitta vägen tillbaka sid 4
Ny medarbetare på kansliet sid 17
2
Styrelsen Kansliet
Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se
Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se
Carina Bergman 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se
Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se
Susanna Magnusson ombudsman
08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se
Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se
Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Jenny Petri 08-54 51 59 85 jenny@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88
Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se
Foto: Lasse Mellquist
Innehåll
nr 3/2018
Ledare ... s 3 Sjukskrivning - hitta vägen tillbaka ...s 4 Lokalavdelningen om bemannings-
situationen för tandläkare i Region
Jämtland Härjedalen ...s 10 Rapport från Almedalen ...s 15 Kanslist i pension ...s 16 Jenny tar över efter Aino ...s 17 Fråga Ombudsmannen ...s 19
Omslagsfoto: iStoc kphoto Andrea Gerner
0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Vice ordförande Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se
Arbetsmiljö på agendan
HUR SVÅRT KAN DET egentligen vara? Det handlar bara om balans och relation, eller uttryckt med andra ord, om smi- dig och effektiv interaktion mellan ut- rymmet där vi arbetar, våra arbetsred- skap och människorna vi jobbar till- sammans med. Allt detta inom ramen för ett tydligt ledarskap och en inklu- derande och humanistisk kultur på ar- betsplatsen.
Synen på hur vi ska nå dit må vara olika för arbetsgivare och arbetstagare, men även sett ur olika perspektiv kan vi vara överens om att en god arbets- miljö är något som vi alla tjänar på.
På arbetstagarsidan är vi nu många som kräver en förbättrad arbetsmiljö.
Snart sagt varje yrkesgrupp, särskilt inom den offentliga sektorn, larmar om svåra arbetsförhållanden. För oss tjänstetandläkare är situationen be- kant. Vi har lyft den psykosociala ar- betsmiljön i åtskilliga decennier på liknande sätt som andra nu högljutt gör.
Detta tråkiga försprång i arbets- miljön som vi har inom tandvården kan ha det goda med sig att vi kan lära oss något. En lärdom är att generella åtgärder gör begränsad nytta. Jag tror till exempel att vi inte kan vara utan föreskrifter från Arbetsmiljöverket el- ler friskvårdsregler. Men någon måste också se till att det inte bara förblir fint formulerade ord utan att det införlivas i verksamheten. Vad som är en frisk- faktor för just dig kanske faktiskt bara
du kan avgöra – och då är det viktigt att själv ta ansvar för förändringar i ar- betssättet som innebär en bättre arbets- miljö.
Som facklig organisation måste vi fortsätta att vara med och påverka i frå- gor av arbetsorganisatorisk art och vi måste driva strukturfrågor som skapar förutsättningar för bra arbetsförhållan- den. Vi har till exempel under åren på flera håll i landet deltagit i ar- betet med att ta fram underlag och skapat handlingsprogram för hur den psykosociala ar- betsmiljön ska kunna förbätt- ras inom tandvården. Jag vill hävda att en framgångsfaktor för att vi ska kunna fortsät- ta förbättra förutsättningar- na är att de här frågorna le- vandehålls.
Arbetsgivarna är an- svariga för arbetsmiljön.
Våra lokala företrädare är relevanta i sin kom- munikation med arbets- givarna, samtidigt som de kan ge råd och stötta dig i din egna arbetsmiljö.
Om vi verkligen ska nå re- sultat är det väsentligt att var och en tar tag i arbetsmil- jöfrågorna på arbetsplatsnivå.
Det ska inte bara ske årligen på skyddsronden utan även dagligen i fikarummet.
TT-KANALEN
TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet.
Layout Eva Dovresjö Tryck Rätt Grafiska AB
Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se
– hitta vägen tillbaka
DE LÅNGA SJUKSKRIVNINGARNA på arbetsmarknaden har fortsatt att öka under senare år, enligt statistik från Försäkringskassan. Tandläkare är inte överrepresen- terade i statistiken som omfattar alla yrkesgrupper, snarare tvärtom, enligt Susanna Magnusson. Men tandläkare är ett av de yrken där stress, till exempel i form av samvetsstress, är en påtaglig riskfaktor.
”Generellt ser statistiken för tandläkare relativt bra ut när det gäller antalet långa sjukskrivningar.
Men det är ändå många av våra medlemmar som berörs och yrket uppfyller flera kriterier för vad som kan leda till stress”, säger hon.
Många personalgrupper inom vård- och omsorgsyr- ken har höga sjukskrivningstal.
”Det handlar om kontaktyrken där det finns risk för samvetsstress. För oss som facklig organisation är det självklart viktigt att man inte ska bli sjuk av ar- betslivet. En ny aspekt är också att vi i framtiden för- väntas jobba längre eftersom pensionsåldern höjs”, säger Susanna Magnusson.
Hennes erfarenhet som ombudsman på Tjänstetand- läkarna är att problemet med stress har ökat påtagligt.
”När jag började på 90-talet handlade det mer
Stress och belastningsskador är några av orsakerna bakom sjukskrivningar bland tandläkare.
