KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

(1)

KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2008-2009

Grundskolan

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2

10. Grundskola 3

10.1 Resultatredovisning med kommentarer 3

Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 3

Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 4

Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 5

Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för

samma elevgrupp över tid 7

Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg – årskurs 9 8

Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 9

Slutbetyg i årskurs 9 2009 14

Meritvärde enligt SALSA 17

Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 18

Attitydundersökningen hösten 2008 19

10.2 Uttalade åtgärder för utveckling 21

(3)

10. Grundskola

10.1 Resultatredovisning med kommentarer Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS

Två gånger per läsår följs elevers läsutveckling upp av förvaltningen. För detta används ett läsut- vecklingsschema (LUS). Här redovisas hur stor andel av eleverna som uppnått punkt 15 respektive punkt 18a i LUS. Kommunens eget mål i bud- get är att minst 90 % av eleverna ska ha nått punkt 15 eller högre i LUS vid slutet av sitt tredje år i skolan.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a)

Andel elever som nått steg 15 resp.

18a i LUS ‐ vt 2008

Flicka Pojke

Man kan notera att andelen son nått LUS-punkt 15 ökar stadigt från åk 1 till åk 5. Man når inte riktigt målet med att 90 % av eleverna ska ha nått LUS-punkt 15 i slutet av åk 3.

Man kan också notera att andelen elever som nått LUS-punkt 18a eller högre inte nämnvärt ökar från årskurs 6 till årskurs 9 för elever i samma elevgrupp.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a)

Andel elever som nått steg 15 resp.

steg 18a i LUS ‐ vt 2009

Flicka Pojke

Det är en mycket större andel flickor än pojkar som når de olika målen för läskunnighen. T.ex är det ca 95 % av flickorna som når LUS-punkt 18a eller högre i åk 9. För pojkar är motsvarande andel 70 %.

I det framtagna materialet för uppföljning av elevers språkutveckling (SUS) formuleras tydliga mål för elevernas utveckling som ett led att nå ökad likvärdighet i bedömning och insatser.

Målen som anges där är steg 4 i förskoleklassen, steg 15 i åk 3, steg 17 i åk 5, steg 18a i åk 7 och steg 18b i åk 9. Materialet är vilande fram tills kommunen väljer att införa ett webbaserat system för kunskapsuppföljning.

Andel som uppnått minst steg 15 resp. 18a i LUS

2005 2006 2007 2008 2009

Steg 15 i procent

År 1 23,5 6,4 6,7 3,8 10,5

År 2 37,0 27,9 32,3 40,1 29,1

År 3 79,4 86,0 70,2 84,4 79,4

År 4 88,1 89,9 96,4 90,4 86,8

År 5 91,9 97,0 98,5 97,6 94,3

Steg 18a i procent

År 6 68,5 82,8 80,0 82,7 78,9

År 7 78,5 65,5 84,0 77,8 86,7

År 8 75,5 69,8 73,4 75,0 78,7

År 9 84,9 77,9 72,9 81,9 82,4

(4)

Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov

Vi jämför andelen elever som nådde punkt 15 eller högre i LUS i årskurs 3 med andel elever med betyget

godkänt eller mer i de nationella ämnesproven i årskurs 5 för samma elevgrupp.

Jämförelse av andelen elever som nått steg 15 i LUS i årskurs 3 och som fått resultatet Godkänt på NP i åk 5 för samma elevgrupp. (Andel)

LUS 2004 2005 2006 2007 2008 2009

LUS Åk 3 69,9 79,4 86 70,2 84,4 79,4

NP Åk 5 2006 2007 2008 2009 2010 2011

NP åk5 Sv 83,8 86,6 89,4 88,8

NP åk5 Ma 81,6 80,6 82,9 90,9

NP åk5 En 83,8 81,1 88,8 86

Källa: Barn‐ och utbildningsförvaltningens egen statistik

Förändringarna av andelen elever som bedömdes ligga på punkt 15 eller högre i LUS motsvaras inte av för- ändringar av andelen elever som når resultatet Godkänt eller högre på de nationella ämnesproven.

