Förberedande yttrande från Regionkommittén om ”Universitetens roll i den lokala och regionala utvecklingen i kunskapens Europa”
(2004/C 73/05)
REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDEmed beaktande av
brevet av den 12 februari 2003 från kommissionsledamöterna Philippe Busquin och Viviane Reding samt kommissionens vice ordförande Loyola de Palacio till ordförande Albert Bore, i vilket man uppmanade ReK att utarbeta ett förberedande yttrande om ”Universitetens roll i den lokala och regionala utvecklingen i kunskapens Europa”, i enlighet med EG-fördragets artikel 265 första stycket,
ordförandens beslut av den 19 mars 2003 att ge utskottet för kultur och utbildning i uppdrag att utarbeta ett förberedande yttrande i ärendet,
det utkast till förberedande yttrande (CdR 89/2003 rév. 3) som antogs av utskottet för kultur och utbildning den 2 oktober 2003 (föredragande: Jyrki Myllyvirta, stadsdirektör i S:t Michel, FI–PPE), meddelandet från Europeiska kommissionen om ”Universitetens roll i kunskapens Europa” (KOM(2003) 58 slutlig).
Det förberedande yttrandet antogs enhälligt vid Regionkommitténs 52:a plenarsession den 19 och 20 november 2003 (sammanträdet den 20 november).
1. Regionkommitténs ståndpunkt
Kommitténs bedömning
1.1. Regionkommittén välkomnar kommissionens medde- lande om Universitetens roll i kunskapens Europa. Det är av stor betydelse att meddelandet har utarbetats av generaldirekto- ratet för utbildning och kultur i samarbete med generaldirekto- ratet för forskning eftersom forskning utgör en viktig del av den högre utbildningen. Europa behöver universitet och högskolor på toppnivå för att kunna utnyttja processerna i kunskapssamhället så effektivt som möjligt och uppnå det mål som Europeiska rådet fastställde under toppmötet i Lissabon, nämligen att Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
1.2. Meddelandet om ”Universitetens roll i kunskapens Europa” behandlar ett aktuellt ämne. En verksamhetsmiljö under snabb förändring, en kunskapsbaserad ekonomi och en allt snabbare utveckling inom teknologin utgör utmaningar för den europeiska högre utbildningen och forskningen, men erbjuder också nya möjligheter som man bör kunna utnyttja effektivt.
1.3. Kommittén betonar att de europeiska högskolorna organiseras och finansieras på olika sätt i olika länder: I vissa länder ansvarar staten för den högre utbildningen medan det i andra länder är regionerna och kommunerna som bär ansvaret.
1.4. För att man fullt ut skall kunna utnyttja utvecklings- möjligheterna i Europa krävs det ett högklassigt och heltäckan- de högskolenätverk på regional nivå.
1.5. ReK påminner om att högskolorna och universiteten utgör en mycket heterogen grupp. I meddelandet avses med termen ”universitet” alla slags högskolor. ReK konstaterar att Bolognaprocessen utgör en strävan att organisera mångfalden på ett mer konsekvent sätt inom ett överskådligt europeiskt ramverk.
1.6. ReK konstaterar att Bolognaprocessen, som syftar till att skapa ett europeiskt område för högre utbildning år 2010, omfattar konkreta och viktiga mål för den högre utbildningen i Europa. Avsikten är att införa ett system med jämförbara examina som bygger på ett poängsystem bestående av två examina, samt på rörlighet, kvalitetssäkring och främjande av den europeiska dimensionen.
1.7. Även om det i EU är medlemsstaterna som ansvarar för utbildningen anser kommittén att det är viktigt att man på gemenskapsnivå ökar ansträngningarna att förbättra den europeiska högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft.
1.8. Kommittén konstaterar att undersökningen i medde- landet ”Universitetens roll i kunskapens Europa” främst fokuse- rar på näringslivet och inte i tillräcklig utsträckning tar upp frågan om den högre utbildningens uppgift i bildningshänseen- de och dess roll som kritisk kunskapsproducent.
1.9. ReK anser att det med tanke på hela utbildningssyste- mets utveckling och kvalitet är viktigt att lyfta fram vikten av en samordning av gymnasieutbildningens och högskoleutbild- ningens målsättningar och åtgärder samt Köpenhamnspro- cessen.
1.10. Även om det är nyttigt att jämföra den högre utbildningen i Europa med utbildningen i USA bör man i första hand identifiera de positiva särdragen hos det europeiska samhället och den europeiska högskoleutbildningen. Till exem- pel kan finansieringssystemet för de amerikanska universiteten inte tillämpas som sådant i Europa. Målet med debatten bör vara en gemensam ståndpunkt beträffande utformningen och genomförandet av den högre utbildningen i Europa i framtiden.
1.11. ReK framhåller att den förestående utvidgningen i kombination med fördjupade relationer till de övriga länderna i Europa ytterligare vidgar ovannämnda ramverk. Kommittén uppmanar de nya medlemsstaterna att aktivt delta i processer- na inom den högre utbildningen i unionen.
Högskolornas regionala roll: regional utveckling och samarbete med näringslivet
Kommitténs bedömning
1.12. Genomförandet av målen i Lissabonstrategin och en hållbar utveckling i Europa förutsätter att kommunerna och regionerna kan konkurrera framgångsrikt i en internationell ekonomi.
1.13. I en kunskapsbaserad ekonomi utgör kunskap, forsk- ning och innovativ verksamhet förutsättningarna för ekono- misk konkurrenskraft, och kommittén betonar att i synnerhet högskolorna blir allt viktigare som drivkraft för en positiv utveckling i städer och regioner.
