Stor potential till utökat samarbete mellan offentligt och privat
Alla former av verksamhet behöver ständigt utvecklas. Att olika företag kan erbjuda sina produkter och tjänster i konkurrens med andra är en förutsättning för utveckling. Detta gäller i såväl industri- produktion som i vård och utbildning. Men de senare områdena var under en lång period i praktiken stängda för privata entreprenörer. Den offentliga sektorn hade ett monopol inom vård, omsorg och utbildning. Men under årens lopp har alltfler kommuner och landsting börjat upphandla delar av sina verksamheter från privata utförare. Motivet har ofta varit att spara pengar men ibland också för att kunna höja kvalitén i tjänsterna.
Fortfarande är det bara en liten del av de offentliga tjänsterna som levereras av privata företag i sund konkurrens. Den främsta orsaken till det blygsamma samarbetet är att det finns olika poli- tiska uppfattningar om behovet av ett samarbete med näringslivet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde exempelvis en stopplag som skulle förhindra att sjukvård drivs med vinst. Denna lagstiftning har nu avskaffats och alliansregeringen säger sig vilja se fler entreprenörer inom de verk- samheter som domineras av den offentliga sektorn.
Samtidigt är det upp till de enskilda kommunerna och landstingen att själva besluta om hur mycket av sina verksamheter som de vill upphandla. Därför varierar detta över landet. Eftersom de politiska prioriteringarna förändras kan det också ske stora förändringar inom en kommun eller ett landsting från en mandatperiod till en annan vilket skapar en betydande osäkerhet för företag att våga och viljan att investera för att kunna vara en bra leverantör till offentlig verksamhet.
Svenskt Näringsliv kartlägger regelbundet hur stor del av den offentliga verksamheten som upp- handlas från privata företag. I denna rapport redovisas förändringarna fram till och med 2008 , per län respektive landsting. Statistik per kommun finns att hämta i vår ”Faktabas om företagsklimat”
http://foretagsklimat.svensktnaringsliv.se. Det är vår förhoppning att fler inom såväl kommuner som landsting ser att det finns mycket att vinna på att samarbeta med privata entreprenörer i syfte att öka kvalitet, öka effektivitet samt ge utrymme åt nya innovativa lösningar. Dessa resultat följer i spåren av sund konkurrens, långsiktighet och god upphandlingskunskap.
Statistikuppgifterna har hämtats från SCB och sammanställts av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Skandevall Media AB har intervjuat kommuner och företagare för att belysa erfarenheter från samarbete med privata entreprenörer. Kontaktperson på Svenskt Näringsliv är Carina Centrén, projektledare Företagsklimat.
Innehåll
Stor potential till utökat samarbete mellan offentligt och privat � � � � � � � � � � � � � � 1
Sammanfattning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �3
Markaryd prioriterar konkurrensutsättning (exempel) � � � � � � � � � � � � � � � � 4
Värdet av fler entreprenörer i offentlig sektor� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �5
Kommunerna börjar inse sin kärnverksamhet (exempel) � � � � � � � � � � � � � � 6
Konkurrensen i kommunerna � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �7
Västerås vinner på konkurrensutsättning (exempel)� � � � � � � � � � � � � � � � � � �8
Medvind efter kundval (exempel) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9
Andel i privat drift i kommunerna � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �10
Tio års fokuserat arbete har gett goda resultat i Lomma (exempel)� � � � � � 13
Korta beslutsvägar och glada leenden hos de anställda (exempel) � � � � � � 14
Konkurrensen i landstingen� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15
Andel i privat drift i landstingen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �16
Kunder är mer än nöjda med privat ägande (exempel) � � � � � � � � � � � � � � � 18
Övertorneå först med utmaningsrätt i Norrbotten (exempel) � � � � � � � � � �19
Sammanfattning
I denna rapport görs en faktamässig kartläggning av omfattningen och utvecklingen av privat drift i kommuner och landsting under de senaste åren. Genom intervjuer visas också hur de privata före- tagen spelar en viktig roll för utvecklingen av de tjänster som tidigare utfördes i offentlig regi. När verksamheterna upphandlas i konkurrens kan kostnaderna minskas och nya metoder utvecklas.
Faktagenomgången visar att det fortfarande endast är en liten del av verksamheterna i kommuner och landsting som utförs av privata aktörer. Andelen privat drift uppgår i kommunerna till 12,2 % och i landstingen till 8,4 procent. I stora delar av landet har kommuner och landsting monopol på utförande av de offentligt finansierade tjänsterna.
Samtidigt visar rapporten att utvecklingen i kommunerna gått betydligt snabbare än i landstingen under 2008. Andelen privat drift i kommunerna ökade med 1,2 procent under året, vilket är betyd- ligt snabbare än under åren dessförinnan. Det är framförallt inom barnomsorg och utbildning som fler privata aktörer släppts in. Den största enskilda ökningen har skett i Upplands Väsby kommun.
Inom landstingen har andelen privat drift stått stilla under samma period. Under 2008 var föränd- ringen endast 0,2 procent, från 8,2 procent till 8,4 procent. Den största ökningen noteras i Hallands och Värmlands landsting. I Stockholms läns landsting finns den största andelen privat drift. Denna andel har visserligen sjunkit under några år men den trenden bröts under 2008. Istället ökade då andelen från 16,9 till 17,2 procent.
De i rapporten redovisade intervjuerna med företrädare för kommuner och företag visar bara på några av de positiva effekter som erhålls när offentliga och privata aktörer sam arbetar. Kommu- ner kan fokusera på sin kärnverksamhet, strategiska utvecklingsfrågor samtidigt som man får en större möjlighet till uppföljning och styrning av verksamheten. Offentligt finansierad verksamhet som bedrivs av privata företag har fått ökad möjlighet till verksamhets utveckling och även kun- nat expandera utanför kommunen och utanför Sveriges gränser. Fler privata aktörer innebär också ökade valmöjligheter för medborgare och medarbetare genom att utbudet av såväl leverantörer som arbetsgivare blir fler.
Markaryd prioriterar konkurrensutsättning
För att få ett bra företagsklimat behövs ett välmående nä- ringsliv� I Markaryd är man väl medvetna om att konkurrens- utsättning har nyttoområden för både företag och kommun�
Den traditionen har vuxit sig stark�
– För oss är det en fördel att lägga ut verksamheten eftersom vi är en liten kommun. Vi har inte möjligheten att ha beredskap och specialistkunskaper inom alla områden. Därför har vi satsat på en ganska liten basorganisation, och använder oss av olika entreprenörer för att få verksamheten att fungera, säger Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd.
Upphandlingarna har i huvudsak skett inom den tekniska nämnden, och berört allt från löpande underhåll och färdtjänst till anläggnings- och maskinentreprenad.
I dagsläget fokuserar Markaryd kommun på att frambringa enklare och tydligare upphandlingar, framför allt för att ytterligare stimulera näringslivet.
Under första halvåret 2010 startas ett projekt där Markaryd kommun sätter sig ned med tjänstemän, politiker och företagare för att skapa en gemensam arena.
– Vi måste förstå varandras förutsättningar för att en upphandling ska bli riktigt bra, menar Bengt Germundsson.
– Målet är att under våren få fram en bättre och tydligare mall för förfrågningsunderlag som även gör det enklare för mindre företag att vara med i offentliga upphandlingar, fortsätter han.
Förutom att man vill att det ska bli lättare att lämna anbud ska Markaryd kommun framöver även införa utmaningsrätt.
– Det ger oss en naturlig genomlysning av vårt arbete och ger oss nya infallsvinklar av vår verksam- het, säger Bengt Germundsson.
Värdet av fler entreprenörer i offentlig sektor
För både kommuner och landsting finns det mycket att vinna på att konkurrensutsätta fler verksamheter� I detta avsnitt går vi igenom vad som kan uppnås om man tillåter privata entreprenörer i de offentliga verksamheterna�
• Ökad effektivitet
I många kommuner har kostnaderna för olika verksamheter som exempelvis äldre- och barnom- sorg kunnat sänkas utan att kvaliteten blivit lidande. Genom att introducera nya arbetsmetoder har privata utförare lyckats åstadkomma stora kostnadsbesparingar.
• Ökat kostnadsmedvetande i de kommunala verksamheterna
Genom konkurrensutsättning blir det tydligt om kostnaderna i de egna verksamheterna är för höga i kommunen. Detta skapar ett tryck på att hålla ned de egna kostnaderna.
• Möjlighet till jämförelse/referensbild
Det är inte bara kostnadsmedvetandet som ökar vid konkurrensutsättning. Möjligheterna att jämföra kvalitet och arbetsmetoder ökar också.
• Minskad kapitalbindning
De offentliga aktörerna behöver inte själva investerar i tillgångar och utrustning och därmed binda kapital som bättre kan användas i kärnverksamheten.
• Stimulera verksamhetsutveckling
I en miljö utan konkurrens saknas motiven för att ständigt utveckla verksamheterna. Att släppa in nya aktörer är ofta en effektiv metod för att påskynda förändringen av verksamheterna.
• Stimulera nyetablering
Att konkurrensutsätta offentliga verksamheter är en viktig metod för att öka nyföretagandet.
Sannolikt kommer kvinnors företagande att öka i de kommuner som släpper in entreprenörer inom välfärdsområdet.
• Ökade valmöjligheter för kommuninvånarna
Det är långtifrån säkert att samma sorts vård, omsorg eller utbildning passar alla kommuninvå- nare. Om det finns olika utförare ökar möjligheterna för alla invånare att få den typ av tjänster som passar dem bäst.
• Ökade valmöjligheter för de anställda.
När all verksamhet bedrivs i kommunens eller landstingens regi har de anställda inom vård, skola och omsorg inga möjligheter att byta arbetsgivare (såvida de inte flyttar). Det medför att möjligheterna för de anställda att påverka sitt arbetsliv är små. Avsaknaden av olika potentiella arbetsgivare begränsar också lönekarriären för offentligt anställda.
• Grogrund för potentiella tillväxtföretag.
