Verksamhetsberättelse 2013

Full text

(1)

Verksamhetsberättelse 2013

(2)

Bredbandsforums verksamhetsberättelse 2013

Diarienummer

14-5097

Datum

April 2014

Bredbandsforum, PTS Box 5398

102 49 Stockholm Telefon: 08-678 55 00

E-post: bredbandsforum@pts.se

Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

1 Verksamhet och resultat ... 3

1.1 Engagerade och konstruktiva arbetsgrupper ... 4

1.2 Forumets förslag genomförs ... 9

1.3 Tillgång till bredband är en aktuell fråga ... 12

1.4 Kansliets roll och verksamhet har utvecklats ... 15

2 Organisation och ekonomi ... 17

2.1 Organisation ... 17

2.2 Ekonomi ... 19

(4)

Sammanfattning

Bredbandsforum verkar för att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det sker genom att forumet främjar samverkan kring utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Arbetet tar utgångspunkt i regeringens Bredbandsstrategi för Sverige och är en del av arbetet inom IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Syftet är att

 bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer,

 gemensamt arbeta fram konstruktiva förslag till åtgärder som förbättrar

förutsättningar för utbyggnad och tillgång till bredband i hela landet och verka för att förslagen genomförs, samt att

 bidra till att öka kunskap och medvetenhet om bredbands betydelse på lokal, regional och nationell nivå.

Forumet utgör en arena för stärkt dialog och samverkan på flera sätt. Det sker i huvudsak genom ett stort antal personliga möten inte minst genom forumets arbetsgrupper och i dess styrgrupp, som leds av it- och energiministern Anna-Karin Hatt. Det sker även genom att forumet arrangerar workshops och liknande möten samt deltar, ofta som talare, vid konferenser och seminarier runt om i Sverige. Forumet initierar även och deltar i diskussioner mellan två eller flera parter i olika aktuella frågor av betydelse för förutsättningarna för utbyggnad av bredband.

Under 2013 har styrgruppen haft tre sammanträden där inriktningen i sak samt forumets utveckling hanterats. Fyra arbetsgrupper har varit verksamma under året.

Sammanlagt har de genomfört 15 arbetsgruppsmöten, ett antal workshops och ett stort antal bilaterala möten. Omkring 65 personer från 30 organisationer har varit med i arbetsgrupperna och många fler har varit involverade i arbetet. I syfte att främja såväl dialog och samverkan som ökad kunskap om betydelsen av bredband har forumet, främst genom kansliet, deltagit i ca 25 externa evenemang, varav hälften som talare.

Vad gäller åtgärder som förbättrar förutsättningar för utbyggnad har forumets främsta fokus 2013 varit byanät, robusthet och mobilt bredband.

I Sverige bidrar lokala utvecklingsgrupper till utbyggnaden av bredband på landsbygden, genom att anlägga s.k. byanät i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga bredband. Byanätsgruppen bidrog till att flytta fram

kunskapspositionerna och kom med konkreta förslag för att öka långsiktighet i stöd till byanät, förbättra rådgivning till och lärande mellan byanät och öka kunskaper om nätägande. Inom ramen för gruppen tog de 14 deltagande organisationerna bl.a. fram en vägledning för byanät, Bredband på landsbygden. Arbetsgruppens arbete har fått betydande genomslag i delbetänkande från utredningen Utvärdering av

Bredbandstrategin (Bredbandsutredningen, SOU 2013:47).

Behovet av robust och driftsäker infrastruktur blir alltmer påtagligt i takt med att tekniken utvecklas och samhällets beroende av elektroniska kommunikationstjänster ökar. Under 2013 har två arbetsgrupper arbetat med att identifiera hinder för robusthet

(5)

och skapa bättre förutsättningar för ökad robusthet i de fiberbaserade näten. Arbetet fortsätter under 2014 och den 11 juni kommer arbetsgruppen Robusthet II – lösningar för robustare kommunikation att slutredovisar arbetet.

Frågan om täckning och kapacitet i mobilnäten har blivit allt mer aktuell. Under året har forumet genom en arbetsgrupp sammansatt av aktörer som påverkar utbyggnaden av trådlösa bredbandsnät - Arbetsgruppen för mobilt bredband i hela landet - tagit fram förslag till åtgärder för att öka täckning och kapacitet i mobila internettjänster. Bland förslagen prioriteras de som bedöms ha störst effekt på kort sikt:

 Sveriges bredbandsstrategi bör utökas med en mobil ambition att ”Alla som bor, verkar och vistas i Sverige ska ha tillgång till tillräcklig täckning och kapacitet i internettjänster där man är”.

 Samtliga län, regioner, kommuner samt operatörer bör införa

bredbandskoordinatorer för att effektivisera utbyggnaden. Operatören Telenor har redan infört koordinatorsfunktionen och ett antal län har liknande funktioner.

 Post- och telestyrelsen (PTS) bör få ett uppdrag att hålla samman arbetet med att kartlägga problem med inomhustäckning och föreslå åtgärder i samarbete med branschens aktörer.

 Trådlös bredbandsinfrastruktur bör komma in tidigare i kommunala planprocesser för att underlätta utbyggnaden och fånga upp möjligheter till samordning.

Under 2013 påbörjades den statliga offentliga utredningen Utvärdering av

bredbandsstrategin (dir. 2012:123). Utredningen har hanterat och bekräftat många av de frågor och förslag som lyfts inom ramen för Bredbandsforum. Exempelvis förslag om regionala bredbandskoordinatorer, en mer långsiktig och enhetlig struktur för bredbandsstöd och utvecklande av en byanätskarta, en interaktiv webbplats som ska bidra till att aggregera efterfrågan på landsbygden. Även i utredningens slutbetänkande (april 2014) har forumets arbete gjort stort avtryck.

