• No results found

Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2011-02-04

Teknisk chef Kenth Hasselgren 0431-872 27

kenth.hasselgren@engelholm.se Tekniska nämnden

Tekniska kontoret

Erforderliga VA-investeringar med hänsyn till den fysiska planeringen

Bakgrund

Ängelholms kommun är attraktiv och expanderande med flera planer på gång för nya bostäder och verksamheter. Av erforderlig infrastrukturutbyggnad intar vatten- och avloppsförsörjningen en särställning. För att möjliggöra en optimal och långsiktigt hållbar VA-försörjning krävs en mycket god framförhållning. Tekniska kontoret har därför arbetat fram strategiska planer för utbyggnad av vattenförsörjning, vattendistribution, avlopps- vattenbortledning och avloppsrening. Vi har valt att redovisa erforderlig utbyggnad av kapaciteten under de närmaste 30 åren, dvs. fram till omkring år 2040.

Underlaget till kapacitetsberäkningarna och gjorda kostnadsbedömningar har utgjorts av försörjningsbehoven med hänsyn till översiktsplanen från 2004 och de ytterligare planer som är kända i dagsläget. Detta innebär med all säkerhet att redovisningen i underlags- rapporterna överskattas vilket innebär att angivna tidsintervall med största sannolikhet blir längre i praktiken, se tabell nedan.

Planintervall (år) Ökat antal invånare/år

Enligt fysisk planering Kommunens mål/ambition*

0-5 990 400

5-10 720 400

10-20 550 450

20-30 930 500

Tillskott totalt 23 500 13 500

*) 400 personer/år är aktuell ambitionsnivå, antagna (realistiska?) nivåer i framtiden.

Vid omkring år 2040 finns således ca 63 000 invånare i Ängelholms kommun om alla nu kända planer förverkligas, dvs. en ökning på ca 60 % under 30 år. Med utbyggnaden av verksamhetsområden på ca 700 ha kommer vattenförbrukningen att i princip fördubblas under 30-årspeioden. Vi vet att alla planer inte kommer att realiseras men vi vet inte vilka

(2)

planer som verkligen aktualiseras och därmed inte var i kommunen utbyggnader kommer att ske. Eftersom utbyggnadsbehovet av va-nätet varierar beroende på var i kommunen exploatering av bostäder och verksamhetsområden sker har erforderliga investeringsnivåer strikt följt den fysiska planeringens tidplaner.

Vattenförsörjning

Dricksvattnet idag kommer från grundvattenuttag i kommunens egna anläggningar. För- delningen är att omkring hälften kommer från naturligt grundvatten i närheten av vatten- verket i Brandsvig omkring hälften kommer via s.k. inducerat ytvatten från Rössjön vid Tollsjö ca 8 km från vattenverket.

Aktuella problem är att:

- Råvattentillgången är begränsad

- Råvattenkvaliteten försämras successivt (bl a sk. brunifiering) - Anläggningskapaciteten är begränsad

- Reservvattenförsörjning finns ej (undantag Vejbystrand)

Den mest rimliga åtgärden är att säkra kommunens framtida vattenbehov genom anslut- ning till Sydvattens regionala vattenförsörjningssystem. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände också 2010-05-05 en avsiktsförklaring mellan kommunen och Sydvatten AB (bolag helägt av 15 kommuner i västra Skåne) som bl a innebär att Sydvatten förstärker dess nuvarande distributionsnät samt bygger och bekostar helt en ny ledning till vatten- verket i Brandsvig till ett sammanlagt värde om ca 105 Msek. Det krävs dock att kom- munen tecknar delägarskap i Sydvatten AB (teckningslikvid ca 29 Msek). Efter att kom- munen gått in i Sydvatten som delägare kan fullgoda och långsiktigt säkrade vattenleve- ranser (ordinarie och reserv) erhållas om ca 2-3 år.

