1
Trygghetsfonden TSL kvartal 1 2010
De tre senaste kvartalen har inflödet till TSL-systemet minskat kraftigt jämfört med de tre föregående kvartalen. Nivån är dock fortfarande väsentligt mycket högre än innan krisen slog till med full kraft kvartal 4 2008. Arbetsmarknaden präglas av stor rörlighet, det är många jobb som byter innehavare. Samtidigt ökar andelen personer vars
anställningsbarhet är för låg i förhållande till marknadens efterfrågan. Andelen personer som inte funnit en lösning senast tolv månader efter sista anställningsdag ökar som en följd av detta.
- Det är positivt att antalet uppsägningar av privatanställda arbetare minskat kraftigt, säger TSLs kommunikationschef Mikaela Martinsson. Vi ser också i varselstatistiken att antalet varslade personer minskar och nu i stort sett återgått till nivåerna innan lågkonjunkturen. Men den stora mängden uppsägningar och ansökningar om stöd till TSL-systemet kommer från små företag och rör oftast uppsägningar av färre än fem personer. Dessa syns inte i varselstatistiken, men utgör en stor del av TSL- systemet. Fortfarande är inflödet till TSL-systemet 150 procent högre än innan lågkonjunkturen, säger Mikaela Martinsson.
- Samtidigt som inflödet till TSL-systemet minskar, ser vi att en större andel av de uppsagda får svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det blir tydligt att det finns en tilltagande missmatch mellan efterfrågan på arbetskraft och
arbetskraftsutbudet, säger TSLs VD Tomas Petti. Många av de som blivit uppsagda under krisen saknar helt enkelt rätt kompetens för att kunna svara upp mot den efterfrågan som finns. Systematisk kompetensutveckling kommer att bli en
avgörande fråga för såväl anställda som företag om vi inte ska hamna i en situation med både stora underskott på arbetskraft inom vissa branscher samtidigt som stora grupper fastnar i arbetslöshet. Vi ser att de som har allra svårast att hitta lösningar är de som fyllt 60 år, säger Tomas Petti vidare. Det är ett särskilt problem, eftersom de ofta behöver omfattande kompetensförstärkning, men ”avskrivningstiden” på kompetensutvecklingen blir kort.
- När volymerna nu minskar så kraftigt i TSL-systemet blir konkurrensen mellan omställningsföretagen knivskarp i TSL-systemet, säger Mikaela Martinsson. Det kommer att gynna deltagarna, men det blir tufft för många av omställningsföretagen som nu måste skala ned sina resurser. Många har dessbättre goda ekonomiska reslutat med sig från 2009, så det bör kunna ske i ordnad form. TSL har samtidigt utökat kvalitetskontrollen i TSL-systemet, säger Mikaela vidare. Det är viktigt att deltagarna får bästa möjliga stöd.
Kortfakta om Trygghetsfonden TSL
Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag. Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Ca 100 000 företag är anslutna till TSL-systemet och drygt 900 000 arbetare omfattas. För mer information, kontakta kommunikationschef Mikaela Martinsson, 08-412 22 03, 0733-360 163 eller VD Tomas Petti 08-412 22 01, 070-399 38 38.
2 Per den 31 mars har Trygghetsfonden TSL:
Beviljat omställningsstöd för 6 224 (24 016) personer
Beviljat omställningsstöd för 128,1 (538,3) MSEK.
Beviljat omställningsstöd för 1 661 (3 891) projekt. Antalet personer i genomsnitt per projekt var 3,7 (6,2).
Siffrorna inom parentes avser motsvarande tidsperiod föregående år.
Antalet personer som beviljats omställningsstöd kvartal 1 2010 är väsentligt lägre än för motsvarande period 2009, men även något lägre än beräknat antal, 6 224 jämfört med beräknat antal 8 500.
Nedan framgår hur antalet personer som beviljats stöd är fördelade på fackförbund, arbetsgivarförbund, åldersgrupper samt län för senaste tolvmånadersperiod, jämfört med motsvarande tidsperiod ett år tidigare.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
Antal personer beviljade omställningsstöd
3
* Under perioden har Grafiska Fackförbundet-Mediafacket och Skogs- och Träfacket slagits samman till GS
Antalet beviljade personer, fördelade på fackförbund respektive arbetsgivarförbund, minskar nu för de flesta förbunden jämfört med föregående tolvmånadersperiod. Efter kvartal 2, kommer skillnaden sannolikt att synas ännu tydligare.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
Antal personer beviljade omställningsstöd per fackförbund
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000
Antal personer beviljade omställningsstöd per arbetsgivarförbund
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
4 Det har skett en förändring i åldersammansättningen av de som beviljats omställningsstöd, det är nu en mindre andel under 30 år och en större andel över 40 år jämfört med föregående
tolvmånadersperiod. Åldersammansättningen på deltagarna i TSL-systemet har stegvis återgått till hur den såg ut innan krisen slog till kvartal 4 2008.