Forumet bidrar till ökad kunskap och medvetenhet om betydelsen av bredband genom att utbilda, debattera och synliggöra området. Detta tar sig uttryck i aktiviteter inom arbetsgrupperna, men också genom att arrangera eller delta i workshops, konferenser, seminarier och möten med organisationer och experter. Kommunikation är en central del av Bredbandsforums verksamhet och hanteras bl.a. löpande genom forumets hemsida www.bredbandivarldsklass.se, twitter och dess nyhetsbrev.

Sammantaget har forumet genom samverkan mellan engagerade personer och

organisationer bidragit till förbättra förutsättningarna för utbyggnad av bredband i hela landet och till att lyfta bredbandets betydelse på agenda nationellt, regionalt och lokalt.

(6)

1 Verksamhet och resultat

Regeringen har tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi, och bidrar till målen i strategin uppnås. Forumet främjar samverkan kring bredbandsutbyggnad. Det sker genom att företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans identifiera hinder och hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet. Syftet är att

 bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer,

 gemensamt arbeta fram konstruktiva förslag till åtgärder som förbättrar

förutsättningar för utbyggnad och tillgång till bredband i hela landet och verka för att dess förslag genomförs, samt att

 bidra till att öka kunskap och medvetenheten om bredbands betydelse på lokal, regional och nationell nivå.

En stor del av arbetet sker i olika arbetsgrupper som fokuserar på särskilda sakfrågor som har betydelse för bredbandsutbyggnad. It- och energiminister Anna-Karin Hatt är ordförande för Bredbandsforums styrgrupp som beslutar om vilka frågor som ska prioriteras. Till stöd för arbetet i Bredbandsforum finns ett kansli som är placerat hos Post- och telestyrelsen (PTS).

Utifrån dessa huvuduppgifter och övergripande bild planeras verksamheten i fyra områden: Ta fram konstruktiva förslag för ökad utbyggnad, följ upp arbetsgruppernas förslag, kommunicera bredbandsstrategin och forumets arbete samt behålla och utveckla ett kompetent och engagerat kansli. Här redovisas forumets huvudsakliga arbete och resultat under 2013 utifrån dessa områden.

På bilden: Bredbandsforums arbetsgrupp för Mobilt bredband i hela landet

(7)

1.1 Engagerade och konstruktiva arbetsgrupper

Målsättningen i verksamhetsplanen var att arbetsgrupperna skulle utföra sina uppdrag och rapportera skriftligen till styrgruppen enligt de mål för arbetet som beslutats i direktiv. Därtill skulle arbetsgrupperna ha de resurser som behövs för att kunna utföra sin uppgift. Det gäller ledning, deltagande och engagemang i arbetsgruppen och stöd och engagemang från kansliet.

Styrgruppen bestämmer inriktning och följer upp verksamheten

I bredbandsforums styrgrupp ingick under 2013 gruppens ordförande It- och

energiminister Anna-Karin Hatt, Jimmy Ahlstrand, Sveriges Television, Åsa Sundberg, Net1, Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), Anne-Marie Fransson, IT &

Telekomföretagen, Malin Frenning, TeliaSonera, Mats Lundquist, Telenor Sverige, Mattias Grafström, Telekområdgivarna, Carola Gunnarsson, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Göran Marby, PTS, Eva-Marie Marklund, AC-Net samt Max Falk, Västra Götalandsregionen.

Styrgrupp har under 2013 haft tre möten, den 24 januari, den 29 maj och den 2 oktober.

Styrgruppen har bl.a. mottagit redovisningar från arbetsgrupper och beslutat om två nya arbetsgrupper enligt nedan. Styrgruppen följer även genomförandet av

arbetsgruppernas förslag. Under året har styrgruppen även diskuterat forumets funktion och långsiktiga utveckling. Det har skett genom att styrgruppens medlemmar

intervjuats av kansliet och genom diskussion i styrgruppen.

Byanätsgruppen – lokalt ledarskap och engagemang

I Sverige bidrar lokal grupper till utbyggnaden av bredband på landsbygden av s.k.

byanät i områden där inte är kommersiellt lönsamt. Bredbandsforum styrgrupp beslutade den 21 maj 2012 att tillsätta en arbetsgrupp kallad Byanätsgruppen med Åsa Odell som ordförande. Åsa Odell är förtroendevald för LRF och med i

Bredbandsforums styrgrupp. Gruppen slutrapporterade i maj 2013.

Gruppens uppdrag var att uppmärksamma de huvudsakliga utmaningar som planering, byggnation och förvaltning av s.k. byanät medför.

Gruppen arbetade öppet och konsensusinriktat. Gruppen har haft fem möten varav tre under 2013. Allt material från gruppen gjordes också löpande fritt tillgängligt för alla intressenter, dvs. även de som inte deltog i gruppens arbete hade goda möjligheter att följa och influera arbetet. Tid investerades dessutom i att säkerställa att de att de lärdomar som gruppens experter och sakkunniga hade togs till vara fullt ut. Möten med gruppen hade därför en interaktiv karaktär där vikten av erfarenhetsutbyte underströks.

