1
Vallhallaskolan F-6, Oskarshamns plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vallhallaskolan F-6 med fritidshem Läsår: 15/16
2
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Vallhallaskolan F-6 med fritidshem
Ansvariga för planen
Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, efterlevs och årligen utvärderas. Rektor ansvarar för att informera nya elever, ny personal och vårdnadshavare om skolans ordningsregler, om skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, skol- och klassrumsnivå. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt fortbildas för att aktivt kunna arbeta mot alla former av kränkande behandling.
Vår vision
Vallhallaskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Skolledningen
Vallhallaskolan arbetar kontinuerligt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande;
• alla uppfattar skolan som en trygg och säker arbetsplats.
• alla uppfattar skolan som jämlik och jämställd.
• alla känner att de blir respekterade.
• alla hanterar konflikter på ett positivt och konstruktivt sätt.
• alla använder ett vårdat språk.
• alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
• all personal arbetar medvetet och aktivt för att likabehandlingsplanen följs.
• ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet..
Planen gäller från
2015-08-18
Planen gäller till
2016-06-22
Läsår 15/16
3
Elevernas delaktighet
Eleverna har ett stort ansvar för att bidra till god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och personal. I detta ingår att eleverna tar del av skolans likabehandlingsplan och arbetar utifrån den.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har ett stort ansvar kring det främjande arbetet. Om skola och hem tydligt tar avstånd från kränkande behandling får det en positiv inverkan på eleverna. Vårdnadshavare till elever på skolan har möjlighet att ta del av skolan likabehandlingsplan på föräldrarådet, föräldramöten eller via skolans hemsida. Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan vid
terminsstart. Föräldrarådets funktion är att vara en aktiv diskussionspart i frågor som rör bland annat likabehandlingsplanen och dess innehåll. Föräldrarådet är även en viktig resurs i arbetet med att kvalitetssäkra likabehandlingsplanen och delta i skolans kontinuerliga kartläggning.
Personalens delaktighet
All skolans personal har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med andra i personalen, elever samt deras vårdnadshavare. All personal ska ta del av skolans likabehandlingsplan och handla utifrån den. All personal har ett ansvar för att kompetensutveckling sker kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan. Likabehandlingsgruppen på skolan ansvarar för att hjälpa skolans personal genom att ta fram strategier kring det främjande och förebyggande arbetet utifrån utvärderingar och kartläggningar samt att var 14: dag följa upp läget i klasserna. Gruppen hanterar anmälda ärenden i det s.k. åtgärdande arbetet och följer där den arbetsgång som finns beskriven i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen har ett gemensamt ansvar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker kring uppdraget.
Förankring av planen
Elevernas och vårdnadshavares kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen
• Elevrepresentanter och föräldrarepresentanter utvärderar likabehandlingsplanen genom diskussioner med skolledningen i skolans elev- och föräldraråd i slutet av vårterminen. Dessa
utvärderingar är viktiga i kvalitetssäkringen och ligger till grund för eventuella förändringar i den nya likabehandlingsplanen.
• I början av varje läsår diskuterar samtliga elever och skolans personal den nya
likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna går i början på höstterminen grundligt igenom planen tillsammans med eleverna och diskuterar innehållet och svarar på de frågor som blir aktuella.
• På höstens föräldramöte informerar och diskuterar klassföreståndarna och vårdnadshavare planen och lyfter fram delar som anses vara extra viktiga att belysa.
4
Utvärdering
Delaktighet och utvärdering av fjolårets plan
Den årliga kartläggningen på skolan/fritidshemmet sker enligt följande.
För att få vetskap om det finns diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan och i så fall var, när och hur genomför skolan en årlig kartläggning . Elever, personal och vårdnadshavare deltar på olika sätt och på så vis hjälper oss att kunna sätta in relevanta åtgärder i det förebyggande arbetet på skolan. Kartläggningen genomförs från mitten av höstterminen till mitten på vårterminen.
Här nedan beskrivs årets kartläggning i kronologisk ordning.
Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet
• Två gånger per läsår genomför eleverna på fritidshemmet och skolan en trivselenkät.
Resultaten diskuteras i klasserna och på fritidshemmen.
• Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Vårdnadshavare och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet.
Vårdnadshavares medverkan i kartläggningsarbetet
• Vid varje utvecklingssamtal ges möjlighet för vårdnadshavare att diskutera det som sitt barn/ungdom har skrivit i Unikum eller annat som man uppmärksammat.
• Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd träffades under våren.
Resultatet från elevernas trivselenkät presenteras och diskuteras på vårens föräldramöten.
Personalens medverkan i kartläggningsarbetet
• Genom att sammanställa och analysera klassernas och fritidsgruppernas resultat ges möjlighet för pedagogerna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Förebyggande åtgärder
Trivselenkät
Trivselenkäten har under läsåret fått ytterligare två frågor, en om nätkränkning och en om skolansregler. Åtgärden avslutas.
Samarbete med högstadiet
Skolans gemensamma likabehandlingsgrupp har under vårterminen arbetat tillsammans för ett ökat samarbete mellan skolans klasser. Samarbetet planeras att komma igång hösten -15.
Åtgärden fortsätter.
5 Arbetsro
Under läsåret har pedagogerna i förskoleklass, fritids och skola med jämna mellanrum utvärderat arbetsron och fört samtal med eleverna kring arbetsro. 69,3 % upplever att de har arbetsro i
klassrummet, ca en fjärdedel 24,2 % markerar att det stämmer sådär och 6,5 % anger att de inte får arbetsro i klassrummet.
I Skolinspektionens skolenkät för åk 5 anger eleverna ett medelvärde på 6,2 på en skala på 1-10 på frågan som gäller arbetsro.
På frågan ”På lektionerna stör andra elever ordningen” anger eleverna ett medelvärde på 4,0.
Siffrorna visar att vi behöver fortsätta vårt arbete kring arbetsro. Pedagogerna fortsätter att föra samtal kring arbetsro, vad är arbetsro och att arbetsro inte är samma sak för alla. Idag erbjuds elever som är behov av tystnad hörselkåpor. En del elever lyssnar på musik när de t.ex. räknar, skriver.
Arbetet kring arbetsro utvärderas kontinuerligt i skoldagböcker och i skolans trivselenkät som genomförs i oktober och mars.
Åtgärden fortsätter.
Matsalsro
Under läsåret har det varit trångt och hög ljudnivå i matsalen. Trots detta är det färre elever som upplever att de är otrygga i matsalen. Några elever tycker att det är läskigt när de stora eleverna står i samma kö till maten.
Inför hösten äter lågstadiet och mellanstadiet tidigare än högstadiet och vi hoppas då att det inte blir fullt lika trångt.
Åtgärden avslutas och otryggheten som upplevs med de äldre eleverna arbetas med i den förebyggande åtgärden ”Samverkansformer mellan de olika stadierna”
Främjande insatser
Rastvakter/tillsyn
Det finns två till tre rastvakter ute varje rast. 99 % av eleverna känner sig trygga i skolan.
Under våren har pedagogerna på en APT fått en föreläsning om rastvaktsaktivitet i syfte att få med alla elever i aktiviteter på rasterna. I april började en försöksverksamhet med två raster i veckan, då en ansvarig rastvakt erbjuder aktiviteter utöver de vanliga. Eleverna är positiva till
rastvaktsaktiviteten och önskar aktivitet vid flera raster.
Ordningsregler/trivselregler
Klasserna och fritidshemmen har arbetat fram "regler" för hur vi ska vara mot varandra.
Skolans gemensamma regler har tagits upp i elevrådet och presenterats på föräldrarådet. Under våren har skolans regler reviderats tillsammans med föräldraråd och personal.
95,8 % uppger att de känner till skolans regler.
Vett och etikett på nätet
6
Under läsåret har en del klasser arbetat med material från Statens mediaråd.
(Nosa på nätet och Jag <3 internet – rättigheter och skyldigheter online.)
Vårdnadshavare till elever i åk 5 har erbjudits en föreläsning kring barn och ungdomars internetvanor och spel på nätet/dataspel. Efter föreläsningen fördes en gemensam diskussion.
