MARKNADSINSIKT
Mars 2015
Aktiemarknaden fortsätter sin starka trend och bara i år har stockholmsbörsen nu stigit med drygt 15 procent.
Efter en exceptionellt stark börsuppgång väljer vi nu att vikta ned aktierisken något i portföljerna. Riksbanken som i februari fattade ett historiskt beslut om negativ styrränta slog i dagarna till igen med en ytterligare sänkning, kan det komma mera? Läs mer om detta under avsnittet extra insikt.
MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktie- marknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell.
Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.
Världens ledande aktiemarknader fortsätter att stiga och flera noterade all time high i februari. Europa gick starkt, Frankrike och Storbritannien steg nära 7,3 procent följt av Tyskland som stannade på 7,0 procent. Vidare gick Japan upp 6,9 procent medan USA avkastade 6,6 procent. På tillväxt- marknaderna var utvecklingen mer blandad. Ryssland var bäst med en uppgång om 23,8 procent, Kina förblev oförän- drad samtidigt som Turkiet föll 8,4 procent (allt uttryckt i svenska kronor).
På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med 7,7 procent och index för småbolag 11,0 procent. På sektornivå steg åtta av Stockholmsbörsens nio sektorer.
Industrisektorn ledde uppgången och steg 10,3 procent följt av Råvarusektorn som gick upp 9,5 procent. I botten åter- fanns Telekommunikationssektorn med en samlad nedgång om 1,2 procent.
Under februari månad meddelade Riksbanken att man sänker reporäntan till -0,10 procent. Dessutom offentlig- gjordes ett program för ”kvantitativa lättnader” i form av köp av statsobligationer för 10 miljarder kronor. Sänkningen på tio punkter var i och för sig inte särskilt stor, inte heller obli- gationsköpen var särskilt omfattande, men Riksbanken var tydlig med att såväl ytterligare räntesänkningar som utökade obligationsköp kan bli aktuella om så skulle behövas. Detta blev sen också verklighet på ett extrainsatt riksbanksmöte
den 18 mars. Reaktionen på aktiemarknaden blev klart positiv. Investerarna tycks ha diskonterat att Riksbanken ska hålla realräntorna låga och kronan svag under överskådlig tid.
Den tioåriga svenska statsobligationsräntan föll först under februari, men vände upp mot mitten av månaden. Månaden slutade med en uppgång på sju punkter till 0,71 procent.
Den svenska kronan försvagades med 0,2 procent mot euron och 0,8 procent mot USA-dollarn.
Februari månads inköpschefsindex för tillverkningsindu- strin steg i Kina och Storbritannien. EMU:s index förblev oförändrat medan Japan och USA noterades lägre. Kina låg trots uppgången kvar under 50, medan övriga index befinner sig i tillväxtzonen. Motsvarande svenska inköpschefsindex föll något och uppvisade ett värde på 53,3 för februari, att jämföra med 55,1 föregående månad.
Portföljerna
Vi gör en generell nedjustering av risken i portföljerna. Vi minskar den globala aktieandelen med 5 procentenheter till förmån för alternativa placeringar i samtliga portföljer. Till följd av den extremt låga räntan sänker vi också exponer- ingen mot företagsobligationer till förmån för alternativa investeringar. Risken justeras även ned genom att minska högbeta förvaltaren Catella Reavinst till förmån för mer värdeinriktade Carnegie Sverige. Ny fond är Catella Nordic L/S Equity R.
