Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 1 (5)
Tillägg till riktlinjer för färdtjänst avseende trappklättrare
Förslag till beslut
I trafiknämnden
1. Trafiknämnden beslutar att trappklättringsuppdrag endast utförs under en tidsbegränsad period om sex månader med möjlighet till förlängning om uppvisande att kontakt med bostadsanpassning tagits.
2. Trafiknämnden antar tillägg avseende uppdrag med trappklättrare till riktlinjer för färdtjänst enligt trafikkontorets tjänsteutlåtande.
Sammanfattning
Trafikkontoret använder ett tekniskt hjälpmedel i form av trappklättrare för transport av rullstolsburna i trappor. Trappklättringsuppdrag är säkerhetspåverkande för både den rullstolsburne resenären som utföraren. Trafikkontoret ser ett behov av att inte tillåta trappklättringsuppdrag som en permanent lösning på en resenärs folkbokföringsadress, detta främst utifrån säkerhetsskäl. Ett trappklättringsuppdrag skall vara ett undantag för de som tillfälligt vistas på en adress, har en tillfällig funktionsnedsättning eller har ett tillfälligt behov av trappklättringsuppdrag, exempelvis vid trasig hiss.
För närvarande finns det inte några regler för hur länge trappklättringsuppdrag ska utföras. Det är inte heller tydligt att trafikkontoret av säkerhetsskäl kan neka ett trappklättringsuppdrag. Därav föreslås i detta tjänsteutlåtande ett tillägg i riktlinjer för färdtjänst som rör trappklättrare. Tillägget innebär att utgångspunkt för
trappklättringsuppdrag är att det utförs under en tidsbegränsad period om sex månader.
Personen som är i behov av trappklättringsuppdrag åläggs att ta kontakt med
fastighetskontoret för att få hjälp med anpassning av sin bostad. Detta med förhoppning om en säkrare, enklare och mer kostnadseffektiv tillgång till sin bostad.
Efter kontakt med bostadsanpassning kan det bli aktuellt med förlängt
trappklättringsuppdrag utifrån individuell bedömning. Tillägg i riktlinjer anger även att uppdrag med trappklättrare inte är förutsättningslöst samt att förare har rätt att neka sådana uppdrag med hänsyn till säkerhet.
Trafikkontoret
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2020-04-24 Diarienummer 3144/20
Handläggare
Jennie Liljenbring/Trafikkontoret/GBGStad, Peter Norling/Trafikkontoret/GBGStad, Ulrika
Alergård/Trafikkontoret/GBGStad Telefon: 031-368 29 01
E-post: peter.norling@trafikkontoret.goteborg.se
Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2 (5)
Bedömning ur ekonomisk dimension
Trafikkontorets förslag att göra tillägg till riktlinjer avseende trappklättringsuppdrag på resenärens folkbokföringsadress är utifrån ett säkerhetsperspektiv och inte ett
besparingsförslag.
Ur ett kortsiktigt perspektiv innebär förslaget ingen ekonomisk förändring vare sig för trafikkontoret, individen eller staden i övrigt. På sikt kan det bli en viss besparing om mindre antal trappklättrare behövs i den trafik som serviceresor utför, men denna eventuella besparing är dock marginell och inget som ligger till grund för förslaget. En bedömning är att kostnadsminskningen är mindre än 200 000 kr per år.
Bidrag för bostadsanpassning kan sökas hos fastighetskontoret, där den enskilde kan ansöka om bidrag för anpassning av sin bostad i form av exempelvis hiss eller ramp. I de fall inte bostaden bedöms kunna anpassas kan individen behöva en helt annan bostad som är anpassad utifrån behovet att självständigt ta sig in och ur bostaden. I ett långsiktigt perspektiv bedöms inte detta innebära högre kostnader för bostadsanpassning men i ett kortare perspektiv kan ett tiotal ärenden om bostadsanpassning behöva tidigareläggas eller tillkomma vilket kan innebära en engångskostnad för bostadsanpassning.
Bedömning ur ekologisk dimension
Trafikkontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension.
Bedömning ur social dimension
Trafikkontorets utgångspunkt är att resenärer ska bo i en bostad som är anpassad utifrån sina behov, oavsett ålder och funktionsnedsättning. Likaså möjligheten att kunna möta vänner och familj i den egna närmiljön utan att behöva ringa efter färdtjänst för att kunna ta sig ut. Att kunna ta sig in och ut från sin bostad på ett sätt som på sikt inte är det bästa ur säkerhetssynpunkt ser inte trafikkontoret som hållbart.
En tidsbegränsning av uppdrag med trappklättrare på folkbokföringsadressen bidrar till att påskynda processen för att nå ett önskat läge.
Förhållande till styrande dokument
I nuvarande riktlinjer för färdtjänst i Göteborgs Stad förekommer begreppet trappklättring främst utifrån praktisk information att trappklättringsuppdrag kan bokas utan att det nödvändigtvis genomförs en resa. I detta tjänsteutlåtande ges förslag om tillägg till riktlinjer för färdtjänst där det sätts upp förutsättningar och villkor avseende trappklättringsuppdrag.