Åtgärden fortsätter.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-01
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elevrådets medverkan i kartläggningsarbetet
• Rektor och skolans elevråd träffas under läsåret. På mötet informerar rektor om syftet med en plan mot diskriminering och kränkande behandling och om det
kartläggningsarbete som pågår/pågått.
Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet
• Två gånger per läsår genomför eleverna på fritidshemmet och f-6 en trivselenkät.
Resultaten diskuteras i klasser och barngrupper.
• Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Vårdnadshavare och mentor läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet.
Vårdnadshavares medverkan i kartläggningsarbetet
• Vid varje utvecklingssamtal ges möjlighet för föräldrar att diskutera det som sitt barn/ungdom har skrivit i Unikum eller annat som man uppmärksammat.
• Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd träffas under vår och höst.
På mötena diskuterar man bl.a. innehållet i skolans likabehandlingsplan och trivselenkätens resultat.
Personalens medverkan i kartläggningsarbetet
• Genom att sammanställa och analysera klassens resultat och resultaten från avdelningarna på fritids ges möjlighet för lärarna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor
7
Främjande insatser
Namn
Rastvakter/tillsyn
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleverna/barnen ska känna sig trygga under hela dagen. Målet följs upp i återkommande enkäter och vid utvecklingssamtal.
Insats
Tillsyn utomhus och inomhus enligt schema. Rastvaktsaktiviteter vid två tillfällen i veckan.
Ansvarig
Arbetslag och rektor
Datum när det ska vara klart
Innan terminsstart ht -15.
Namn
Ordningsregler/trivselregler
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Alla elever är insatta i skolans gemensamma regler. Uppföljning genom riktad fråga i enkät.
Insats
Ordningsregler/trivselregler formuleras i samverkan, lärare, elever och vårdnadshavare och finns uppsatta i alla klassrum.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
15 september 2016
8
Namn
Vett och etikett på nätet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Kön
Mål och uppföljning
Öka elevernas/barnens mediekunnighet. Målet följs upp i återkommande enkäter och vid klassråd/elevråd/fritidsråd.
Insats
Alla elever arbetar med frågor kring rättigheter och skyldigheter på nätet utifrån olika material.
Lågstadiet - Nosa på nätet, utgiven av Skolverket och Statens mediaråd.
Mellanstadiet - Jag <3 internet – rättigheter och skyldigheter online, utgiven av Statens mediaråd.
Filmer från myndigheten för samhällsskydd och beredskap visas och diskuteras i klasserna.
Ansvarig
Arbetslag och rektor
Datum när det ska vara klart
Läsårets slut 2016
9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Årsplan för skolans/fritidshemmets kartläggnings- och utvärderingsarbete Hösttermin
Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet. (E) Utvecklingssamtal genomförs. (E,L,V)
September/oktober
Föräldrarådet och skolledningen diskuterar innehållet i planen (V,S) Elever och lärare diskuterar innehållet i planen. (L, E)
Oktober/november
Vallhallskolans trygghets- och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Vårtermin
Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet (E) Utvecklingssamtal genomförs (E,L,V)
Mars
Vallhallskolans trygghets- och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag, klass/barngrupp och föräldraråd. (E, L, V)
Maj
Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs. (E,ER, L,S,P) E Juni
Klasser, arbetslag och skolledning diskuterar resultatet av utvärderingen av de uppsatta målen och ställer upp nya mål inför kommande läsår.(V,S, ER)
E=elev, ER= elevråd, V=vårdnadshavare, L=lärare, S=skolledning, P=övrig personal
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling och Kön
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet
• Alla elever får 2 gånger per läsår genomföra en trivselenkät gällande trivsel och trygghet, en så kallad regelbunden kartläggning.
• Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Vårdnadshavare och mentor läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet.
10
Hur personalen har involverats i kartläggningen
• Genom att analysera klassens resultat och resultaten från grupperna på fritids ges möjlighet för lärarna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår.
• Genom diskussioner i slutet på läsåret kring skolans behov av främjande och förebyggande arbete utifrån trivselenkäter och synpunkter från vårdnadshavare.
• Var 14:e dag träffas arbetslagen för arbetslagsträffar och har en stående punkt kring likabehandlingsarbetet och aktuellt läge i klasser och barngrupper.
