Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Albin Gräns
Forskare på Institutionen för Husdjurens miljö och Hälsa (HMH) på Sveriges
Lantbruksuniversitet
albin.grans@slu.se
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
FRESH
- Fish REaring and Stress Hazards
Albin Gräns
albin.grans@slu.se
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Gruppdiskussion:
Vad har vi för potential för att få världens bästa djurskydd/välfärd för odlad fisk?
Vilka problem hindrar oss från att va bäst i
klassen idag?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
79%
... tyckte att fiskars välfärd borde skyddas i samma omfattning som den gör för
andra djur vi äter.
... tycket att det vore bra med en
productmärkning som informerade om fiskvälfärd.
www.comresglobal.com.
Bryr sig folk om fiskvälfärd?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 20 40 60 80 100
Men är det något problem?
Mi ljone r fi sk ar
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 100 200 300 400 500
Mi ljone r fi sk ar
Men är det något problem?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Hantering och transport på odling
• Trängning
• Håvning
• Transport
• Sortering
• Vaccinering
• Behandling
• Rengöring
Stress i ofta i kombination med fysisk utmattning och
luftexponering
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Ferguson & Tuft 1992
% överlevnad
Obehandlade
Jagade till utmattning Jagade till utmattning + 30s luftexponering Jagade till utmattning + 60s luftexponering
Dödligheten är kopplad till antal stressorer och deras intensitet
Vem dör och vem överlever?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Täthet Predation
Foder
Strömmar
Temperatur Salthalt
syrehalt
Båttrafik
Odlingssystem
Pågående studie
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Korrelation mellan dödlighet efter en akut stressor och kronisk stress
Johansen & Gräns et al. 2017
Kronisk stress och förhöjda nivåer av kortisol leder till
hjärtförstoring
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Negativa effekter av hjärtförstoring:
• Försämrad simförmåga
• Försämrat kardiovaskulär prestationsförmåga
• Ökad dödlighet i samband med transport
Korrelation mellan dödlighet efter en akut stressor och kronisk stress
Johansen & Gräns et al. 2017
Är detta en orsak till varför fiskar
dör på odling?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Solstorm et al. 2015
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Hjärtförstoring
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Farrell 2002
Orsakas av stress
intensiv tillväxt,
kolesterolrik föda
Åderförkalkning
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
• Försämrad simförmåga
• Försämrad värmetolerans
• Försämrat kardiovaskulär prestationsförmåga
Negativa effekter av
åderförkalkning
Farrell et al. 1987, Ekström & Gräns et al. 2017, 2018
Är detta en orsak till varför fiskar
dör på odling?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Åderförkalkning
Area - 50%
Radie - 30%
Flöde = 1/10
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
ECG (mV)
2.5 2.6 2.7 2.8
-0.4 -0.3 -0.2. -0.1 0 0.1 0.2 0.3 0.4
P
Q R
S
T
Time (s)
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Täthet Predation
Foder
Strömmar
Temperatur Salthalt
syrehalt
Båttrafik
Odlingssystem
Vad är viktigast?
Vilka är känsligast och när måste vi vara försiktiga?
Förrädiskt koppling till snabb tillväxt
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
albin.grans@slu.se
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
A data logger that can store timed recordings of
heart rate and temperature for several months.
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Surgical procedure and postsurgical treatment
Wound after 3 weeks
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
30 40 50 60 70
0 10 20 30
30 40 50 60 70
1 2 3 4 5 6 7
Plasma cortisol ng/ml
Heartrate (bpm)
Post-surgery (days)
A B
Shown
in B Fish 1-7
y = 0.59x + 44.4 R2 = 0.84
A data logger that can store timed recordings of heart rate and temperature for several months.
Brijs & Gräns et al. submitted
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
100 A
Heart rate (beats min-1) Body temperature (º C)
1 day
High activity and deep swimming during daytime and low activity and shallow swimming during night.
Brijs & Gräns et al. 2018
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 50 100 150 200 250 300 350 400 0
10 20 30 40 50 60 70 80
00:00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 22:00 00:00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 8
1 2 34 56 78 9
Heart rate (beats min-1)
Time of day
(between 26 and 27 September 2016)
9
Hours till slaughter
- Before arrival to sea pen - Low density crowding - High density crowding - After brailing to well-boat - Transportation in well-boat - Held in stationary well-boat - After release into holding pen - Before slaughter procedure - After CO2narcosis
A 1 2 3 4 5 6 7
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Events
1 2 3 4 5 6 7 8
Heart rate (beats min-1)
0 9
B
Plasma cortisol (ngml-1)
C
* * *
*
* *
a
b c
b c
0 2 1
Brijs & Gräns et al. 2018
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
20 25 30 35 40 45 50 55 60
Hea rt ra te (b ea ts m in
-1)
24 hours
MS in prep.
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
A data logger that can store timed recordings of heart rate and temperature for several months.
Multivariable implant that can measure ECG, blood pressure, gut blood flow, movements and temperature continuously for 2-3 weeks.