Vidare var ansatsen att nå vetenskapligt underbyggda förslag varför samarbete med forskare inom Uppsala universitet initierades. Doktor Susanne Stenbacka gjorde en sammanställning av underliggande mekanismer och drivkrafter för byanätssamverkan som gett viktiga insikter för fortsatt utveckling av byanätsmodellen.1

1 http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/stenbacka.pdf

(8)

Som ett stöd för byanäten tog gruppen fram ”Bredband på landsbygden” – en

beskrivning av byanätsprocessen vilken spridits i över 8 000 exemplar och laddats ner digitalt.2

Gruppens lyfte fram och belyste de huvudsakliga utmaningar som kan identifieras när bredbandsnät på landsbygden skall byggas och förvaltas:

1. Analys av hur nuvarande information till bylag hittills använts och hur den skulle kunna komma till ökad användning.3

2. Aspekter att beakta när överlåtelse byanät sker.4 3. Rekommendationer angående marktillträde.5

4. Genomlysning av förutsättningar att bilda en nationell samarbetsorganisation för byanäten.6

5. Framsyn av byanät, dvs framtidsscenarion som analyserar hur byanäten kan tänkas utvecklas med beaktande av bredbandsmarknaden som helhet.7

6. Förslag på en byanätsdeklaration - en samling nyckeltal kring byanät för att få bättre överblick på näten.8

7. Estimering av efterfrågan av bredband på landsbygden och illustration av olika byanätsmodeller samt samarbete mellan byalag, operatörer och kommuner.9 Bredbandsutredningen har hanterat och bekräftat många av de frågor och förslag som lyfts av Byanätsgruppen exempelvis förslag om regionala bredbandskoordinatorer, en mer långsiktig och enhetlig struktur för bredbandsstöd och utvecklande av en

byanätskarta, en interaktiv webbplats som ka bidra till att aggregera efterfrågan på landsbygden.

2 http://www.bredbandivarldsklass.se/Global/Dokument/Bredband-landsbygden-lowres.pdf

3

http://www.bredbandivarldsklass.se/Global/Dokument/Lars%20Bj%C3%B6rkman%20och%20Lars%20Hedberg%20Er farenhet%20Byan%C3%A4t%20f%C3%B6r%20bredband%20i%20v%C3%A4rldsklass.pdf

4

http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/utmaningar%20vid%20%C3%B6verl%C3%A5telse%20av%20byan%

C3%A4t.pdf

5

http://www.bredbandivarldsklass.se/Global/Dokument/Gemensam%20skrivelse%20om%20marktilltr%C3%A4de%20 Byan%C3%A4tsgruppen%202013.pdf

6 http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/Rapport%20Bredbandsforum%20Byan%C3%A4t%20121203.pdf

7 http://www.bredbandivarldsklass.se/Global/Dokument/Byan%C3%A4tsworkshop%20-

%20dokumentation%2020121108_Korrekt.pdf

8

http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/Slutrapport%20Byan%C3%A4tsgruppen_Bredband%20i%20hela%20l andet.pdf

9

http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/Slutrapport%20Byan%C3%A4tsgruppen_Bredband%20i%20hela%20l andet.pdf

(9)

Robusthet i fokus

Samhällets beroende av elektroniska kommunikationer ökar. För att minska denna sårbarhet krävs en robusthetsnivå som följer utvecklingen. Med denna bakgrund har två arbetsgrupper tillsatts i Bredbandsforum med syfte att identifiera utmaningar, (Robusthet I) och föreslå lösningar (Robusthet II) för ökad robusthet i elektroniska kommunikationer.

Robusthet I – utmaningar för att uppnå robusthet

Bredbandsforum styrgrupp beslutade den 21 maj 2012 att tillsätta en arbetsgrupp kallad Robusthetsgruppen med Ann-Marie Fransson, förbundsordförande hos IT- och Telekomföretagen, som ordförande. Gruppen slutrapporterade i maj 2013. I gruppen ingick tio aktörer från lika många organisationer.

Gruppens uppdrag var att identifiera utmaningar för att vidmakthålla och utveckla robusthetsnivån i den fiberinfrastruktur som används för att förmedla elektroniska

kommunikationstjänster.

Arbetet genomfördes i form av en intervjuundersökning med ett 20-tal olika branschaktörer samt en hearing med syfte att diskutera och förankra de initiala resultaten av intervjustudien. Resultaten från intervjuer och hearing behandlades därefter i Robusthetsgruppen och resulterade i ett urval av prioriterade utmaningar för att uppnå en mer robust infrastruktur för elektroniska kommunikationstjänster.

Följande utmaningar identifierades som särskilt relevanta i arbetet med att vidmakthålla samt utveckla fiberinfrastrukturen:

 Brist på gemensam syn och förståelse för begreppet robusthet

 Ofullständig eller felaktig dokumentation av nät samt brist på nätinformation

 Bristande kunskap kring behov

 Avsaknad av tydliga krav för driftsäkerhet och robusthet

 Avsaknad av krav på samhällsviktig verksamhet

 Avsaknad av standardiserade anläggningstekniker

Robusthet II – lösningar för robustare kommunikation

Vid slutrapporteringen av robusthetsgruppens arbete beslutade Bredbandsforums styrgrupp att fortsätta arbetet i en ny arbetsgrupp, Robusthet II. Ann-Marie Fransson, förbundsordförande hos IT- och Telekomföretagen, är ordförande även för denna grupp. Två aktörer har tillkommit i arbetsgruppen utöver de organisationer som deltog

På bilden: Bredbandsforums Robusthetsgrupp

(10)

i Robusthet I. Arbetsgruppen inledde sitt arbete den 1 september 2013 och kommer att slutrapportera den 11 juni 2014.

Gruppens uppdrag och mål är att utifrån de utmaningar som beskrivs i

Robusthetsgruppens slutrapport hitta lösningar för identifierade utmaningar och skapa bättre förutsättningar för ökad robusthet i de fiberbaserade näten.

Gruppen har identifierat bristen på gemensam syn och förståelse för begreppet robusthet som en övergripande utmaning. Genom att skapa en större samsyn kring begrepp kan även övriga utmaningar inom området påverkas positivt. Ett fokus i arbetet har därför varit att skapa en gemensam syn och förståelse för centrala robusthetsbegrepp.