”Det går att komma tillbaka. Försök att agera tidigt och kontakta oss i facket så fort som möjligt”, råder Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna. Sedan den 1 juli har arbetsgivaren en ny skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars frånvaro.
”Yrket uppfyller flera kriterier för vad som kan leda till stress.”
Stress på jobbet
– Susanna Magnussons råd
• Ta kontakt med klinikledningen så snart som möjligt om du känner att din situation är ohållbar.
• Försök bena ut situationen; är det för många patienter, för mycket adminis- tration eller annat?
• Kontakta din lokala fackliga represen- tant om du vill ha stöd i samtalet.
• Var extra noga med att ta kontakt med facket om du tror att det blir svårt att återgå till arbetet.
• Kontakta Tjänste- tandläkarna centralt om du hamnar i dis- kussioner med För- säkringskassan.
Foto: iStockphoto
66
om belastningsskador. Ergonomi är fortfarande en central fråga naturligtvis, det är ett fysiskt tungt ar- bete. Men jag tycker att man numera har hittat bätt- re lösningar. Det finns specialkunskap hos fysiotera- peuter och ergonomer och det finns bättre hjälpme- del”, säger hon.
Frågorna om stress möter hon allt oftare.
”Många som ringer hit beskriver en stressig var- dag på arbetet. Det blir tungt till exempel när det är underbemannat på en klinik. Det kan bli en ond cir- kel när underbemanningen leder fram till ytterligare sjukskrivningar”, säger hon.
Det kan också handla om andra faktorer.
”Olika arbetstidsmodeller kan påverka arbetssitu- ationen. Ibland blir arbetet svårt att kombinera med föräldraskap och många yngre hör numera av sig om stress”, säger hon.
Hennes första råd till de som ringer och beskriver svåra arbetssituationer brukar vara att ta kontakt med klinikledning- en. ”Det gäller att som med- arbetare sätta sig ner och prata med arbetsgivaren. Ta kontakt med kli- nikledningen om du känner att du
inte mår bra. Försök att tillsammans bena ut proble- men. Är det för många patienter? Är det för lite tid för att hinna med administration?”
Susanna Magnusson har förståelse för att det kan vara ett svårt samtal, men betonar vikten av att agera.
”Det är inte bra för någon när en arbetstagare blir sjuk, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Grundrådet är att försöka be- rätta tidigt om man mår dåligt.
Det är bra om man kan före- bygga arbetsrelaterad ohälsa”, säger hon.
Tveka inte att be om hjälp.
”En del har bra relation till arbetsgivaren och för helst
diskussionen på egen hand. Andra vill ha med sig nå- gon lokal facklig representant”, säger Susanna Mag- nusson.
Ett annat råd är att vända sig till Tjänstetandläkarna centralt för att ventilera frågorna.
”Det är jättebra att höra av sig så tidigt som möj- ligt och att bolla olika tankar. Ring oss på Tjänste- tandläkarna eller ta kontakt med lokala förtroende- valda. Lokalt kan man få handfast stöd i möten till exempel”, säger hon.
Komma tillbaka
– Susanna Magnussons råd
• Det går många gånger att komma tillbaka efter en längre sjukskrivning. Det finns hjälp att få. Sedan den 1 juli i år finns också en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Det gäller arbetstagare som har varit frånvarande i mer än
30 dagar och som förväntas vara borta minst 60 dagar.
• Kom ihåg att det finns ett ömsesidigt intresse av att det ska fungera. Håll kontakt med dina fackliga representanter. Rehabiliteringen ska funka på ett bra sätt.
• Tänk på att göra upp om vilka förutsättningar som ska gälla när du återgår i arbete. Patienter ska kanske bokas in på visst sätt. Det kan exempelvis handla om att man får längre tid på sig eller att man under en period inte gör alla ingrepp.
”Ta kontakt med klinikledningen om du känner att du inte mår bra.”
”Det är inte bra för någon när en arbetstagare blir sjuk, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren.”
I vissa fall är det särskilt viktigt att ta kontakt med en facklig representant.
”Om man tror att det är svårt att komma tillba- ka till arbetet är det viktigt att ta med sig någon från facket i samtalen”, säger hon.
Susanna Magnusson påminner också alla om vikten av att tän- ka långsiktigt – det är till exem- pel inte rimligt eller hållbart att ständigt behöva sitta kvar efter arbetstid och skriva journaler.
”Du ska få de resurser du behöver för att klara arbetet un- der arbetstid”, säger hon.
Ett annat konkret råd till den som behöver bli sjuk- skriven är att vara noggrann i kontakterna med För- säkringskassan.
”Följ alla instruktioner från Försäkringskassan för att behålla ersättningen. Ta kontakt med oss så snart som möjligt om det finns frågetecken. Det kan vara svårt att sätta sig in i alla regler för enskilda. För oss på Tjänstetandläkarna kan det vara svårt att hjälpa till om det gått för lång tid”, säger Susanna Magnusson.
Källa:
Socialförsäkringsrapport 2017:13 Sjukfrånvarons ut- veckling 2017, Sjuk- och rehabiliteringspenning Korta analyser 2017:2 Fler individer fast i långa sjukskrivningar
Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i ar- bete
Susanne Rydell
”Om man tror att det är svårt att komma tillbaka till arbetet är det viktigt att ta med sig någon från facket i samtalen.”
Isabel Brundin har varit engagerad i styrelsen för Tjänstetand- läkarna i Uppsala sedan början av 2000-talet. Hon har va- rit med i många rehabiliteringsmöten med kollegor och haft många diskussioner om arbetsmiljön. Hon har ett råd som hon brukar dela med sig av till de som funderar över hur man ska undvika att arbetet blir alltför stressande.
”Det är en stressad arbetssituation, där allt är planerat på minuten. Jag brukar sticka ut hakan och säga att man ska ta kontroll över tidboken,” säger hon.
Isabel Brundin använder själv metoden.
”Jag tycker att jag har hittat en metod som fungerar för mig. Om jag gör plane-
ringen manuellt i tidboken kan jag få ett flöde som passar mig.
Jag kan se till att jag har någon minut mellan patienterna och planera utifrån hur lång tid de enskilda patienterna tar, säger hon.
”Skynda långsamt och ta kontroll”
Be om stöd, ta kontroll över tiden och skynda långsamt om du är på väg tillbaka efter en sjuk- skrivning. Det är några av råden från Isabel Brundin som är ordförande för Tjänstetandläkarna i Region Uppsala.
Isabel Brundin, ordförande för Tjänstetand- läkarnas lokalavdelning i Region Uppsala.
”Ta kontroll över tidboken.”
Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB
88
Det är värt att lägga ner den extra tiden, anser hon.
”Att ha det som en rutin blir en tidsvinst i för- längningen”, säger hon.
Ett annat råd som hon brukar ge unga kollegor är att våga fråga.
”När man är ny är det lätt att tro att man ska kunna allt, det blir väldigt stressande. Fråga istället för att hamna i pressade situationer”, råder hon.
Det är ändå förhållandevis få som drabbas av ut- brändhet, betonar Isabel Brundin.
”Men jag hör många som funderar på att gå ner i arbetstid. Själv har jag också gjort det för att få mer tid till återhämtning och att göra annat”, säger hon.
De som drabbas utbrändhetssymtom, eller behö- ver längre sjukskrivningar av andra skäl, kan ofta ha nytta av att ha med Tjänstetandläkarna så tidigt som möjligt i samtalen med arbetsgivaren, enligt Isabel Brundin.
”Det behöver inte vara en regelrätt förhandling för att vi ska vara med. Det kan vara skönt ändå att ha någon med sig till exempel på ett rehabilite- ringsmöte. Arbetsgivaren brukar också tycka att det är bra”, säger hon.
Ofta diskuteras många frågor på ett rehabilite- ringsmöte.
”Jag märker att man ibland inte vet vilken hjälp vi kan bidra med.
Men på rehabmöten när det är många personer som deltar kan det vara
bra att ha någon med sig som också lyssnar, och kanske uppfattar andra delar,” säger hon.
I de sammanhangen brukar Isabel Brundin också vara noga med att betona att det är viktigt att skyn- da långsamt vid återgången till arbete.
”Det kanske räcker med 25 procents arbetstid till en början, för att inte riskera återhämtningen”, säger hon.
Susanne Rydell
”På rehabmöten när det är många personer som deltar kan det vara bra att ha någon med sig som också lyssnar, och kanske uppfattar andra delar.”
Forskningskonferens i
Malmö 4-5 april 2019
Vetenskap och klinik i samverkan
Håll dig uppdaterad på
www.tandlakarforbundet.se/forskning
FOKONF19 1spalt TTkanalen.indd 1 2018-09-14 09:24:51
Urban Alsenmyr brukar delta i rehabiliteringsmöten om medlemmen så öns- kar. ”Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvar men jag kan vara med i egenskap av en kollega som vet vad jobbet innehåller och vilka svårigheter som kan finnas. Vi känner också till de lokala förhållandena som kan skilja sig mycket mellan olika landsting”, säger han.
Ibland handlar det om att få arbetsplatsen att förstå att arbetet måste läggas upp annorlunda.
”Man kan behöva vara lite fyrkantig och ställa krav. Det är ofta lättare för mig som facklig representant. De flesta som kommer i den här situationen har inte så mycket ork, man behöver känna att man har någon på sin sida,” säger han.
En vanlig situation är att personer som har varit sjukskrivna för exempelvis ut- brändhetsproblematik vill komma tillbaka i arbete snabbt, kanske alltför snabbt.
”De flesta vill komma tillbaka så fort det går. Om man tidigare har jobbat heltid så är det normen, men jag kan föreslå att ska ta det försiktigare och kan- ske landa på en annan nivå tidigare. Jag kan säga att min erfarenhet är att det finns en risk i att man vill gå för fort fram”, säger han.