Det finns flera exempel på företag som börjat med att leverera till en kommun eller ett landsting och som sedan vuxit sig stora. Det finns företag som kanske aldrig hade startats om de inte fått uppdrag åt offentlig sektor men som idag vuxit och nu finns på exportmarknaden.
Kommunerna börjar inse sin kärnverksamhet
Att låta ett företag som Dalkia driva kommunens energi bolag ger fördelar�
– Kommunen får möjlighet att fokusera på strategiskt viktiga frågor vad gäller framtida energiförsörjning och utveckling, medan Dalkia kompletterar med kompetens och kunnande i driftoptimering och underhåll, menar Gertrud Zeijersborger, Business Operation Manager för Dalkia Energy & Building Services�
– Dalkia är ett stort bolag med skalfördelar, vilket innebär att vi kan utföra arbetet mer effektivt och till ett bättre pris, säger Gertrud Zeijersborger.
Enligt henne har kommunerna på senare tid börjat inse vinsten i att lägga ut sin verksamhet på entreprenad.
– Mycket handlar om att kommunerna har tydliggjort sin kärnverksamhet, anser hon, och konstate- rar att Dalkias åtagande innebär att man garanterar en funktion.
– Vi ska ha viss tillgänglighet – anläggningarna måste fungera. Det är lätt att mäta vad vi gör och det finns en förutsägbarhet ekonomiskt som gör att kommunerna kan ha kontroll över ekonomin samtidigt som de vet vad de har köpt.
När Dalkia tar över verksamhet ingår det även i affärsidén att ta sig an befintlig personal. På så sätt erbjuds personalen helt andra möjligheter till utveckling inom sina områden.
– Vi kan attrahera personal som sedan kommer kommunen tillgodo. De får tillgång till expertis genom oss och genom vårt bolag. Det finns ingen möjlighet för kommunen att tillhandahålla sådan kompetensbredd på egen hand, säger Gertrud Zeijersborger.
När det gäller kommunala upphandlingar delar hon med sig av ett par handfasta tips till kommunerna:
– Ju bättre beställare man är, desto bättre tjänst får man. Ju mer man vet vad man vill ha, desto större förutsättningar att få det. Åk på studiebesök och se hur det fungerar på andra orter. Och framförallt – våga släppa taget!
– Självklart har man som kommun rätt att ställa krav på produkten, men diskussionerna riskerar att hamna på hur man ska göra istället för istället för vad man ska göra. Kommunen får ut mest av sin samarbetspartner när man vågar släppa skruv och mutter och istället efterfrågar utveckling, optime- ring och kostnadseffektiva lösningar, avslutar Gertrud Zeijersborger.
Fotnot: Dalkia är en ledande europeisk leverantör av energi- och tekniktjänster för lokala aktörer, företag och sjukvård.
Konkurrensen i kommunerna
De kommunala kostnaderna delas ofta in i nio olika verk- samhetsområden� Dessa är politisk verksamhet, infrastruk- tur, fritid och kultur, barnomsorg, utbildning, äldre och funk- tionshindrade, individ och familjeomsorg, särskilt riktade insatser och affärsverksamhet�
Politisk verksamhet
Här ingår bland annat kostnaderna för nämnd- och styrelsearbete samt löner till de politiska sekrete- rarna.
Infrastruktur
Inom detta område summeras kostnaderna för bland annat fysisk och tekniskt planering, närings- livs- och turismfrämjandearbete samt gator, parkering och parker.
Fritid och kultur
Stöd till idrottsföreningar, bibliotek, fritidsgårdar och museum summeras i denna grupp.
Barnomsorg
Här inkluderas kommunens samtliga kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.
Utbildning
Här redovisas kommunernas samtliga utbildningskostnader.
Äldre och funktionshindrade
Här ingår exempelvis hemtjänst, äldreboenden och färdtjänst.
Individ- och familjeomsorg
Inom detta område summeras kommunernas kostnader för bland annat socialbidrag, familjehems- vård och öppenvård.
Särskilt riktade insatser
Här redovisas kostnaderna för flyktingar och sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Affärsverksamhet
Här ingår den affärsverksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Huvudsakligen gäller det energi, vatten och avfallshantering.
Västerås vinner på konkurrensutsättning
Sedan Tekniska nämnden i Västerås stad började konkurrens- utsätta sin verksamhet har de sparat pengar och höjt kvali- teten, samtidigt som de har fått bättre styrning av sin egen verksamhet�
– Dessutom stimulerar vi marknaden, säger tekniska chefen Hans Näslund�
Västerås stad har tagit ett övergripande beslut om att konkurrensutsätta kommunal verksamhet för att ge västeråsarna bästa möjliga service för pengarna. Inom Tekniska nämnden innebär det att man målmedvetet har arbetat fram en konkurrensutsättningsstrategi, som trädde i kraft 2008. Sedan dess har sophämtning, en camping samt gatu- och parkskötsel i västra och östra Västerås upphandlats.
– Syftet var att höja effektivitet och kvalitet men också att stimulera marknaden, samtidigt som det här är ett sätt att förbättra vår verksamhet, säger Hans Näslund, direktör för Tekniska nämndens stab.
Han menar att det är oerhört viktigt att ha en genomtänkt strategi.