Som ett led i att hantera den identifierade utmaningen ”avsaknad av standardiserade anläggningstekniker” har arbetsgruppen genomfört en förstudie om standardisering av anläggningstekniker under hösten 2013, se vidare nedan under ”Förstudie om

standardisering av anläggningstekniker”.

Arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet – mobilt bredband ett gemensamt ansvar

Arbetsgruppen Mobilt bredband i hela landet (Mobilgruppen) tillsattes i juni 2013 och slutredovisade i februari 2014. Göran Marby, generaldirektör för PTS och medlem i Bredbandsforums styrgrupp var ordförande för gruppen. Arbetet har inneburit att ta fram en gemensam problem- och målbild avseende frågan om ökad täckning och kapacitet i trådlösa internettjänster utifrån direktiven för gruppen samt att föreslå åtgärder för att öka täckning och kapacitet i tjänsterna. Som underlag fanns Bredbandsforums tidigare arbete samt Post- och telestyrelsens (PTS) förstudie.

Direktiven för arbetsgruppen angav att arbetet skulle inriktas på att:

 uppnå bredbandsmål

 möta efterfrågan på trådlösa internettjänster i stort

 öka täckning och kapacitet i trådlösa internettjänster på landsbygden, inbegripet modeller för privat-offentlig samverkan

 öka kunskapen om trådlösa bredbandstekniker, bl.a. funktionalitet i tjänster och samspelet med trådbunden bredbandsinfrastruktur och

 öka användarnas tillit till trådlös bredbandsinfrastruktur.

Arbetsgruppens deltagare har varit representanter från de fem mobiloperatörerna med egna nät i Sverige, företrädare för kommuner, län och regioner, Ericsson, Jämtland- Härjedalen Turism, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), PTS och Vattenfall. De av PTS och regionala aktörer anordnade dialogmötena om täckning under hösten 2013 har bidragit till gruppens arbete.

Mobilgruppen träffades vid fem tillfällen för att diskutera och enas om prioriterade åtgärder. Det kompletterades med möten och kommunikation med och mellan enskilda deltagare i arbetsgruppen och med referenspersoner till arbetsgruppen samt utbyte av

(11)

erfarenheter mellan Lantmäteriet och Mobilgruppen. Vidare diskussion kring

samverkansfrågor, bl.a. mobiloperatörers tillgång till andra aktörers infrastrukturer och olika aktörers nyttjande av infrastruktur med påverkan på annan infrastrukturägare.

En avgränsning i arbetet gjordes mot Konsumentverkets (KOV) och PTS pågående regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för mobiloperatörer att förbättra

informationen om mobila internettjänster till slutkunder bl.a. avseende täckningskartor.

En slutsats var att hushåll, företag och övriga verksamheter på landsbygden har liknande – och på grund av stora geografiska avstånd förmodligen större - behov av tillgång till tjänster via internet som de i tätorter. Tillgången kan vara avgörande för nyetablering, inflyttning och om man väljer att bo kvar. Behoven blir stundtals

påtagliga genom säsongsvariationer framför allt vad gäller besöksnäringen. Mobilitet i internettjänster är en förutsättning för vissa näringar som är särskilt viktiga för

landsbygden, bl.a. jord- och skogsbruk. Internettjänster via mobila nät medger utökad tillgänglighet exempelvis mobilt arbetssätt vilket i sin tur kan medföra ökad vistelse på landsbygden med följd att den blir mer levande.

En viktig utgångspunkt för Mobilgruppen har varit att tydligt beskriva användarnas upplevda täcknings- och kapacitetsproblem samt dess effekter för att bidra till ökad tillit till trådlösa internettjänster. Utifrån detta har arbetsgruppen föreslagit åtgärder i vilka bibehållandet av en affärsmässig utbyggnad har eftersträvats. Totalt har arbetsgruppen lagt 17 förslag av varierande påverkansgrad. Fyra av dessa har prioriterats då de bedöms ha störst effekt på kort sikt för utbyggnaden av trådlös bredbandsinfrastruktur. Dessa är:

 Ambitionen att alla som bor, verkar och vistas i Sverige bör ha tillgång till internettjänster där man är bör införas i Bredbandsstrategi för Sverige och en digital agenda för Sverige

 Bredbandskoordinatorer bör finnas i samtliga län, regioner och kommuner samt motsvarande funktion hos operatörer för att underlätta privat-offentlig samverkan i utbyggnaden av trådlösa nät

 PTS bör få i uppdrag att genom samverkan med berörda aktörer föreslå åtgärder för ökad täckning och kapacitet inomhus

 (Trådlös) bredbandsinfrastruktur bör beaktas tidigare än idag i kommunernas planering.

Mobilgruppen har också redogjort för trådlösa bredbandsteknikers bidrag till

måluppfyllsele samt allmänt eftersträvat att bidra till ökad kunskap om mobilt internet och tillhörande tekniker. Mobilgruppen har genom sitt arbete bidragit till att sätta fokus på trådlösa bredbandstekniker vilket var huvudsyftet med arbetsgruppen. Det har varit ett stort intresse kring arbetsgruppen. Det kommunikativa utbytet mellan olika

användare tillika aktörer - bl.a. genom dialogmötena - har varit stort vilket har bidragit till att arbetet redan har dragits igång på regional nivå. Detta arbete behöver nu stödjas.

(12)

14 (10) 22 (14)

5 (5)

Genomförda På gång

Inte genomförda

1.2 Forumets förslag genomförs

Målsättningen i verksamhetsplanen var att styrgruppen ska ha överblick av status och utveckling för de förslag som forumets arbetsgrupper ger.