Enligt Urban Alsenmyr behöver situationen utvärde- ras individuellt.
”Hur man ska lösa det är individuellt och det beror också på hur arbetsgivaren ställer sig. Men i dagsläget där det är oerhört stor personalbrist och stor perso- nalomsättning tycker jag att arbetsgivaren är väldigt medveten om att det all- tid är bättre att skapa förutsättningar för att få tillbaka en arbetstagare i arbete,”
säger Urban Alsenmyr.
”Ta hjälp för att kunna ställa krav”
Det kan krävas anpassningar på arbetsplatsen om man ska komma tillbaka efter en längre tids sjukdom. Ta gärna hjälp av en facklig representant för att kunna ställa krav, råder Urban Alsenmyr, ordförande Tjänstetandläkarna i Sörmland.
”De flesta som kommer i den här situationen har inte så mycket ork, man behöver känna att man har någon på sin sida.”
Susanne Rydell
”Det finns en risk i att man vill gå för fort fram.”
Urban Alsenmyr, ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdel- ning i Sörmland.
Har du flyttat, bytt arbetsgivare eller ändrat efternamn?
Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter.
Det gör du enkelt på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se
Har vi rätt uppgifter till dig?
Foto: Lasse Mellquist
10
Likt många andra delar av Sverige är tandläkare ett bristyrke i Jämtland. Bemanningssituationen är problematisk ur flera perspektiv, personalen pressas att jobba hårdare och det är svårt att hinna med det dagliga arbetet. Trots det vittnar våra fackliga ombud om den positiva anda, goda gemenskap och viljan att ställa upp för varandra som finns hos personalen. Något som många gånger kan vara avgörande för trivseln på arbetsplatsen.
Lokalavdelningen om
Bemannings- situationen
för tandläkare i Region Jämtland Härjedalen
BEMANNINGSSITUATIONEN INOM FOLKTANDVÅRDEN I Region Jämtland Härjedalen är inte unik. Generellt sett råder det brist på tandläkare i hela landet, med
undantag för utbildningsorterna. Prognoser från bland annat Arbetsförmedlingen pekar också på att det är så det kommer att se ut även under de
Stephanie Betzel, specialist i protetik och Per-Ola Malmström, specialist i käkkirurgi, är båda verksamma inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen och ledamöter i lokalavdelningsstyrelsen för TT-Jämtland.
kommande åren. Konkurrensen om jobben anses vara liten eller mycket liten i hela Sverige i minst fem år framåt för tandläkarna.
Folktandvården i Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde täcker 8 kommuner i land- skapen Jämtland och Härjedalen, samt delar av Hälsingland och Ångermanland. Största stad är Östersund och regionen har ca 130 000 invånare.
Folktandvården driver 15 allmäntandvårdskliniker i regionen samt specialist- och sjukhustandvård i Östersund.
Tjänstetandläkarnas lokalavdelning TT Jämtland bedömer att vid full bemanning skulle samman- lagt ca 60 tandläkare kunna vara verksamma hos folktandvården i Region Jämtland Härjedalen. I dagsläget är 43 tandläkare tillsvidareanställda där och tjänstgöringsgraden varierar något, framfö- rallt beroende på föräldraledigheter. Utöver de tillsvidareanställda tandläkarna är också 8 tandlä- kare, främst pensionärer, visstidsanställda/timan- ställda inom organisationen. Under hösten vän- tas också två tandläkare med lång yrkeserfarenhet till folktandvården i Region Jämtland Härjedalen.
Foto: Eva Dovresjö
”Att det ständigt råder brist på tandläkare påverkar naturligtvis de befintliga tandläkarnas arbetssituation.”
1212
Per-Ola Malmström, le- damot i TT-Jämtland, har varit anställd inom folktandvården i Regi- on Jämtland Härjedalen sedan 2005 som allmän- tandläkare och som färdig specialist i käkkirurgi se- dan 2011.
Under sina 3 år som fack- ligt ombud har han fört återkommande samtal om
bemanningssituationen med arbetsgivaren, som i sin tur också har visat god vilja att diskutera frå- gan.
”Att det ständigt råder brist på tandläkare på- verkar naturligtvis de befintliga tandläkarnas ar- betssituation. Det ser vi bland annat i form av hö- gre arbetsbelastning,” beskriver Per-Ola.
Fullbokade tidböcker tre-fyra månader framåt och akuttider som måste pressas in förbättrar inte arbetssituationen. Även patienterna drabbas när möjligheten att få tillgång till tandvård begränsas när det råder brist på personal.
”Barntandvårdens revisionsintervaller är svåra att hålla och intervallerna existerar knappt inom vuxentandvården. Ekonomin blir naturligtvis också lidande när patientgrupper som inte gene- rerar större intäkter måste prioriteras”, förklarar Per-Ola.
Arbetsgivaren är medveten om situationen och flera initiativ med syfte att avlasta verksamheten har funnits på bordet. Några av förslagen har stan-
nat på idénivå och några har förverkligats. Till ex- empel ska en akutklinik inrättats som öppnar under hösten 2018 för de patien- ter som inte står listade hos en tandläkare.