0 10 20 30

2004/2006 2005/2007 2006/2008 2007/2009 2008/2010 2009/2011 40

50 60 70 80 90 100

Andelen elever som nått Godkänt på NP åk 5 jämfört med andelen elever som nådde steg 15 i LUS i åk 3 för samma elevgrupp

LUS Åk 3 NP åk5 Sv NP åk5 Ma NP åk5 En

Ett skäl kan vara att våra värden är allt för ”trubbiga”. Vi undersöker inte den enskilde elevens resultat utan gruppers värden. Dessutom mäter vi

”punkt 15 eller högre” samt resultatet

”Godkänt eller högre”.

Vid en snabb kontroll av elever i åk 3 vars läskunnighet bedömdes vara 17 eller högre på LUS på en av våra enheter visade det sig att samtliga nått målen på de nationella proven i åk 5.

Barn- och utbildningsförvaltningen

påpekar att precis som andra uppnåendemål i vår läroplan och i våra kursplaner så måste även målet att ha nått steg 15 i LUS vid utgången ur åk 3 ses som en lägstanivå vad gäller läskunnighet.

Inte minst för att våra resultat tyder på att steg 15 inte är tillräckligt för att på ett godtagbart sätt tillägna sig de kunskaper som man förväntas ha i åk 5.

(5)

Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Svenska Matematik Engelska

NP åk5 ‐ 2008

Pojkar Flickor

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

NP åk9 ‐ 2008

Pojkar Flickor Nationellt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Svenska Mateamtik Engelska

NP åk5 ‐ 2009

Pojkar Flickor

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

NP åk 9 ‐ 2009

Flickor Pojkar Nationellt

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

NP åk5: andel G över tid

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel med minst G på NP i åk 9

Svenska Matematik engelska

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

2003* 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel med minst G på NP i åk 9, nationellt

Svenska Matematik engelska

Kommunala grundskolor

Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens statistik

(6)

I årskurs 5 når en större andel flickor minst godkänt resultat än pojkar i svenska och engelska. I matematik är det en större andel pojkar som når minst Godkänt resultat. I åk 9 är andelen pojkar som når minst godkänt på de nationella proven 2009 högre än andel flickor. 2008 var pojkarnas resultat i matematik oroväckande lågt. Det är fortfarande matematik som har lägst andel godkänt, ca 85 %, vilket måste anses som ett problem.

Kommunen har sedan 2005 arbetat aktivt med att förbättra elevers resultat i matematik genom olika insatser som gemensamma uppföljningssystem samt fortbildning. Det är glädjande att notera att elevers resutlat på de nationella proven i matematik förbättrats. Det är en betydlig förbättring i åk 5 och en mindre förbättring i åk 9. Detta visar att uthålliga gemensamma insatser där målen vidmakthålls kan ha genomslag på längre sikt.

(7)

Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

År 5 (2001) År 9 (2005)

Nationella prov för samma elevgrupp

NP Svenska NP Matematik NP Engelska

Den tidigare KR-gruppen noterade att resultaten har ett gemensamt drag, nämligen att måluppfyllelsen ökar för respektive elevgrupp i ämnena svenska och engelska.

Måluppfyllelsen i matematik ändras inte nämnvärt eller till och med sjunker i matematik. Det är oroväckande att andelen elever som når minst godkänt i matematik är lägre i åk 9 än i åk 5 under 2007 och 2008.

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

År 5 (2002) År 9 (2006)

Skolverket påpekar att ämnesprovet inte ensamt ska ligga till grund för betygsättning utan det är viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper och att läraren därvid ska beakta även sådana kunskaper eleven tillägnar sig utanför skolan och undervisningen. Samtidigt är huvudsyftet med ämnesproven att de ska vara underlag för lärare och skolor vid diskussioner om likvärdighet i bedömning och betygssättn Skolve

ing.

rkets egna undersökningar visar att lärare anser

vik- ig

-

tur

t trenden verkar bruten.

