• No results found

Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN. Rektorsområde: Ängslätt. Förskoleverksamheten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN. Rektorsområde: Ängslätt. Förskoleverksamheten"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utbildning Limhamn-Bunkeflo

LIKABEHANDLINGSPLAN

Rektorsområde: Ängslätt

Förskoleverksamheten

(2)

Mål, syfte ... s. 3 Definitioner ... s. 4 Förebyggande insatser... s. 6 Åtgärdande insatser ... s. 6 Planerade insatser ... s. 7 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling... s. 8 Uppföljning av åtgärdsprogram ... s. 9 Trivselenkät-Barnintervju... s. 10

Likabehandlingsplan fsk 070326.doc

2

(3)

LIKABEHANDLINGSPLAN

Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i förskolan, skolan/fritidshemmet.

Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en förskola och skola/fritidshem som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande.

Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förstärker och förtydligar skolans ansvar. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Mål

Målet är att alla barn inom vårt rektorsområde ska känna sig trygga. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling/mobbning. All personal ska vara engagerad i att förhindra att kränkande behandling, mobbning eller diskriminering uppstår. I detta arbete är vi också måna om att ha ett gott samarbete med föräldrarna.

Barn/elev som känner sig utsatt ska med förtroende kunna vända sig till personal på förskolan, klasslärare, personal på fritidshemmet, skolsköterska, kurator, antimobbningteam, skolledning eller annan vuxen.

Syfte

Syftet med likabehandlingsplanen är att

• Aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning eller funktionshinder

• Förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling

(4)

Definitioner

Den individuella upplevelsen och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Det är den som blivit utsatt som avgör om handlingen varit kränkande.

Kränkande behandling kan vara:

• Fysisk (t ex att bli utsatt för slag, knuffar)

• Verbal (t ex att bli hotad eller kallad kränkande/nedsättande ord). Förtal eller nedvärdering av elev och personal eller dennes familj. Förolämpning, negativt bemötande eller förhållningssätt.

• Psykosocial (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Medvetet undanhållande av information. Medvetet försvåra utförandet av arbetet.

• Textburen (t ex klotter, brev, lappar, mail, sms) Olika former av kränkande behandling:

• Mobbning

• Diskriminering

• Sexuella trakasserier

• Rasism

• Främlingsfientlighet

• Homofobi

Mobbning

• Upprepning

• Obalans i makt

• Individ eller grupp som förövare

Likabehandlingsplan fsk 070326.doc

4

• Olika konkreta uttryck (fysisk, verbalt eller psykosocialt)

Mobbning är när en person upplever att han/hon upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

(5)

Diskriminering

Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer utifrån olika grunder som:

• Ålder

• Kön

• Social status

• Religion

• Sexuell läggning

• Funktionshinder

• Etnisk eller nationell bakgrund

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, allt från tafsningar och blottning till ryktesspridning. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier t ex könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning, såsom hora eller bög.

Rasism

Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför

kränkningen. Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en

uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa mer eller mindre värda. Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar sig som mervärdig anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper.

Främlingsfientlighet

Kränkningar mot människor med annan etnisk bakgrund än den som utför kränkningen. Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett gradbegrepp – en känsla och en attityd som sträcker sig från obehag till hat. En definition som uttryck för detta synsätt är ”känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper”. Regeringen har uttryckt att främlingsfientlighet även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och respektera andra kulturer.

Homofobi

Kränkningar som anknyter till en persons homo-, bi- eller transsexuella läggning och speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. Kan ta sig uttryck verbalt eller fysiskt, t ex nedsättande kommentarer, hot eller våld.

(6)

Förskoleverksamheten inom Ängslätts rektorsområde

Inom förskoleverksamheten i Ängslätts rektorsområde arbetar vi individuellt med att stärka barnens positiva självbild.

Exempel på dessa arbetsmodeller är

”EQ”, ”Stegvis”, ”Is och Sol”, ”Charlie”

etc. Förutom det strukturerade arbetet bekräftar vi barnet kontinuerligt i deras vardag. Att aktivt delta och vägleda barnet i leken samt att vara goda förebilder är vår eftersträvan.

Förebyggande insatser

- Ett nära samarbete med föräldrarna genom till exempel daglig tamburkontakt, föräldramöte, öppet hus, utvecklingssamtal (IUP), föräldraförening m.m.

- Skapa vi-känsla i barngruppen genom till exempel rollekar, dramaövningar, litteraturläsning.

- Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta och lösa konflikter.

- Skapa trivselregler tillsammans med barnen.

- Utbildning och litteratur för personal och föräldrar (COPE).

- Barnobservationer.

- Kontinuerlig dokumentation och utvärdering av den dagliga verksamheten.

- Tillgång till resursteamets personal (specialpedagog, psykolog).

Ett gott och sunt förhållningssätt gentemot barn/föräldrar/personal är en grundläggande förutsättning för vårt arbete.

Åtgärdande insatser

- Ta reda på allt om kränkningen och dokumentera (Var sker den?, När sker den?, Hur går kränkningen till?, Vem eller vilka är inblandade?).

- Samtal med inblandade barn.

- Ställa till rätta där barnen till exempel kan komma med egna lösningar.

- Prata med berörda föräldrar och berätta sakligt och neutralt om det inträffade och vid behov sammanföra berörda parter.

Likabehandlingsplan fsk 070326.doc

6

- Vid fall som inte kan lösas med föräldrarna kontaktas arbetsledare för vidare åtgärder.

- En handlingsplan upprättas med datum och åtgärder. Datum för uppföljning bestäms.

- Vid kränkning där vuxna är inblandade är arbetsledaren ansvarig för att samtal hålls med berörda.

Likabehandlingsplanen ska följas upp, utvärderas och eventuellt revideras under varje läsår.

(7)

Planerade insatser läsåret 2007/2008

Utvärdering av insatserna görs av berörd personal efter avslutat läsår. Ansvarig är skolledningen.

Aktivitet Ansvarig Tidplan

Informera barn/elever om

likabehandlingsplanen Förskolepersonal Ht-07

Informera föräldrar om

likabehandlingsplanen Förskolepersonal Ht-07

Informera Samrådsgruppen

om likabehandlingsplanen Skolledning Ht-07

Presentera likabehandlingsplanen

vid introduktion av nyanställda Skolledning

Enkät/intervju angående

femåringarnas trivsel Förskolepersonal Vt-07

(8)

Likabehandlingsplan fsk 070326.doc

8

Åtgärdsprogram vid kränkande behandling

Datum______________ Utsatt barn/vuxen_____________________________

Förskola________________________ Avdelning _______________________

Närvarande______________________________________________________

Beskrivning av situationen (vad? när? vem? var?)

Mål

Åtgärder Ansvar

Tid för uppföljning:______________________

Dokumenterat av: ____________________________________ den / 20___

(9)

Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling

Datum________________ Utsatt barn/vuxen __________________________

Förskola________________________ Avdelning _______________________

Närvarande______________________________________________________

Hur har det gått? Är målet uppnått?

Ev fortsatta åtgärder Ansvar

Ärendet avslutat den / 20____

Ärendet EJ avslutat. Tid för nästa uppföljning: ______________________

(10)

Trivselenkät-Barnintervju

Datum _____________Namn_________________________________________

Vad är roligt på förskolan? ___________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Vad är tråkigt på förskolan? __________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Är det något eller någon som gör dig glad på förskolan? ____________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Är det något eller någon som gör dig ledsen på förskolan? __________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Är det något eller någon som gör dig arg på förskolan?_____________________

________________________________________________________________

Likabehandlingsplan fsk 070326.doc

10

________________________________________________________________

Hur ska en bra kompis vara? _________________________________________

________________________________________________________________

Är du en bra kompis? _______________________________________________

________________________________________________________________

References

Related documents

Tidskrift för svensk litteratur­ historisk forskning... av Svenska

[r]

Även i ett system med selektiv kotrafik styrs korna av grindar, men här finns en selektionsgrind som korna kan välja att passera igenom för att komma direkt till foderbordet utan

Vid barns växelvis boende lämnar båda vårdnadshavarna in varsin ansökan om platsen skall nyttjas av bägge vårdnadshavarna.. En blankett

[r]

Barnets efternamn Barnets förnamn Person nummer (år- mån- dag –nr)!. Målsmans efternamn Förnamn Personnummer ( år- mån-

Juridiskt sett finns det i Sverige och flera andra länder bara två olika kön (Rowland/Incrocci, 2008), vilket enligt oss gör att det juridiska könet kan betraktas vara

respondenterna inte känner till det arbete som ska genomsyra en del av värdegrunden på skolan, endast två av respondenterna anger att de instämmer helt i att de känner till skolans