”Vi uppskattar verkligen initiativet och vi hoppas att akutkliniken kommer att minska belastningen. Men det behövs fler åtgär- der,” säger Per-Ola.
Region Jämtland Härjedalen består till stor del av glesbygd och befolkningstätheten ligger på strax över 2,6 invånare/km², vilket kan jämföras med Sveriges totala befolkningstäthet på 21,9 invå- nare/km², enligt Statistiska centralbyrån. I rekry- teringssammanhang framhåller folktandvården i Region Jämtland Härjedalen gärna närheten till naturen och den friska luften som argument till att söka tjänster inom verksamheten.
Lokalavdelningen ser gärna att andra mer kon- kurrenskraftiga förslag lyfts fram för att öka att- raktionskraften hos ar- betsgivaren.
”Det existerar redan flera förmåner för tand- läkarna som med fördel kan betonas”, säger Per-
Om lokalavdelningen TT-Jämtland och Region Jämtland Härjedalen Avdelningen är en av Tjänstetandläkarnas 23 lokalavdelningar.
I styrelsen sitter 4 förtroendevalda tandläka- re, varav samtliga är verksamma inom folk- tandvården i Region Jämtland Härjedalen.
Ordförande är Frida Aiff.
Lokalavdelningen har 55 medlemmar, varav 8 st är pensionärer.
Regionen är glest befolkad och 34,4 % av befolkningen bor på landsbygden. En majo- ritet av länets invånare bor i den tätbefolkade Storsjöbygden. Största orten är Östersund.
I regionen finns 15 allmäntandvårdskliniker samt specialist- och sjukhustandvård som drivs inom den offentliga tandvården.
Officiell statistik för antalet privatägda klini- ker med anställda tandläkare finns inte.
Per-Ola Malmström
”Vi uppskattar
verkligen initiativet och vi hoppas att akutkliniken kommer att minska belastnin- gen. Men det behövs fler åtgärder.”
”Det existerar redan flera förmåner för tandläkarna som med fördel kan betonas.”
Foto: Eva Dovresjö
13
Ola. Som exempel på det nämner han att speci- alisterna har goda villkor för tid som avsätts för forskning.
För att bemanningssituationen inte ska bli mer ansträngande krävs inte bara nyrekryteringar utan att arbetsgivaren också kan behålla den befintliga personalen.
Goda arbetsförhållanden må vara en av de viktiga ingredienserna för att personalen ska trivas, men lokalavdelningen erfar att det är arbetsvillkoren och till viss del även lönen som orsakar vakanser.
Det är vad ett flertal kollegor har angivit som or- sak till bytet av arbetsgivare när lokalavdelningen har frågat om anledningen till varför man valt att säga upp sig.
Arbetsgivaren uppger i sin tur att det framförallt är sociala aspekter som bidrar till att personalen slutar.
I lokalavdelningen har man analyserat varför upp- gifterna skiljer sig åt. En tänkbar orsak är att den som sagt upp sig inte vill riske-
ra sina framtida referenser och därför undviker att framföra sådant som kan uppfattas som negativ kritik till arbetsgivaren.
Per-Ola hoppas på att arbetsgi- varen ska fortsätta att investe- ra långsiktigt och göra fler sats-
ningar på sådant som kan få personalen att stanna.
”Om det inte finns möjlighet att erbjuda höga ingångslöner så finns det annat att konkurrera
”Om det inte finns möjlighet att erbjuda höga ingångslöner så finns det annat att konkurrera med.”
FÖLJ MED PÅ RESAN MOT FRAMTIDENS TANDVÅRD
www.tandlakarforbundet.se/riksstamman
Världen förändras i snabb takt, och att vara världens bästa tandläkare räcker inte längre lika långt.
ANMÄLAN SENAST 31 OKT
14
med, till exempel genom att erbjuda förkortad ar- betstid, fler semesterdagar, tillåtelse att i viss om- fattning driva privat verksamhet i folktandvårdens lokaler liknande den modell som finns i Norge, och så vidare”, säger Per-Ola.
Stephanie Betzel, ledamot i TT-Jämtland, är specialist i protetik inom folktand- vården i Region Jämtland Härjedalen sedan 2013.
Hon jobbar som ensam specialist på en arbetsplats som från början var tänkt att sysselsätta två till tre specialister. Så här ser det ut på flera av specialisten- heterna inom regionen, men de senaste åren har si- tuationen skiftat något.
”Vi har ett par pensionärer som går in och job- bar på specialisttandvården. En del uppdragsut- bildningar har fullgjorts där specialisterna fort- farande arbetar kvar i enighet med villkoren i
kontraktet. En del uppdrags- utbildningar pågår och ytter- ligare några planeras att star- ta. Tyvärr var det också någ- ra som slutade efter att de har fullgjort sina utlovade tre år”, säger Stephanie.
14
Stephanie Betzel
”Att vi har ett så pass bra kollegialt samspel betyder mycket och jag tycker att vi är duktiga på att ställa upp, stöt- ta och peppa varandra inom specialistkåren.”