Fokuserad uppföljning

Styrgruppen har beslutat att den kontinuerliga uppföljningen av arbetsgruppernas förslag särskilt ska fokusera på ett begränsat antal förslag. Dessa följs upp vid varje styrgruppsmöte genom att kansli utifrån input från styrgruppens medelemmar tar fram en översikt. Översikten innehåller arbetsgruppernas förslag, vidtagna åtgärder och utveckling sedan senaste styrgruppsmötet samt bedömd status för förslagens genomförande enligt trafikljusmodell.

Översikt genomförda förslag

Fram till och med 2013 har bredbandsforum avslutat nio arbetsgrupper som lagt 41 förslag. Av dessa hade 14 genomförts och ytterligare 22 påbörjats. Sammantaget kan konstateras att forumets förslag i hög grad är aktuella eller redan genomförda.

Antal förslag 2013 (Antal förslag 2012)

(13)

Genomförda förslag till och med 2013 (styrgruppsmötet den 7 februari 2014) är 1. Flertalet regioner/län har tagit fram bredbandsstrategier.

2. De affärsmässiga förutsättningarna för kanalisation har synliggjorts.

3. Berörda aktörer har presenterat en gemensam syn på hinder.

4. Kommunernas roll för utbyggnaden har uppmärksammats 5. Exempel på nytta av bredband har lyfts fram

6. Kommunalt bredbandsindex framtaget 7. Stadsnätens affärsvillkor har ensats

8. Standardisera anläggningstekniker för bredband 9. Svenska Kraftnät har bredband som uppdrag

10. PTS utvecklar ledningskollen som verktyg för samförläggning 11. En Bredbandsguide för kommuner har tagits fram

12. Förstudie kring digital process för marktillträde genomförd 13. Utmaningar för robusthet har identifierats

14. Beskrivning av byanätsprocess

Tre av de fem förslag som ännu inte påbörjats kommer från arbetsgruppen Mobilt bredband i hela landet och lades fram först i februari 2014. Det gäller förslagen om en ökad mobil ambition i Bredbandsstrategi för Sverige och den Digitala agendan, uppdrag till PTS att ta samlat grepp om inomhustäckning samt ett nytt tänk i planprocessen. Vidare har förslaget att ge Vattenfall ett uttalat ansvar för

bredbandsinfrastruktur inte genomförts. Det sista förslaget som inte hade påbörjats 2013 var att inrätta en ”helpdesk” för att hantera byanätsfrågor. Den frågan har dock Bredbandsforums styrgrupp adresserat 2014 genom att ge forumets kansli i uppdrag att ta fram förslag på en organisation för byanät.

Av de genomförda förslagen har nr. 8, 12, 13, 14 genomförts under 2013. Nedan följer kort om dessa förslag.

Förstudie om standardisering av anläggningstekniker

Som ett led i att hantera robusthetsgruppens identifierade utmaning ”avsaknad av standardiserade anläggningstekniker” genomfördes en förstudie om standardisering av anläggningstekniker under hösten 2013. Målet med förstudien har varit att identifiera branschens behov av standardisering inom anläggningstekniker för bredband.

Förstudien har genomförts i form av två workshops med representanter från ett antal olika branschaktörer. I workshoparna har aktörerna diskuterat nuvarande standarder inom olika områden och förslag på åtgärder kopplat till dessa standarder. Den

(14)

huvudsakliga slutsatsen av förstudien är att behovet inte främst är att stadardisera inom området, istället ser man ett större behov av att:

 Sprida kunskaper och erfarenheter kring alternativa förläggningsmetoder då kommuner inte litar på dessa metoder trots att de fungerar

 Ta fram en vägledning för anläggning av fiberoptiska bredbandsnät

 Ta fram en vägledning för val av material och teknik

 Snarare rensa bland befintliga standarder och konsolidera till en branschstandard än att uppfinna en helt ny standard

Förstudie kring digital process för marktillträde i kommuner genomförd

A-focus genomförde en förstudie om digital process för marktillträde i kommuner under andra kvartalet 2013. Studien visade att kommuner har mycket att tjäna på att digitalisera processen och i förlängningen kommer detta även bredbandsaktörer till gagn. Slutsatserna ligger i linje med det övriga arbete som bedrivs för att öka digitaliseringen inom områdena bygglov, plan- och fastighetsbildning samt geodata, i vilket SKL, Boverket och Lantmäteriet har nyckelroller.

Vägledning för Byanät

Med stöd av ett femtontal aktörer sammanställde Bredbandsforum en praktisk handledning för de byalag som är intresserade av att bygga egna bredbandsnät.10 På drygt 30 sidor beskrivs tillvägagångssätt i en steg för steg logik. Läsaren kan på så sätt få tips och checklistor i allt från att ta initiativ, till att etablera och genomföra

byggnation av ett byanät samt att slutligen driva nätet. Källmaterialet till skriften baseras på samtliga aktörers erfarenhet från operativt arbete med byanätsprojekt och kan därmed som ett stöd för hur byanäten bör byggas för att uppfylla de krav som olika aktörer har. Skriften har fått stort genomslag och spridning, drygt 8 000 tryckta kopior har spridits utöver nedladdningar. Det bidrar till en bättre grund för fortsatt arbete med bredbandsutbyggnad på landsbygden.