– Vi bjöd in olika branscher vid framtagandet av strategin för att få ett samspel med dem och få veta vad de anser vara viktigt. Vi kan inte sitta i vårt hörn och skapa något som bara fungerar i teorin.
Det måste fungera i praktiken också. Mötena resulterade i många bra synpunkter och ytterligare en vinst – som intresseväckare inför kommande upphandlingar.
– Processen fungerade generellt mycket bra, inte minst tack vare den politiska enigheten i nämnden, säger Hans Näslund.
Han anser också att man bör satsa stora resurser och kompetens för att jobba fram ett bra förhand- lingsunderlag.
– Det har man igen genom hela upphandlingsprocessen.
Sammantaget har upphandlingarna inneburit betydande ekonomiska besparingar och bättre kvalitet, tillsammans med bättre styrning av den egna verksamheten. Upphandlingen av gatu- och park- skötsel innebar inga ekonomiska fördelar, men Hans Näslund ser det ändå som en vinst.
– Vi har fått bättre styrning, bättre kvalitet, och vi har fått möjlighet att jämföra vår verksamhet med de privata bolagen. Jag ser stora fördelar med fortsatt konkurrensutsättning, säger han.
Medvind efter kundval
Ahmed Hersi och hans företag ”Friskvård & Hemtjänst på ditt eget språk” är ett utmärkt exempel på hur medborgare, företag och kommun vinner på att kommunen inför kundval�
Efter 15 år som anställd inom den kommunala hemtjänsten i Umeå var Ahmed Hersi redo för något nytt� När Umeå kom- mun införde kundval började även Ahmeds karriär som före- tagare� I dag har företaget 16 anställda�
Från sin bas i Umeå driver Ahmed Hersi i dag företaget ”Friskvård & Hemtjänst på ditt eget språk”.
Det har han gjort sedan 2005, då Umeå kommun införde kundval. Han menar att det finns stora fördelar med kundvalet, både ur kund- och arbetsperspektiv.
– För kunden innebär det en trygghet att vi erbjuder hemtjänst på deras eget språk, ur arbetssynpunkt ger vi förutsättningar för många utsatta invandrargrupper att få in en fot på arbetsmarknaden. Med oss som referensbas har de kunnat leta sig vidare på arbetsmarknaden. Bara det är en stor vinst för kommunen, säger Ahmed.
Enligt honom har kommunen, sedan de införde kundval, sparat in cirka 15 procent av sina kostna- der inom området. Kommunen testade kundvalsprincipen i två års tid och valde sedan att perma- nenta den.
Möjligheten att diskutera hur tjänsterna ska formas attraherar många kunder.
– 99 procent av de kunder vi hjälper kommer från kommunen, men det händer att privatpersoner också efterfrågar vår hjälp. En tredjedel av våra kunder är svenskar, berättar Ahmed Hersi.
Han pekar inte ogärna på det faktum att man som privat företag – rent kvalitetsmässigt – legat högre vad gäller flexibilitet, inflytande och begränsning av kontaktmannaskapet.
– Som privat företag har vi dessutom möjlighet att garantera att vårdtagaren får samma kontakt- person. Det går inte att garantera inom kommunen, menar Ahmed Hersi.
Han fortsätter:
– Kommunen har fått upp ögonen och lärt sig av oss privata utförare. Kan vi privata utförare lyckas med de här bitarna, så borde även kommunen kunna göra det.
Andel i privat drift i kommunerna
Mellan 2004 och 2007 ökade graden av konkurrensutsättning långsamt. Andelen av de kommunala verksamheterna som upphandlades från privata aktörer steg från 10,3 procent till 11. En ökning med endast 0,7 procentenheter på tre år. Men under 2008 har kommunerna ökat sin upphandling markant. Andelen av verksamheterna som upphandlas har stigit till 12,2 procent, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter.
Typ av verksamhet Andel i privat drift (%)
2004 2005 2006 2007 2008 Förändr. 07-08 Förändr. 04-08
Individ- och familjeomsorg 16,3 15 15 15,7 16,3 0,6 0
Barnomsorg 13 13,3 13,6 12,2 14,6 2,4 1,6
Utbildning 9,7 10,6 11,8 11,7 13,8 2,1 4,1
Affärsverksamhet 9,5 9,4 9,4 11,6 12,2 0,6 2,7
Äldre- och funktionshindrade 10,7 10,6 11 11,2 11,9 0,7 1,2
Infrastruktur, skydd mm 5,5 6,3 6,4 5,8 6,1 0,3 0,6
Fritid och kultur 2,3 2,2 2,6 2,6 2,6 0 0,3
Särskilt riktade insatser 2,5 2 1,5 2,2 3,5 1,3 1
Politisk verksamhet 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0 0
Totalt 10,3 10,4 10,9 11 12,2 1,2 1,9
Källa: SCB
Under det senaste året har andelen i privat drift ökat inom samtliga områden och allra mest inom barnomsorg och utbildning. Samtidigt bör det påpekas att det med undantag för politisk verksamhet finns ett stort utrymme för kommunerna att öka andelen privata entreprenörer inom de olika verk- samheterna. Fortfarande bedrivs nästan 90 procent av de kommunala verksamheterna i egen regi.
Det är huvudsakligen inom individ- och familjeomsorg och barnomsorg som kommunerna öppnat upp för andra utförare. Inom dessa områden stod privata entreprenörer och föreningar för 16,3 res- pektive 14,6 procent av verksamheten 2008. Utbildning är det område som ökat mest sedan 2004 då andelen privat drift låg på 9,7 procent. Denna andel har fyra år senare ökat till 13,8 procent. En stor del av förändringen har kommit under det senaste året.
12,2%
9,0%
9,5%
10,0%
10,5%
11,0%
11,5%
12,0%
12,5%
2004 2005 2006 2007 2008
Andel privat drift
Källa: SCB
Det finns stora skillnader mellan olika kommuner avseende hur mycket av deras verksamhet de valt att handla upp från privata leverantörer. I Täby upphandlas 45,9 procent av den kommunala verksamheten. I den andra änden återfinns Skinnskatteberg där kommunen bedriver 99,4 procent av verksamheten i egen regi.
Det finns också tydliga regionala mönster i hur kommunerna valt att bedriva sin verksamhet. I Stockholms län upphandlas betydligt mer av de kommunala verksamheterna än i andra delar av landet. Kommunerna i Norrbottens och Kalmar län är däremot mer inriktade på den egna regin.
Mellan åren 2004-2007 minskade skillnaden mellan Stockholmskommunerna och övriga delar av landet. Samtidigt som de privata entreprenörernas andel av den kommunala verksamheten mins- kade i Stockholms län, ökade andelen i övriga landet. Denna trend bröts under 2008 då Stockholms län visade landets kraftigaste ökning av andelen privat drift. Eftersom Stockholms län är det klart största länet kan en stor del av rikets sammanlagda ökning förklaras av ökningen inom huvudstads- länet. I Västra Götaland och Halland stod däremot andelen upphandlad privat drift av offentliga tjänster i princip still jämfört med 2007. Studerar vi utvecklingen sedan 2004 är det Gotlands och Uppsala län som utmärker sig med ökningar på 5,6 respektive 3,5 procentenheter.
Omfattningen av privat drift i respektive län Kommun i länet med mest
privat drift 2008
Län Andel
privat drift 2005 (%)
Andel privat drift 2006 (%)
Andel privat drift 2007 (%)
Andel privat drift 2008 (%)
Förändr.
07-08
Förändr.
04-08
Kommun Andel privat drift (%)
Stockholm 20,7 21,2 19,7 23,5 3,8 2,5 Täby 45,9
Östergötland 15,2 15,4 15,5 16,7 1,2 2,0 Linköping 23,2
Gotland 10,9 11,4 13,7 15,1 1,4 5,6 Gotland 15,1
Uppsala 11,6 12,8 13,9 14,5 0,6 3,5 Uppsala 18,1
Västmanland 8,6 9,5 10,8 11,4 0,6 2,6 Västerås 17,9
Skåne 9,4 10,1 10,3 11,1 0,8 1,9 Vellinge 26,8
Västra Götaland 8,4 9,1 9,3 9,5 0,2 0,9 Göteborg &
Lerum
14,8
Halland 8,1 8,7 9,3 9,5 0,2 1,7 Laholm 14,6
Jämtland 8,4 7,7 8,3 9,1 0,8 0,9 Östersund 11,2
Södermanland 7,5 7,8 8,5 8,8 0,3 1,9 Trosa 17,0
Värmland 5,7 6,1 7,4 8,0 0,6 2,4 Karlstad 11,7
Västerbotten 6,2 6,9 7,5 7,9 0,4 2,1 Åsele 13,7
Gävleborg 6,5 7,0 7,6 7,9 0,3 2,2 Gävle 11,8
Jönköping 6,3 6,5 6,8 7,4 0,6 1,7 Habo 10,6
Dalarna 4,9 5,2 5,6 7,1 1,5 2,2 Falun 11,8
Västernorrland 5,8 5,9 6,0 6,7 0,7 1,2 Sundsvall 7,6
Kronoberg 5,6 6,1 5,9 6,7 0,8 1,6 Uppvidinge 10,0
Örebro 5,7 5,7 6,0 6,5 0,5 1,2 Örebro 8,7
Blekinge 4,5 4,9 5,3 6,0 0,7 1,8 Karlskrona 8,6
Kalmar 4,3 4,7 4,8 5,2 0,4 0,9 Emmaboda 9,5
Norrbotten 3,8 4,1 4,7 5,2 0,5 1,5 Arjeplog 8,8
Riket totalt 10,4 10,9 11,0 12,2 1,2 1,9
Källa: SCB
Även inom respektive län finns det stora variationer mellan de enskilda kommunerna. Under det senaste fyra åren är det Upplands Väsby som är den kommun som har ökat andelen privatdrift mest.
De privata utförarnas andel av de totala kostnaderna för de kommunala verksamheterna har ökat med knappt 15 procentenheter vilket är mer än en fördubbling. Även i Täby, Österåker och Heby har stora delar av den kommunala verksamheterna börjat upphandlas under de senaste åren.
Sammantaget uppvisar 239 av 290 kommuner en ökning av andelen upphandlade offentliga tjänster.
Kommuner med störst ökning av andelen privat drift 2004–2008
Kommun Andel privat drift 2004 (%) Andel privat drift 2008 (%) Förändring i procentenheter
Upplands Väsby 12,1 27,0 14,9
Täby 32,6 45,9 13,3
Österåker 14,4 27,2 12,8
Heby 4,9 15,8 10,8
Åsele 3,6 13,7 10,1
Falun 3,2 11,8 8,6
Nordmaling 2,1 9,8 7,7
Åre 3,4 11,0 7,7
Källa: SCB
Tio års fokuserat arbete har gett goda resultat i Lomma
Att lägga ut på entreprenad är numera en naturlig del av kommunens arbete�
– Vi frågar oss alltid om det finns någon aktör som kan driva vårt arbete lika bra eller ännu bättre än oss� Om så är fallet lägger vi ut verksamheten på entreprenad, säger Anders Bern- garn (M), kommunstyrelsens ordförande i Lomma kommun�
Sedan några år tillbaka har Lomma kommun – som består av tätorterna Lomma och Bjärred – lagt ut all städning på entreprenad. Hälften av all äldrevård är konkurrensutsatt.
– Vi har valt att ha ett privat företag som driver Lommas äldrevård och Bjärred sköts av kommunen.
Det gör att de sporrar varandra. Vi ser tydligt att man också lär av varandra och att den kommunala verksamheten har fått ett rejält lyft, säger Anders Berngarn.
Han menar att samma sak gäller skolan.
– Flera privata alternativ finns, och där har den kommunala skolan insett att om man inte kan er- bjuda ett tillräckligt bra alternativ för eleverna så byter de skola. Det gör att kvaliteten höjs.
Det kommunala fastighetsbolaget LFAB har sålts till ett privat företag, simhallen drivs privat och just nu pågår planering inför privat drift av hamnen. I april läggs all gatu- och parkskötsel ut på entreprenad.
– Där har vi försökt att konkurrensutsätta tidigare, men vi har inte fått tillräckligt bra utförare. Vi satsar inte på konkurrensutsättning om inte marknaden kan möta efterfrågan. Nu finns marknaden och då är vi inte sena att testa den, säger Anders Berngarn.
Han anser att det finns många vinster med konkurrensutsättning.
– Vi vill värna företagen och de fördelar de kan dra utifrån det här. Men huvudargumentet är att vi vill ha en bättre kvalitet på verksamheten med privata aktörers hjälp.
Att uppföljningen är viktig råder det inga tvivel om.
– Vi gör noggranna enkäter för att följa upp hur brukarna upplever exempelvis äldrevården eller de nya fastighetsägarna. Det handlar om vår överlevnad, säger Anders Berngarn. Och fortsätter:
– Om det inte sköts på ett sätt så att brukarna är nöjda, är det inte de privata företagen som får ta kritiken – det är vi som politiker som tappar trovärdighet. Entreprenörerna uppskattar också vår kontroll, att vi är rädda om våra brukare gör att även entreprenörerna vässar sig lite mer, eftersom befinner sig i en liknande situation.
Trots att Lomma kommun arbetar intensivt med konkurrentutsättning befinner man sig fortfarande i en så kallad uppstartsfas.
– Vi har scannat av all vår verksamhet, och vi letar hela tiden efter entreprenörer som kan sköta verksamheten bättre än vad vi kan. Det finns mycket kvar att göra, konstaterar Anders Berngarn.
Korta beslutsvägar och glada leenden hos de anställda
När Håkan Erlandsson tröttnade på sitt jobb inom kommu- nen tog han med sig 13 kommunanställda och startade ett eget företag� Nu driver han kommunens fritidsanläggningar på entreprenad� Kraftig expansion och glada leenden från de anställda är resultatet�
Med en allt snålare tilltagen budget men med invånare som fortfarande kräver samma höga service är det som chef lätt att tappa inspirationen. Efter 25 år inom kommunen fick Håkan Erlandsson nog.
När möjligheten kom att ta över fritidsverksamheten inom Simrishamn kommun räknade Håkan Erlandsson hem projektet. Han tog med sig 13 personer från kommunen till sitt nya företag. 2002 bildades bolaget Fritid Österlen AB, som driver kommunens anläggningar på entreprenad. Projektet testades under ett år innan kommunen bestämde sig för att slå fast beslutet. Sedan har det rullat på i snabb takt.
– Det här är något jag borde ha gjort mycket tidigare. Jag är för operativ som person. Det känns som jag är på rätt sida nu, säger han.
Fritid Österlen AB sköter idrottsplatser och campingar; hela konceptet. Eftersom arbetsbelastningen är lägre vintertid har man även förvärvat fastigheter så att ”gubbarna har något att göra under vin- terhalvåret”, som Håkan Erlandsson själv säger. Omsättningen har på sju år ökat från fem miljoner kronor till 26 miljoner kronor.
I den senaste upphandlingen om driften av fritidsanläggningar stod det klart att Fritid Österlen AB får förnyat förtroende även från och med 1 januari 2010.