”Det finns många fördelar hos just vår arbetsgivare som skulle kunna framhävas bättre.”
”Det finns många fördelar hos just vår arbetsgi- vare som skulle kunna framhävas bättre. För min egen del valde jag till exempel bort en tjänst i Umeå till fördel för min nuvarande tjänst”, berät- tar Stephanie.
Vid rekryteringen erbjöds hon fria händer att bygga upp verksamheten i specialistenheten som hon skulle jobba på. Att hon sedan specialisttjänst- göringen även kände till
kliniken och hade kollegor som på olika sätt visade att de önskade att hon skulle stanna bidrog också till va- let av arbetsgivare.
”Att känna uppskatt- ning på olika sätt, från både arbetsgivare och kollegor, bidrar mycket till arbets- glädjen!”
Även Per-Ola valde aktivt att jobba kvar inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen i samband med att han avslutade sin uppdrags- utbildning. Gräset framstod inte som så mycket grönare hos andra arbetsgivare då, även om lönen lockade hos en del.
Precis som Stephanie vill Per-Ola lyfta sina kol- legor som den avgörande faktorn i valet och det är fortfarande kollegorna som förgyller hans ar- betsdagar.
”Att vi har ett så pass bra kollegi- alt samspel betyder mycket och jag tycker att vi är duktiga på att ställa upp, stötta och peppa varandra inom specialistkåren. Kan- ske är det också därför som sjukfrånvaron bland spe- cialisterna är betydligt lägre än i övrigt inom tandvården hos oss.”
”Att känna uppskattning på olika sätt, från både arbetsgiva- re och kollegor, bidrar mycket till arbetsglädjen!”
Eva Dovresjö
Vill du vara med och påverka?
Det finns goda möjligheter för dig som vill kunna påverka din och dina kollegors arbetssituation att engagera dig i det fackliga arbetet.
Prata med din lokala fackliga företrädare, kontaktuppgifter finns på baksidan av TT-kanalen och på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se
Foto: Eva Dovresjö
Foto: Andrea Gerner/Urban Alsenmyr
Den första veckan i juli var det inte bara fotbollsfe- ber och Sveriges framfart i fotbolls-VM som prägla- de Sverige utan en livlig TV-bevakning var det som vanligt också från Almedalsveckan på Gotland. Un- der ett valår som detta är det dessutom extra intres- sant att lyssna på politikernas utspel.
Årets Almedalsvecka var som vanligt fylld med mycket människor liksom många föreläsningar och seminarium. Föreläsningarnas teman och innehåll ger ofta en god uppfattning om vad som för närva- rande är några av de stora frågorna i samhället och också ofta om sådant som är på väg framåt. Många
Rapport från Almedalen
föreläsningar i år berörde välfärden och dess utma- ningar inför framtiden där en av de riktigt stora ut- maningarna är att kunna rekrytera och behålla kom- petenta medarbetare. Det diskuterades mycket kring vikten av att välfärden ska kunna erbjuda en god service till brukarna, dvs medborgarna, men för att det ska vara möjligt så krävs naturligtvis att det finns en bra och kunnig personal i verksamheten. Välfär- den påverkas också av en annan stor fråga, nämligen pensionen och att alla måste arbeta längre. Det stäl- ler också stora krav på en bra arbetsmiljö men också möjlighet till ett flexibelt arbetsliv med möjlighet att byta inriktning under arbetslivets gång. Även pen-
”En restriktiv antibiotikaförskrivning uppma- nas inom vården och i Sverige är vi duktiga på att inte skriva ut medicinen i onödan. För oss i tandvården handlar det inte bara om att få nya varianter av antibiotika, utan att också motverka sjukdom: dvs preventivt folkhälsoarbete”, konsta- terar våra styrelseledamöter Andrea Gerner och Urban Alsenmyr, som tog del av en session om antibiotikaresistens i världen.
Foto: Susanna Magnusson
Vår ordförande Chaim Zlotnik tog tillfället i akt och betonade vikten av att lyckas behålla personalen i vår- den, när rekryteringsutmaningen inom välfärden disku- terades av bl a arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och SKL:s ordförande Lena Micko.
Under Skandias seminarium presenterades ett förslag om framtida pen- sionssystem av privat natur. Därefter redogjordes pensionsskulden inom kommuner och landsting.
Foto: Urban Alsenmyr
16
Susanna Magnusson
Aino Landes har under sommaren gått i pension. Hon har arbetat inom organisationen sedan 1985, först på Tandläkarförbundets kansli och sedan på kansliet för Tjänstetand- läkarna.
Aino har skött administrationen kring framförallt ekonomin, men du som är medlem har kanske först och främst mötts av Aino om du har ringt eller mejlat till vår Medlemsservice med faktura- och registerfrågor. Aino har då glatt meddelat be- taluppgifter till borttappade fakturor, förklarat hur anslutningen till autogiro fungerat, hjälpt till att genomföra utlandsbetalningar, uppdaterat adress- uppgifter eller annat som det önskats hjälp med.
Aino – kan du nämna några saker som du minns sär- skilt väl under din tid på förbundet/Tjänstetandläkarna?
”Det har ju så klart hunnit hända väldigt myck- et under de här åren! Till att börja med kan jag ju nämna att det här med att få följa en organisations utveckling under så pass lång tid är speciellt. När jag började rådde till exempel en helt annan fö- retagskultur. Bland personalen användes titlar och man sa inte ”du” till vem som helst. Idag har vi inga hierarkier på arbetsplatsen.”
”Tjänstetandläkarna var tidigare en avdelning inom Tandläkarförbundet. När Tjänstetandläkarna blev en helt självständig förening 1990 och fick en egen bokföring fick jag ansvaret för den. 2003 övertog föreningen medlemsadministrationen och då började jag jobba även med den. Regis- tervård var något helt nytt för mig och det kun- de komma in ganska komplexa frågeställningar, framförallt kring a-kassan som vi hanterade då. ”
”En annan spännande sak är digitaliseringen. Jag har följt den hela vägen från att lönespecifikatio-
Kanslist i pension - efter 33 år inom organisationen
sionens storlek var ett ämne som uppmärksamma- des mycket då många blir negativt överraskade när de inser vad de har att leva på den dagen de väl går i pension.
Även sjukvården är ju naturligtvis en mycket bety- delsefull aktör i vår välfärd och runt om i landet er- bjuds ofta en mycket högspecialiserad vård. En vik- tig faktor som dock kan glömmas bort i planering- en av högspecialiserade ingrepp är den efterföljande rehabiliteringen vilket kan leda till att resultatet inte blir så bra som det kunde varit om adekvat uppföl- jande rehabilitering erbjudits efter ingreppet. Ytter- ligare en annan mycket viktig fråga inom sjukvården och som även berör tandvården är frågan kring de multiresistenta bakterier som breder ut sig och som kan göra att det vi idag anser vara tämligen harm- lösa infektioner i framtiden återigen kan bli livsho- tande tillstånd.
Under en sådan här vecka med många människor på plats från hela landet erbjuds det naturligtvis många möjligheter att även passa på att träffas i mindre säll- skap för att diskutera gemensamma aktuella frågor.
Tjänstetandläkarna passade därför på att även möta andra aktörer inom tandvården under dessa dagar för att bland annat diskutera kring de utmaningar som tandvården står inför idag och i framtiden.
Även andra mycket viktiga samhällsfrågor som be- rörs mycket i media just nu belystes naturligtvis vid många föreläsningar som t ex frågor kring integra- tion, demokrati och terrorism.
På PRO:s seminarium om tandvård för äldre.
Foto: Susanna Magnusson
Kanslist i pension - efter 33 år inom organisationen
nerna delades ut på handskrivna ”remsor” och att bokföringen skrevs in i faktiska böcker till att som nu enbart arbeta i digitala system. Hela arbets- sättet har förändrats över tid!”
”Något som har varit särskilt roligt är den fina kontakt jag har haft med medlemmarna. Ibland har det ringt någon med finskt påbrå och eftersom jag själv kommer från Finland har man naturligt halkat över till det finska språket. Rätt var det är har vi suttit och pratat om mina gamla hemtrakter och gemensamma minnen!”
Aino skrattar. Hon poängterar att det har varit roligt att jobba, men nu vän- tar en ny tid. I sin nya tillvaro som pensionär ska Aino njuta av sådant som lugna vardagsmorgnar och att kunna rå om sina nära och kära lite extra.
”Flexibiliteten, att fritt förfoga över sin tid och kunna tacka ja till än det ena och än det andra utan att ha ett fullspäckat schema är fantastiskt. Nu hinner jag också med att prioritera att träna, något jag har läng- tat efter”, säger Aino, som tidigare har genomfört inte mindre än två maratonlopp, en halvmara ett otaligt antal ”kortare” lopp och på senare tid framförallt ägnat sig åt yoga.
När det gäller lägenhetsbokningen har Jenny precis genomfört utlott- ningen av högsäsongsveckorna i föreningens fjällägenheter.
”Trycket på lägenheterna är stort och det krävs lite tur för att få en önskad vecka. Hade man inte det den här gången så kan jag redan nu tipsa om ett besök i fjällen under sommarsäsongen. Om man inte enbart
Jenny tar över efter Aino
Foto: Aino Landes/privatFoto: Jenny Petri
Föreningen har fått en ny medarbetare på kansliet, Jenny Petri, som efterträder den nyblivna pensionären Aino Landes. Jenny sköter medlemshanteringen och hjälper medlemmar med register- och fakturafrågor. Hon kommer också att ha hand om bokningarna till föreningens fritidslägenheter i fjällen och på Gran Canaria.
18
Som medlem i Tjänstetandläkarna har du tillgång till…
…Facklig information och rådgivning om:
• lön
• alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm.