1.14. Vidare påminner kommittén om att kompetent ar- betskraft är en viktig konkurrensfördel för kommunerna och regionerna. Högskolesystemet bör vara flexibelt och mångsidigt så att utbildningsutbudet kan tillgodose de snabbt växlande behoven inom närings- och arbetslivet i kommunerna och regionerna.
1.15. ReK konstaterar att högskolorna inte enbart är utbild- ningscentrum. Högskolorna stöder också den regionala utveck- lingen genom att aktivt delta i innovativa nätverk på regional nivå.
1.16. Därför är det viktigt att den högre utbildningens utveckling och mål sammankopplas med målen för den lokala och regionala utvecklingen. Samtidigt bör man också utnyttja högskolornas kunnande och innovativa verksamhet när man fastställer utvecklingsmålen på lokal och regional nivå. Ansva- ret för ett långsiktigt och strategiskt samarbete är ömsesidigt.
Högskolorna bör aktivt utvärdera och analysera den egna regionala genomslagskraften och agera som kontinuerlig driv- kraft för förändring och innovation. Högskolorna har en roll att
spela som brobyggare mellan vetenskapen och människorna samtidigt som även de lokala och regionala myndigheterna bör öka ansträngningarna att stärka samarbetet.
1.17. Kommittén konstaterar att det ur kommunernas och regionernas synvinkel är viktigt att sprida ny kunskap och forskningsresultat. Företagen i en kunskapsdriven ekonomi placerar sig i närheten av innovativa högskolor.
1.18. ReK betonar att de lokala och regionala myndigheter- na genom sin verksamhet främjar skapandet av nätverk mellan högskolor och små och medelstora företag – och också andra företag – i regionen.
1.19. Kommittén framhåller vidare att de lokala och regio- nala myndigheterna också samordnar lokala och regionala samarbetsnätverk, såsom teknologicentrum och vetenskaps- parker, och därigenom skapar förutsättningarna för regionala innovationssystem.
1.20. Regionkommittén konstaterar att den högre utbild- ningen och forskningen kan få rollen som drivkraft för den europeiska konkurrenskraften och tillväxten endast om man kring högskolorna skapar ett innovationsfrämjande klimat och de förutsättningar som behövs. Kommittén hänvisar i detta sammanhang till kommissionens meddelande om innovations- politik (1).
Högskolornas internationalisering och förstärkning av spetskompe- tensen
Kommitténs bedömning
1.21. Regionkommittén betonar att de högre utbildnings- institutionerna måste utveckla samarbetet och verksamheten såväl inom som utanför unionen för att politiken beträffande europeisk högskoleutbildning, forskning och innovation skall kunna utvecklas framgångsrikt.
1.22. ReK påminner om att endast en del av högskolorna kan vara spetsenheter av världsklass, men att alla högskolor bör eftersträva forskning och undervisning av så hög kvalitet som möjligt.
1.23. ReK betonar att det av den högre utbildningen krävs nätverkssamarbete i två riktningar. Huruvida man lyckas uppnå målen beträffande den europeiska högre utbildningen är beroende av på vilket sätt högskolorna utvecklar samarbetet och verksamheten såväl inom som utanför unionen. Samtidigt utgör högskolorna också lokala och regionala knutpunkter i ett globalt nätverk genom vilket internationella kunskaper överförs till den regionala nivån och det regionala kunnandet i sin tur överförs till internationella forum. Strävandena att utveckla internationellt och regionalt samarbete bör samord- nas så att de stöder varandra.
(1) KOM(2003) 112 slutlig.
1.24. Regionkommittén framhåller att verksamheten i de lokala och regionala nätverk som samordnas av lokala och regionala myndigheter bör utvecklas så att nätverken kopplar samman å ena sidan ekonomiska och sociala aktörer på lokal och regional nivå och å andra sidan institutioner för högre utbildning. Kommittén uppmanar EU att stödja utvecklingen av sådana nätverk. ReK välkomnar pilotinitiativet Europeiska nätverk för att främja den lokala och den regionala dimensio- nen i livslångt lärande (R3L-initiativet) (EAC/41/02). Initiativet lanserades nyligen av kommissionen i nära samarbete med ReK. Inom ramen för initiativet deltar högre utbildningsinstitu- tioner aktivt i flera partnerskapsprojekt tillsammans med lokala och regionala myndigheter och utvecklar så kallade kunskapsregioner.
1.25. Kommittén ställer sig också mycket positiv till ”kun- skapsområde”-projektet och det däri ingående UDARD-initiati- vet där universiteten fungerar som drivkraft för regional utveckling.
1.26. Kommittén anser att man måste satsa mera på undervisnings- och forskningspersonalens rörlighet. ReK på- minner om att man i anslutning till ökad rörlighet och internationella nätverk bör se till att de mottagande länderna, orterna och regionerna har förutsättningarna för att ta emot undervisnings- och forskningspersonal och även studerande från andra länder.
Mångfalden inom den högre utbildningen
Kommitténs bedömning
1.27. ReK instämmer i kommissionens ståndpunkt i med- delandet Universitetens roll i kunskapens Europa att gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning håller på att suddas ut. Högre utbildningsinstitutioner och forskningsinsti- tutioner kan inte mekaniskt delas in två separata block, utan ny kunskap kan produceras överallt i institutioner av varierande storlek och typ. Även små enheter kan producera kunskap av globalt intresse inom snäva specialområden, särskilt om de samarbetar med den högteknologiska industrin.
1.28. Kommittén konstaterar att mångfalden inom den högre utbildningen möjliggör specialisering. Högskolor som har specialiserat sig inom sina kompetensområden kan effek- tivt komplettera varandra genom att bilda nätverk. Även en ökning av antalet studerande och den allt större heterogenite- ten samt arbetslivets snabbt växlande kompetenskrav förutsät- ter ett mångsidigt och mångformigt system för den högre utbildningen.