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

År 5 (2003) År 9 (2007)

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

År 5 (2004) År 9 (2008)

att de nationella ämnesproven i matematik i hög grad stämmer med intentionerna i läro- och kursplaner.

Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är tigt att lärare i sin planering och undervisning låter s vägledas av matematikämnets syfte och roll i utbild- ningen. Strävansmålen anger hur undervisningen ska bedrivas. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att förbereda eleverna på kommande krav i utbild ningssystemet. Utmaningen ligger i att samtidigt se till att alla elever behärskar själva ”hantverket”.

Schemat för kunskapsuppföljning i matematik är ett viktigt instrument för läraren att synliggöra elevers förmågor och måluppfyllelse. Detta underlättar i sin diskussioner på skolan om insatser för att stödja elever i deras fortsatta utveckling.

Det är glädjande att notera at

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

År 5 (2005) År 9 (2009)

(8)

Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg – årskurs 9

Diagrammen visar andel elever som når minst betyget godkänt samt resultatet minst godkänt på nationella prov i åk 9.

Vi har tidigare påvisat en diskrepans mellan andelen elever med minst godkänt på ämnesprovet och andelen elever med minst godkänt betyg i årskurs 9 i matematik.

Vi väljer i år att presentera skillnaderna i tabellform tagna från Skolverket.

Uppgifter som är tillgängliga är resultaten från elever som avslutade grundskolan våren 2008.

Grundskolan ‐ Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 ‐ 2008

Svenska Matematik Engelska

Riket Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre

Riket, Kommunala 5,9 79,1 15,0 1,6 74,0 24,5 7,1 84,3 8,6

Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8 2,4 74,4 23,2 8,1 82,9 9,0

Riket, Samtliga 6,0 78,9 15,2 1,6 74,0 24,4 7,2 84,1 8,7

Kommunala skolor

Jonebergsskolan 2,8 82,6 14,7 3,2 78,9 17,9 3,7 90,7 5,6

Korsavadsskolan 2,1 81,4 16,5 2,0 73,5 24,5 7,1 80,8 12,1

Fristående skolor

Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8 100,0 81,0 19,0

Sophiaskolan Ger inte betyg Ger inte betyg Ger inte betyg

Källa: Skolverket

Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än

Man kan notera att det är mycket vanligt att elever får högre betyg än vad resultatet på det nationella provet påvisar. Speciellt i matematik.

I sin avhandling Assessing Mathematical Creativity skriver Jesper Boesen att pedagoger i hög utsträckning har fog för sin betygssättning. Lärare kan visa provresultat där elever presterar enligt de av läraren uppsatta kraven. Vad hans undersökning däremot visar är att lärares egna prov skil- jer sig från de nationella proven på så sätt att lärares prov i högre utsträckning arbetar med s.k.

repetitiva uppgifter medan de nationella proven har ett större fokus på s.k. kreativa uppgifter.

Barn- och utbildningsförvaltningen tror att detta kan vara en faktor som förklarar resultaten ovan.

I Skolverkets allmänna råd 2004 om likvärdig bedömning och betygssättning står det att ”avsikten är att (ämnes)proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet. Rek- tor har här en viktig uppgift att svara för att diskussioner om bedömningen utifrån resultaten på de nationella ämnesproven kommer till stånd mellan lärare”.

Det är viktigt att hitta kompletterande bedömningssätt som bygger på att eleverna får tillämpa tidigare kunskaper i nya sammanhang. Ett sådant arbetssätt ökar elevers motivation och självtillit samt underlättar lärarens bedömningsarbete. Ett effektivare utvecklingsarbete nås om det sker en erfarenhetsspridning mellan lärare. Här kan vårt webbaserade system för IUP, skriftliga omdömen samt kunskapsuppföljning spela en viktig roll.