Resultat och analys
I mars 2015 genomfördes en trivselenkät. Vi konstaterar att 95 % av våra elever 1-6 trivs i skolan och att 94 % känner sig trygga i skolan. På frågan ”Alla får vara med” svarar 5 % nej. Med hjälp av
kommentarerna har berörda mentorer arbetat vidare med enskilda elever.
På frågan ”Jag känner mig trygg på alla platser i skolan” svarade 13 % av eleverna att de inte känner sig trygga. Det är framför allt högstadiedelen och toaletterna som upplevs som otrygga. Det finns en rädsla för att bli inlåst på toaletten. Flickorna känner sig mer otrygga i högstadiedelen än pojkarna medan pojkarna i större utsträckning känner oro för att bli inlåsta på toaletten. Många elever upplever också att toaletterna har dåligt ljus, är smutsiga och luktar illa, därav känslan av otrygghet.
På frågan ”Jag känner mig trygg med högstadieeleverna” svarar 87,5 % att de känner sig trygga.
Resultatet är jämnt fördelat mellan pojkar/flickor.
På frågan ”Jag får arbetsro i klassrummet” spretar svaren. 69 % anser att de får arbetsro i klassrummet. 5,6 % upplever att de inte får arbetsro, vilket är en minskning med 5 % sedan förra läsåret. Pojkarna upplever att de får mer arbetsro än flickorna, 75 %respektive 62.6 %. Vid
diskussioner i klasserna visar det sig att många elever upplever att det är arbetsro men att det kan skilja sig mellan olika ämnen och olika tidpunkter under dagen. De konstaterar också att en del elever behöver mer lugn än andra.
11,6 % av eleverna anger att de har blivit kränkta på nätet (sociala medier), 13, 1 % av flickorna och 10,3 % av pojkarna. På frågan om de själva kränkt någon på nätet svarade 0,5 % att de hade gjort det.
I trivselenkäten anger 11,6 % att de har blivit kränkta på nätet, endast 0,5 % anger att de själva har kränkt någon. Vid diskussioner i klasserna/fritids berättar eleverna/barnen att de använder sig av Snapchat, Kik, Facebook, Skype, Twitter, Ask, Instagram, Flashback, Steam m.m. Man verkar inte använda sig av t.ex. Ask på lågstadiet.
Kränkningar som förekommer är ryktesspridning, kommentarer om foton t.ex. ”du är ful”, ”dum i huvudet” o.s.v., på Ask ställer en delfrågor som inte upplevs som snälla.
När de blir kränkta säger de att de blockar, säger till någon vuxen och ibland även svarar tillbaka med något dumt. Det sistnämnda verkar vanligare bland de yngre eleverna. Eleverna säger också att det förekommer ”mobbning” från elever på andra skolor. Vi tror fortfarande att det finns ett stort mörkertal bland kränkta och även de som kränker bland våra barn/elever.
11
Frågan om skolans ordningsregler är ny för året och 95,8 % anger att de känner till skolans ordningsregler. Det var fler flickor än pojkar som inte kände till reglerna .
Förskoleklassens resultat var genomgående positiva. Enstaka barn omnämndes att de var ensamma på rasten , dessa barn upplevde själva att de hade någon att vara med på rasten.
Fritidshemmen hade också genomgående positiva resultat. Vid de frågeställningar där det var enskilt låga resultat har resp. enhet tagit del av resultaten och arbetar vidare.
Trivselenkätens resultat presenterades på vårens sista föräldraråd då man även diskuterade skolans regler. Mobilens vara eller icke vara är en ständigt pågående fråga och så som formuleringen är idag är det möjligt för den enskilda pedagogen att besluta hur mobilen får användas, men även att den inte ska användas alls.
Under våren har en del elever på lågstadiet ”lekt” GTA och detta har lett till att lekarna har blivit våldsamma. Eleverna går runt med pinnar som symboliserar vapen, andra brottas våldsamt och ibland övergår leken till allvariga slagsmål. Information om spelet har skickats hem till samtliga familjer från F-6. Skolan har fått positiva reaktioner på informationen.
Frågan kring elevernas/barnens arbetsro/lugn behöver det också arbetas vidare kring för att så långt det är möjligt ge varje elev/barn arbetsro/lugn. Vad är arbetsro är en fråga som måste diskuteras i klasserna.
