Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018-2019

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskoleverksamhet

Förskolan består av fem avdelningar på två hus. En avdelning är Anna- Stinas Lid som ligger en bit från Prästgården som består av fyra avdelningar. Snickeriet och Gjuteriet på nedervåningen samt Spinneriet och Väveriet på övervåningen.

Ansvariga för planen

Likabehandlingsgruppen, bestående av en pedagog från varje avdelning.

Emma Kallerdahl, förskolechef, Angelica Stranne, utvecklingspedagog.

Vår vision

Alla människor är olika, men lika bra.

"En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden om vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen". (LPFÖ98/10 SID 4.)

Planen gäller från

2018-10-15

Planen gäller till

2019-10-15

Läsår

2018-2019

Barnens delaktighet

I år har vi valt att göra barn delaktiga genom trygghetsvandringar i förskolans lokaler. Här har pedagogerna fört samtal med hur barnen uppfattar tillgängligheten och tryggheten i de olika

rummen. Även i analys och reflektioner är syftet att synliggöra barns perspektiv. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar.

Barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att vi behandlar ämnet tillsammans i

barngruppen, i samtal, aktiviteter och litteratur. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola.

(3)

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utveckling- och uppföljningssamtal samt föräldramöten.

Pedagogerna har presenterat årets plan på föräldramöte, där föräldrar har haft möjlighet att komma med tankar, innan den fastställts.

Vi strävar efter att ha en god kommunikation med hemmet för att föräldrarna skall känna sig delaktiga i alla delar av vår verksamhet.

Vi strävar också efter att alla vet var planen finns och vi uppmuntrar till att de kommer med förslag och åsikter.

Personalens delaktighet

Alla pedagoger har varit delaktiga i att kartlägga eventuella risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling med hjälp av egna reflektioner kring förskolan lokaler.

Likabehandlingsgruppen en har sedan samlat in material, sammanställt och analyserat resultatet, för att sedan skapa förebyggande åtgärder. Likabehandlingsgruppen har även reflekterat kring vilka främjande insatser man tror att förskolan behöver.

Förankring av planen

Genom kontinuerliga träffar i likabehandlingsgruppen, där varje avdelning finns representerad, har vi spridit vidare information till arbetslagen genom reflektioner.

Likabehandlingsgruppen och utvecklingspedagog har vid gemensamma träffar, såsom studiedagar och APT, informerat om olika delar i likabehandlingsarbetet;

Introduktion och kartläggning på APT april-maj 2018.

Presentation och samtal kring förebyggande åtgärder på APT september 2018. Vi kommer att föra löpande samtal kring vårt likabehandlingsarbete vid APT och ALT under året.

Vårdnadshavare: Presentation av planen med inbjudan till diskussion under föräldramöte i början på oktober.

Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig att läsas i hallen på förskolan samt på Partille kommuns

(4)

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Pedagogerna har med hjälp av en enkät fått utvärdera förra årets plan. Likabehandlingsgruppen har analyserat resultatet och ställt det i relation till vad de ser i verksamheten.

Förskolechef och utvecklingspedagog har sedan tagit del av utvärderingarna och reflekterat över om man behöver arbeta vidare med några delar eller om målen är uppnådda.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Samtliga pedagoger, förskolechef samt utvecklingspedagog.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Pedagogerna ser att planen har gett en större medvetenhet kring ett normkritiskt förhållningssätt, och vilka rutiner man har för vuxenstamtal. Vi kan även se i vår utvärdering att pedagogerna har fått verktyg för att ge varandra feedback, vilket har genererat i en positiv utveckling. I vår analys ser vi att vi fortfarande är i startgroparna för våra nya rutiner kring feedback och samtal mellan vuxna. Därför har vi valt att förlänga fjolårets mål ett år till.

Samtliga pedagoger upplever att åtgärderna i planen är genomförda.

Årets plan ska utvärderas senast

2019-05-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Årets plan kommer att utvärderas tillsammans med pedagogerna utifrån olika frågeställningar som baseras på den aktuella planen. I likabehandlingsgruppen kommer utvärderingen att sammanställas för att sedan användas vid fortsatt arbete.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Förskolechef, Emma Kallerdahl; utvecklingspedagog, Angelica Stranne

(5)

Främjande insatser

Främjande åtgärder är det aktiviteter/rutiner som främjar likabehandling i förskolan. Att man bygger vidare på goda exempel och de kunskaper som finns.