FOND INSIKT
Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 50%
15%
5%
Offensiva portföljen
Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv 70%
10%
20%
Försiktiga portföljen
Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 30%
20% 20%
Basportföljen
Produktförslag
Fördelning Offensiv Bas Försiktig Betyg
Globala aktiefonder
Swedbank Robur Globalfond 25,00% 25,00% 15,00%
Svenska aktiefonder
Catella Reavinst 10,00% 7,00% 4,00%
Carnegie Sverigefond 10,00% 8,00% 6,00%
Tillväxtmarknadsfonder
Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00%
Alternativa investeringar
Catella Hedge 10,00% 15,00% 13,00% Saknar rating
Catella Nordic L/S Equity R 15,00% 15,00% 12,00% Saknar rating
Räntefonder
Catella Avkastning 0,00% 10,00% 25,00%
Carnegie Corporate Bond 10,00% 0% 0%
Indecap Guide Företagsobl.fond 0,00% 15,00% 25% Saknar rating
Betyg hämtade från morningstar.se
6
Swedbank Robur Globalfond Placeringsinriktning
Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i före- tag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige.
Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden.
Riskmått Risk 6 av 7
Catella Reavinstfond Placeringsinriktning
Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normal- fallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktie- urval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren.
Riskmått Risk 6 av 7
6
Sparbanken Tillväxt Placeringsinriktning
Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknads- fonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de under- liggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens till- gångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa ut- vecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), om- räknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut. Riskmått Risk 6 av 7
6
Catella Hedgefond HF Placeringsinriktning
Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamark- naderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv.
Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och sam- variation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvalt- ningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. För- valtningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index.
Riskmått Risk 3 av 7
3
Catella Avkastning Placeringsinriktning
Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Mål- sättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex. Riskmått Risk 2 av 7
2
Carnegie Sverigefond Placeringsinriktning
Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noter- ade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. Riskmått: Risk 7 av 7
7
Carnegie Corporate Bond Placeringsinriktning
Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värde- papper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som mål- sättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder.
Riskmått Risk 2 av 7
2
Indecap Guide Företagsobligation C Placeringsinriktning
Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid över- stiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuer- lig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering med god riskspridning. Riskmått Risk 3 av 7
3
Catella Nordic Long/Shot Placeringsinriktning
Catella Nordic Long Short Equity är en alternativ aktiefond som strävar efter att konsekvent leverera en positiv avkast- ning där utbytet mellan avkastning och risk, den riskjusterade avkastningen skall var konkurrenskraftig. Målet är att förvalta en aktieportfölj som ger andelsägare en positiv avkastning i både upp- och nedgående marknad genom att portföljen har hög korrelation med aktiemarknaden i en uppgående marknad och låg korrelation i en edgående marknad. Fonden investerar främst i aktier noterade på de nordiska börserna.
Riskmått Risk 4 av 7
4
RÄNTE INSIKT
Räntorna har rört sig en hel del både uppåt och nedåt, i Sverige och i omvärlden, de senaste veckorna. Även på aktie- och valutamarknaderna har det varit lite större rörelser än vanligt. I USA har en stark arbetsmarknad och förväntningar om att amerikanska centralbanken (Fed) senare i år kommer att höja styrräntan medfört att de längre marknadsräntorna varit i en uppåtgående trend sedan slutet av januari. Under samma period har tyska räntor istället legat still på rekordlåga nivåer. Europeiska räntor fick till och med en liten skjuts nedåt i början av mars när den Europeiska centralbanken (ECB) inledde sina ”kvantitativa lättnader”, dvs banken började köpa upp obligationer med syfte att pressa ned långräntorna. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan låg under 0,5 procent i mitten av februari, steg sedan upp till 0,85 procent i början av mars, för att sedan falla tillbaka till 0,6 procent i dagsläget.
Spretande omvärld, större ränterörelser
Fortfarande är det låg inflation, låga inflationsförväntningar och förväntningar om ihållande räntestimulanser från central- bankerna som håller nere räntenivåerna. Den ekonomiska tillväxten hålls uppe ganska väl i vissa länder, t.ex. i USA och Sverige, men är svag i andra länder. Fortfarande finns det en hel del risker för främst Europa i form av Ukraina-konflikten och Greklands problem. Det lägre oljepriset, räntestimulan- serna och den svagare euron är dock välbehövligt bränsle för euroekonomierna. Även i Asien spretar konjunkturutsikterna en del. I det stora och viktiga Kina syns en liten inbromsning i både tillväxt och inflation och centralbanken har redan agerat med räntesänkningar. Sammantaget spretar således ränte- och konjunkturutsikterna en del i omvärlden.