(9)

Schema för kunskapsuppföljning i Matematik

Schemat för kunskapsuppföljning i Matematik är ett instrument för att visa elevens inställning till matematik samt var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i relation till målen. Schemat innefattar två delar. Dels den kunskapsinhämtning som bedöms i relation till uppnåendemålen, dels de olika problemlösningsförmågorna som bygger på strävansmålen och som bedöms i relation till de krav som ställs i den årskurs eleven går. Förvaltningen är medveten om att materialet är stort, men menar samtidigt att schemat är ett försök att ta målen i läro- och kursplaner på allvar.

Andel klasser där uppföljningssystemet används

Andel klasser där uppföljning av elevers kunskaper i matematik genomförts ‐ 2009

Uppföljning av inlämnade sammanställningar

*Vad gäller elever som blivit bedömnda Grundskola 7‐9 Totalt antal

klasser/grupper

Strävansmål:

Antal

Strävansmål:

Andel

Uppnåendemål:

KO Antal

Uppnåendemål:

KO Andel

Uppnåendemål:

JO Antal*

Uppnåendemål:

JO Andel*

åk7 7 0 0% 0 0% 7 100%

4 50%

15 65%

åk8 8 0 0% 3 38%

åk9 8 1 13% 4 50%

Kommunen 7‐9 23 1 4% 7 30%

*Korsavad lämnar in sammanställningar. Joneberg lämnar in elevernas individuella MUS‐rapporter och dessa kan därför inte följas upp.

Grundskola 1‐6 Totalt antal klasser/grupper

Strävansmål:

Antal

Strävansmål:

Andel

Uppnåendemål:

Antal

Uppnåendemål:

Andel

Centrum 17 3 18% 11 65%

Nord 18 12 67% 18 100%

Syd 18 12 67% 18 100%

Kommunen 1‐6 53 27 51% 47 89%

Förskoleklass Totalt antal klasser/grupper

Strävansmål:

Antal

Strävansmål:

Andel

Uppnåendemål:

Antal

Uppnåendemål:

Andel

Centrum 2 0 0% 0 0%

Nord 3 0 0% 2 67%

Syd 3 2 67% 3 100%

Kommunen F‐klass 8 2 25% 5 63%

* Jonebergsskolans lärare lämnar inte in sammanställningar klassvis utan varje enskild elevs schema.

Mycket få elever i åk 7-9 har blivit bedömda utifrån viktiga förmågor vid problemlösning (strä- vansmålen) i schemat för kunskapsuppföljning i matematik. Därför presenteras enbart elever i F-6 i tabellerna nedan.

(10)

Resultat av bedömning av viktiga förmågor vid problemlösning

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Otillräcklig Tillräcklig Avancerad

Viktiga förmågor i matematik F‐6 (Centrum, antal)

Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler

Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt

(För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information

Kan använda sig av tidigare erf.

Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser

Kan använda bilder, skisser, konst.

Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt

Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Kan hantera och lösa situationer

(Totalt antal bedömda elever: 65 st)

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Viktiga förmågor i matematik (Nord, antal)

(11)

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Viktiga förmågor i matematik (Syd, antal)

(Totalt antal bedömda: 140 st)

Resultat av elevernas självvärdering

Uppföljning 2008

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Självtillit i matematik Intresse för matematik

Arbetsro

Attityd till matematik ‐ Centrum F‐6

Inget Litet Ganska stort Stort

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Arbetsro

Attityd till matematik ‐ Nord F‐6

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Arbetsro

Attityd till matematik ‐ Syd F‐6

(12)

Uppföljning 2009

Elevers attityder till matematik.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro

Attityd till matematik F‐6 (Centrum, antal)

0 20 40 60 80 100 120

Attityd till matematik (SYD, antal)

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Attityd till matematik (Nord, antal)

Förvaltningen noterar att lärarna bedömer att ca 15 % av eleverna har otillräcklig förmåga i pro- blemlösning vilket korrelerar väl med andel elever som inte når godkänt på de nationella proven i matematik.