1.29. Kommittén konstaterar att olika högskolor har olika slags uppgifter och prioriteringar. Kommittén anser att styrkan hos det europeiska systemet för högre utbildning ligger i dess mångfald, som bland annat förbättrar forsknings- och utbildningssystemets reaktionsförmåga.
1.30. ReK konstaterar att den högre utbildningens mång- fald, autonomi och regionala decentralisering spelar en viktig roll när det gäller att öka dess regionala slagkraft. En utveckling av kommunernas och regionernas förvaltningssystem stöder även utvecklingen av de regionala högskolorna. Detta är särskilt viktigt i EU:s nya medlemsstater, där en utveckling av decentraliserade förvaltningsstrukturer och en förstärkning av det lokala och regionala styret är av avgörande betydelse för att en hållbar utveckling skall etableras på lokal och regional nivå.
1.31. Kommittén påminner om att en ökning av antalet högskolestuderande, högskolornas uppgift att bidra till den regionala utvecklingen samt målen beträffande livslångt läran- de förutsätter att högskolesystemet är heltäckande på regional nivå.
1.32. Regionkommittén betonar att mångfalden inom den högre utbildningen kräver att högskolesystemet är öppet och har en klar profilering. För att man skall kunna bevara denna mångfald samtidigt som man stärker den europeiska högskoleutbildningens internationella konkurrenskraft, bör kompatibilitet, öppenhet och erkännande av examensbevis vara viktiga mål för högskolesystemen.
Högskolorna, social sammanhållning och livslångt lärande
Kommitténs bedömning
1.33. Regionkommittén konstaterar att högskolornas insat- ser på lokal och regional nivå även omfattar sociala och kulturella faktorer. Högskolorna spelar en viktig roll när det gäller att stärka det sociala kapitalet och den kulturella vitaliteten på lokal och regional nivå och främja den sociala sammanhållningen.
1.34. ReK påminner om att livslångt lärande omfattar alla utbildningsformer, varför också den högre utbildningen bör ingå i strategierna för livslångt lärande. Utöver de kunskaper som behövs i arbetslivet främjar det livslånga lärandet också individens personliga utveckling.
1.35. Kommittén konstaterar att studier vid öppna universi- tet och fortbildning är mer flexibla alternativ för vuxna när det gäller att uppdatera sina kunskaper än den traditionella utbildning som leder till en examen.
Finansiering och effektiv användning av resurserna
Kommitténs bedömning
1.36. Kommittén anser att målet att höja investeringsnivån för forskning och utveckling inom unionen till 3 % av BNP är viktigt. Även om målet är mycket högt ställt för vissa länder bör de resurser som krävs för att uppnå detta mål avsättas.
ReK anser att också EU bör öka anslagen för forskning och utveckling. Redan år 1985 beslutade gemenskapen att 6 % av den övergripande budgeten skulle öronmärkas för rampro- grammet för forskning, men hittills har detta mål inte uppnåtts.
1.37. ReK noterar att kommissionen i sitt meddelande Effektiva utbildningsinvesteringar – en nödvändighet för EU (1) konstaterade att EU överlag investerar betydligt mindre i högre utbildning än USA. ReK håller med kommissionen om att man bör undersöka hur man skulle kunna öka de privata investeringarna i högre utbildning och göra finansieringen av högskolorna mångsidigare samtidigt som man bör komma ihåg att det är staten som bär huvudansvaret för finansieringen.
1.38. Kommittén framhåller att ett ökat kommersiellt ut- nyttjande av innovationsaktiviteter och mångsidigare finansie- ringsformer inte får utgöra ett hot mot den grundläggande forskningen vid högskolorna. Grundforskningens samhälls- mässiga och ekonomiska effekter kan vara oförutsägbara och betydande men visar sig först på längre sikt.
1.39. Kommittén stöder målet att säkerställa att de euro- peiska högskolorna får tillräckliga och hållbara resurser och att dessa används på ett effektivt sätt. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det i vissa EU-länder är de lokala och regionala myndigheterna som ansvarar för finansieringen av den högre utbildningen.
1.40. ReK betonar att det stora antalet studieavbrott och ökningen av det totala antalet studerande på ett avgörande sätt leder till en ineffektiv resursanvändning. Spridningen av bästa metoder för att lösa detta problem bör stödjas, såsom exempel- vis mentorskap.
1.41. Rek anser att man kan förbättra högskoleforskning- ens kvalitet och effektivitet och öka dess vetenskapliga och sociala relevans bland annat genom att starta olika projekt för nätverkssamarbete och skapa en kvalitetsbaserad konkurrens om forskningsresurserna. Man bör dock säkerställa en stabil grundfinansiering av forskningsorganisationerna.
(1) KOM(2002) 779 slutlig.
1.42. Utbildningens regionala dimension kan stärkas om utvecklingen inom forskning, högre utbildning och övriga utbildningsinsatser knyts starkare till de regionala strategierna.
1.43. EU:s projekt och program bör bidra till att stärka utvecklingsmöjligheterna för regionala kompetenskluster, bland annat genom att stödja etablering av nätverk mellan näringslivet och offentliga kunskapsinstitutioner, samt interna- tionella nätverk mellan olika sådana kunskapsinstitutioner.
1.44. ReK noterar att man kan effektivisera utnyttjandet av resurserna och förbättra kvaliteten på undervisning och forskning genom att öka den oberoende utvärderingen av högskolorna på regional och nationell nivå samt på EU-nivå.