Förmodligen får vi vänja oss vid lite större rörelser på finansmarknaderna framöver än vad vi sett de senaste åren.
Omvärldsläget bidrar till detta. Även om vi fortfarande räknar med att räntemarknadens fokus på deflationsrisker är på väg att avta och att räntenivåerna långsiktigt är på väg uppåt så kommer det därför säkert att komma tillfälliga nedgångar under resans gång.
Blandat utfall
Riksbankens fokus på att till varje pris återföra inflation och inflationsförväntningar till inflationsmålets tvåprocentsnivå verkar kvarstå. Mycket i den svenska ekonomin går åt rätt håll, senaste BNP-statistiken var lite bättre än väntat, syssel- sättningen fortsätter öka och bostadspriserna stiger i snabb takt. Det senaste inflationsutfallet var något högre än väntat och inflationsförväntningarna bland aktörerna på ränte- marknaden har vänt uppåt de senaste veckorna. Både förväntningar och utfall ligger dock fortfarande en bra bit under 2 procent. Förväntningarna bland andra aktörer har
Låg inflation, låga inflationsförväntningar och förväntningar om långvariga stimulanser från Riksbanken håller nere räntenivåerna. Vi räknar med att boräntorna kommer att fortsätta vara låga året ut. Så småningom bör dock stigande inflation pressa upp förväntningarna och därmed även räntorna. Utifrån våra prognoser och antagande är det i dagsläget billigt att välja långa räntebindningstider.
inte heller påverkats märkbart. Bland arbetsmarknadens parter har förväntningarna på framtida löneökningar till och med sjunkit, enligt de senaste mätningarna. Lägger vi till att kronan är 4-5 procent starkare mot euron än vid Riksbankens senaste räntemöte i mitten av februari så är det osäkert om Riksbanksdirektionen är helt nöjd med utvecklingen.
Vi bedömer fortfarande att de kommande månadernas inflationsutfall blir avgörande för om de sex Riksbankschef- erna kommer med ytterligare stimulanser eller inte. Över- raskar inflationen på nedsidan så kommer det sannolikt mer stimulans i form av ännu lägre styrränta, utökade obliga- tionsköp och möjligen riktad företagsutlåning via bankerna.
Kronans utveckling är viktig för inflationen, vilket påpekats av Riksbanken vid flera tillfällen den senaste tiden. Vi tror dock att det krävs en betydligt skarpare kronförstärkning, än den som varit hittills, för att Riksbanken ska känna sig tvungen att agera.
Oförändrad ränteprognos
Vårt huvudscenario utesluter inte helt ytterligare en mindre räntesänkning och utökade obligationsköp från Riksbanken under våren och sommaren men vår bedömning är att even- tuella åtgärder inte kommer att få några större effekter på marknadsräntorna. Vi räknar med att styrräntan återförs till noll under hösten 2016, då inflationen enligt Konsument- prisindex (KPI) bör ha nått 2 procent samtidigt som underlig- gande inflation (KPIF) då har legat över 1,5 procent i nästan ett år. Vi räknar med att styrräntan ligger på 0,25 procent i slutet av 2016 och att Riksbanken sedan rullar på med rän- tehöjningar i en takt kring en procenthet om året. Vi bedömer fortfarande att 3,75 procent är en långsiktig neutral rän- tenivå, där styrräntan borde ligga när ekonomin är i balans och inflationen är i linje med målet. Denna nivå räknar vi med nås i slutet av 2020.
Dagens långa marknadsräntor avspeglar förväntningar om att Riksbanken kommer att ta väldigt lång tid på sig att justera upp styrräntan, prissättningen indikerar att marknaden räknar med att 1 procent inte kommer att nås förrän 2020. Den genomsnittliga inflationen under de kom- mande fem–tio åren väntas, enligt räntesättningen, komma att bli någonstans kring 1,1-1,3 procent, väl under infla- tionsmålet. Om marknadsaktörerna börjar räkna med att det faktiska utfallet för Riksbankens styrränta och inflationen kan hamna någonstans i närheten av vår prognos i stället så kommer de långa räntorna att stiga. Vi räknar inte med att se någon större omsvängning på kort sikt men under 2016 bör räntemarknaden börja räkna med mer inflation och fler räntehöjningar från Riksbanken. Då kommer även de långa marknadsräntorna att gå upp.
Forts nästa sida
Fortsatt låg ränta
Genomsnittsränta från den 1 juni
När det gäller de riskpremier som påverkar bankernas finansi- eringskostnader så räknar vi inte med att de kommer att för- ändras nämnvärt, vare sig på kort eller lång sikt. För många banker är inlåning från privatpersoner och företag en viktig finansieringskälla och med inlåningsräntor som redan är på noll procent blir det svårt att sänka kostnaden för denna finansiering ytterligare. Det innebär att genomslaget till bolåneräntorna av ytterligare Riksbankssänkningar kan bli begränsade. Från och med 1 juni kommer varje bolångivare att redovisa den faktiska snittränta som kunderna erbjudits den senaste månaden. Det är svårt att förutsäga vad detta kommer att innebära för prissättningen och konkurrensen.
Sannolikt kommer dock listräntan på sikt att förlora en del av sin status som riktmärke för bolåneräntorna. Möjligen kan det även leda till att priskonkurrensen ökar men då behövs förmodligen ytterligare krav på transparens.
Billigt att binda men ingen brådska
Vår sammantagna bedömning är, precis som i förra Boränte- nytt, att bolåneräntorna sannolikt ligger kvar på nuvarande nivåer året ut. Under 2016 bör de dock börja stiga, uppgån- gen kommer tidigare och blir snabbare på den långa sidan än på den korta. Tremånadersräntan, som är den vanligaste, väntas passera 2,50 procent i början av 2017 och sedan
fortsätta stiga i samma takt som styrräntan. I slutet av 2020 når den 5,40 procent, som är vår skattning av den långsiktigt neutrala nivån, där den antas ligga kvar.
Slår våra prognoser och antaganden kring tremånadersrän- tans framtida utveckling in så kommer det att väga ganska jämnt mellan tremånadersräntan och räntebindningstiderna på ett till tre år. För de längre räntebindningstiderna blir däre- mot fördelen för de bundna räntorna mer markant. Den fem- åriga boräntan beräknas ligga 0,7 procentenheter under vad den genomsnittliga tremånadersräntan kommer att bli under de kommande fem åren. Sannolikheten att fyra- och femåriga räntor blir ett bättre val än tremånadersräntan uppskattas ligga strax över 60 procent.
Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och för den försiktige kan det därför vara läge att slå till nu och välja långa räntebindningstider. Att binda på längre tid kan visa sig bli en ganska billig försäkring mot en oväntad ränteuppgång även om ränteutvecklingen inte blir den väntade. Den som är mer riskbenägen, har goda marginaler i sin ekonomi och kanske inte är övertygad om att räntorna på sikt kommer att stiga kan naturligtvis välja kortaste räntebindningstiden och avvakta. Val av räntebindningstider är ett högst individuellt val men för de allra flesta passar nog ett upplägg som ligger mellan dessa extremer, kanske med en del rörligt, en del bun- det på kortare tid och en del bundet på längre tid, väldigt väl.
Forts fr föregående sida
källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 3 2015 18 mars 2015 Juni 2015 Dec 2015 Juni 2016 Dec 2016 Dec 2017
3 mån 1,99 1,99 1,99 2,10 2,40 3,50
2 år 1,99 1,99 1,99 2,40 2,90 4,30
5 år 2,49 2,49 2,49 3,25 4,00 5,00
Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider
Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 18 februari inom parentes.
AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR
Instrument Senast 31/12 Reporänta -0,25% 0,00%
STIBOR 3M -0,089% 0,26%
Stadsobl Sv 10 år 0,47 % 0,93%
Räntor
Instrument Senast YTD %
OMX 30 1 706 + 16,52
Dow Jones 18 030 + 1,10
DAX 30 10 948 + 11,65
Nikkei 225 19 476 + 11,61 DJ World 329,23 + 2,60
Aktieindex
Instrument Senast YTD %
USD/SEK 8,67 + 10,85
EUR/SEK 9,27 - 2,17
GBP/SEK 12,87 + 5,16
DKK/SEK 1,24 - 2,22
Valutor
Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 53,17 - 7,35 Koppar 3M $ 5 675 - 9,52 Zink 3M $ 2 006 - 6,741
Guld $ 1 162 + 1,79
Råvaror
Noteringar per 2015-03-19
EXTRA INSIKT
Christoffer Enander
SPAREKONOM
Riksbanken slår till igen
Riksbanken valde i onsdags att på ett extrainsatt möte sänka den svenska styrräntan med ytterligare 15 punkter till -0,25.
Det hade funnits spekulationer i marknaden om att en ytter- ligare räntesänkning fanns på kartan men det var lång ifrån konsensus att den skulle komma så fort eller bli så stor.
Som jag skrev i senaste marknadsinsikt så ska Riksbankens beslut ses helt i ljuset av den europeiska centralbanken ECBs agerande och hur deras massiva stimulansåtgärder påverkat växelkursen för euron. De senaste veckorna har vi i takt med att kronan stärks med nästan 50 öre mot euron kunnat lys- sna till allt mer irriterade tongångar från riksbanksledamöter som när vice riksbankschefen Per Jansson i en intervju kon- staterade att ”i synnerhet kronans växelkurs mot euron kom- mer att vara i fokus för Riksbankens policydiskussioner.”
Räntesänkningen fick hur som helst genast effekt på valutamarknaden där den svenska kronan försvagades mot samtliga stora valutor och en Euro kostar i skrivande stund återigen 9,30 från att under de senaste två veckorna ha handlats ned mot 9 kronor. Svenska kronan tappade även rejält mot den amerikanska dollarn och handlades efter räntesänkingen till som högst till 8,82 USD/SEK för att sedan stabiliseras på nivåer runt 8,70. På 12 månader har därmed den amerikanska dollarn stärkts med över 37 procent mot kronan vilket gjort att stora delar av svensk exportoindustri, men också svenska sparare i amerikafonder haft anledning att jubla.
Just exportindustrins medvind av en svagare svensk krona kombinerat med sjunkande räntor gjorde att börsen tog ett glädjeskutt på närmare 2 procent på räntesänkiningen.
Givna vinnare på den svaga kronan är företag med en tung kostnadsmassa i kronor och intäkter nästan uteslutande i USD eller Euro, ett typexempel är svensk skogsindustri, men också många verkstadsbolag. Fastighetsbolagen vars största kostnad ofta är finansiering har också all anledning att glädjas över den låga räntan.
Hur kommer då riksbanken att agera framöver? Som jag skrev i förra numret så är jag övertygad att den bästa ledtråden till riksbankens agerande den närmaste tiden är att följa ECBs agerande och att hålla kolla på den svenska kro- nans utveckling. Lyssnar man på riksbanken kommunikation så blir det tydligt att valutan är det nya fokusområdet. Bak- grunden till detta är att just valutakursen utgör riksbankens enda egentliga möjlighet att kortsiktigt styra inflationen genom prisutvecklingen på importerade varor. Andra viktiga frågor såsom skuldsättning och prisbubblor på bostads- marknaden har riksbanken med all önskvärd tydlighet sedan ungefär ett år tillbaka skickat vidare till politikerna, där den ju faktiskt hör hemma. Stefan Ingves konstaterade på bästa sändningstid i aktuellt att politikerna trots allt sitter på beslu- tanderätten om såväl ränteavdrag som fastighetsbeskattning, två mycket precisa verktyg ifall man på allvar vill dämpa låner- ally och attraktionskraften i fastighetsspekulation.