Ca 20 % av eleverna anser sig ha inget eller liten självtillit i matematik vilket självklart inverkar negativt på intresse och i längden på resultat i skolan. Självtillit och intresse är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid planeringen av matematiken i skolan. Kommunens satsning på att utveckla ma- tematikundervisningen kan förhoppningsvis ge effekt på elevers intresse och självtillit.

(13)

Relation mellan förmåga till problemlösning och resultat på nationella prov

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Lärares bedömning av elevers förmågor vid problemlösning (F‐6 vt 2008)

SYD NORD CENTRUM

NP åk 5 - 2008 Andel som ej nått målen

SYD 11%

NORD 12%

CENTRUM 23%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Generell bedömningav förmåga vid problemlösning (vt 2009)

SYD NORD CENTRUM

NP åk5 2009 Andel som ej nått målen

Syd 10,9%

Nord 10,3%

Centrum 6,8%

Lärares bedömningar av elevers förmågor i problemlösning visar att ca 10 % av eleverna ligger på otillräcklig förmåga utifrån de krav som ställs i undervisningen i ett flertal av förmågorna. För Skolenhet Nord och Syd korrelerar resultaten med resultaten på ämnesproven men för Centrum är det stor skillnad mellan andelen som inte når målen i nationella proven och andelen elever som bedöms ha otillräcklig förmåga vid problemlösning.

En anledning till detta kan vara stora variationer i enskilda klassers resultat på nationella prov. En annan på att för få klassers elever blir bedömda vad gäller viktiga aspekter vid problemlösning.

Schemat för kunskapsbedömning i matematik är ett viktigt redskap för uppföljning av elevers kunskapsutveckling både på lärarlags, skol, skolenhets och förvaltningsnivå. Det är viktigt att på skolorna använda sig av dessa instrument.

(14)

Slutbetyg i årskurs 9 2009

Slutbetygen i årskurs 9 kan ses som ett mått på skolans resultat. Det är en summativ bedömning – så här blev det. Här presenteras årets resultat tillsammans med en beskrivning av andelen elever som når målen i samtliga ämnen över tid.

Grundskolorna i Simrishamns kommun våren 2009

Simrishamn vt 2009 Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som elever meritvärde behörig till nått målen ej nått målen ej nått målen saknar betyg Grundskolor Årskurs 9 nat pgm i alla ämnen i ett ämne i två eller flera ämnen i alla ämnen Kommunala skolor

Korsavadsskolan 205 209,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1

Fristående skolor

Nils Holgerssonskolan 25 243,2 96 92 0 8 0

Sophiaskolan 19 . . . . . .

Kommunala skolor i urvalet 205 209,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1

Samtliga skolor i urvalet 249 213,1 91,7 78,7 5,7 14,8 0,9

Riket (samtliga huvudmän) 119042 209,6 88,8 77 7,9 13,9 1,2

Andel elever som nått målen i åk 9 i samtliga ämnen över tid

50,0 55,0 60,0 65,0 70,0 75,0 80,0 85,0 90,0 95,0 100,0

2004 2005 2006 2007 2008 2009

Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9)

Jonebergsskolan Korsavadsskolan Nils Holgerssonskolan Nationellt

Andelen elever som inte når målen i två eller fler ämnen är större än andelen elever som inte når målen i ett ämne. Detta är en situation som förvaltningen och skolenheterna bör analysera. Det är inte tillfredsställande att mer än 15 % av eleverna inte når målen i två eller fler ämnen.

(15)

Skillnader mellan pojkars och flickors betyg 2008 ‐ 2009

Kommunen har under några år undersökt hur pojkar och flickor upplever skolan samt vilka resultat pojkar och flickor når.

Slutbetygen i årskurs 9 uppdelat på kön 2008 resp. 2009

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0

BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK

Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön

Pojkar Medel Flickor Medel

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TE

Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön vt 2009

Medelbetyg pojkar

Medelbetyg Flickor

Tabellen visar att flickor som grupp når ett högre betygsmedelvärde i alla ämnen utom idrott och hälsa. Relativt jämt är det i ämnena engelska, matematik och slöjd. Stora skillnader kan ses i äm- nena bild, hem och konsumentkunskap, musik, biologi, religion, och svenska.

Kommunens genuspedagog menar att det kan vara så att flickor generellt är flitigare läxläsare och att de har inställningen att det är viktigt att skolarbetet går bra. Detta kan tolkas som att flickor oftare ser ett samband mellan bra betyg och senare karriärmöjligheter i yrkeslivet. Pojkars lägre medelvärde kan bero på en mer avslappnad inställning till skolarbetet och att ”det ordnar sig

(16)

ändå”. Det i sin tur kan bero på att pojkar, medvetet eller omedvetet, ser att män i arbetslivet generellt har högre löner och därmed högre status än kvinnor.

Det är intressant att notera att flickors högre medelvärden framför allt gäller s.k. mjuka ämnen.

Genuspedagogen menar att ett skäl kan vara att det ur kulturell synvinkel är mer tillåtet för flickor att ”ta för sig” på traditionellt manliga områden medan det fortfarande är problematiskt för pojkar att ”ta för sig” på traditionellt kvinnliga områden.

(17)

Meritvärde enligt SALSA

Skolverket presenterar ett analysverktyg på sin hemsida. Verktyget grundar sig på det aktuella årets avgångsklasser i grundskolan. Bl.a. finns tabeller över förväntat meritvärde (blå linje i diagrammen) enligt ett modellberäknat system.

180 190 200 210 220 230 240 250

2004 2005 2006 2007 2008 2009

SALSA Jonebergsskolan

Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt

180 190 200 210 220 230 240 250

2004 2005 2006 2007 2008 2009

SALSA Korsavadsskolan

180 190 200 210 220 230 240 250

2004 2005 2006 2007 2008 2009

SALSA Nils Holgerssonskolan

Det förväntade meritvärdet grundar sig på olika faktorer som normalt samvarierar med elevers resultat i skolan som t.ex. föräldrarnas utbild- ningsnivå, andel pojkar och andel invandrare i klassen.

Tillsammans med detta värde presenteras vilket meritvärde eleverna faktiskt uppnådde (röd linje i diagrammen).

Skillnaden mellan de två meritvärdena kan ses som en indikator på hur pass effektiv och fram- gångsrik skolans arbete varit.

Här presenteras de skolor i kommunen som ger betyg till elever som slutar årskurs 9, två kommunala skolor (Jonebergsskolan finns med för historikens skull) och en fristående skola. Den gulgröna linjen representerar meritvärdet för rikets alla elever i årskurs 9 resp. år.

Skolenhet centrum (Korsavadsskolan) och Nils Holgerssonskolan nådde 2009 ett faktiskt me- ritvärde väl över det modellberäknade värdet.

Att öka denna skillnad mellan modellberäknat och faktiskt meritvärde är en utmaning för våra skolor.

(18)

Föräldrars utbildningsnivå har betydelse

Elevsammansättningen sett ur socioekono- misk synvinkel varierar kraftigt mellan de kommunala och de fristående grundskolorna i kommunen.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2005 2006 2007 Under en

3 års period

2009

Andel elever i år 9 med minst en förälder med eftergymnasial utbildning

Kommunal skola Fristående skola I kommunen som helhet

Resultaten i våra kommunala skolor visar att elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning i större utsträckning når målen i samtliga ämnen än elever vars för- äldrar inte har det. Men resultaten visar att denna skillnad, över tid, delvis verkar ut- jämnas. Det är positivt att resultaten ökar hos gruppen elever vars föräldrar har kortare utbildning. Men det är oroväckande att resultaten minskar hos gruppen elever vars föräldrar har en längre utbildning.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 Under en 3

års period 2009

Andel elever i år 9 som når målen i alla ämnen

Förälder med gymnasial utbildning

Förälder med eftergymnasial utbildning

Återigen är våra data ”trubbiga”. Det som finns angivet är andel som nått målen resp.

inte nått målen i ett eller flera ämnen, inte med vilket betyg (G, VG eller MVG) man nått målen. En intressant utveckling av re- sultatpresentationen skulle vara att titta på elevers meritvärde (betygsmedelvärde) i relation till föräldrars utbildningsnivå.

Det är positivt att andelen elever som är behörig till nationellt program på gymnasie- nivå är hög oavsett föräldrars utbildningsni- vå även om den är något lägre för gruppen elever som har föräldrar med kortare utbildning.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel elever i år 9 behöriga till nationellt program på gymnasieskolan

2005 2006 2007 Under en 3

års period 2009

Förälder med gymnasial utbildning

Förälder med eftergymnasial utbildning

(19)

Attitydundersökningen hösten 2008

Attitydundersökning detta år bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor. Det är ett antal påståenden fördelade på olika områden som förväntningar, lärares stöd o.s.v.

Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Inter- vallen 3,0 – 3, 5 betraktas som acceptabelt och 3,5 – 4,0 som bra.

Elever åk 5 och åk 8 – ht 2008

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Åk 5 sammanställning PESOK 2008

NORD SYD Simrislund

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Åk 8 Sammanställning PESOK 2008

Korsavad Joneberg

(20)

Lärare i grundskolan ht 2008

1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

PESOK 2008 ‐ Lärare

åk 7 ‐ 9 F‐6 SL Skolenhet Nord Skolenhet Syd

Eleverna i åk 5 värderar påståendena högre än elever i åk 8. Båda grupperna har höga värderingar på lärares förväntningar. Lärares höga och positiva förväntningar på alla elever är en av de vikti- gaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin verksamhet. Det är därför oroväckande att notera att lärarna inte lika tydligt upplever att alla har höga förväntningar på eleverna.

Några områden där elever i åk 8 anger låga värden är påståenden om undervisningen och elev- medverkan och inflytandefrågor.

Det är lärare i F-6 som har högst medel och lärare i 7-9 som har lägst medel. Vad detta beror på är svårt att säga. Men det faktum att dessa lärares medel på områdena förväntningar, enighet om principer och krav samt sociala spelregler och social kontroll ger en signal om att lärare inte kan ta hjälp av varandra på ett effektivt sätt vid trängda situationer, t.ex. med elever som är aggressiva, eller att upprätthålla ordning och en god stämning i skolan.

(21)

10.2 Uttalade åtgärder för utveckling

I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår vilka utvecklingsinsatser man planerar att genomföra eller vilka centrala mål man vill uppnå. Dessa har sammanställts under gemensamma rubriker för att ge en bild av omfånget av de insatser de tre grundskoleenheterna arbetar med.

Inom området ledarskap:

Ledningsteamet utvecklar det pedagogiska ledarskapet.

Ledningsteamet ska förstärkas i sin kompetens att analyser och problematisera verksamheten.

Rektor ska vid planerade tillfällen vara delaktig i arbetslagens kontinuerliga träffar, blanda sig i agendan och utmana.

Rektor ska ha med en tanke om vad man tittar efter då man är på verksamhetsbesök. Det man ser ska dokumenteras för att användas vid möten med personalen. De konkreta vardagsbilderna ska- par då grunden för den pedagogiska debatten.

Färdigställa handlingsplaner.

Hålla enheten ajour med forskning och omvärldsanalys.

Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan.

Lärarna gör egna studier där eleverna involveras.

Skolledningen ska fortsatt involvera personalen i enhetens utvecklingsarbete. Detta gör skolledningen bl.a. genom att tydligt ställa förväntningar, avsätta tid, betona det goda arbetsklimatets betydelse både i ord och i handling.

Inom området delaktighet och inflytande

Bygga verksamheten på barnens/ungdomarnas frågor och intressen.

Elever ska ges möjlighet till inflytande i klassråd, hemvistråd (nytt), elevråd och skolråd (nytt).

Samtal skall föras på enheten om klassråd som en del i skolans arbete med demokratifrågor. Men- tor har en viktig arbetsuppgift i att få klassrådet att upplevas som en del av den demokratiska pro- cessen på arbetsplatsen. Arbetslaget ansvarar för att regelbundna klassråd genomförs.

Elevrådsansvarig skall tillsammans med elevrådet utvärdera elevrådsarbetet utifrån ett inflytande- perspektiv.

Arbetslaget ska genomföra intervjuer med några elevgrupper för att undersöka hur elever tänker kring inflytande i undervisningen. Vad behöver ha uppnåtts för att elever ska känna att de har inflytande i klassrummet när frågan ställs.

Elevrådsansvarig skall engagera elevrådet i frågor som rör vår gemensamma skolmiljö. Det kan vara i arbetsgrupper med endast elever eller med elever och personal.

Elevinflytandets olika dimensioner ska tydliggöras, diskuteras och kartläggas på enheten för att möjliggöra nya arbetssätt och lösningar. Tid för detta ska avsättas.

Inom området Genus

Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsatt få stort utrymme. Inte minst genom att utifrån ett genusperspektiv sätta fokus på barns lika behandling. Vi kan använda genusutvecklare i t.ex. ar-

(22)

betslag och verksamheter för att få syn på konkreta förbättringsområden. Arbetet ska göras grepp- bart genom att brytas ner i konkretare delmål.

Lärlagen bedriver Litteraturstudier och Studier av forskningsresultat.

Genusinventering.

Diskutera genusdilemman med hjälp av fallbeskrivningar.

Inom området utvärdering, kvalitetsarbete och redovisning

Skapa struktur på uppföljning och utvärdering samt analysera de utvärderingar som görs.

Utveckla dokumentationen av elevens lärande i portfolie, IUP med skriftliga omdömen. men framför allt UNIKUM, vårt webbaserade verktyg för detta.

Lärare skall i ökad utsträckning ställa utvärdering i centrum. Eleven skall ges möjlighet att utvär- dera sitt eget arbete och inställning till ämnet.

Elever och vårdnadshavare ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet.

Skolans och fritidshemmens personal ska fortsätta att formulera gemensamma mål.

Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Planerade mötestider för LAP/KR-arbete. Vi upplever att det är svårt att skriva LAP och KR.

Faktainsamling och åtgärder för att målen ska uppnås, genom att ha möten kring utveckling och lärande.

Vi ser att i många redovisningar hänger mål, åtgärder och arbetssätt inte ihop; resultaten grundar sig inte på fakta och i många fall saknas bedömning av måluppfyllelse. Röda trådar är ovanliga och jag inser att kompetensen att formulera innehållet i LAP och KR måste förbättras generellt även om det finns en del goda exempel.

Inom området utveckling av arbetslagens inre arbete

Stärka allas känsla av arbetsglädje.

Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola.

Det är viktigt att arbetslagen blir medvetna och reflekterar tillsammans över förhållningssätt och bemötande. Vi kommer att prioritera kompetensutveckling inom dessa områden under resten av 2009 och 2010, främst genom att alla arbetslag kommer att delta i en satsning på ”reflekterande samtal”.

Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen.

Vuxnas reflektionslärande med erfarenhetsutbyte, kollegiala samtal i lärgrupperna. Diskussioner i lärgrupper om ”måltolkningar”.

Inom området undervisning

Vi vill lägga ytterligare fokus på läsinlärning för de yngsta eleverna eftersom resultaten av t.ex.

läsutvecklingsschemat LUS inte är tillfredsställande fullt ut. Inom området har vi en processleda-

(23)

Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen.

Lärlag bedriver litteraturstudier och studier av forskningsresultat.

Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan.

Lärarna gör egna studier där eleverna involveras.