10 Tillgänglig på: http://www.bredbandivarldsklass.se/Vagledning-for-byanat/Vagledning-for-byanat---Bredband-pa- landsbygden/

(15)

1.3 Tillgång till bredband är en aktuell fråga

För att nå strategins mål arbetar Bredbandsforum bl.a. för att öka medvetenheten om och betydelsen av bredband på lokal, regional och nationell nivå. Bredbandsstrategin genomförande och Bredbandsforums verksamhet bygger på att engagemang,

erfarenheter och åsikter från många olika berörda. Ett fokusområde i verksamheten var därför att kommunicera bredbandsstrategin och bredbandsforums arbete och resultat.

Ambitionen var att öka kunskapen om innebörden i Bredbandsstrategin med betoning på de övergripande målsättningarna samt att öka kunskapen om de resultat som Bredbandsforum uppnår.

Bredbandsforums kommunikationsaktiviteter äger rum i ett antal olika kanaler. Genom att använda olika kommunikationskanaler som i sig är lämpade för olika typer av aktiviteter, blir möjligheterna större att nå ut till fler målgrupper med fler budskap.

Personliga möten

En viktigt och betydande del av kansliets arbete är att delta i och organisera olika möten och seminarier samt stötta initiativ runt om i landet för att höja vetskapen om bredbandsstrategin och forumet. Syftet är även att bidra till diskussion om

bredbandsbetydelse och hur det går att arbeta på regional och lokal nivå med att främja bredband i världsklass. Slutligen ger deltagandet nödvändig input till forumet i form av åsikter och kunskap. Bredbandsforum har därför genom kansliet deltagit i stort antal externa aktiviteter. Under 2013 har representanter för forumets kansli deltagit i 25 externa evenemang vid sidan av arbetet inom arbetsgrupperna, varav hälften som talare. Evenemangen har ägt rum på olika ställen i Sverige. Kansliet har även fortsatt arbetet med direktmöten med representanter för olika organisation som är intressenter i bredbandsfrågan. Detta har vidmakthållit en bred kontaktyta och understött att

bredbandsfrågan fått fortsatt synlighet.

Hemsida

Bredbandsforums kansli har under 2013 varit fortsatt aktiva på

www.bredbandivarldsklass.se . En målsättning för kansliet under året var att förenkla för intressenter av Bredbandsforum och Bredbandsstrategin att inhämta dels relevant information om ämnet bredband, dels aktuella nyheter och händelser. Exempel på vad som publicerats på hemsidan:

 Ett 30-tal nyheter och artiklar om olika ämnen som rör Bredbandsforum och Bredbandsstrategin, samt generell information om bredband och

bredbandsbyggnation

 En överskådlig och uttömmande beskrivning av Bredbandsforums arbetsgruppers arbete och resultat

 En ingång för byalag som bygger bredbandsinfrastruktur (www.fibertillbyn.nu)

(16)

 En ingång för kommuner som är engagerade i bredbandsfrågan och behöver stöd

Nyhetsbrev

Som ett led i arbetet med att kommunicera relevant information om händelser och nyheter om Bredbandsforum och Bredbandsstrategin fortsatte kansliet under 2013 med att i anslutning till styrgruppsmöten ge ut ett nyhetsbrev. Nyhetsbrev #7 gick ut till en sändlista på 600 adresser (jämfört med ca 150 för första brevet för två år sedan och 400 för fjärde brevet för ett år sedan). Under 2014 kommer nyhetsbrevet att utvecklas och eventuell förbättringspotential utvärderas.

Twitter

På Bredbandsforums twitter-konto (https://twitter.com/bredbandsforum) har kansliet möjlighet att kommunicera med intressenter om aktuella händelser. I tjänstens natur ligger möjligheten att diskutera, puffa för, och länka till händelser, resultat och åsikter av olika betydelse och med mer eller mindre genomslagskraft. Detta uppfyller väl ett av kansliets mål; att i extern kommunikation uppfattas som intresserade och

engagerade.

Bredbandsforums kansli har också medverkat till framtagandet av produkter, som på olika sätt leder till att bredband får mer medialt utrymme och uppfattas som en aktuell fråga.

Förstudie på villaområdet

Under 2013 genomförde Bredbandsforum en förstudie av villaområdet. Studien inkluderade en kvantitativ kartläggning av utbyggnaden till enfamiljshus, en

genomgång av byggnationsprocessen samt de utmaningar detta innebär för nätbyggare.

Studien fick stort genomslag och väckte intresse från en rad organisationer.11

Nya accessformer

Under 2013 uppmärksammade Bredbandsforum nya accessformer så som satellitbaserat bredband, vilket lanserats på kommersiell basis i Sverige.

Sammanställning jämförde satellit med uppkoppling via mobilt bredband och diskuterade även om satellit skulle kunna vara ett alternativ för landsbygden. Detta initierade en diskussion inom bland annat Hela Sverige ska leva, en organisation med ca 5 000 byalag som medlemmar om för- och nackdelar med olika

bredbandstekniker.12

11 Studien kan läsas här: http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/Fiber%20till%20villa%20-

%20en%20f%C3%B6rstudierapport%2020131002.pdf

12 Sammanställningen kan läsas här: http://www.bredbandivarldsklass.se/Om- Bredbandsforum/Nyheter/Nyhetsarkiv/Satellit--Battre-an-mobilt-bredband/

(17)

Bredbandsbehovet för tjänster

Under 2013 sammanställde Bredbandsforum uppgifter om kapacitetskraven hos olika tjänster och hur behovet av att vara uppkopplad, oftare, under längre tid och med fler applikationer samtidigt skapar ett påtagligt bandbreddsbehov. Genom att allt fler är uppkopplade samtidigt ökar förbrukningen av datatrafik per person vilket innebär att hushåll som idag enbart förlitar sig på mobilt bredband bör försöka avlasta sin uppkoppling i syfte att inte slå i abonnemangens datatak. Uppgifter från

sammanställningen låg bland annat till grund för en serie om hastighet och kapacitet i dagspressen.13

Deltagande i regionala dialogmöten om mobiltäckning

Under 2013 deltog Bredbandsforum i samtliga regionala dialogmöten om

mobiltäckning som anordnades av PTS i samarbete med regionala aktörer. Mötena hade stor relevans för den pågående arbetsgruppen Mobilt bredband i hela landet och gav en möjlighet för denna arbetsgrupp att få direkt kontakt med olika användare och användargrupper för att kunna bilda sig en uppfattning om de upplevda problemen med bristande täckning och kapacitet i mobila internettjänster. Genom dessa möten fick forumet även en möjlighet att berätta om sin verksamhet samt få fördjupad kunskap om olika intressenter vilket ger ett bra underlag inför tillsättningen av nya arbetsgrupper.