Slutligen då, kommer räntesänkingen göra att vi får se negativ inlåningsränta på bankernas sparkonto? Nej, det är i dagsläget inte troligt att vi som privatpersoner kommer att mötas av negativ inlåningsränta. Konsekvenserna av en sådan ordning är alltför svåröverblickbar i termer av exempel- vis efterfrågan på kontanter och allt vad ett sådant beslut skulle föra med sig. Större företag däremot med omfattande penningflöden kan redan idag tvingas betala för att hålla stora summor likvida medel på konton, och den trenden lär förstås fortsätta i och med det extrema läget med negativa styrräntor. Man kan dock konstatera att det nu blir viktigare än någonsin att se över sitt räntesparande.
AKTIE INSIKT
Noteringar per 2015-03-19
Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighets- aktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde.
Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp.
Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de sen- aste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företag- ets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska system- bolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kop- parbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder.
Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knap- past billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expan- sionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett saftigt bud. Den senaste rapporten bekräftade en god vinst och försäljningsutveckling som nu dessutom förstärks av en svagare svensk krona. Bolaget beslutade även om höjd aktieutdelning Trots att aktien har stigit nästan 50 procent sen vår första köprekommendation väljer vi att hålla fast vid denna eftersom vi ser långsiktiga kvalitéer hos bolaget.
Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är stor- ägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA.
Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså in- direkt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden
värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 158kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,2 pro- cent. tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 178kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 150kr. Årets utdelning höjs till 6,25kr vilket ger en direktavkastning på goda 4 procent.
Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkonjunk- tur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärder- ing. Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning.
Den senaste tidens börsuppgång har drivit upp Sandviks aktie väl över 90 kronor, samtidigt syns ingen riktigt robust återhämtning i gruvsektorn varför vi väljer att sänka rekom- mendationen till neautral.
HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år upp- visat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rap- porten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbran- schen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nästan 6 procent till dagens aktiekurs.
Peab: Byggföretaget Peab gick igenom ett tungt 2013 med nedskrivningar i flera stora byggprojekt. Under innevarande år har dock mycket krut lagts på att styra upp interna proces- ser och att öka lönsamheten. Nye VDn Jesper Göransson har
Forts nästa sida
Bolag Kurs SEK Rekommendation
Atrium Ljungberg 130,60 Neutral Kopparbergs bryggeri 102,50 Köp Industrivärden C 160,10 Köp
Sandvik 96,45 Neutral
HIQ International 43,90 Köp
Peab 67,30 Köp
Scandi Standard 53,25 Köp
SSAB B 39,99 Köp
Elekta 79,25 Köp
Eniro 2,18 Sälj
PA Resources 1,20 Sälj
Christoffer Enander
SPAREKONOM
drivit igenom ett stort besparingsprogram där 100 tjänste- män fått gå och 350 Mkr ska sparas per år form 2014. Med sin svaga historik är Peab idag det lägst värderade av de tre stora byggbolagen. Bolaget rapporterade senast en stigande orderstock och ifall vi antar en hygglig byggkonjunktur för kommande år och samtidigt konstaterar att Peab har 80 procent av sin affär i Sverige så ser aktien ganska intressant ut. Dessutom förväntas en utdelning de närmaste åren som ger runt 4 procent direktavkastning.
Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restau- rangkedjan McDonalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som del i en väldiversifierad aktieportfölj.
I rapporten från tredje kvartalet framkom att bolaget tappat ett lönsamt kontrakt med ICA i Norge vilket påverkar resultatet negativt. Beskedet har fått aktien att falla drygt 15 procent på en månad, men underliggande verksamhet går bra och vår långsiktiga syn på bolaget har inte förändrats.