Namn

Pedagogiskt forum

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet för att utveckla kvaliteteten.

Insats

Det har skapats ett forum där det finns möjlighet att för pedagoger att träffas kontinuerligt i tvärgrupper för att tillsammans reflektera, lära av varandra, diskutera forskning och på så sätt utveckla kvaliteten i verksamheten.

Ansvarig

Förskolechef Emma Kallerdahl. Utv.ped Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

20191015

(6)

Namn

Likabehandlingsgrupp

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Skapa förutsättningar för att förskolans pedagoger ska få reflektera och diskutera frågor gällande likabehandling som sedan gör skillnad i vår verksamhet med ett mer medvetet förhållningssätt.

Insats

Ett forum för att skapa möjlighet att fördjupa och utveckla sig inom förskolans likabehandlingsarbete så att vår likabehandlingsplan samt förhållningssätt blir verksamhetsnära. En pedagog per avdelning bildar likabehandlingsgruppen.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl, utv.ped Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

20191015

(7)

Namn

Gemensam reflektionstid

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få möjlighet att lära av varandra och reflektera över sin verksamhet, både i arbetslaget men även över huset för att utveckla kvaliteten.

Insats

En timma reflektionstid i arbetslaget per vecka utförs på måndagar under dagtid. Alla pedagogers enskilda reflektionstid ligger under samma dag, för att skapa möjlighet att alltid ha en kollega att reflektera med om behov finns.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl, alla förskolans pedagoger

Datum när det ska vara klart

20191015

(8)

Namn

Stopp min kropp!

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Alla pedagoger ska få ny kunskap och möjlighet att reflektera kring arbetet med integritet i förskolan. Att få lära av varandra men även skapa en större medvetenhet om hur vi kan arbeta med integritet i vardagen för att öka barns kunskaper om etiska värden och den egna kroppen.

Insats

Vi använder materialet "Stopp min kropp”, alla pedagoger läser materialet samt har minst en gemensam reflektion i arbetslaget under hösten 2018. Uppföljning i december för eventuellt vidare gemensamma insatser.

Förskolan inskaffar litteratur som är anpassat efter barns ålder för att få gemensamma verktyg för samtal om integritet, kroppen och etiska värden.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl; utvecklingspedagog, Angelica Stranne

Datum när det ska vara klart

20191015

(9)

Namn

Likabehandlingspärm

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

På förskolan skall det finnas en likabehandlingspärm med aktuella artiklar, samt tips på litteratur samt arbetsmaterial som rör likabehandlingsarbetet tillsammans med barnen.

Insats

Likabehandlingsgruppens medlemmar samt utvecklingspedagog ansvarar för att kompletta med material som kollegor kan ha glädje och stöd av i av verksamheten.

Ansvarig

Utvecklingspedagog, Angelica Stranne samt likabehandlingsgruppen

Datum när det ska vara klart

20191015

(10)

Namn

Likabehandlingsplan i ”lättare format”

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Vi vill att det ska vara mer lättillgängligt för föräldrar och vikarier att ta del av vårt likabehandlingsarbete och förstå hur förskolan arbetar aktivt med likabehandling.

Insats

Utvecklingspedagogen skriver en mer lättläst likabehandlingsplan vid sidan om denna plan.

Planen innehåller den mest centrala informationen och var man kan hitta mer information om man är intresserad. Den lättlästa planen riktar sig till föräldrar och vikarier för att lättare bjuda in till dialog om värdegrundsfrågor och likabehandlingsarbete.

Ansvarig

Förskolechef, Emma Kallerdahl; utvecklingspedagog, Angelica Stranne Datum när det ska vara klart

20191015

(11)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Alla i personalen har på ett APT i maj 2018, suttit i arbetslagen och reflekterat kring verksamhetens lokaler utifrån diskrimineringsgrunderna.

De äldsta barnen på nedervåningen samt de näst äldsta på övervåningen har fått göra

trygghetsvandringar tillsammans med pedagog, i mindre grupper. Här har de haft möjlighet att få uttrycka hur de upplever förskolans lokaler, tillgänglighet och trygghet.

Kartläggningen har även bestått av att vi skaffat oss ett nytt nuläge från utvärderingen av fjolårets plan 2017/2018.

Tankar har samlats in och analyserats av likabehandlingsgruppen som sedan fått fram två förebyggande mål.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har varit involverade i kartläggningen genom pedagogernas aktiva och medvetna

lyssnande från den dagliga verksamheten samt trygghetsvandringar. Vårdnadshavare är delaktiga i form av de dagliga möten och samtal som sker med pedagogerna på förskolan.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Alla pedagoger har varit delaktiga under ALT där kartläggningen genomfördes.

Resultat och analys

Resultatet visar att ett gemensamt område där barn på förskolan kan uppleva att incidenter sker eller att lokalerna är otrygga är toaletterna. Även pedagogerna har i sitt resultat pekat ut toaletterna som ett gemensamt område. Vi har i vårt analysarbete reflekterat kring både rutiner, fysiska lokaler,

(12)

Förebyggande åtgärder

Man skriver mål kring förebyggande åtgärder där det finns risk att barn inte behandlas likvärdigt eller där de riskerar att bli kränkta eller diskriminerade. De eventuella riskerna bli synliga sig i den

kartläggning som ligger till grund för varje plan.

Namn

Barns integritet

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Förskolan ska arbeta aktivt med barns integritet för att barnen ska uppleva toaletterna som en tryggare plats.

Åtgärd

Kompetensutveckling och gemensamma reflektioner för pedagogerna om vad integritet är för barn i olika åldrar och hur man kan arbeta pedagogiskt med detta.

Varje avdelning ser över den toaletternas fysiska miljön och skapar åtgärder efter behov.

Varje avdelning reflekterar kring rutinerna vid toalettbesök och skapar åtgärder efter behov.

Motivera åtgärd

I trygghetsvandringar tillsammans med barnen var en gemensam faktor toaletterna. Barnen upplever av olika anledningar dessa som otrygga. Även pedagogerna ser att det finns risk för incidenter vid toalettbesöken. Anledningarna är olika, beroende på ålder och var toaletterna är placerade på avdelningen samt hur de är utformade. I analysarbetet reflekterar även pedagogerna över det krävs kunskap om barns integritet för att förebygga eventuella risker.

Ansvarig

Alla pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

20191015

(13)

Namn

Struktur för inkluderande samtal

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Pedagogerna har utformat nya rutiner kring mer ”praktiska samtal” mellan vuxna samt hur vi lyfter information mellan varandra och föräldrar. Vi vill bibehålla detta förhållningssätt och rutiner där vi leder inkluderande samtal med barnen.

Åtgärd

Pedagogerna, föräldrar och andra vuxna leder inkluderande samtal med barnen.

Pedagogerna reflekterar över sina rutiner för "vuxenprat" där barns perspektiv ska synliggöras och lyftas.

Motivera åtgärd

Det framkommer i förra årets enkät att pedagogerna i vissa situationer under

morgonrutinen, för samtal kring praktiska frågor mellan pedagogerna. I analysarbetet har pedagogerna reflekterat kring att det kan finnas en risk i hur barnen kan bli påverkade av pedagogernas samtal mellan varandra. Årets utvärdering visar att vi upplever att vi har utvecklat goda rutiner för att detta inte ska uppstå, men att det kan vara svårt att ändra arbetssätt och att hålla i ett nytt görande.

Ansvarig

alla pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

20191015

(14)

Rutiner för akuta situationer

Policy

I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av pedagogers och barns tankar om trygghet på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning.

Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Emma Kallerdahl.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna.

1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen.

2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar

dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet.

3. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev. andra åtgärder sätts in.

4. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts.

5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar.

6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Händelsen anmäls till förskolechef Emma Kallerdahl.

2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt.

3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.

4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar.

5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan.

(15)

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefs chef.

Rutiner för uppföljning

se ovan

Rutiner för dokumentation

se ovan

En gemensam mall för dokumentation (utredning och anmälan) finns i kommunen.

Ansvarsförhållande

se ovan

(16)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

(17)

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

(18)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.

Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

(19)

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.

Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

(20)

• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till.

[trakasserier]

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika

sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]

(21)

ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola/skola:

Avdelning/grupp/klass: Ansvarig pedagog/lärare:

Anmälare:

Beskrivning av händelsen:

(22)

Inlämnat till förskolechef/rektor (datum):

Rektor översänder anmälan till avdelningschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.

Huvudmannens anteckningar:

Huvudmannens underskrift: