1
Kvalitetsredovisning 2009/2010
Hemlingby skolas Fritidshem
Ansvarig rektor
Leif Brink
2
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
2. Grundfakta 4
3. System för kvalitetsarbete 4
4. Föregående års åtgärder för utveckling 5
5. Områden i läroplanen som ska kvalitetsredovisas 5
5.1 Likabehandlingsplanen 5
5.2 Barn och elever i behov av särskilt stöd 6
5.3 Genus och jämställdhet 6
5.4 Elevers inflytande 6
5.5 Språk och läsutveckling 6
6. Fritidshemmets prioriterade mål 7
6.1 En meningsfylld och lärorik fritid 7
6.2 Fritidshemmets dag 7
7. Kunskap 8
8. Sammanställning av förbättringsåtgärder 8
3
1. Inledning
Hemlingby skolas fritidshem tar emot barnen på morgonen och när skoldagen slutar. Vi hade vid skolstarten 84 barn, under vårterminen minskar det antalet då några av de äldre barnen slutar. Det blir stora fritidsgrupper eftersom alla barn som vill får gå på fritids.
Fritidshemmet har inga egna lokaler utan är i de rum som finns tillgängliga under skoldagen.
I småhusen Röda och Grå har vi under året jobbat medvetet med att det skall bli en fritidshemsavdelning. Den andra avdelningen finns i Vita huset. För att personalen skall räcka till så kan vi bara ha 2 fritidsavdelningar.
Att ha fler småhus gör dock att verksamheten blir mer personalkrävande.
Vi lägger fritidspedagogernas schema bakifrån, d.v.s att pedagogerna först ser hur de skall jobba på fritids och hur deras planering ligger. Övrig tid läggs i skolan under dagen.
Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Barn som har svårt med att
koncentrera sig under skoldagen klarar sig mycket bättre på fritids, då de har möjlighet att mer fritt göra saker. Det är viktigt att även de eleverna får känna att skolan är ett positivt ställe att vara på.
Vi jobbar mycket med social kompetens och individens betydelse i gruppen. Vi hjälper dem att sätta ord på sina känslor vid konflikter.
Vi har ett mångsidigt innehåll där barnen får göra många egna val vad de vill göra.
Våra barn är väldigt duktig på att leka och de tar ofta in varandra i leken oavsett om det är pojkar eller flickor.
Personalen har höga ambitioner med att göra en bra verksamhet. Med de stora
barngrupperna kan de vara svåra att genomföra. En stor del av jobbet går ut på att jobba på det sociala planet med konflikter och sätta ord på känslorna. Det är en stor uppgift för fritidspersonalen och det gör de på ett bra och positivt sätt.
Utifrån de intervjuer vi har gjort så kan vi utläsa att våra barn trivs mycket bra på fritids och de är mycket nöjd med barnen.
Vi har under året satsat mycket på utbildning för fritidspedagogerna.
4
2 Grundfakta
.
Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmet 2007 2008 2009
Hemlingby fth 19,8 19,56
Gävle kommun 24,0 ---- 21,8
Kommentar: Siffrorna är redovisade från kvaltitetsavdelningen.
Fritidshem Antal barn per avdelning i fritidshemmet
2007 2008 2009
Hemlingby fth 42
Gävle kommun 42,7 ---- 59,6
Kommentar: Siffrorna är räknade på fritidshem.
Fritidshem Andel i % årsarb. med ped.
högskoleutbildning 2007 2008 2009
Hemlingby fth 100%
Gävle kommun 88% 87% 85%
Kommentar: Vi har även haft assistenter som inte har högskoleutbildning. De är inte med i den här statistiken.
3 System för kvalitetsarbete
Inför läsåret 09/10 hade alla fritidspedagoger en gemensam planeringsdag.
Den dagen användes dels att planera verksamheten på fritidshemmet med uppsatta mål. Dels planerades hur fritidspedagogerna skulle kunna jobba mot de olika klasserna på skoltid.
Idén var att fritidspedagogerna skulle jobba två och två och jobba mot halva ettan plus halva tvåan. Temat skulle vara uteverksamhet och skapande. Detta skulle också innebära att vi skulle frigöra halvklasstimmar för lärarna.
Tyvärr sprack denna idé, mycket p.g.a. schematekniska skäl. Eftersom totala personalstyrkan på Hemlingby skola inte är så stor så blev fritidspedagogerna inlagda på rastvakter både förmiddagstid och lunchtid. I och med det blev det svårt att genomföra dessa arbetspass.
Vi återgick då till att jobba mot klass och utformade dessa arbetspass i samråd med klasslärare.
5
På fritidshemmet fortsatte vi att jobba mot målet ”En meningsfull, rolig och lärorik fritidsverksamhet”. Vårt prioriterade mål var ”skapande verksamhet”
Under året har fritidspedagoger och förskollärare träffats regelbundet på kvällstid och haft gemensam planering.
Fritidspedagogerna har haft gemensam planeringstid på fredagar. Under året har mycket tid gått bort pga att det har legat utbildningar, t ex Skolportalen och Pedagogisk dokumentation på fredagar. Detta har gjort att vi inte haft tillräckligt goda möjligheter att följa upp våra prioriterade mål.
4. Föregående års åtgärder för utveckling
Vi ville utnyttja våra lokaler bättre. I Röda/Grå husens fritids har barnen från Röda ofta kommit in till Grå huset på eftermiddagarna.
I Vita huset har det varit vattenskador. Vi har därför inte kunnat använda lokalerna i den utsträckning vi har tänkt. Ateljén och ett av våra rum har under en stor del av vårterminen varit oanvändbara.
Våra planeringsmöten har inte fungerat bra detta år, mycket pga. utbildningar som legat på dessa tider.
Vi önskade vara frilagda från förmiddagsverksamheten några förmiddagar per termin, för pedagogiska diskussioner. Vi har haft ett par stycken förmiddagar under året. Till nästa år bokar vi in alla datum redan i höst.
Vi har haft dagordning på våra möten under året, men måste bli bättre på att hålla oss till den.
Ställtid mellan skola och fritids har vi haft ibland och ibland inte. Till hösten är det ännu viktigare. Fritidspedagogerna måste också vara på fritids från kl 13 varje dag.
Vi har inte gjort bildspel om fritids. Tiden har inte funnits. Vi tar nya tag i höst.
Förskollärare och fritidspedagoger har träffats regelbundet under året. Det har varit mycket bra.
Vi har försökt att arbeta mot vårt prioriterade mål ”Skapande verksamhet”. Se punkt 6.
5 Prioriterade områden (här redovisas en komplettering till skolans kval.redovisning)
5.1 Likabehandlingsplanen
På fritidshemmet bidrar vi till ökad trygghet och likabehandling i vår verksamhet genom att vi alltid är närvarande bland barnen. Vi lägger stor vikt vid att det sociala samspelet ska fungera.
6
Vi lär barnen att respektera varandra, visa hänsyn och ta ansvar. Vi strävar alltid efter att se barnen ur ett helhetsperspektiv.
I treornas utvärdering som de gjort på våren framkom att i stort sett alla har upplevt sin tid på fritids som bra eller mycket bra!
5.2 Barn i behov av särskilt stöd
Fritidspedagogerna har under året bara delvis varit delaktiga och fått information om vad som görs för barn i behov av särskilt stöd. Det kan gälla t ex EVK, EVT och åtgärdsprogram. I och med att det är så här saknas dialogen runt barnen som är så viktig för att vi ska kunna möta dem på ett professionellt sätt.
5.3 Arbete med genus och jämställdhet
Vår strävan är att pojkar och flickor ska få samma möjligheter på fritids. Många av aktiviteterna är könsneutrala.
5.4 Barns och elevers inflytande
Vi har tidigare haft inflytande som ett prioriterat mål på fritidshemmet. På fritids får barnen välja ganska mycket vad de vill göra. De har också fått vara med och bestämma en del av materialet som vi köpt in.
Fritidspedagogerna är lyhörda inför barnens behov, intressen och önskemål. Utifrån barnens behov genomförs sedan fritidsverksamheten så meningsfull och bra som möjligt.
5.5 Språk- och läsutveckling
Vi försöker ta oss tid att prata med barnen och möta dem där de är. Samtal med barnen är något vi försöker prioritera. Vi har biblioteket tillgängligt för barnen hela dagen. Det är mycket uppskattat och bidrar stort till barnens språk- och läsutveckling.
6. Fritidshemmets egna prioriteringar
Mål
En meningsfull och lärorik fritid Delmål
Skapande verksamhet
7 Förutsättningar
Vår verksamhet har varit ostrukturerad och delvis osynlig. Vi ville sätta fokus på vår skapande verksamhet.
Arbetet i verksamheten
Vi bestämde oss för en speciell dag med planerade skapande aktiviteter. Vi planerade in utemålning, göra rönnbärshalsband, göra äppeldockor mm. Övriga dagar skulle vi ha aktivitetsbord i rummen, pyssellåda i ateljén mm.
Resultat/analys
Vi har genomfört många skapande aktiviteter under året. T ex utemålning på stafflier. På höstlovet hade fritidspedagogerna en planeringsdag som användes till att dels göra i ordning material i aktivitetslådor och dels till att städa och göra i ordning lekrummet till ett byggrum.
Vi introducerade detta för barnen. Det blev ett mycket gott resultat av detta!!
I användandet av lokalerna har det varit svårt. Vi har inte haft tillgänglighet till vissa lokaler förrän efter halv tre. Därför har vi inte kunnat förbereda material.
Eftersom vi haft vattenskada i Vita huset har verksamheten varit begränsad.
Vi har inte kunnat följa upp det vi gjort på ett bra sätt eftersom det har varit mycket få möten då alla varit närvarande. Detta pga. utbildningar mm.
Vi skulle inte ha behövt väntat ända till höstlovet med att göra i ordning lokalerna om vi haft dels en planeringsdag innan skolstarten och dels om vi haft en bättre dialog med lärarna.
Åtgärder för utveckling
Vi måste se till att kunna ställa fram lättillgängligt material till barnen Vi ska lägga fokus på innemiljön, ”det pedagogiska rummet”
Vi måste få en bättre dialog mellan skola och fritids
Mål
Visa upp verksamheten på fritidshemmets dag
Förutsättningar
Varje år firas ”fritidshemmets dag”. Via lärarförbundet fick vi idén att göra något mer än vd vi brukar göra. Vi ville visa vår verksamhet för föräldrar och kollegor.
Några fritidspedagoger ansvarade och delegerade.
Arbetet i verksamheten
Vi bestämde att de olika husen skulle ha en varsin ansvarsbit. Vi firade dagen utomhus. I Grå huset gjorde barnen en tipsrunda, Röda huset ansvarade för olika experiment som kunde göras utomhus, Vita huset hade stafflimålning ute i trädgården och det gjordes vindsnurror. Mitt på skolgården dukade vi till fest med tårta och saft/ kaffe. Tårtan gjorde några pedagoger och barn.
Till denna dag bjöd vi in alla barn och föräldrar på skolan.
Vi pedagoger berättade också om vår verksamhet och delade ut skolverkets broschyr ”Ditt barns fritid är viktig” till alla föräldrar som var intresserade.
Resultat/analys
Det blev en stor succé! En mycket uppskattad dag av både föräldrar och barn.
8
Det som också var bra var att vi pedagoger fick tillfälle att göra något tillsammans en eftermiddag. Det blev en bra känsla av samhörighet!
Det som vi kunde göra bättre är kanske att ta med barnen i planeringen. Men den här gången gick allt väldigt fort, vi hade kort om tid på oss.
Åtgärder för utveckling
Ta med barnen i planeringen
Ha tydliga ansvarsområden – vem gör vad?
7. Kunskaper
Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan och bidra till att utveckla kvalitén. Genom att erbjuda stimulans och trygghet bidrar vi till barnens utvecklingsmöjligheter både
kunskapsmässigt och socialt. Vår kreativa verksamhet utvecklar barnet allsidigt och lärandet blir lustfyllt.
Pedagogerna är närvarande bland barnen vilket förebygger kränkningar och mobbning.
8. Sammanställning av åtgärder för utveckling
Röda/ grå - fritids måste utveckla sitt samarbete Vi ska använda våra planeringsmöten på ett bättre sätt
Fritidspedagogerna behöver vara frilagda en förmiddag i månaden för att tid till pedagogiska diskussioner. Vi bokar in redan i höst.
Fritidspedagogerna ska vara på plats på fritids kl 13.00
Vi ska bli bättre på att hålla oss till dagordningen på våra fritidspedagogmöten. Vi ska också olika ordföranden
Vi behöver ha ställtid mellan skola och fritids
Vi ska göra ett bildspel med en presentation av fritids och visa på t.ex. föräldramöten Vi måste se till att kunna ställa fram lättillgängligt material till barnen
Vi ska lägga fokus på innemiljön, ”det pedagogiska rummet”
Vi måste få en bättre dialog mellan skola och fritids
Leif Brink rektor och Åsa Åhlenius fritidspedagog