2. Regionkommitténs rekommendationer
Kommitténs bedömning
2.1. ReK framhåller att man i de nya riktlinjerna för fortsatta åtgärder inom ramen för Bolognaprocessen bör betona den högre utbildningens roll i den lokala och regionala utveckling- en. Man måste också främja ett samarbete mellan högskolor och lokala och regionala myndigheter i vilket också lokala och regionala ekonomiska och sociala aktörer deltar.
2.2. Kommittén anser att det är viktigt att lokala och regionala myndigheter deltar i planeringen av politiken för den högre utbildningen på såväl nationell nivå som EU-nivå.
2.3. Kommittén beklagar att man i meddelandet Universite- tens roll i kunskapens Europa inte i tillräckligt hög grad beaktar mångfalden i den högre utbildningen, trots att med- lemsstaternas politik och prioriteringar beträffande utbildning och i synnerhet forskning varierar kraftigt. Bland annat tar man i meddelandet alltför liten hänsyn till den lokala och regionala nivåns roll.
2.4. ReK anser att de högre utbildningsinstitutionerna bör uppmanas att delta i ekonomisk och social verksamhet, bland annat i utarbetandet av regionala utvecklingsplaner och genomförandet av regionala innovationsstrategier.
2.5. ReK betonar vikten av att samordna utbildnings-, forsknings- och högskolepolitiken med politiken för regional utveckling såväl i medlemsstaterna som på EU-nivå.
2.6. Kommittén framhåller att Europas möjligheter att nå framgång inte kan utnyttjas fullt ut om inte högre utbildning och forskningsverksamhet är relativt lättillgänglig i Europas alla delar och regioner.
2.7. Regionkommittén anser att en decentralisering av den högre utbildningen skulle förbättra förutsättningarna för att skapa lika möjligheter till högskoleutbildning för EU-medbor- garna.
2.8. Regionkommittén betonar att den vetenskapliga kreati- viteten bara kan utvecklas till fullo omden präglas av inre motivation. Det är genom nyfikenhet och ifrågasättande samt enstimulerande miljö som den vetenskapliga verksamheten ges ett verkligt erkännande.
2.9. ReK understryker att strukturfonderna fyller en roll vid utvecklingen av spetskompetenscentrum i anslutning till industri- och högskolecentrum, vid planeringen av nya pedago- giska hjälpmedel för högskolor, vuxenutbildning och andra utbildningsinstitutioner samt vid upprättandet av centrum för överföring av forskning och teknik som ger forskare ökad rörlighet. Strukturfondernas medel kan även användas till att stödja investeringar i högskoleinfrastruktur och till att planera och inleda högskoleutbildning och forskning.
2.10. Regionkommittén anser att strukturfonderna också bör användas till att främja ett internationellt samarbete mellan teknologicentrum och vetenskapsparker.
2.11. Kommittén anser att initiativet ”Europeiska nätverk för att främja den lokala och den regionala dimensionen i livslångt lärande” (R3L-initiativet) bör ges ökat stöd och för kontinuitetens skull integreras i de stora europeiska ramprogrammen Sokrates och Leonardo.
2.12. ReK betonar vikten av att klargöra såväl arbetsmark- nadens som studerandenas behov då man utvecklar högsko- leutbildning av hög kvalitet. Man får inte förbise deltids- och vuxenstuderandes behov, i synnerhet inte när det gäller livslångt lärande där utmaningarna består i tillgänglighet, kostnadsfrågor och praktiskt stöd.
2.13. ReK menar att man måste utnyttja moderna interakti- va telekommunikationsmetoder för att underlätta för distans- utbildning, i synnerhet i landsbygdsområden, och framhåller vikten av att man prioriterar nödvändig infrastruktur (särskilt bredband).
2.14. Enligt ReK bör man i högre grad fokusera på obalan- sen mellan tillgången till och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Vid bedömningen av behovet av kvalificerad arbetskraft bör de lokala och regionala myndigheterna samar- beta på både nationell nivå och EU-nivå.
2.15. ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna bör uppmuntra forskningscentrum, högskolor och industrifö- retag att upprätta regionala, interregionala och gränsöverskri- dande kontakter för utbyte av information.
2.16. Kommittén rekommenderar att man stöder högsko- lornas deltagande i olika gemenskapsinitiativ på området forskning och utbildning. Det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2002–2006) måste inriktas på att främja konkurrenskraftig forskning i världsklass i städer och regioner i hela EU.
2.17. ReK anser att man på lämpligt sätt (t.ex. med hjälp av företagskuvöser, teknologicentrum, vetenskapsparker och riskfinansiering av nya företag) bör säkerställa att vetenskaps- kretsar i högre grad deltar i upprättandet av innovativa företag.
2.18. Kommittén betonar att man bör kartlägga hindren för en bättre tillämpning av högskolornas forskningsresultat så att dessa hinder kan undanröjas på ett effektivt sätt.
2.19. ReK rekommenderar att man satsar på ökad rörlighet för såväl studenter som lärare och forskare via Erasmus- utbyte både i Europa och i övriga världen inom ramen för Sokratesprogrammet, och att man vidtar andra relevanta åtgärder inom Leonardoprogrammet och det sjätte rampro- grammet för forskning.
2.20. ReK stöder kommissionens förslag att utarbeta en rapport om finansieringen av de europeiska universiteten i syfte att kartlägga de viktigaste tendenserna på detta område och få exempel på bästa praxis. Riktlinjerna för denna rapport bör utformas i samarbete med lokala och regionala myndig- heter.
2.21. Kommittén hänvisar till kommissionens utredning om det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen, och uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om högskolornas roll i den lokala och regionala utvecklingen. Regionkommittén uppmanar kommis- sionen att notera de exempel på bästa praxis som återfinns i bilagan till det här yttrandet.
2.22. Regionkommittén anmodar EU:s medlemsstater att dra nytta av exemplen på bästa praxis för att öka högskoleut- bildningens regionala slagkraft.
Bryssel den 20 november 2003.
Regionkommitténs ordförande Albert BORE
BILAGA
till Regionkommittens förberedande yttrande
(Sammanfattning av de svar som lämnats in på enkäten om exempel på bästa praxis)
UNIVERSITETENS ROLL I DEN LOKALA OCH REGIONALA UTVECKLINGEN
I samband med utarbetandet av Regionkommitténs förberedande yttrande bad man ReK-ledamöterna om exempel på bästa praxis som beskriver universitetens roll i den lokala och regionala utvecklingen.
Exemplen på bästa praxis presenteras här kortfattat i form av en förteckning. Beskrivningarna av bästa praxis sänds dock i sin helhet till kommissionen för kännedom.
Det strategiska samarbetet mellan de lokala och regionala myndigheterna samt högskolorna
Mellan de lokala och regionala myndigheterna samt högskolorna pågår ett långsiktigt och strategiskt samarbete som genomförs bland annat genom att företrädare för högskolorna ingår i lokala och regionala förvaltningsorgan eller genom att man grundar samarbetsforum eller regionala utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla en viss närings- eller vetenskapsgren.
På nationell nivå kan samarbete uppmuntras genom lagstiftning, genom att involvera högskolorna i genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och genom att ekonomiskt gynna ett regionalt inflytande. Högskolorna i en region kan också utarbeta en gemensam regional utvecklingsstrategi.
— Köpenhamns universitet är medlem i Köpenhamns kommuns näringslivsråd vilket ger möjlighet till en dialog med stadsförvaltningen, företag, arbetsmarknadens parter och andra forsknings- och utbildningsinstitutioner.
— Södertörns Rådslag fungerar som ett samarbetsorgan för lokala och regionala myndigheter, företag och universitet i Stockholmsregionen. Södertörns Utvecklingscentrum samt universiteten och högskolorna i regionen har bidragit till att man uppnått resultat i frågor som lokala och regionala politiker i Rådslaget har drivit.
— Mellan Högskolan i Gävle och de lokala och regionala myndigheterna sker samarbete av strategisk karaktär inom ramen för de regionala tillväxtavtalen (-programmen). Högskolan i Gävle har också inrättat en kontaktorganisation, Kontakttorget. I kommunerna har man dessutom grundat s.k. noder för att stimulera och initiera samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället.
2.23. Regionkommittén uppmanar EU-medlemsstaternas regeringar, högskolor samt lokala och regionala myndigheter att stödja samverkan mellan högskolorna och lokala och regionala myndigheter, så att högskoleutbildningens roll i kunskapens Europa kan stärkas.
— Innova Gotland är en länk mellan högskola och samhälle. Innovas mål är att upprätthålla och utveckla samarbete mellan högskolan och samhället. Projektet Viking Plus är ett turismprojekt med vikingatema som uppkommit som en del av de regionala tillväxtavtalen. Syftet med projektet Gotland Interactive Park är att skapa ett centrum för kunskapsutveckling, idéutbyte och företagande.
— Regionregeringen i Murcia har utvecklat projektet Lorca yrkeshögskola utgående från ett samarbete mellan olika institutioner. I den sammanslutning som administrerar högskolecentrumet ingår de två offentliga högskolorna i regionen samt regionregeringen i Murcia, Lorca stad och olika företag.
— I Finland har yrkeshögskolorna enligt lag i uppgift att bidra till den regionala utvecklingen. Rådet för utvärdering av högskolorna utser vartannat år spetsenheter inom regional utveckling vid yrkeshögskolorna. Förslag till spetsenheter utgör bland annat en av grunderna för undervisningsministeriets beviljande av bidrag för resultatrik verksamhet.
— Det s.k. CampusOne-projektet i Italien – som omfattar 70 universitetsinstitutioner och 270 universitetsutbild- ningslinjer – syftar till att stärka banden till arbetsmarknaden och den lokala miljö där universiteten har sin verksamhet.
— Projektet Studentstaden syftar till att integrera studentgrupper i stadsutvecklingen och stärka deras roll i denna.
I projektet deltar ett flertal europeiska städer.
— Projektet rörande kompetens och know-how i norra Finland och utveckling av regionalt samarbete mellan universitet syftar till att vidareutveckla och intensifiera samarbetet mellan universitet och högskolor i norra Finland. Projektet fungerar som vägledning i utvecklingen av lokala utbildningsstrategier för universitet och högskolor samt i utarbetandet av regionala utvecklingsprogram och program för kunskapscentrum i norra Finland.
— Högskolorna i Lappland har en gemensam strategi för regionalt inflytande som bygger på den gemensamma nätverksbaserade verksamhetsmodellen för högskolorna i regionen, nämligen landskapet Lapplands högskola.
Syftet med strategin är en balanserad utveckling i landskapet.
— I S:t Michel finns ett universitetscentrum som delvis finansieras av undervisningsministeriet och som består av de fyra statliga universitet som har verksamhet i staden, av yrkeshögskolan i S:t Michel som hör till den kommunala stadskoncernen och av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi. Målet med universitetscentrumet är att öka högskoleutbildningens samt forsknings- och utvecklingsverksamhetens regionala inflytande. Universitetscentrumet har nära kontakt med teknologicentrumet i S:t Michel och med företagskuvösverksamhet. På spetsområdet materialteknik (kompositer och beläggningar) deltar S:t Michel i det riksomfattande programmet för kunskapscentrum. Också på andra områden har man ett nära samarbete med den högteknologiska industrin i regionen.
— Institutet för entreprenörskap och småföretagsforskning vid Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm inbjuder varje månad politiker och tjänstemän med ansvar för närings-, utbildnings-, forsknings-, innovations- och regionalpolitik till ett möte dit också professorer och forskare från hela världen inbjuds. Under dessa möten utbyts många regionala tillväxt- och utvecklingsidéer.
— Det skotska systemet för akademiska poäng och examina (Scottish Credit and Qualifications Framework) tillämpas på den allmänna och yrkesinriktade utbildningen i hela Skottland. Universiteten, den skotska regeringen, den skotska myndighet som ansvarar för examensfrågor och den skotska enheten inom den myndighet som ansvarar för kvalitetskontrollen vid högskolorna har deltagit i utvecklingen av projektet.
— I Blekinge har universitetet och Blekinge Tekniska Högskola erbjudit de regionala myndigheterna möjlighet att delta i inrättandet av en ”Development Office”.
— I den italienska regionen Emilia-Romagna har kunskapscentra förstärkts med databaser som även utnyttjas av universitet, olika regionala organ, det italienska industriförbundet Confindustria, små och medelstora företag och olika branschorganisationer. Det finns två forsknings- och teknikparker i Emilia-Romagna: en i Parma och en i Bologna.
— I Perugia finns TUCEP, ett konsortium bestående av universitet, företag, lokala myndigheter och branschorganisa- tioner för samarbete på lång sikt. Det finns även regionala bidrag som fastställs på basis av förfrågan från företagen.
— Vid universitetet i Catania på Sicilien ser man universiteten som aktörer för att till exempel uppmuntra inrättandet av olika arbetsgrupper med sakkunniga som kan ge råd till företag och lokala myndigheter. Särskilt småföretagen kan behöva ett extra tillskott av know-how så att kunskap kan bli en nyckelfaktor för ökad konkurrenskraft.
Lokala och regionala innovationsnätverk och mellanregionala samarbetsnätverk
Innovationsnätverken bidrar till att öka det regionala kunnandet. Ett nätverk som förenar högskolor och företag kan fungera som ett forum för informationsutbyte eller vara inriktat på utvecklingen av ett visst kunskapsområde eller en viss näringslivssektor. Kommersialiseringen av innovationerna kan stödjas bland annat med hjälp av olika program.
— I Gävleborgs län tillhandahåller man kompetens i regionen och skapar forum för utbyte av kunskap genom att bilda nätverk. Exempel på sådana nätverk är GIS-institutet i Gävle, Creative Media Lab (CML), Gruppen för Interaktiva Affärer (GIA) samt samarbetsprojektet Penta Plus.
— Genom i10-projektet utnyttjar man möjligheten till kunskapsutbyte och samarbete mellan tio partnerhögskolor i östra England och de företag och den industri som verkar i regionen. Syftet med projektet är att skapa en miljö som stöder innovationsprocesser, överföring av teknik och kunskap samt entreprenörskap.
— I Södertälje används vetenskapscentrumet som en pedagogisk metod. TOM TITS EXPERIMENT är ett pedagogiskt projekt med lärarutbildning och forskning samt ett internationellt nätverk.
— I Skottland har man grundat en fond för den som vill bevisa ett koncepts ändamålsenlighet (Proof of Concept Fund) i syfte att minska den brist på finansiering i ett tidigt stadium som råder i Skottland och som hindrar teknologin från att överföras från laboratorierna till marknaden.
— Siljansutbildarna är en organisation som har grundats av kommunerna i Siljanområdet och som bland annat har inrättat utbildningscentrum för utbildning på högskolenivå. De kommunala utbildningscentrumen ingår i det landsomfattande nätverket Nitus.
Samordning av utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov
En bedömning av arbetsmarknadens behov görs i regionala organ genom ett samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna, företrädare för näringslivet och högskolorna. De lokala och regionala myndigheterna spelar en central roll när det regionala utbildningsutbudet samordnas med näringslivets behov.
— I kunskapscentrumen i Sverige kan de lokala och regionala myndigheterna och företrädare för arbetslivet och högskolorna komma överens om hur man skall tillgodose utbildningsbehoven. I Gävleborgs län samordnas utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov i ett regionalt kompetensråd. I kompetensrådet håller man på att utveckla ett signalsystem för att tidigt kunna fastställa behoven och möta dessa med relevanta utbildningar.
— Initiativet Combined universities in Cornwall (CUC) syftar till att förändra den högre utbildningen i Cornwall.
CUC:s mål är att stödja vissa områden av industri-, företags- och yrkesverksamhet som finns eller som kan utvecklas i Cornwall. Detta skall uppnås genom högskoleutbildningar som erbjuds på flera platser i regionen, genom stöd till forskning och företag samt genom kunskaps- och tekniköverföring. Tre nya spetsforskningscentrum kommer att inrättas inom CUC.
— Genom projektet Futureskills Scotland vill man hjälpa medborgare, arbetsgivare och andra aktörer att fatta beslut som grundar sig på insamlade uppgifter om arbetsmarknaden.
Högskolornas internationalisering och förstärkning av spetskompetensen
I samband med internationaliseringen av högskolorna kan de lokala och regionala myndigheterna bland annat samordna åtgärder som ökar synligheten samt styra internationaliseringen så att den motsvarar regionens behov.
— Målet med projektet ”Studying in Stockholm” är bland annat att intressera studenter och forskare från de baltiska länderna och andra länder kring Östersjön för studier vid regionens universitet och högskolor.