Parallellt med att Sydvattenalternativet har utretts har studerats alternativ med en helt lokalt baserad framtida vattenförsörjning. För ett lokalt alternativ har investeringskost- naderna beräknats till ca 150 Msek för att (så gott det går) erhålla motsvarande försörj- ningstrygghet. I tekniska kontorets tjänsteskrivelse, daterad 2010-04-26, sammanfattades samtliga utredningar om kommunens framtida vattenförsörjning enligt följande:

”Sammanfattningsvis ger en anslutning till Sydvatten med fullgod försörjning (ordinarie + reserv) ungefär samma årskostnad (knappt 20 Msek) som dagens ordinarie försörjning. En fullt ut lokalt baserad framtida vattenförsörjning (ordinarie + reserv) har beräknats uppgå till en årskostnad motsvarande ca 50 % högre än dagens. För ett lokalt försörjningsalter- nativ råder samtidigt en stor osäkerhet om hållbara produktionskapaciteter och vatten- kvaliteter förutom nödvändig framgång vid den erforderliga laglighetsprövningen. Vidare ger anslutningen till och delägarskapet i Sydvatten tillgång till all erforderlig kompetens inom området vattenförsörjning, möjlighet att avtala om överlåtelse av driften av kom- munens anläggningar och – det allra viktigaste – tillgång till en trygg och säker framtida dricksvattenförsörjning”.

Anslutning till Sydvatten är således det enda realistiska alternativet enligt våra bedömningar och de investeringar som kommer att ske avser viss upprustning av de egna anläggningarna innan ordinarie försörjning fås fullt ut till 100 % från Sydvatten. Detta motsvarar uppskat- tningsvis ca 3 Msek/år. Därefter avses den egna anläggningen svara för reservvattenför- sörjning antingen för eget bruk eller som en regional reservvattentillgång. Kostnaderna för detta är svårbedömda i nuläget men kommer att vara tämligen begränsade. Efterhand kommer investeringsbehoven totalt sett att minska vilket medför att nuvarande kapital- kostnader som belastar den egna anläggningen kommer att minska successivt.

(3)

Vattendistribution

Följande huvudsakliga utbyggnader för att öka kapaciteten i vattenledningsnätet erfordras inom en 30-årsperiod:

Centrala Ängelholm: Kapacitetsförstärkning mellan vattentornet och de stora utbyggnadsområdena Fridhem, Vilhelmsfält och Skörpinge.

Hjärnarp, Margaretetorp och Tåstarp: Utbyggnad med ny ledning för dubblering, idag eternitledningar som byts för att klara högre erforderligt tryck, vid brott idag helt utan vattenförsörjning till Hjärnarp och Margaretetorp.

Munka Ljungby: Uppgradering i trånga sektioner och ökad matning österut.

Strövelstorp: Dubblering av idag enkel ledning av eternitrör, vid brott idag helt utan vattenförsörjning.

Det totala ledningsnätet idag omfattar ca 300 km vattenledningar. Åtgärder enligt ovan motsvarar utbyggnad med drygt 30 km huvudledningar. Utbyggnad av ledningar inom exploateringsområden ingår inte i denna redovisning p g a osäkerhet i omfattning.

Vattentornet i Ängelholm har idag en effektiv volym på ca 800 m3. Denna magasinsvolym täcker 1-4 timmars förbrukning med dagens förbrukning varför ett större ledningsbrott medför en akut risk för att inte klara vattenförsörjningen i kommunen. Vid planerings- periodens slut med i stort sett en fördubbling mot dagens vattenanvändning blir reservoar- volymen orimligt liten.

Förutom en större volym behövs på kort sikt också ett högre tryck i vattenledningsnätet varför ett ca 10 m högre vattentorn erfordras. En högreservoarvolym på ca 5 000 m3 bedöms erforderligt som i maxfallet år 2040 motsvarar 4-10 timmars försörjning beroende på dygnsvariationer. Denna investering uppgår till ca 60 Msek. I budget 2011 ingår medel för förstudie/förprojektering.

Följande investeringar i vattendistributionsnätet under den 30-åriga perioden föreligger:

Investeringar (Msek) 0-5 år 5-10 år 10-20 år 20-30 år Totalt Nytt vattentorn 60 Hjärnarp*, Margaretetorp, Tåstarp 39 1

Munka-Ljungby 7 Strövelstorp* 11 Centrala Ängelholm 4 9

Vejbystrand 4

SUMMA (Msek) 117* 4 0 14 135

*) I Sydvattenalternativet kommer sannolikt ledningen till vattenverket att passera Strövelstorp och ledningen från vattenverket mot Båstad (Båstads anslutning till Sydvatten är helt beroende på att Ängelholm ansluts till Sydvatten) passera Hjärnarp. Om inkopplingar kan ske här erhålls ett reducerat investeringsbehov jämfört med vad som redovisas i tabellen (storleksordningen 15-20 Msek).

Avloppsvattenavledning

Följande huvudsakliga utbyggnader för att öka kapaciteten i spillvattenledningsnätet er- fordras inom en 30-årsperiod:

Norra Ängelholm: Avlasta spillvattenhuvudledningen från norra kommundelen till reningsverket genom att pumpa spillvattnet via nya utbyggnaden i Barkåkra till ny

(4)

denna nya ledning kopplas även flödet från nordöstra kommundelen in och pumpstation Errarp byggs om.

Södra kommundelen: Avlasta befintligt spillvattenhuvudledningssystem från södra kommundelen genom att flytta och bygga ny pst vid Helsingborgsvägen och koppla på ny ledning från Vilhelmsfält, Skörpinge längs Kungsgårdsleden till Varvsvägen där den nya ledningen samordnas med ny ledning från Errarp och ner till reningsverket, inkl. 4 st. nya pumpstationer.

Östra kommundelen: Öka kapaciteten genom nyanläggning av huvudspillvattenledning från Munka Ljungby mot Ängelholms kommun.

Centrala Ängelholm: Avlasta befintligt huvudspillvattensystem i centrala Ängelholm genom att koppla bort spillvattenledningen från Munka Ljungby och istället koppla in spillvattenflödet på den nya ledningen längs Kungsgårdsleden.

Ledningsnätet omfattar idag totalt 280 km spillvattenledningar med 57 pumpstationer.

Primära åtgärder enligt ovan innebär nya huvudledningar om ca 13 km och 4 nya pump- stationer. På samma sätt som för vattendistribution ingår ej spillvattenledningar i kom- mande exploateringsområden i redovisningen. Utbyggnaden kommer att erfordras redan under de första 10 åren med tyngdpunkten på de första 5 åren. Kapaciteten avseende denna utbyggnad av huvudspillvattennätet bedöms vara tillräcklig under hela 30-årsperi- oden med hänsyn till idag kända planer.

För omhändertagande av dagvatten i huvudsystem i kommunal regi tillkommer också vissa investeringar. Den framtida omfattningen är dock svårbedömd men erfarenhetsmässigt kan man räkna med ca 2 Msek/år som ett genomsnittligt värde. Detta ger således ett be- hov om ca 20 Msek under den aktuella perioden.

Följande investeringar i avloppsvattennätet (spillvatten + dagvatten) under den 30-åriga perioden föreligger:

Investeringar (Msek) 0-5 år 5-10 år 10-20 år 20-30 år Totalt Norra Ängelholm 31 31 Södra kommundelen 42 14 56 Östra kommundelen 7 7 Dagvatten 10 10 20 SUMMA (Msek) 90 24 0 0 114

Den bedömda investeringsnivån uppgår således till ca 114 Msek. Ett ytterligare alternativ har studerats som skulle motsvara investeringar motsvarande ca 135 Msek men med något reducerat pumpningsbehov och därmed lägre driftkostnader, storleksordningen 50 à 70 000 kr/år med dagens energipriser. Huvudalternativet bedöms dock vara det ekono- miskt mest fördelaktiga. Med stigande energipriser kan dock bedömningen förändras över tid.

Avloppsrening

Till Ängelholms reningsverk pumpas avloppsvatten från hushåll, industrier, skolor och sjukhus och andra allmänna inrättningar. Varje dag renas cirka 11 000 m3 avloppsvatten.

Belastningen på reningsverket omräknat till sk personekvivalenter (pe) är ca 38 000 personer. Det faktiska antalet anslutna personer är drygt 30 000.

(5)

Utbyggnadsbehoven och kostnaderna för att klara en ökad belastning i enlighet med den fysiska planeringen framgår av nedanstående tabell.

I tabellen har investeringar motsvarande en kapacitet på ca 55 000 pe eller drygt ca 50 000 anslutna personer inkluderats vilket planmässigt torde täcka de första 10 åren. På grund av utvecklingen inom reningstekniken och idag okända krav på reningsverk är det inte men- ingsfullt eller ens möjligt att kalkylera för en situation längre fram än ca 10 år.

Investeringar (Msek) 0-5 år 5-10 år 10-20 år 20-30 år Totalt Biobassänger 6 6 12 Förtj., ombyggn. rötkammare 4 4

Centrifug 2 2

Rejektvattenutjämning 1 1 Slutsedimeneringsbassäng 4 4 Rötkammare/hygiensiering 7 7 Efterpolering/dammar 5 5 Allm. upprustning (ospec.) 7 8 15

SUMMA (Msek) 20 30 50

Sammanfattning

I tabellen nedan sammanställs samtliga investeringar som vi bedömer kommer att krävas om samtliga de idag kända planerna kommer att förverkligas. Hur realistiskt detta är kan vi lämna åt sidan för tillfället. De investeringar som krävs vad avser särskilt vattenförsörjning och i viss mån även avloppsrening är mindre avhängiga av utbyggnadstakten och följer angivna tidsperioder i högre grad än vad som gäller för vattendistribution och avlopps- vattenavledning. Vattenförsörjning och avloppsrening är också reglerade i bl a livsmedels- lagen och miljöbalken varför nödvändiga investeringar inte strikt följer behov föranledda av kommunens expansion. Investeringar avseende vattendistribution och avloppsvatten- avledning kommer i praktiken dock med stor sannolikhet att kunna ske senare än vad som anges i tabellen.

Vi avser att med jämna mellanrum revidera VA-investeringsbehoven i takt med den faktiska utbyggnaden av bostäder och verksamhetsområden, förutom behov föranledda av myndighetsbeslut. Förslagsvis bör en förnyad redovisning ske i samband med att en ny översiktsplan tas fram.

Investeringar (Msek) 0-5 år 5-10 år 10-20 år 20-30 år Totalt

Vattenförsörjning* 15 15

Vattendistribution** 117 4 14 135

Avloppsavledning 90 24 14 114

Avloppsrening 20 30 50

SUMMA (Msek) 242 58 0 28 328

*) Avser Sydvattenalternativet. Uteslutande lokalt baserad vattenförsörjning medför investeringar på ca

150 Msek med högst osäkra förutsättningar.

**) Eventuellt ca 15-20 Msek lägre investering vid samordning med Sydvattenledningar.

Beslutsunderlag

- Sydvatten – Avsiktsförklaring TN, § 65, 2010-04-22

- Sydvatten – Avsiktsförklaring, Tjänsteskrivelse, Tekniska kontoret, 2010-04-26 - Avsiktsförklaring mellan Ängelholms kommun och Sydvatten AB om regional

vattenförsörjning, KSau, § 203, 2010-05-05

(6)

- Principutredning avseende utbyggnadsbehov vid Ängelholms reningsverk vid olika belastningsscenarier, Eran Miljökonsult, 2011-01-23

- Översiktlig VA-utredning 0-30 år, vattendistribution, Griab AB, 2011-02-02

- Översiktlig VA-utredning 0-30 år, spillvattenavledning, Sweco Environment AB, 2011- 02-02

Förslag till beslut

Tekniska nämnden beslutar godkänna redovisningen och översända den samma till kommunstyrelsen för kännedom.

Kenth Hasselgren Teknisk chef

References

Related documents

Bas: De företag som haft kontakt med kommunen angående tillståndsgivning, tillsyn eller

 reglera den sträcka där cyklisterna inte skall röra sig över vägen, med exempelvis räcken och staket.  anlägga planskilda korsningar, genom att bygga broar eller

Debatten rörande den kommunala självstyrelsens omfång lyfter fram frågan om expansionen av den kommunala självstyrelsen har lett till ökade autonomi för kommunerna och

En viss del av detta takvatten leds tillsammans med dagvatten från hårdgjorda markytor till omgivande vegetationsklädda grönytor för in­..

En under kursen refererad sats om variabelbyte för konvergenta integraler med positiv integrand tillåter oss att göra som ovan, fast den står inte i kursboken.. Då f är kontinuerlig

översvämningsproblematiken som en faktor. För att lätt undvika att området kommer påverkas kunde en upphöjning av området ha gjorts. Det hade medfört att området anslutit

En lik- nande modell för att hantera översvämningar har givits ut av länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län i publikationen Stigande Vatten – en handbok för

I teorikapitlet beskrevs den sociala hållbarheten inom fysisk planering genom bland annat horisontella mål samt på vilket sätt den sociala hållbarheten är en viktig del i den fysiska