A B
+ -
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 5 10 15 20 25
20 40 60 80 100
-10 -5 0 5 10
30 min
Gut Blood flow
(cm sec
-1)
Heart rate
(Beats min
-1)
Activity
(a.u)
Brijs & Gräns et al. submitted
Men hur påverkar det här fisken?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
- 5 0 5 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 3 5 4 0 4 5 5 0 5 5 6 0 0 . 0
0 . 5 1 . 0 1 . 5 2 . 0 2 . 5 3 . 0 3 . 5 4 . 0
G B F - a c u t e s t r e s s
T i m e ( m i n ) GBF (ml x min-1 )
*
Rainbow trout
(Oncorhynchus mykiss)Sundh & Gräns et al. JFB 2018
Intestinal permeability Gut blood flow
acute stress
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
R² = 0.8484
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40
30 40 50 60 70 80 90 100
Mean heart rate prior to burst of activity (beats min-1) Heartrate response(Δbeats min-1)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 10 20 30
Time (min) 0
10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 10 20 30
Samma fisk, olika förutsättningar
Brijs & Gräns et al. submitted
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Möjliga fiskvälfärds på odlad fisk:
• Minimerar tider!!
– Trängning – Transport
– Luftexponering – Bedövning
– Hantering – (Fasta)
Ge fiskarna tid för återhämtning!
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Om vi inte talar om SLAKT!
Dödlighet är fortfarande en vanlig indikator för djurvälfärd inom
fiskodling
Inom djurvälfärd finns ingen ”lagom”
dödlighet
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Rast!
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Slaktmetoder har utveckalts för att
• Effektivitet, ofta ett stort antal djur under kort tid
• Bibehålla produktens kvalité
• Upprätthålla en säker arbetsmiljö för personalen
Eftersom slakten är
slutdestinationen är alla tertiära
stresseffekter irrelevanta
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Vad tycker folk att hållbarhet borde innebära?
www.comresglobal.com.
Att fiskarna avlivas snabbt och smärtfritt
57%
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Djurskydd för vattenbruksdjuren
• Bedövning före slakt ska ske så att djuren snabbt
blir medvetslösa. Medvetandet får inte återkomma.
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Stress i och med slakten kan leda till att:
Smak Färg
Köttet konsistens (tex slitsar) Hållbarhet
Ashley, 2007, Robb et al., 2000b, Poli et al., 2005, Roth et al., 2006, Roth et al., 2007
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Finns inga planer för att några
gemensamma EU-regler
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
System Recommendation
CO2 narcosis
Should not be used to kill fish because they cause avoidable suffering before death
Asphyxia in air or on ice Live chilling
Salt bath
Ammonia solution
Electro-immobilisation1 Decapitation
Evisceration of live fish
Mechanical stunning2 Can be appropriate for some species
Electrical stunning
1Includes physical exhaustion using electrical shocks
2Includes percussive stunning, spiking, and shooting
Gräns et al. 2016, Based on OIE and EFSA rekommendations
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Gräns et al. 2016
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Flyktbetenden i flera minuter Stor slemproduktion
Svår hantering vid strupskärning - slem, vatten, spasmer
Återhämtar sig aldrig
Medvetslöshet bedöms av personalen Orörlig inom sekunder
Lite slemproduktion
Lättare hantering vid strupskärningen
”Återhämtar” efter 5 min
CO2 CO2 CO2
CO2 CO2
CO2 CO2 CO2
CO2 CO2
CO2
CO2 CO2 CO2 CO2 CO2 CO2 CO2
AC
DC
~
+_
10 min i Koldioxid
Gräns et al. 2016
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Gräns et al. 2016
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Slutsats:
• Vi vet att koldioxid är dåligt men vi vet idag inte om elbedövning är bättre.
• Påverkar elshocken utsöndingen av stresshormonerna?
• Blir fiskarna bara orörliga eller förlorar de medvetandet?
Gräns et al. 2016
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Kesting et al.1991
Using Visually Evoked Responses on the EEG (VERs) to measure brain activity and
consciousness
Light EEG
x100 = VERs
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
VER’s in rainbow trout
fully
awake Unconscious
3-7 min
Photo: Jennifer Bowman
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Bedövning med CO 2
0 100 200 300 400 500
Sec onds
Loss of: Equilibrium Ventilation VER’s
~ 1.5 min
~ 4.5 min
~ 7 min
Vid 10°C
Equilibrium >6.5 min
Ventilation >3.5 min
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
0 200 400 600 800
Lo ss o f v en tila tio n (s )
Temperature(ᵒC)
2 8 14
~ 11 min
~ 7 min
~ 4.5 min
Bedövning med CO 2
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
System Recommendation
CO2 narcosis
Should not be used to kill fish because they cause avoidable suffering before death
Asphyxia in air or on ice Live chilling
Salt bath
Ammonia solution
Electro-immobilisation1 Decapitation
Evisceration of live fish
Mechanical stunning2 Can be appropriate for some species
Electrical stunning
1Includes physical exhaustion using electrical shocks
2Includes percussive stunning, spiking, and shooting
From Gräns et al. 2016; Based on OIE and EFSA rekommendations
×
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
“For Atlantic salmon, current slaughter methods are percussive stunning and electrical stunning”
“For Atlantic salmon, best practices are mostly achieved, with a few exceptions.”