Bredbandskartan

Bredbandskartan är en webbtjänst som utvecklats av PTS och Bredbandsforum, och som på ett enkelt sätt visar tillgången till bredband i Sverige.

Kartan visar bland annat tillgången till fast bredband för hushåll och arbetsställen runt om i landet, på nationell, regional och kommunal nivå. Under 2013 har

Bredbandskartan uppdaterats med nya funktioner, bland annat en karta över vilka områden i Sverige som har en bredbandsstrategi. Bredbandsforums kansli är fortsatt delaktiga i utvecklingen och utformningen av Bredbandskartan.

Resultatbedömning

En målsättning för året var att öka kunskapen om Bredbandsforums arbete och Bredbandsstrategin, samt att sätta tillgången till bredband på agendan. Sammantaget bedömer vi att ovanstående aktiviteter i form av löpande kommunikation i egna kanaler, samt framtagande av kommunikativa produkter, antagligen har ökat

kunskapen om bredband, Bredbandsstrategin och Bredbandsforum, samt definitivt ökat möjligheterna till att ta del av kunskapen.

13 Sammanställningen kan läsas här: http://www.bredbandivarldsklass.se/Om- Bredbandsforum/Nyheter/Nyhetsarkiv/Olika-tjanster-kraver-olika-accesstekniker/

(18)

1.4 Kansliets roll och verksamhet har utvecklats

Kansliet sköter bredbandsforums löpande verksamhet. Hur kansliet fungerar är därför avgörande för bredbandsforum. Ett fokusområde i verksamhetsplanen var att bibehålla och utveckla ett kompetent och engagerat kansli med målet att arbetsgrupperna, Styrgruppen, Regeringskansliet (Näringsdepartementet) ska ha förtroende för kansliet och vara nöjda med dess verksamhet. En vidare målsättning var att kansliet ska ha har en god förmåga att kunna hantera kontakter med intressenter i bredbandsfrågan och snabbt svara upp mot frågor och initiativ som kommer upp samt leverera resultat.

Stöd till arbetsgrupper, styrgrupp och Regeringskansliet (Näringsdepartementet)

Bredbandsforums kansli har till uppgift att driva forumets löpande verksamhet. En stor del av arbetet består i stöd till de fyra arbetsgrupper som varit verksamma under året enligt ovan. Under 2013 har arbetsgrupperna Byanätsgruppen och Robusthetsgruppen avslutats. Bägge levererade enligt direktiv och gruppernas omdöme om stödet från kansliet var mycket positivt.

Kansliet stödjer även Regeringskansliet (Näringsdepartementet) med förberedelser och genomförande av styrgruppens möten och i frågor som behandlas av forumet. Det gäller inte minst kompetens och underlag avseende bredbandsbehov, stödutformning och behov av att förenkla administration.

Under hösten intervjuade kansliet styrgruppens medlemmar för att ta in synpunkter på forumets arbete och framtida inriktning. Kansliet fick genomgående positiv

återkoppling på dess arbete.

God förmåga att hantera uppkomna frågor

Bredbandsforum och dess kansli bygger genom arbetet i de olika sakområden som är i fokus upp kompetens och kontakter på området. Det medför att många aktörer vänder sig till forumet med frågor. Inriktningen är då att faktiskt försöka ge svar eller hänvisa till någon som kan ge svar. Ett tydligt exempel för 2013 är frågor kring stödhantering, stödbehov och byanätsprocesser. Här har Bredbandsforum aktivt deltagit i

förberedelserna kring ett nytt bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet. Forumets arbete har i stor utsträckning bidragit till det innehåll som finns presenterat i

Jordbruksverkets tekniska underlag till nytt landsbygdsprogram. Detta inkluderar både beskrivning av tillståndet på landsbygden avseende bredbandstillgång, efterfrågan och stödhantering.14

14 Underlaget finns att läsa här:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.7cc87f191379870d4318000846/1338444274897/Tekniskt+underlag+Land sbygdsprogram+2014-2020.pdf

(19)

Bredbandsforum har också bistått Tillväxtverket i arbetet med utformning av nästa strukturfondsprogram. Forumet har bidragit med kunskapsunderlag angående regionala skillnader att bygga ut infrastruktur, hur olika bredbandsstöd kan bidra till att

komplettera varandra och även gett förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsinsatser.

Bredbandsforum har vidare under året varit bollplank för regionala bredbandsstrategier och bistått länsstyrelser och regioner i upplägg och innehåll.

Under 2013 medverkade Bredbandsforum som expert i den av regeringen tillsatta bredbandsutredningen. Inom ramen för utredningsarbetet har Bredbandforum kunnat bistå med specialistkunskap angående hur bredbandsarbetet i landet fungerar och de utmaningar som möter framförallt byalag. Bidraget i utredningen var substantiellt och avgörande för flera av de förslag som kom att presenteras.