Elekta: Företaget som är ett globalt medicinteknikbolag och bl a tillverkar strålknivar för canceroperationer var under många år en tillväxtraket och aktien steg som en sol på börs- himlen. Efter flera vinstvarningar och missade försäljnings- prognoser bröts den fina börssviten under 2013 och aktien rasade från toppnivåer runt 110kr ned till som lägst 64 kr.
I dagsläget handlas Elekta runt 85kr och tillväxtförväntning- arna har kommit ner rejält varför vi bedömer att det kan vara läge att plocka in aktien. Det räcker framöver med ganska modesta tillväxttal för att bolaget ska överaska och långsik- tigt är Elektas nisch mot hälsovård högintressant. Inte minst då det finns betydande möjligheter på tillväxtmarknader som Kina. Bolaget gav senast en utdelning på 2kr/aktie.
SSAB: Den svenska ståltillverkaren SSAB har likt alla andra ståltillverkare kämpat i hård motvind sedan finanskrisen.
Överutbud på stålmarknaden med tuffa prisförhandlingar samt ett järnmalmspris som stundtals slagit rekordnivåer har varit några av problemen bolaget tvingats kämpa med.
Bolaget har inte heller gjort sina aktieägare glada, på fem år har aktien rasat med 70 procent och handlas idag nära bottennivåer strax under 40kr. Vän av ordnigen ställer sig förstås frågan varför skulle man vilja köpa det här? SSAB kan idag beskrivas som ett klassiskt ”turn around case” och det finns ett par parametrar som gör aktien intressant för den lite mer spekulativt lagde investeraren. Framför allt så är hävstången i SSABs resultat enorm, redan små förändringar i stålpriser, järnmalmpriser och valutakurser får en våldsam effekt på bolagets resultat och de senaste åren har mycket av detta legat i fel vågskål. En siffra som ofta brukar nämnas är att en ökning av priserna i stålrörelsen med 10 procent allt annat lika ger en vinst per aktie med 7,50kr. För att öka lönsamheten genomför SSAB nu en fusion med det finska stålbolaget Rautaruuki och förutsatt att detta hanteras på ett bra sätt så finns här betydande synergieffekter att hämta. Till syvende och sist är det ändå så att SSAB blir ett spel på den globala och europeiska konjunkturen.
Risken är klart högre än i många andra verkstadsaktier men trots detta bedömer vi ändå aktien som intressant till nuvarande kursnivåer då potentialen till framtida upp- värdering är betydande.
Eniro: Söktjänstföretaget Eniro föll 17 procent efter sin rapport där man förutom en rejält sämre försäljning även presenterade planer på en omfattande nyemission. Detta är bara en i raden av Eniros finansieringsrundor. Så sent som 2010 tvingades bolaget till en nyemission av bankerna som oroade sig över Eniros höga skuldsättning, och nu är det alltså dags igen. De aktieägare som var med då har lätt att hålla sig för skratt, kursen har sedan 2010 backat med mer än 90 procent. Vi är väldigt tveksamma till Eniros affärs- modell och därför tycker vi att man trots stora kursnedgångar bör sälja aktien och inte heller teckna aktier i nyemissionen.
PA Resources: Företaget är ett litet oljebolag med verksam- het i Nordsjön, Afrika och Västafrika. Det senaste oljeprisfall har slagit hårt mot bolaget som redan innan brottades med hög skuldsättning. Bolaget genomför just nu diskussioner med sina långivare om lättnader i lånevillkoren. Trots att aktien backat kraftigt under 2014 så tycker vi att man bör undvika aktieköp eller delatagande i något finansierings- program, risken är helt enkelt för hög. För den sparare som vill investera i oljesektorn anser vi sammanvägt Lundin Petro- leum vara det bästa alternativet.