“Electroencephalogram (EEG) recordings showed that Atlantic salmon can be stunned immediately
(Lambooij et al, 2010)”
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Kestin et al. 2002
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
van de Vis et al. 2003
Unpublished data
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
All electrically stunned fish lost VERs
Robb & Roth 2003
R
2= 0.49
Δ6.5 min
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Robb et al. 2000 Robb & Roth 2003
11/24
nej 13/24
kanske
1/24ja
Gill Cut
Man har visat att det går men fiskarna måste sedan avlivas innom 60 s
50 Hz a.c. orsakar frakturer och blödningar
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
“Opercular movements is a reliable field method for assessing the efficacy of
electrical stunning”
Robb & Roth 2003
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Δ108 s
Robb & Roth 2003
R
2= 0.49
1:1 R
2<< 0.49
148
Ventilations rörelser är ej en bra indicator på medvestlöshet eftersom medvetande kan återvända >1.5 min innan andningen kommer
tillbaka.
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
“For Atlantic salmon, current slaughter methods are percussive stunning and electrical stunning”
“For Atlantic salmon, best practices are mostly achieved, with a few exceptions.”
“Electroencephalogram (EEG) recordings showed that Atlantic salmon can be stunned immediately
(Lambooij et al, 2010)”
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
After 0.5 s stunning 1.5 min 5 min Before
Lambooij et al. 2010
“Electrical head to body stunning can be recommended when using coupled AC and DC current of 668 mArms and ≈107 Vrms. The salmon can be stunned in
≈0.5 s. However, a correct bleeding procedure should be developed.“
5 s with electricity followed by a gill cut
1 out of 3 fish recovered temporary after 3 min
10 out of 25 salmon showed after the insult minimal brain activity.
9 out of 25 fish recovered temporary and responded to noxious stimuli.
6 out of 25 fish recovered.
Epileptiform insult
Measured EEG in 25 Atlantic salmon stunned with head to body dry
electrical stunning
Is there enough empirical evidence to support that electrical stunning is best
practices for Atlantic salmon?
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
We have a Proof of Concept,
Percussion
Robb et al. 2000
“visual verification of consciousness is not sufficient to classify the conscious condition as the percussive force did also paralyze the animal. To verify consciousness it is crucial to use EEG to determine the fish's brain activity.”
“if sufficient force is used the fish will be rendered unconscious insensible which result in damage of the carcass”
We have a Proof of Concept,
Lambooij et al. 2010
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Det Växande Vattenbrukslandet" SOU 2009:26
Marina fiskodling på den svenska västkusten: Biologiska förutsättningar. ISBN: 978-91-637- 2321-6).
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
25 Karpar bedövas med våt-el i söttvaten 48% svarade på ett smärttest efter 30 s Slagbedövning
10 % misslyckade
Bedövning med våt-el följt av isbad Ingen fisk svarade på smärttest
Lambooij et al. 2007
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Percussion and whole-body electrical stunning in water are prescribed stunning methods by the German Regulations
Hur funkar det på Lab?
31/32 Karpar blev medvetslösa i <30s (om alls).
Hur funkar det i praktiken?
17 Odlingar:
Bedövning med slag, ( upp till 60%, misslyckande) Elbedövning, (upp till 50%)
Elbedövning följt av slag (upp till 66%)
Tierschutzschlachtverordnung
,
2009Retter et al. 2018
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
System Recommendation
CO2 narcosis
Should not be used to kill fish because they cause avoidable suffering before death
Asphyxia in air or on ice Live chilling
Salt bath
Ammonia solution
Electro-immobilisation1 Decapitation
Evisceration of live fish
Mechanical stunning2 Can be appropriate for some species
Electrical stunning
1Includes physical exhaustion using electrical shocks
2Includes percussive stunning, spiking, and shooting
Gräns et al. 2016
Används för att “lugna” fisken innan bedövning
Föreskrifter för odlad fisk har en paragraf (3 kap 16 § i DFS 2006:8) som anger att: Levande fisk får inte
läggas på is eller i isbad.
Har varit den traditionellt använda metoden för att
bedöva varmvattenlevande arter.
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Efter 15 min Efter 5 min
beta (µV)
-1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0
+ +
En första pilotstudie på Tilapia
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
http://www.svensktvattenbruk.se/download/18.7b56395d1694a92f3f68395a/1551863649622/Rapport%20slakt%
20och%20bed%C3%B6vning%20av%20tropiska%20och%20subtropiska%20fiskarter.pdf
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019
DISA är fritt tillgängligt för alla att använda för att få nödvändig
kunskap i ämnet och en gemensam grund att stå på.
Varför ingen fisk?
Något som vi håller på att
ändra på!
Albin Gräns – albin.grans@slu.se Kurs om djurvälfärd 2019