Det visar sig att många elever känner en viss otrygghet bland de äldre eleverna och att vi behöver utveckla samverkansformer mellan de olika stadierna.
Frågan gällande kränkningar på nätet är ny för i år och vi har inget att jämföra den med, resultatet har diskuterats i klasserna/på fritids, då endast 0,5 % av eleverna har kränkt någon medan 11,6 % har blivit kränkta. När pedagogerna har sammanfattat samtalen med eleverna känner vi att det
främjande arbetet måste fortgå.
12
Förebyggande åtgärder
Namn
Utveckla samverkansformer mellan de olika stadierna
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Ökad trygghet för de yngre eleverna bland de äldre eleverna och skapa en vi-känsla på skolan.
Utvärderas i enkät under våren 2016.
Åtgärd
Samverkande arbetslag planerar läsårets gemensamma aktiviteter vid en ämneskonferens aug/sept 2016.
En gemensam aktivitet per termin planeras.
Motivera åtgärd
De yngre eleverna känner otrygghet bland de äldre.
Ansvarig
Vallahallas likabehandlingsteam åk F-9
Datum när det ska vara klart
2016-06-22
Namn
Arbetsro
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Öka elevernas/barnens medvetande om sin arbetsmiljö. Följs upp i riktad fråga kring arbetsro under kommande läsår.
Åtgärd
Frågan kring arbetsro aktualiseras på klassråd, elevråd och i skoldagboken. Varje klass/barngrupp
13
har egna idéer kring hur de vill arbeta med arbetsro. Varje arbetslag arbetar med sina grupper kring frågan och begreppet arbetsro, vad som är arbetsro för en elev är inte det för en annan.
Motivera åtgärd
Då en del av eleverna/barnen upplever att de inte får arbetsro måste vi ta frågan på allvar. Alla elever/barn måste få samma möjligheter till arbetsro och lugn oavsett vilka behov de har. Elever som upplever att de får arbetsro har större möjlighet att nå en högre måluppfyllelse.
Ansvarig
Resp. mentor/pedagog
Datum när det ska vara klart
2016-06-22
14
Rutiner för akuta situationer
Policy
Vallhallaskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personal rör sig i respektive korridorer. Vid behov så schemaläggs personal till respektive korridor.
Rastvakter vistas på skolgården och under raster.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever/vårdnadshavare kontaktar i första hand respektive mentor när de vill ha stöd utifrån ett likabehandlingsarbete. Den personal som fått kännedom om ett likabehandlingsärende kontaktar rektor som i sin tur sammankallar likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavare kontaktar mentor eller rektor om de vill aktualisera ett likabehandlingsärende.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Det åtgärdande arbetet på skolan
All dokumentation kring pågående och avslutade ärenden på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen.
Arbetsgång om en elev utsätts för kränkande behandling av en elev
1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt och en dokumentation påbörjas i arbetslaget.
2. Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse görs för att handlingarna skall upphöra.
3. Vårdnadshavarna till båda parter kontaktas omgående av respektive mentor.
4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inom 2-3 veckor av respektive mentor.
5. Vid allvarligare händelser eller i de fall handlingarna inte upphör, anmäls ärendet vidare till likabehandlingsgruppen där rektor på skolan är sammankallande. Arbetslagets dokumentation följer med till likabehandlingsgruppen där man tar del av de insatser som är gjorda i ärendet.
Vid anmält ärende till likabehandlingsgruppen är arbetsgången följande;
a) Rektor sammankallar likabehandlingsgruppen.
b) Ärendet föredras och fördelas till två personer som utgör ett team.
c)Rektor dokumenterar händelsen på blanketten "Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier" och anmäler direkt till områdeschef och förvaltningschef.
d) Teamet träffar/kontaktar anmälaren vid behov.
e) Mentorn/ansvarig pedagog informeras samt ger en kompletterande bild och lämnar över den dokumentation som finns i ärendet.
f) Teamet träffar den som är kränkt.
g) Teamet träffar den/de som kränker.
h) Teamet kontaktar de inblandades vårdnadshavare.
15
i) Teamet beslutar om bägge parter bör träffas tillsammans.
j) Samtliga vårdnadshavare kontaktas. Träffas vid behov där vårdnadshavarna avgör om mötet ska äga rum. k) Information till berörda arbetslag om ärendets gång.
l) Ärendet dokumenteras och lämnas till rektor. Dokumentet förvaras i arkivet.
m) Uppföljningssamtal efter 2-3 veckor.
n) Om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier inte upphör beslutar rektor om ytterligare åtgärder och vidtar vid behov disciplinära eller andra särskilda åtgärder i enlighet med kapitel 5 i Skollagen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Arbetsgång om en elev utsätts för direkt diskriminering och kränkande behandling av skolans personal. Om en elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en eller flera elever direkt diskrimineras eller kränks av anställda på skolan skall rektor omedelbart informeras.
1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Rektor dokumenterar händelsen på blanketten "Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier". Denna lämnas vidare direkt till områdeschef och frövaltningschef.
2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med vårdnadshavare dokumenteras.
3. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som påstås ha diskriminerat/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras.
4. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och dennes vårdnadshavare och den som påstås har diskriminerat/kränkt. Den som känner sig utsatt avgör om mötet äger rum. Äger mötet rum så dokumenteras det.
5. Rektor vidtar de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras.
6. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter första mötet för att kontrollera att diskrimineringen/den kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras.
7. Om diskrimineringen/den kränkande handlingen inte upphört kallar rektorn till nytt möte och beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras.
8. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter det att nya åtgärder vidtagits för att kontrollera att diskrimineringen/kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras.
9. Vid fortsatt diskriminering/kränkande handling kontaktas förvaltningschefen och/eller Barn- och utbildningsnämnden för stöd kring ytterligare åtgärder.
10. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att diskriminering/kränkning inte sker igen.
Arbetsgång om en elev eller en elevgrupp utsätts för indirekt diskriminering på skolan. Om en elev, vårdnadshavare eller någon av skolans personal upplever att en elev eller en elevgrupp indirekt diskrimineras p.g.a. av att skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev eller en elevgrupp utifrån någon av de åtta diskrimineringsgrunderna skall rektor omedelbart informeras.
16
1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den elev eller den elevgrupp som känner sig
diskriminerad på skolan och en dialog initieras kring den upplevda diskrimineringen. Vad består den upplevda diskrimineringen av? När upplevs diskrimineringen? Vad ska/kan ändras för att
diskrimineringen ska försvinna? Rektor dokumenterar händelsen på blanketten "Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier". Denna lämnas vidare till
områdeschefen inom en vecka.
2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens vårdnadshavare och informerar om mötet och det som framkommit och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med vårdnadshavare dokumenteras.
3. Rektor eller den som rektor utser, analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen tillsammans med likabehandlingsgruppen. Möjliga lösningar dokumenteras.
4. Rektor eller den som rektor utser och likabehandlingsgruppen fortsätter analysen nu tillsammans med eleven eller representanter för den elevgrupp som upplever sig diskriminerade. Förslag på lösningar presenteras och målsättningen med mötet är att komma fram till en hållbar lösning som innebär att en liknande diskriminering framöver inte är möjlig. Mötet dokumenteras.
5. Rektor beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras.
Rutiner för uppföljning
Utredning och åtgärder följs upp och utvärderas av de utsedda i likabehandlingsgruppen vilka utseddes handläggare av ärendet. Rektor informeras fortlöpande om ärendet och får information om när ärendet avslutas.
Rutiner för hur lärare/rektors anmälningsskyldighet fullgörs
Lärare/pedagog/personal anmäler till rektor som dokumenterar händelsen på blanketten "Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier" och anmäler direkt till områdeschef och förvaltningschef.
Rutiner för dokumentation
När ett likabehandlingsärende initieras så dokumenteras det enligt gällande mall för dokumentation av likabehandlingsärende. All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen
Ansvarsförhållande
Skolledningen har utformat och ser över rutinerna för det operativa/åtgärdande
likabehandlingsarbetet. De ansvarar även för att arbetet dokumenteras enligt gällande regler och rutiner.