— Vid Högskolan i Gävle finns ett internationellt sekretariat. Detta sekretariat samarbetar bland annat inom ett nätverk i vilket även Örebro Universitet, Mälardalens högskola samt Högskolan Dalarna ingår. Högskolan i Gävle är en aktiv partner i det internationella arbetet i anslutning till tillväxtavtalen.
— Education UK Scotland samordnar främjandet av den skotska utbildningen utomlands. Education UK Scotland samarbetar med tillhandahållarna av utbildning och andra organ för att säkerställa att de nya initiativ som berör marknaden har skräddarsytts för att effektivt motsvara behovet på marknaden.
— Programmet Scottish Networks International stärker ett antal utvalda internationella studerandes utbildningser- farenheter, vidgar deras erfarenheter av Skottland och tillför skotska företag och organisationer internationell sakkunskap.
— Syftet med programmet ”The Scottish Enterprise/Royal Society of Edinburgh Enterprise Fellowships” är att främja det kommersiella utnyttjandet av de resultat som uppnås inom spetsforskningen i de skotska universiteten och i offentliga forskningsinstitut genom att bevilja stipendier för utveckling av de kommersiella möjligheterna.
Kunskapscentrumen samt samarbetet mellan högskolor och företag som framställer och överför kunskap
Som stöd för kunskapscentrumens verksamhet kan man inrätta särskilda utvecklingsbolag eller samarbetsorgan vilkas syfte är att skapa ett nära samarbete mellan högskolorna, de lokala och regionala myndigheterna och näringslivet i regionen.
— I Finland stöder man genom programmet för kunskapscentrum regionernas starka sidor, regionernas inbördes specialisering och samarbetet mellan olika kunskapscentrum. För att staten skall bevilja grundläggande medel, vars syfte är att fungera som katalysator, krävs det att regionen bidrar till att programmet genomförs.
Culminatum Ltd Oy är en av deltagarna i programmet för kunskapscentrum. Culminatum Ltd Oy är ett utvecklingsbolag som ägs av Nylands förbund, Helsingfors, Esbo och Vanda samt universiteten, högskolorna, forskningsinstituten och näringslivet i Nyland.
— Univa Ab initierar kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag och samordnar dessa mellan näringslivet och Lunds universitet. Univa Ab fungerar som förmedlare mellan universitetets institutioner och näringslivet.
— Vid Öresunds universitet (ett virtuellt universitet bestående av 12 universitet belägna i regionen) har man grundat fyra vetenskapsorganisationer som benämns ”scientific platform” i vilka universitet och företag ingår.
— Målet med projektet Intermediary Technology Institutes är att öka antalet företag i teknologibranschen och främja utvecklingen av de företag som redan finns i Skottland. Forskningen i anslutning till projektet beställs bland annat av den skotska utbildningssektorn på högskolenivå.
— Syftet med det stadsanalysprojekt som genomförs av Helsingfors universitet och Tekniska högskolan i Helsingfors är att stödja utvecklingen av Storhelsingfors samt att främja stadsanalys som ett vetenskapligt forskningsområde. I projektet deltar undervisningsministeriet och städerna i regionen.
— Genom initiativet ”Get up” i delstaten Thüringen främjas grundandet av företag med teknologisk inriktning.
Jena yrkeshögskola har en byrå för teknologiöverföring som fungerar som en kontaktcentral mellan högskolan och företag. Kunskapscentrumet ”OphtalmoInnovation Thüringen” är ett av de projekt som utvalts till vinnare av Tysklands undervisnings- och forskningsministerium. Utbildningsportalen för högskolorna i Thüringen är ett forum där man behandlar högskolornas utbildningsprogram.
— Vid Högskolan i Gävle i Sverige satsar man bland annat på systemet ”exjobbpoolen”, som är ett redskap för att hitta och förmedla lämpliga examensarbeten.
Mångfalden inom den högre utbildningen och det lokala och regionala samarbetet
Samarbetet mellan högskolorna kan ske bland annat i form av ett gemensamt utvecklingsarbete eller genom att man samlar ihop kunskap eller resurser för gemensamt bruk. Genom att koncentrera resurserna kan man bredda utbildningsutbudet. En förstärkning av spetskompetensen kräver att högskolorna specialiseras och utbildningsutbudet samordnas.
— Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan har i Albanova universitetscentrum byggt ett centrum för fysik, astronomi och bioteknik där forskar- och grundutbildningar inom fyra olika institutioner samlats i en byggnad. I byggnaden delar de båda universiteten på bland annat vetenskapliga bibliotek, laboratorier, personal och IT-nätverk.
— Ett livsmedelscentrum fungerar som ett samarbetsorgan mellan Lunds universitet och livsmedelsindustrin i Skåne, och dess mål är att utveckla den aktuella näringsgrenen.
— Universiteten i Bremen, Greifswald, Hamburg, Kiel, Oldenburg och Rostock har bildat en nordtysk universitets- sammanslutning. Tyngdpunkten för sammanslutningens verksamhet ligger på en gemensam utvärdering av studier och utbildning. De personer som ansvarar för multimedia på de deltagande universiteten träffas regelbundet för att diskutera planer för kompetenscentrumen och utvecklingen av pedagogiska program.
Liknande möten äger rum med universitetens EU-ansvariga. Ett annat exempel på samarbetet inom den nordtyska sammanslutningen är inrättandet av den ämnesövergripande mastersutbildningen för tillämpad polar- och havsforskning (POMOR) vid geografiska fakulteten i Sankt Petersburg.
— UHI Millenium Institute är ett partnerskapsprojekt för högskolor och forskningsinstitut omfattande ett distansnätverk med över 50 utbildningscentrum som tillhandahåller kurser på universitetsnivå i de skotska högländerna och på de skotska öarna. Universities Scotland är i sin tur en sammanslutning för utbildningsinstan- ser på högskolenivå som bygger på medlemskap.