• arbetsvillkor
• arbetsmiljö
• arbetsmarknad
…Rättsskydd i arbetstvister
…Råd och stöd i sjuk- och arbetsskade- frågor
…Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor
…Medlemsförmåner
Eva Dovresjö
Betalar du din medlemsavgift via faktura?
Du vet väl om att du har möjlighet att ansluta dig både till e-faktura och autogiro?
På det sättet gör du både miljön en tjänst och slipper hålla reda på fakturan inför betalningen.
Du ansluter dig enkelt till båda tjänsterna via din Internetbank i samband med nästa betalning – se till att ha ditt medlemsnummer till hands (det hittar du bl. a. på fakturan).
är ute efter skidåkning eller andra vinteraktiviteter så har både Sälen och Åre härliga upplevelser att erbjuda även under sommarhalvåret. Alla medlemmar som är intresserade är välkomna att höra av sig”, hälsar Jenny.
Jenny är intresserad av hur registerhanteringen kan utvecklas framöver. Hon ser möjligheter i hur den digitala hanteringen kan effektivisera arbetet och förenkla för medlemmar att utföra sina ärenden.
”Att ansöka om e-faktura eller autogiro för medlemsavgiften spar både på naturen och den tid som du lägger på att genomföra betalningen. Risken för fel minskar också. Vi får faktiskt ovanligt ofta in betalningar där siffrorna i beloppet blandats ihop”, berättar Jenny.
Förutom ett stort datorintresse så ägnar sig Jenny gärna åt litteratur. Hon slukar det mesta som hon kommer över. Sagan om Ringen-trilogin av J.R.R Tolkien och nutida skildringar av livet i Asien, särskilt Japan, är fa- voriterna. Hon kommer alltid att hoppas på att Haruki Murakami får no- belpriset i litteratur.
Foto: iStockphoto
Fråga ombudsmannen
Det är i Arbetsmiljölagen som reglerna om skyddsombud finns. På alla arbetsplatser med minst fem anställda ska det finnas ett skyddsombud. Deras uppgift är att vara arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor.
Det är den facklig organisationen som har kollektivavtal med arbetsgivaren som är den som utser skyddsombud och anmäler vem som blivit skyddsombud till arbetsgivaren.
Om det finns flera fackliga organisationer med avtal på ett arbetsställe får man tillsammans med arbetsgivaren besluta hur man ska organisera skyddsorganisationen med t ex gemensamma skyddsombud för varje organisation eller välja var sitt ombud.
Från Tjänstetandläkarnas håll tycker vi att det är viktigt att den tandläkare som utses till skyddsombud inom Folktandvården (där vi har kollektivavtal och således utser ombuden) också är medlem hos oss. På det sättet kan vi se till att våra skyddsombud får den information och utbildning som vi tycker är viktigt att de har.
När det gäller skyddsombud på den privata sidan så har vi inget kollektivavtal där vilket innebär att vi som facklig organisation inte kan utse några skyddsombud där.
Det finns dock inget som hindrar att någon medlem från Tjänstetandläkarna väljs som skyddsombud.
Finns det ingen facklig organisation med kollektivavtal överhuvudtaget hos arbetsgivaren utses skyddsombudet av arbetstagarna själva.
Susanna Magnusson
Hej!På vår folktandvårdsklinik har vi inget skyddsombud och den som anmält sig som
intresserad är inte medlem i facket. Har han ändå rätt att bli skyddsombud om vi på kliniken väljer honom?
Jag är själv väldigt intresserad av arbetsmiljöfrågor och skulle kunna tänka mig att bli skyddsombud men jag funderar just nu på att ta en anställning på en privatklinik och vill därför inte ta på mig ett sådant uppdrag här. Hur fungerar det med skyddsombud på den privata sektorn?
Följ oss på Facebook
Sök på ”Tjänstetandläkarna” på Facebook eller gå in direkt på www.facebook.com/tjanste- tandlakarna
Följ oss på LinkedIn
Sök på ”Tjänstetandläkarna”
på LinkedIn eller gå in direkt på www.linkedin.com/company/
tjänstetandläkarna/
Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam
petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning
Sandra Sandström-Lapukins, 0739-09 56 20 sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, 0722- 05 78 27 clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, 0733-32 37 09 frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 010- 24 24 621 eine.stahl@rjl.se
Kalmar TT-avdelning Javier Vidana, 0737-85 07 96 javier.vidana@ltkalmar.se
Kronobergs TT-avdelning Jörgen Gustafsson, 0470-58 99 00 jorgen.gustafsson@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, 0920-28 45 54 anna.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Amna Enström, 042-406 70 20 amna.enstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@sll.se
Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder
Cecilia Johansson, 0707-88 49 34 cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster
Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se
TT-VG Öster
Carina Bergman, 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Asal Azizi, 0722-39 80 01 asal.azizi@vll.se
Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 68 80 tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, 010-104 71 98 anita.mortensson@regionostergotland.se
Lokalavdelningen – din lokala fackliga företrädare
www.tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se
Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se/sv/Lokalavdelning/