Bilagor
1. Bilder och information trappklättrare
2. Förutsättningar för trappklättring i Göteborgs Stad
Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3 (5)
Ärendet
Trafikkontoret använder sedan en längre tid tillbaka ett tekniskt hjälpmedel i form av trappklättrare för transport av rullstolsburna i trappor. Under en längre period har trafikkontoret sett att trappklättringsuppdrag utifrån en säkerhetsaspekt inte är optimalt.
Ett trappklättringsuppdrag är säkerhetspåverkande för både den rullstolsburne resenären som utföraren. Trafikkontoret ser därför skäl till att se över de riktlinjer som idag finns avseende trappklättrare. Beslut avseende riktlinjer för färdtjänst tas av trafiknämnden.
Beskrivning av ärendet
Färdtjänst har sedan det startade varit en tjänst för att hjälpa personer med
funktionsnedsättning att förflytta sig, resa och delta i samhället. Många resenärer bor på adresser som inte är tillgängliga för personer som inte kan förflytta sig i trappor. Det kan saknas hiss, att hiss inte är tillräckligt stor eller att ramp saknas för att kunna ta sig in i fastigheten. En längre tid tillbaka bar förare upp rullstolsburna personer för trappor, vilket i ett föreläggande från arbetsmiljöverket bedömdes orimligt av arbetsmiljöskäl. Sedan mitten av nittiotalet har därför ett tekniskt hjälpmedel använts för transport i trappor.
Detta tekniska hjälpmedel benämns trappklättrare och transport av rullstolsburna i trappor kallas numera trappklättringsuppdrag, se bilaga 1.
En trappklättrare är utformad på ett sätt där föraren spänner fast rullstolen i en mekanisk ställning som drivs av ett batteri. Föraren styr trappklättraren med resenären fastspänd uppför befintliga trappor i eller i anslutning till fastigheten. Detta ställer krav på att trappor och trapphus har mått som är godkända för trappklättringsuppdrag. Exempelvis har trapphus byggda på -50, -60 och -70 talet inte de mått som krävs för att ett
trappklättringsuppdrag ska fungera optimalt.
Säkerhet vid uppdrag med trappklättrare
Frågor gällande säkerhet vid ett trappklättringsuppdrag kan delas upp utifrån tre olika områden; resenärens fysiska och psykiska tillstånd, adressens fysiska förutsättningar och teknikens begränsningar.
Resenärens fysiska och psykiska tillstånd
En trappklättrare har kapacitet för en begränsad maxvikt, vilken inklusive rullstol är 120–
140 kg, dock görs alltid en individuell bedömning då rullstolsmodell dess tyngdpunkt också ger en påverkan. Detta innebär att en resenär tillsammans med sin rullstol inte får överstiga gräns för maxvikt för att trappklättringsuppdrag ska kunna genomföras säkert.
Det är även viktigt att resenären i största möjliga mån sitter stilla i trappklättraren. En orolig resenär kan under pågående uppdrag ta tag i trappräcke eller röra sig för mycket vilket påverkar säkerheten, då trappklättraren måste upprätthålla rätt balans.
Trafikkontoret har utifrån rapporter från trafikföretagen sett att det är vanligt förekommande att resenärer känner sig oroliga vid trappklättringsuppdrag.
Adressens fysiska förutsättningar
Trafikkontoret arbetar aktivt med att besikta adresser inför att trappklättringsuppdrag ska genomföras. Besiktningen genomförs på adresser där uppdrag med trappklättrare inte förekommit tidigare eller där det finns indikationer på att det inte går att utföra tjänsten, se bilaga 2 för mer utförlig information avseende besiktning. Inför varje
trappklättringsuppdrag behöver även trappan inspekteras av föraren, detta för att
säkerställa att det inte tillkommit skador på trappen, eller att det finns påverkan såsom is
Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4 (5)
eller grus. Det kan även förekomma att det ställts ut hinder på trappavsatser, exempelvis barnvagnar, blomkrukor eller nyuppsatta brevlådor.
Tekniska begränsningar
En trappklättrare går på batteri, vilket innebär att den har en begränsad batteritid. Den klarar av att genomföra ett trappklättringsuppdrag på max 4 våningar. De trappor som är svängda ställer extra höga krav på föraren som styr trappklättraren. Föraren behöver inte vara stark för att klara av ett uppdrag med trappklättrare, utan istället handlar det om teknik. Varje uppdrag med trappklättrare ställer också krav på att föraren läser av hur trappan ser ut så att genomförandet sker på ett korrekt sätt. Risk finns annars att det tar stopp då vinkeln blir för snäv i exempelvis en svängd trappa. Olika trappklättrarmodeller kräver olika svängutrymmen pga. trappklättrarmodellens utformning i förhållande till resenärens rullstolsmodell.
Risk för allvarliga händelser
Var för sig är alla de faktorer som nämnts ovan en risk vid ett trappklättringsuppdrag, där konsekvenser kan bli allvarliga. Det har förekommit olyckor som gjort att denna fråga har varit aktuell under en lång tid, framförallt efter en dödsolycka som inträffade i samband med ett trappklättraruppdrag 2011, och att ett aktivt arbete pågår för att minska riskerna.
För att undvika tillbud och olyckor har trafikkontoret erfarna förare hos upphandlade trafikföretag. I trafikavtalen finns krav på att förare som utför uppdrag med trappklättrare har utbildning och ska gå årlig repetitionsutbildning. Utöver detta lägger trafikkontoret mycket resurser på förebyggande arbete, exempelvis i form av besiktningar av adresser.
Hur tillämpas trappklättring idag?
Det finns inget lagkrav att utföras transporter i trappor som en del av färdtjänstuppdraget, men inom Göteborgs Stad finns denna möjlighet för alla som har ett tillstånd för
rullstolsbuss. Detta förutsätter dock att uppdrag med trappklättrare fungerar på de adresser som resenären vill åka till eller från. Trafikkontoret har nekat ett fåtal resenärer att nyttja uppdrag med trappklättrare utifrån att de inte uppfyller någon av kriterierna gällande rullstolsmodell, godkänd trappa eller maxvikt. Dessa personer har då blivit hänvisade till fastighetskontoret som hanterar frågor gällande bostadsanpassning.
År 2012 låg nivån på ca 5 500 trappklättringsuppdrag per år. Idag utför trafikkontoret ca 2 400 trappklättringsuppdrag per år. Detta är ett resultat av ett arbete med att minska antal uppdrag med trappklättrare. Det finns cirka 25 resenärer som regelbundet använder trappklättring i samband med sina resor. Det förekommer även resenärer som enbart använder trappklättrare för att tas sig ut/in ur sin bostad utan att resa vidare i samband med trappklättringsuppdraget.
Även andra aktörer arbetar med reglering av trappklättraruppdrag. I Skånetrafiken ges rätt till trappklättringsuppdrag i sex månader, och endast på hemadressen. Även Region Dalarna och Värmlandstrafiken går på samma linje, med en begränsning om sex månader och hänvisning till bostadsanpassning. I Kalmar används en annan modell, där en resa som innehåller ett trappklättringsuppdrag kostar 300 kr.
Det finns ett behov av förändrade riktlinjer
Trafikkontoret vill utifrån säkerhetsaspekten minska antalet utförda uppdrag med trappklättrare. Det utförs idag trappklättringsuppdrag för resenärer under en väldigt lång tid utan att deras bostadssituation förändras. Detta innebär i praktiken att resenären är helt
Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5 (5)
utlämnad till uppdrag med trappklättrare via trafikkontoret för att tas sig in eller ut ur sin bostad.
Trafikkontoret ser idag en avsaknad av tydliga riktlinjer gällande trappklättringsuppdrag.
En utgångspunkt är att en resenärs behov av trappklättrare inte bör vara permanent, utan endast under en tillfällig period. Trafikkontoret föreslår därför att trappklättringsuppdrag skall vara tidsbegränsat till 6 månader på folkbokföringsadressen. Därefter skall resenären ha uppvisat kontakt med bostadsanpassning för att försöka åtgärda sin bostadssituation.
Trafikkontoret kan därefter för ytterligare period tillhandahålla uppdrag med trappklättrare, och bedömning om ytterligare period för trappklättringsuppdrag görs utifrån det enskilda ärendet.
Förslag till skrivelse i riktlinjer
Nedan text läggs till i riktlinjer för färdtjänst under avsnitt 6. Övriga villkor.
6.8 Uppdrag med trappklättrare
Den som reser med rullstolsfordon kan under vissa förutsättningar som en särskild service få hjälp med trappklättring. Uppdrag med trappklättrare kan ges under en tidsbegränsad period om 6 månader. Behöver denna period förlängas skall resenären uppvisa underlag att kontakt med bostadsanpassning tagits.
Föraren har av säkerhets- och arbetsmiljöskäl rätt att avstå från att utföra uppdrag med trappklättrare om bedömningen görs att det inte kan ske på ett säkert sätt.
Förvaltningens bedömning
Att uppdrag med trappklättrare inte bör vara permanent har länge varit ett förhållningssätt på trafikkontoret. Det har under senare tid främst lagts resurser på att säkerställa att adresser är kontrollerade och godkända för att genomföra trappklättringsuppdrag.
Trafikkontoret ser nu skäl att även se över hur riktlinjer ska se ut gällande själva
utförandet av tjänsten, och detta med utgångspunkt att uppdrag med trappklättrare endast ska vara tillfällig.
Trafikkontoret ser därför skäl att begränsa möjlighet till uppdrag med trappklättrare till sex månader med möjlighet till ytterligare förlängning utifrån individuell bedömning. På sikt finns en förhoppning att detta kommer att leda till att färre personer blir beroende av färdtjänst för att ta sig in och ut ur sin bostad, vilket även på sikt bidrar till en större självständighet för vår målgrupp.
Peter Norling Avdelningschef
Kristina Lindfors
Trafikdirektör