– Mina anställda säger att det absolut bästa med att ha börjat arbeta privat är att beslutsvägen är väldigt kort, säger Håkan Erlandsson.
– Nu kan vi plötsligt bestämma något över en frukostrast i stället för att frågan ska skickas runt inom flera instanser innan man kan ge ett svar.
Konkurrensen i landstingen
Även landstingen upphandlar verksamhet från privata före- tag och från ideella föreningar� Landstingens verksamhet brukar delas in i tio olika områden�
Primärvård
Inom detta område ingår den första vårdnivån med grundläggande medicinska utredningar. Här ingår alla insatser av läkare som är specialister inom allmänmedicin och distriktssköterskor.
Specialiserad somatisk vård
Området omfattar all specialiserad vård som inte ingår inom psykiatrin.
Specialiserad psykiatrisk vård
Den specialiserade psykiatriska vården omfattar både kort- och långtidsvård.
Tandvård
Här ingår landstingens totala kostnader för tandvård.
Övrig hälso- och sjukvård
Inom detta område summeras kostnader som inte kan hänföras till enskilda patienter som exempel- vis forskning och folkhälsoarbete.
Utbildning
Lanstingen är ansvariga för naturbruksgymnasierna och omkring häften av landets folkhögskolor.
Kultur
Här ingår verksamheter som länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseum.
Trafik och infrastruktur
Landstingen ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i landet. Landstingen är också med och delfinansierar infrastruktursatsningar.
Allmän regional utveckling
Området omfattar främst landstingens externa kostnader för miljöarbete.
Serviceverksamheter
Här ingår kostnaderna för den allmänna servicen till övriga områden.
Andel i privat drift i landstingen
Landstingens upphandling från privata aktörer uppgick till drygt 20 miljarder kronor under 2008� Den större delen av denna utgörs av upphandlad primärvård och specialiserad somatisk vård� Mellan 2004 och 2008 ökade landstingens upphandling från privata företag och föreningar med drygt 20 procent� Nästan hälften av denna ökning har kommit under det senaste året�
Landstingens upphandling från privata aktörer i miljoner kronor
2004 2005 2006 2007 2008 Förändr
07-08
Förändr.
04-08
Primärvård 5 333 5 660 5 898 6 670 7 652 14,7% 43,5%
Specialiserad somatisk vård 6 248 6 581 6 513 6 043 6 217 2,9% 0,0%
Specialiserad psykiatrisk vård 928 985 1 024 1 170 1 166 0,0% 25,6%
Tandvård 532 595 573 609 668 9,6% 25,5%
Övrig hälso- och sjukvård 994 858 897 1 015 1 045 2,9% 5,1%
Summa 14 036 14 680 14 904 15 507 16 747 8,0% 19,3%
Utbildning 56 41 50 35 73 1,1% 30,8%
Kultur 18 25 19 19 22 13,5% 19,8%
Trafik och infrastruktur 2 190 2 221 2 413 2 681 2 932 9,4% 33,9%
Allmän regional utveckling 15 0 0 0 0 -100,0% -100,0%
Serviceverksamheter 506 565 520 495 463 -6,5% -8,5%
Totalt (exkl politisk verksamhet) 16 820 17 532 17 906 18 737 20 237 8,0% 20,3%
Källa: SKL
Samtidigt innebär ökningen av upphandlingen inte att de privata aktörerna fått en ökad betydelse under de senaste åren. Landstingens totala kostnader har ökat lika snabbt. Det innebär att andelen privat drift i landstingen har legat stilla jämfört med fyra år tidigare. Av 20 landsting uppvisar 13 en ökning av andelen privat drift mellan 2004 och 2008. Under det senaste året har ökningen uppgått till 0,2 procentenheter. Den största ökningen har skett i Värmlands och Hallands landsting.
Ser vi till utvecklingen under de senaste fyra åren har andelen privat drift utvecklats sämst i Stock- holms län. Trots det är det fortfarande huvudstadslänet som har den högsta andelen privat drift. Ett annat storstadslän, Skåne, har Sveriges näst högsta andel privat drift inom landstinget. Däremot har Västra Götaland en klart lägre andel.
Att andelen privat drift stått stilla under de senaste fyra åren är ett klart trendbrott. Mellan 2001 och 2004 ökade de privata aktörernas andel av landstingens verksamhet från 6,7 till 8,4 procent.
2004 2005 2006 2007 2008 Förändr 07-08 Förändr 04-08
Stockholm 19,10% 18,50% 16,90% 16,90% 17,18% 0,28% -1,92%
Uppsala 3,30% 3,50% 3,40% 3,20% 3,71% 0,51% 0,41%
Sörmland 4,20% 4,20% 3,70% 3,90% 3,62% -0,28% -0,58%
Östergötland 4,40% 4,50% 4,40% 4,40% 4,22% -0,18% -0,18%
Jönköping 2,60% 2,60% 2,50% 2,50% 2,76% 0,26% 0,16%
Kronoberg 3,50% 4,30% 4,30% 3,90% 3,79% -0,11% 0,29%
Kalmar 2,30% 2,50% 2,50% 2,40% 2,53% 0,13% 0,23%
Blekinge 1,80% 1,80% 1,80% 1,90% 1,76% -0,14% -0,04%
Skåne 12,80% 12,70% 12,40% 13,00% 13,47% 0,47% 0,67%
Halland 6,00% 6,10% 6,00% 7,40% 8,10% 0,70% 2,10%
Västra Götaland 5,40% 5,60% 4,80% 4,80% 4,89% 0,09% -0,51%
Värmland 3,30% 5,90% 6,00% 4,80% 5,60% 0,80% 2,30%
Örebro 3,20% 3,00% 3,50% 3,50% 3,56% 0,06% 0,36%
Västmanland 7,40% 7,20% 7,40% 7,80% 7,70% -0,10% 0,30%
Dalarna 2,10% 2,10% 1,90% 2,00% 1,92% -0,08% -0,18%
Gävleborg 4,20% 4,10% 3,90% 5,00% 5,18% 0,18% 0,98%
Västernorrland 2,00% 1,80% 3,30% 4,10% 4,04% -0,06% 2,04%
Jämtland 2,80% 2,40% 3,00% 2,70% 2,84% 0,14% 0,04%
Västerbotten 1,40% 1,40% 2,10% 2,40% 2,49% 0,09% 1,09%
Norrbotten 2,30% 2,30% 2,20% 2,20% 2,17% -0,03% -0,13%
Riket 8,40% 8,50% 8,10% 8,20% 8,40% 0,20% 0,00%
Källa: SCB
Andel privat drift av landstingens verksamhet
Kunder är mer än nöjda med privat ägande
Semantix har gedigen erfarenhet av offentliga upphandlingar�
Tolkföretaget deltar årligen i cirka 60 upphandlingar, och har därmed noga kunnat följa utvecklingen�
– Vi upplever att kompetensen hos aktuella upphandlare har utvecklats positivt de senaste åren, säger Karin Calderon, upphandlingschef på Semantix�
Med erfarenhet från övertagana kommunala tolkförmedlingar i Umeå och Uppsala har Semantix tolkat signaler – kunder är mer nöjda med ett privat ägande. Övertagandet i Umeå har exempelvis inneburit ett kraftigt ökat intresse från Norrlands övriga kommuner att anlita Semantix tjänster, och flera har påbörjat en dialog om övertagande.
Semantix kunskapsbåge spänner även över våra grannländer. Tolkverksamheten i Finland liknar si- tuationen i Sverige som den såg ut för ett par år sedan. Där har kommunal verksamhet 60 procent av marknaden och privata aktörer står för resten. Kommunerna har tidigare inte upphandlat tjänsterna men man har nu börjat att lägga ut verksamheten på entreprenad. Antalet upphandlingar kommer att öka för varje år, precis som tendensen är i Sverige.
I Norge ökar konkurrensen och man ser fallande priser. Lågt pris värderas högre än kvalitet.
– Anbud bidrar till likabehandling men sätter man för stort fokus på pris är det negativt för alla parter. Privata aktörer har ofta större möjlighet att rekrytera tolkar och därigenom öka kvaliteten på tolksamtalen, menar Karin Calderon.
Hon ser enbart positiva revenyer med konkurrensutsättning.
– Dels tvingar det aktörerna till ständig utveckling, dels blir kvaliteten högre.
Fotnot: Semantix är ett av Europas ledande företag inom kvalificerade kommunikations- och språktjänster.
Övertorneå först med utmaningsrätt i Norrbotten
Övertorneå kommun arbetar systematiskt med konkurrens- utsättning och är först i Norrbottens län med utmaningsrätt�
– Vi har behandlat sex, sju utmaningar och antagit alla med ett par undantag� Vi är inne i fasen att vi gör upphandlingar, säger kommunstyrelsens ordförande Linda Ylivainio (C)�
Utmaningarna berör främst kommunalteknik som fastighetsskötsel, städning och gräsklippning, men även yttre IT-underhåll har utmanats.
– Det roliga är att så många mindre, lokala företag har utmanat oss. Många trodde att vi mest skulle bli uppvaktad av de stora jättarna.
Att börja med just utmaningsrätt är ett strategiskt val, anser Linda Ylivianio.
– Genom att införa utmaningsrätt ges näringslivet en chans att visa sitt intresse för områden och verksamheter, som vi annars själva inte valt att börja genomlysa och konkurrensutsätta.
Linda Ylivainio tycker att det är viktigt att använda pengarna på rätt sätt, särskilt nu i en tid av begränsade resurser.
– Konkurrensutsättning kan bidra till att verksamhet kan utföras av andra till en lägre kostnad än vår och på så sätt frigörs resurser till vår kärnverksamhet. Jag är dessutom säker på att det bidrar till ökad kvalitet både inom kommun och inom näringslivet. Det är dumt att inte ta den chansen. Vi har helt enkelt inget att förlora.
Fotnot: För tillfället håller Övertorneå även på att besluta om att införa LOV. Sedan tidigare har barnomsorgspeng och vårdnads- bidrag införts.
Telefon 08-553 430 00 info@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se
Telefon 0771-782 000
foretagsklimat@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat