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år Åldersfördelning för personer beviljade omställningsstöd
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Antal personer beviljade omställningsstöd per län
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
5 För i stort sett hela landet har antalet uppsägningar och antalet personer som beviljats
omställningsstöd minskat. Undantaget är Stockholm, som tidsmässigt tycks ligga ca ett år efter övriga landet. I förhållande till antalet sysselsatta är dock nivån fortfarande låg i Stockholm.
Omställningsföretagen
Per den 31 mars 2010 har 102 (86) omställningsföretag samarbetsavtal med TSL. Under den senaste tolvmånadersperioden, då TSL-marknaden uppgick till 923,9 (1 051,9) MSEK, har de:
fem största leverantörerna svarat för 73,2 (77,4) procent av volymen.
tio största leverantörerna svarat för 83,0 (87,4) procent av volymen.
tjugo största leverantörerna svarat för 91,3 (94,4) procent av volymen.
TSL-marknaden krymper nu för tredje kvartalet i rad. Kvartal 1 2010 blev volymmässigt, mätt i kronor, 76 procent lägre än motsvarande kvartal 2009. Det sätter en stor press på omställningsföretagen och konkurrensen är nu mycket tuff. De flesta omställningsföretagen har dragit ned på sina personalresurser, såväl egna anställda som underkonsulter. De flesta har dock goda ekonomiska resultat med sig från år 2009, som gör att resursminskningen bör kunna ske i ordnad form.
0 50 100 150 200 250 300
Miljontal
Marknadsandelar
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
6
Utfall
Utfallet är baserat på 53 275 (15 977) personer som avslutat sina omställningsprogram under den senaste tolvmånadersperioden. Utfallet av omställningsprogrammen registreras varje månadsslut, dock senast tolv månader efter sista anställningsdag.
Per 30 mars var 16 545 deltagare aktiva i TSL-systemet. Det är 2 967 personer färre än föregående månad.
Det är avsevärt färre som får tillsvidareanställningar och väsentligt många fler som får korta visstidsanställningar. Det är fler som går till utbildning, samtidigt som det är färre som blir sjukskrivna. Det är också fler som fortfarande är arbetssökande tolv månader efter sista anställningsdag.
Det som allt tydligare visar sig är att en relativt stor andel av de som blivit uppsagda har mycket svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Hög ålder, otillräcklig kompetens och oförmåga att förflytta sig dit där efterfrågan på arbetskraft finns är tre faktorer som var och en försvårar för många att få ett nytt jobb. När flera av dessa faktorer samverkar, blir möjligheten att få ett nytt jobb starkt begränsad.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Utfall för de personer som lämnat TSL-systemet under perioden
2008-04-01 - 2009-03-31 2009-04-01 - 2010-03-31
7 Utfall per åldergrupp för den senaste tolvmånadersperioden.
Diagrammet nedan visar utfallet rapporterat av respektive omställningsföretag i TSL- systemet. Endast leverantörer som avrapporterat fler än 200 personer under den aktuella perioden finns representerade med en egen stapel. Dessa svarar för nästan 95 procent av samtliga personer avslutade under perioden. Stapeln Övriga utgör det sammanslagna utfallet för övriga leverantörer, och stapeln Medel utgör snittet för samtliga avslutade personer.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år Fördelning av utfall inom varje åldersgrupp
för personer som avslutats i perioden 2009-04-01 - 2010-03-31
Har fått nytt jobb Utbildning Andra utfall Arbetssökande
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Utfall för personer avslutade apr 2009 - mar 2010 Endast leverantörer med fler än 200 rapporterade deltagare
Har fått nytt jobb Utbildning Annat utfall Arbetssökande
8 Bilden nedan visar utfallet per fackförbund. Byggnadsarbetare och elektriker har i större utsträckning fått nya jobb, än andra yrkeskategorier.
Uppsagda från Sveriges Byggindustrier och BA har fått jobb i större utsträckning än från övriga branscher. Uppsagda från Bemanningsföretagen har haft det svårast att hitta nya jobb.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fördelning av utfall inom varje fackförbund
för personer som avslutats i perioden 2009-04-01 - 2010-03-31
Har fått nytt jobb Utbildning Andra utfall Arbetssökande
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fördelning av utfall inom varje arbetsgivarförbund för personer som avslutats i perioden 2009-04-01 - 2010-03-31
Har fått nytt jobb Utbildning Andra utfall Arbetssökande
9 Nedanstående bild visar utfallet per län.
Inflöde till TSL-systemet
Varselsituationen ser väsentligt bättre ut i början av 2010 än motsvarande tid 2009. En stor del av ansökningarna till TSL-systemet är dock uppsägningar under varselgränsen, det vill
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fördelning av utfall inom varje län
för personer som avslutats i perioden 2009-04-01 - 2010-03-31
Har fått nytt jobb Utbildning Andra utfall Arbetssökande
0 5000 10000 15000 20000 25000
Antalet varslade personer respektive antal personer som beviljats omställningsstöd
varslade beviljade stöd
10 säga färre än fem personer. Därför speglar inte nedgången i varseltalen hela bilden för TSL- systemet. Det finns fortfarande en stor mängd små företag som brottas med stora problem.
Antalet ansökningar till TSL-systemet är väsentligt färre i början av 2010 än motsvarande tid 2009, men det är fortfarande väsentligen fler än innan krisen, se nedan.
Utfall i TSL-systemet
Det har successivt skett en försämring av utfallet i TSL-systemet de tre senaste kvartalen.
Effekten av lågkonjunkturen avseende utfallet har skett med en fördröjning av tre till fyra kvartal, jämfört med inflödet. Vi tror att det kommer att vara fortsatt besvärligt för många att hitta nya jobb under hela 2010.
Svårast att komma tillbaka till arbetsmarknaden har de som fyllt 60 år. Kvartal 1 2010 har av de som fyllt 60 bara en tredjedel hittat ett nytt jobb, en tredjedel är fortfarande arbetssökande tolv månader efter sista anställningsdag och en tredjedel har lämnat arbetsmarknaden.
Bristande kompetens är ett annat problem. Vi ser i TSL-systemet att av de som blir uppsagda finns en andel, 5 – 10 procent, vars otillräckliga kompetens sannolikt är ett avgörande hinder för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Vi ser vidare att för ytterligare 5 – 10 procent är sannolikt otillräcklig kompetens en försvårande omständighet.
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Antal ansökningar per månad
11
Framtida utveckling
Lågkonjunkturen, förstärkt av den finansiella krisen, kommer att påverka arbetsmarknaden för lång tid framöver. Sannolikt är den värsta inbromsningsfasen över, antalet uppsägningar kommer successivt att minska. Men det kommer att ta lång tid innan efterfrågan på
arbetskraft generellt ökar. Vi får signaler att de flesta storföretagen kan öka sin produktion väsentligt utan att behöva nyanställa.
Med nu känd information, och utan några större bakslag i den förbättring som kan skönjas, indikerar det att volymen i TSL-systemet 2010 kan bli färre än 30 000 personer som beviljas stöd. Osäkerheten är dock mycket stor.
Det vi har sett i TSL-systemet under den nuvarande krisen har i mångt och mycket varit styrt av den svaga internationella efterfrågan mot svensk exportindustri. Bakslag i den
ekonomiska återhämtningen internationellt riskerar att pressa tillbaka efterfrågan för exportindustrin. Det ger effekter i TSL-systemet. Så även om det just nu ser relativt
förhoppningsfullt ut avseende inflödet i TSL-systemet 2010, är det för tidigt att blåsa faran över.
När efterfrågan på arbetskraft ökar är svårt att sia om. Sannolikt kommer det att ske med olika tidstempo för olika branscher, liksom det kommer att vara skillnader mellan olika regioner. Efterfrågan och utbud på arbetskraft är inte symmetrisk. Generellt sett kommer sannolikt utbudet av arbetskraft att vara större än efterfrågan under lång tid framöver. Men diskrepansen mellan vad som efterfrågas och vad som erbjuds kommer att vara stor.
Framförallt kommer det att vara brist på rätt kompetens inom vissa branscher. Under lång tid har kompetensutvecklingen av de personer som har arbete, men sin grundutbildning mer än 15 – 20 år bakom sig, inte fått tillräcklig mycket uppmärksamhet.
Fokus i debatten har varit och är hur ungdomsskolan ska kunna förse arbetslivet med rätt kompetens. Det är förvisso en viktig debatt. Men med den förändringshastighet som finns i arbetslivet idag blir även de bäst utbildades kunskaper snabbt obsoleta om det inte finns system för fort- och vidareutbildningar av vuxna med sin grundutbildning allt längre bakom sig. Denna fråga borde lyftas. Annars kommer svenskt arbetsliv att få svårt att klara
resursförsörjningen av kompetent personal, svenska företag svårare att klara den internationella konkurrensen och enskilda individer svårt att få och att kunna behålla arbeten.
Det är inte TSL-systemets uppgift att lösa denna fråga. Men inom TSL-systemet blir
problemet synligt. Hos många av de olika aktörerna i TSL-systemet finns också kunskap om såväl behoven som möjliga lösningar.