— Tekniska högskolan i Cartagena har specialiserat sig på teknisk utbildning som är en fortsättning på den tekniska undervisningen i de redan existerande lokala utbildningscentrumen. Högskolan är belägen i det traditionella industriområdet i Murcia och har också förbindelser med jordbruksverksamheten i området.
Utbildningsutbudet i Cartagena kompletteras av universitetet i Murcia. De regionala myndigheterna samordnar universiteten och stöder deras specialisering.
— SLU Omvärld är en organisation inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med uppgift att bland annat inleda samarbetsprojekt med näringslivet. Stiftelsen Ideon Agro Food verkar på forskningsområdet i samarbete med SLU och Lunds universitet för att utveckla innovationer. I Alnarp har man också inlett ett program som kallas
”Innovation i Gränsland”.
Ett effektivare utnyttjande av resurserna samt de lokala och regionala myndigheternas roll i finansieringen av högskoleutbildningen
Även om det i första hand är staten som ansvarar för finansieringen av högskoleutbildningen deltar de lokala och regionala myndigheterna på många sätt i finansieringen. Lokal finansiering kan vara en förutsättning för annan finansiering. Professurer som finansieras av regionala företag och/eller lokala myndigheter kan få stort regionalt inflytande. Finansieringsgrunderna kan också riktas så att de gynnar ett regionalt inflytande.
— I Finland täcks professorernas löner huvudsakligen av statsbudgeten. Donationsprofessurerna utgör ett undantag från detta. I Finland finns det för närvarande cirka hundra donationsprofessurer. Donatorerna är vanligen företag och kommuner.
— Utvecklingssektorerna vid Högskolan i Gävle finansieras av såväl länsstyrelsen som övriga intressenter. Tack vare detta har högskolan lättare beviljats finansiering ur EU:s strukturfonder. Lantmäteriverket och Högskolan i Gävle har tillsammans avlönat en professor i geomatik. I högskolan har man effektivt utvecklat distansundervis- ningen i nära samarbete med utbildningscentrumen i regionen. I dag studerar cirka 25 % av eleverna på distans.
— Stockholms läns landsting har gett ekonomiska bidrag till utvecklingen av en forskningspark och grundandet av ett nytt universitet i anslutning till Huddinge universitetssjukhus. Stockholms stad har i sin tur stött utvecklingen av verksamheten i Kista. Inom båda områdena finns idag en omfattande utbildnings- och forskningsverksamhet.
— Regionregeringen och högskolorna i Murcia ingick i maj 2002 ett avtal om en finansieringsmodell för högskolorna som består av ett system och flera redskap för medelanskaffning. Finansieringsgrunden utgörs av socioekonomiska mål som är av betydelse för den regionala utvecklingen. Systemet är också knutet till högskolornas interna kvalitetssystem.
Enkätsvar
— Alnarp, Sverige
— Blekinge, Sverige
— Cornwall, Storbritannien
— Gotland, Sverige
— Great London Enterprise, Storbritannien
— Gävleborgs län, Sverige
— Hamburg, Tyskland
— Helsingfors, Finland
— East of England,, Storbritannien
— Emilia-Romagna, Italien
— Köpenhamn, Danmark
— Universitetet i Lappland, Finland
— London, Storbritannien
— Lund, Sverige
— Malmö, Sverige
— S:t Michel, Finland
— Murcia, Spanien
— Perugia, Italien
— Rotterdam, Nederländerna
— Sicilien, Italien
— Siljanområdet, Sverige
— Skottland, Storbritannien
— South West Region, Storbritannien
— Stockholm, Sverige
— Delstaten Thüringen, Tyskland
— Uleåborg, Finland
— Örebro, Sverige
Yttrande från Regionkommittén av den om ”Meddelande från kommissionen om ’Främjande av språkinlärning och språklig mångfald: Handlingsplan 2004–2006’”
(2004/C 73/06)
REGIONKOMMITTÉN HAR AVGETT DETTA YTTRANDE med beaktande av
kommissionens meddelande om ”Främjande av språkinlärning och språklig mångfald: Handlingsplan 2004-2006” (KOM(2003) 449 slutlig),
kommissionens beslut av den 24 juli 2003 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i detta ärende,
presidiets beslut av den 1 juli 2003 att ge utskottet för kultur och utbildning i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet,
kommissionens arbetsdokument ”Samråd om främjande av språkinlärning och språklig mångfald”
(SEK(2002) 1234),
kommissionens rapport till rådet – Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen (KOM(2001) 59 slutlig) – och det utförliga arbetsprogrammet om uppföljningen av målsättningarna för utbildningssystemen i Europa,
Regionkommitténs yttrande om kommissionens rapport ”Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen”
(CdR 89/2001 fin) (1),
kommitténs yttrande ”Främjande och bevarande av regionala språk och minoritetsspråk” (CdR 86/2001 fin) (2),
Kommitténs yttrande om Europeiska året för språk 2001 (CdR 465/99 fin) (3),
resolutionen från rådet (utbildnings- och ungdomsfrågor) den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning inom ramen för målsättningarna för Europeiska året för språk 2001, det utkast till yttrande, CdR 248/2003 rév., som antogs av utskottet för kultur och utbildning den 2 oktober 2003 (föredragande: Annette McNamara, ledamot av Cork County Council och South West Regional Authority (IE-AE));
(1) EGT C 19, 22.1.2002, s. 23.
(2) EGT C 357, 14.12.2001, s. 33.
(3) EGT C 156, 6.6.2000, s. 33.