(20)

Näringsdepartementet

(Regeringskansliet)

Styrgrupp

Arbetsgrupp X

Kansli

(PTS)

Arbetsgrupp Y

Arbetsgrupp Z

Regeringen

2 Organisation och ekonomi

2.1 Organisation

Nedanstående figur ger en översikt av ansvar och organisation vid bredbandsforum.

(21)

Regeringen och Näringsdepartementet

Regeringen har beslutat om bredbandsstrategi för Sverige och tillsatt Bredbandsforum.

Statsrådet Anna-Karin Hatt är utsedd av regeringen till ordförande för forumets styrgrupp och regeringen har bemyndigat henne att utse ledamöterna i styrgruppen.

Näringsdepartementet (Regeringskansliet) har övergripande ansvar för forumets arbete och ansvarar för forumets styrgrupp.

PTS har regeringens uppdrag att svara för forumets kansli. Verksamheten finansieras genom anslag.

Styrgruppen

Bredbandsforums styrgrupp består av ledamöter från olika nyckelaktörer utsedda av stadsrådet Anna-Karin Hatt. I styrgruppen ingår Jimmy Ahlstrand, vid SVT, Linus Jönsson, Net1, Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen, Ann-Marie Fransson, IT &

Telekomföretagen, Malin Frenning, TeliaSonera, Mats Lundquist, Telenor Sverige, Mattias Grafström, Telekområdgivarna, Carola Gunnarsson, Sveriges kommuner och Landssting, Göran Marby Post- och telestyrelsen, Eva-Marie Marklund, AC-Net, Ann Emilsson, Ericsson, Åsa Odell, Lantbrukarnas Riksförbund, Peder Ramel 3, Stefan Backman Tele2 och Max Falk, Västra Götalandsregionen.

Ledamöterna är personligt förordnade och företräder sin organisation i styrgruppen.

Styrgruppen styr forumets huvudsakliga inriktning främst genom beslut om att tillsätta arbetsgrupper samt direktiv för dessa. Styrgruppen är mottagare av förslag från arbetsgrupper och följer upp genomförande av förslagen.

Arbetsgrupper

Styrgruppen tillsätter arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp har ett särskilt direktiv med ett tidsbegränsat uppdrag. Arbetsgrupper leds av en ordförande som utses av styrgruppen.

Ordföranden bör ingå i styrgruppen. Arbetsgruppens ordförande ansvarar för arbetets genomförande och återrapportering till styrgruppen och slutleverens enligt gruppens direktiv. Ordföranden ansvarar för att utse deltagare i arbetsgrupper, hur arbetet organiseras samt för gruppens externa kommunikation.

Kansliet

Bredbandsforums kansli ansvarar för det löpande arbetet i Bredbandsforum. Post- och telestyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för kansli. Forumets verksamhet och ekonomi stäms av med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) genom

verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och löpande avstämningar.

Kansliet består av 5 personer och är organiserat med en ansvarig chef, tre projektledare med ansvar för bl.a. arbetsgrupper samt en kommunikationsansvarig. Budgeten för 2013 var 7,5 miljoner kronor.

(22)

2.2 Ekonomi

PTS har regeringens uppdrag att fortsatt ansvara för att det finns ett kansli vid myndigheten som stödjer arbetet i Bredbandsforum (regeringens beslut den 15 december 2012, N20126425/ITP). Myndigheten har för verksamheten under 2013 beviljats 7 500 000 kr. Medlen har använts enligt följande.

Beskrivning Belopp (tkr) Kommentar

Lön 3646

Övriga kostnader 1 702 Se specifikation nedan

OH 2 156 Kostnader och intäkter

Totala kostnader 7 504

Totala intäkter 7 500 Beviljat bidrag

Ej förbrukade medel 0 Att återbetala

Kontogrupp Utfall (tkr) – kommer

kompletteras

432 Traktamente/bilersättning 1 974

48 Utbildning 59 674

49 Övriga personalkostnader 2 002

50 Lokalkostnader 14 798

551 Hotell/Resor Sverige 62 715

552 Representation, extern 7710

553 Info/annonser 73208

555 Konferenskostnader 10 692

561 Förbrukningsinventarier 9 918

562 Trycksaker/Papper 12 823

572 Datatjänster/Licenser 233 638

574 Postkostnader 10 800

575 Telekostnader 21 289

577 Varutransporter 2 440

578 Konsulter (exkl. data) 1 178 412

Total 1 702 092

(23)

41%

15%

20%

24%

Arbetsgrupper Kommunikation Styrgrupp

Övrigt

Under Arbetsgrupper faller forumets kostnader för dessa som regel inkluderande framtagande av direktiv och projektutvärdering.

Under Kommunikation faller forumets löpande kommunikation genom hemsida, twitter och nyhetsbrev. Vidare ingår kostnader för kansliets medverkan vid konferenser och dylikt runt om i landet. Här ingår även bredbandsforums del av utveckling av Bredbandskartan.

Under Styrgrupp faller kansliets arbete med att förbereda och genomföra styrgruppens möten. Här faller också genomförande av specifika uppdrag från styrgruppen. Under 2013 avser detta exempelvis ett uppdrag rörande anläggningtekniker och att ta fram en villaförstudie. Slutligen faller här kostnader för att ta fram underlag till

Näringsdepartementet med koppling till Bredbandsstrategin.

Övrigt täcker resterande kostander. Bland dessa ingår kostnader för löpande utveckling av verksamheten och administration. Det ingår även arbete i sak som inte faller in under andra kategorier. Under 2013 var forumets kansli bland annat representerat i PTS arbete med att utveckla ledningskollen för att främja samförläggning.

Fördelning av Bredbandsforums kostnader 2013 ( %)

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :