Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

(1)

Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Ura 2006:2

ISSN 1401-0844

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

AMS

Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors

Hans Tydén

(2)

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Innehållsförteckning Sid

Sammanfattning... 3

Uppföljning av tidigare prognoser ...12

Internationell översikt ...13

Finansiella marknader...22

Svensk ekonomi ...26

Efterfrågan på arbetskraft...43

Sysselsättningen ...52

Näringsgrenar...61

Jord- och skogsbruk ...61

Industri...63

Byggnadsverksamhet...69

Privata tjänster...76

Offentliga tjänster...81

Utbudet av arbetskraft...88

Arbetslöshet ...91

Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa ...98

Arbetsmarknadspolitiska program ...101

Regional utveckling...123

Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna...129

Bilaga 2 Bristindex ...130

(3)

(4)

Sammanfattning

Stark världskonjunktur

Världsekonomin blir allt starkare. Tillväxten världen över bedöms öka från 4,5 procent år 2005 till närmare 5 procent år 2006. Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. Omvärldsbilden stärks i ett ovanligt brett fält av länder och omfattar alla världsdelar. Konjunkturutveck- lingen har varit starkare än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåt- risker för konjunkturkurvan. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser som kan förändra det väntade konjunk- turläget. Bedömningarna från olika prognosmakare för år 2007 är lite försiktigare och takten i världsekonomins tillväxt väntas komma att reduceras något.

Den svenska ekonomin bromsade in något under slutet av 2005, men allt tyder på att inbromsningen var temporär. Ekonomisk statistik indikerar att konjunkturen förstärkts påtagligt under början av år 2006 och utöver detta råder en väx- ande optimism om ekonomin bland både hushåll och företagare. Konjunktur- uppgången är för närvarande bred och omfattar i stort sett hela ekonomin, även om den inhemska efterfrågan i allt större utsträckning driver BNP-tillväxten.

Exportkonjunkturen är stark men dess bidrag till BNP-tillväxten reduceras på grund av att importen ökar snabbare än exporten. Den goda konjunkturen har nu på allvar slagit igenom på arbetsmarknaden, sysselsättningen ökar allt mer och arbetslösheten har börjat minska. Det är en utveckling som vi bedömer fortgå åren 2006 och 2007 utan större effekter på lönebildning och inflation eftersom arbetsmarknaden i dagsläget kännetecknas av stora lediga resurser. Dessa minskar dock successivt och mot slutet av prognosperioden blir tillgången på arbetskraft knapp, särskilt inom vissa delar av arbetsmarknaden. Inom byggnadsyrken, kvalificerade industriyrken, vissa privata tjänsteyrken samt några akademikeryr- ken inom kommunala sektorn finns idag rekryteringsproblem och dessa kommer att bli än mer framträdande under loppet av prognosperioden.

Vår positiva konjunkturbild bekräftas av arbetsförmedlingens intervjuer med 9 000 arbetsställen inom privat näringsliv. Intervjuresultaten har inte varit så positiva sedan det starka konjunkturläget vid slutet av 1990-talet, och detta gäller både företagens försäljningsutveckling och viljan att anställa ny personal. Samtli-

(5)

ga privata sektorer andas en stark optimism och till detta kan vi lägga att kommunernas ekonomiska situation är starkare än på många år. Detta föranleder oss att räkna med en bred ekonomisk uppgång under både år 2006 och år 2007.

Under föregående år har BNP-tillväxten nästan enbart berott på en god produkti- vitetstillväxt, men för kommande år räknar vi med ett större tillväxtbidrag från arbetade timmar. BNP-tillväxten uppgick till 2,7 procent år 2005¹ och för år 2006 räknar vi med en tillväxt på 3,6 procent. En viss dämpning i tillväxttakten till 3,1 procent är trolig år 2007 på grund av höjda räntor samt följdverkningar av världs- ekonomins utveckling.

130 000 fler sysselsatta på två år

Vår intervjuundersökning visar att arbetsgivarna inom det privata näringslivet tänker anställa arbetskraft i ovanligt stor omfattning under det kommande året.

Av erfarenhet vet vi att vissa sektorer kan vara överoptimistiska och vi räknar därför ner deras kvantifierade tal något. Vi beräknar en sysselsättningsökning med drygt 70 000 personer år 2006 och med ytterligare nästan 60 000 personer år 2007, det vill säga sammanlagt cirka 130 000 personer. Därmed kommer syssel- sättningen att öka med cirka 165 000 personer under en treårsperiod (2005-2007).

Det innebär ett årligt snitt på drygt 55 000 personer.

För första gången på flera år bedömer samtliga länsarbetsnämnder att det kommer att ske en tydlig ökning av sysselsättningen i deras län. Storstadslänen är mest optimistiska. Stockholm förutser en uppgång av sysselsättningen för 2006 med cirka 2,6 procent, Skåne med 2 procent och Västra Götaland med 1,9 procent. Det kan ställas i relation till 1,8 procent i riket. I övriga syd- och mellan- svenska län bedöms en uppgång på 1,5 procent medan skogslänen räknar med en ökning på 1 procent. Resultaten visar således på ett mer traditionellt mönster än i våra närmast föregående prognoser, det vill säga att storstadslänen fungerar som tillväxtmotor och att skogslänen släpar efter något. Bilden varierar dock väsentligt mellan enskilda skogslän. Norrbotten ligger i topp med en väntad sysselsättnings- tillväxt på 1,8 procent, det vill säga nästan jämförbar med storstadslänen. Därnäst kommer Västerbotten med 1,3 procent. Lägst sysselsättningstillväxt bland skogs- länen förutses i Gävleborg, Jämtland och Dalarna.

Stark byggkonjunktur och många nya jobb

Byggnadskonjunkturen har inte varit så stark sedan slutet av 1980-talet, och arbetsgivarna uppger att rekryteringsplanerna är fortsatt expansiva. Vi bedömer att sysselsättningen stiger med 12 000 personer år 2006 och med 6 000 perso-

1 Preliminär siffra från nationalräkenskaperna.

(6)

ner år 2007. Den starka utvecklingen har blottlagt bristen på arbetskraft och denna beror främst på att för få ungdomar valde att utbilda sig till vissa byggyr- ken under 1990-talet. En omsvängning till det bättre skedde sedan i början på 2000-talet. För ett år sedan uppgav 23 procent av näringsidkarna rekryteringsproblem och andelen har nu ökat till 37 procent. Cirka hälften av dessa uppger att de tvingats tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft. Ett problem är att så få av de lediga platserna från byggnadsverksamheten anmäls till arbets- förmedlingen, vilket gör det svårare att snabbt få ut arbetslösa byggnadsarbeta- re i arbete. Vi bedömer att rekryteringsproblemen ökar ytterligare det närmaste året, främst avseende byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Det är främst en fortsatt ökad bostadsproduktion men även en stigande aktivitet inom an- läggningssektorn som ytterligare förstärker byggarbetsmarknaden.

Nedgången av industrijobb vänds till uppgång

Industrisysselsättningen har fallit med sammanlagt drygt 60 000 personer sedan år 2001², men läget har under loppet av det senaste året stabiliserats. Vi beräknar att sysselsättningen ökar med 3 000 personer år 2006 och med ytterligare 5 000 personer år 2007. Bakgrunden är att industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan svackan vintern 2004/2005. Bakom uppgången ligger ett påtagligt upp- sving för exporten, men även hemmamarknaden har stärkts. Utvecklingen av försäljningen har varit starkare än vad näringsidkarna bedömde i våra intervjuun- dersökningar våren respektive hösten 2005. Inom industrin uppger ungefär var femte arbetsgivare brist på lämplig arbetskraft, vilket är marginellt fler än för ett år sedan. Arbetsgivare som angett brist återfinns i första hand inom verkstadsin- dustrin där ungefär var fjärde arbetsgivare har upplevt brist och det är 10 procentenheter högre andel än i vår undersökning för ett år sedan. En ökad efterfrågan på arbetskraft inom industrin har blottlagt det generella underskott på arbetskraft som finns inom framför allt verkstadsindustriyrken på grund av att intresset hos unga varit obetydligt att utbilda sig inom denna kategori av yrken inom det regul- jära utbildningsväsendet.

Många nya jobb inom privat tjänstesektor

Den privata tjänstesektorn står för en stor del av den sysselsättningsuppgång vi förutspår under prognosperioden. Inom hela sektorn räknar vi med att sysselsätt- ningen ökar med i storleksordningen 38 000 personer år 2006 och med nästan lika mycket år 2007. Den starka uppgången inom sektorn ser inte ut att störas av brist på arbetskraft utan bristen begränsas till en handfull yrken. Dock räknar vi med att rekrytringsproblemen stiger successivt inom uppdragsverksamheten till följd av att

2 Enligt SCB: s kortperiodiska statistik (KS).

(7)

en stor del av sysselsättningsökningen väntas tillkomma där. Arbetsgivare inom den näringen är mycket optimistiska i sina framtidsbedömningar och räknar med såväl en stark ökning av efterfrågan på tjänster som en kraftig uppgång av antalet anställda. Bland de mindre arbetsgivarna förutses en ökning med uppemot 10 procent på ett år. Varuhandeln går bra – i synnerhet sällanköpshandeln – och den räknar med en fortsatt stor uppgång av omsättningen liksom att antalet anställda ska öka. Transportnäringen går allt bättre med draghjälp av en stark byggkonjunktur och en stor aktivitet inom exportindustrin. Även affärs- och privatresandet ökar vilket bland annat påverkar tåg- och flygtrafiken positivt och ställt mot denna ljusa bakgrund räknar vi med fler anställda inom transportnäringen.

Kommunernas ekonomiska läge bättre än på länge Liksom i vår förra intervjuundersökning uppger företrädare för den kommunala sektorn att rekryteringsplanerna är återhållsamma, trots att kommunernas och landstingens ekonomiska ställning är bättre än på åtskilliga år och att deras ekonomi stärks successivt framöver. De kommunala ekonomierna har gynnats av skatte- och avgiftshöjningar samt ökade statsbidrag och dessutom tillkommer stigande skatteintäkter genom ökad sysselsättning. Vi står därför fast vid att göra en mer positiv bedömning av sysselsättningen inom den kommunala sektorn än vad våra intervjuresultat visar. Vår bedömning inkluderar dessutom en positiv sysselsättningseffekt genom plusjobben och utbildningsvikariaten. Inom statlig sektor genomförs en rad åtgärder – bland annat generationsväxlingen, fortsatt utbyggnad av högskolorna och tillfälliga resurstillskott till flera stora statliga myndigheter – vilket bör bidra till något fler statligt anställda. Sammantaget räk- nar vi med att antalet offentligt anställda ökar med 22 000 personer år 2006 och med 20 000 år 2007. Bristen på arbetskraft inom sektorn begränsas till ett antal legitimationsyrken med krav på lång högskoleutbildning.

Starkt stigande arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft har det senaste året ökat mera än vad vi skisserade i föregående prognos. Vi befinner oss emellertid i inledningen av ett konjunktur- skede med stark förbättring av arbetskraftsefterfrågan och en sådan utveckling genererar normalt ett starkt ökat arbetskraftsutbud, främst på grund av att personer väljer att arbeta istället för att studera. I ett långsiktigt perspektiv brukar arbetskraftsutbudet stiga med ungefär hälften av sysselsättningens ökning men under detta skede får vi räkna med en betydligt högre andel. Vi räknar med att andelen når cirka 65 procent under år 2006 för att falla tillbaka till något under den långsiktiga trenden vid slutet av 2007. Vi bedömer att arbetskraften ökar med cirka 45 000 personer år 2006 och med knappt 30 000 personer år 2007.

(8)

Arbetslösheten sjunker från 6,0 till 4,6 procent

Uppgången i sysselsättningen får ett successivt större genomslag i nedåtgående arbetslöshetstal under prognosperioden. Arbetslösheten påverkas även nedåt av ökad volym av arbetsmarknadspolitiska program. Dessa beräknas öka från 123 000 föregående år till 145 000 i år, vilket dock understiger Regeringens volymkrav med drygt 15 000 personer. Nästa års volymkrav från Regeringen är 160 000 personer, och i relativa tal ställt mot arbetskraften innebär detta en steg- ring på två år från 2,7 till 3,5 procent. Uppdragningen får dock inte effekt fullt ut i sysselsättning och arbetslöshet beroende på undanträngningseffekter. Arbetslös- heten kommer mot denna bakgrund att minska från 6 procent år 2005 till 5,3 procent år 2006 och till 4,6 procent år 2007. Det betyder att arbetslösheten kommer ner till 4 procent mot slutet av år 2007.

Det så kallade obalanstalet (arbetslösa plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) minskar från 8,7 procent av arbetskraften år 2005 till 8,5 procent av arbetskraften år 2006 och till 8,1 procent år 2007. Andelen i sysselsättningspro- gram i år och nästa år kommer att ligga klart över snittet för perioden 1992-2005 och nå den högsta nivån sett på enskilda år under hela nämnda period. Andelen som deltar i utbildningsprogram kommer samtidigt att understiga snittet för perioden och ligga i paritet med den nivå som gällde vid högkonjunkturen kring millenniumskiftet.

Programmen ska stödja arbetslösa till jobb

Efterfrågan på arbetskraft befinner sig i en stark uppgångsfas och i den utvecklingen sker en tydlig satsning på sysselsättningsprogram inom arbetsmarknads- politiken. Dessa program syftar till att stödja arbetslösa som har särskilt svårt att snabbt finna ett arbete i den hårda konkurrens som råder vid anställningar inom många yrkesområden, och underlätta deras övergång till arbete. Platsförmedling och matchning kommer därmed att stå i fokus och det arbetet inriktas även på att så långt det är möjligt motverka rekryteringsproblem.

Det finns flera grupper av arbetslösa som har en särskilt svår arbetsmarknadssituation. Åren 2006 och 2007 förbättras förutsättningarna inom arbetsmarknads- politiken att underlätta för dessa grupper av arbetslösa att få ett fotfäste i arbetsli- vet, i första hand genom den ökade arbetskraftsefterfrågan men även genom utökade möjligheter inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Nya program har inrättats i år – som avser att direkt rikta sig till grupper av ar- betslösa med en särskilt bekymmersam arbetsmarknadssituation – samtidigt som det blir fler programplatser åren 2006 och 2007. Utökningen omfattar bland annat en utbyggnad av anställningsstödet för att tidigarelägga och stimulera nya rekry- teringar, och stödet ger också Arbetsförmedlingen möjligheter att påverka valet av vem arbetsgivaren rekryterar.

(9)

Vissa grupper av utlandsfödda har svårt att finna arbete En grupp som uppvisar en sämre utveckling än många andra grupper på arbetsmarknaden är utomnordiskt födda. Tendensen är att både antalet inskrivna och antalet i obalansen (arbetslösa plus programdeltagare) ökar och på ett år har obalansen ökat med nästan 10 procent. Cirka 20 procent av den utomnordiskt födda befolkningen är inskrivna på arbetsförmedlingen och drygt hälften av dessa ingår i obalansen. Inom den gruppen är inskrivnings- och obalanstalen högst bland utomeuropeiskt födda och talen för denna grupp ligger mer än dubbelt så högt som bland svenskfödda. Tendensen när det gäller antalet inskrivna med födelse- land utom Europa visar entydigt på en fortsatt uppgång och vi bedömer att den håller i sig en bit in på prognosperioden.

Svårt för ungdomar utan gymnasieutbildning

Det relativa obalanstalet har stigit bland ungdomar, men ökningen har stannat av.

Utvecklingen är dock inte negativ för alla grupper av ungdomar. Bland eftergymnasialt utbildade ungdomar har det relativa obalanstalet sjunkit något de senaste 1-2 åren och ligger vid cirka 8 procent. Många som genomgår en efter- gymnasial utbildning träder ut på arbetsmarknaden efter 25 års ålder och även här kan vi konstatera en viss nedgång i det relativa obalanstalet. Den absolut svåraste arbetsmarknadssituationen har ungdomar med högst grundskola. För denna grupp har det relativa obalanstalet stigit mycket kraftigt sedan år 2001, från cirka 11 procent till cirka 22 procent. Även bland gymnasieutbildade är det relativa obalanstalet högt, cirka 16 procent, och nivån tenderar fortfarande att stiga.

Antalet inskrivna med funktionshinder stiger snabbt Antalet funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Ar- betsförmedlingen stiger i snabbare takt än på många år. På ett år har antalet inskrivna ökat med 9 000 personer och vi får gå tillbaka till den djupa lågkonjunk- turen i början av 1990-talet för att finna en så stor uppgång under ett enskilt år.

Under första kvartalet 2006 fanns totalt 131 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarade 38 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften. Andelen inskrivna i förhållande till den funktionshindrade arbetskraften stiger snabbt bland såväl män som kvinnor.

Ökningen av antalet inskrivna faller på samtliga åldrar men med viss tyngdpunkt på åldrarna över 40 år. Uppgången tenderar att vara störst i åldrarna mellan 40 och 49 år. Förklaringen till det stigande antalet inskrivna med funktionshinder är Försäkringskassans striktare regeltolkning vid sjukskrivningar. Vi bedömer att nuvarande utveckling mot allt fler inskrivna med funktionshinder består under prognosperioden men att uppgångstakten reduceras under loppet av nästa år.

(10)

Kvinnor med kort grundutbildning drabbas hårt

En grupp som drabbats mycket hårt av låg efterfrågan och nedskärningar i perso- nalstyrkorna efter sekelskiftet är kvinnor med högst grundskoleutbildning. Strax efter sekelskiftet skedde en rationaliseringsvåg inom industrin där främst monte- ringsarbeten lades ner och/eller flyttades utomlands, och det drabbade många kvinnor med kort utbildning. Nästa förändringsvåg på arbetsmarknaden slog än hårdare mot denna grupp och den gällde besparingar inom den kommunala sektorn. Dessa arbeten har inte kommit tillbaka och arbetsmarknadssituationen för kvinnor med kort utbildning har fortsatt att försämras i linje med vad vi be- dömde i föregående prognos.

Den beskrivna utvecklingen med rationaliseringar och besparingar bekräftas med all tydlighet av statistiken, bland annat i form av det relativa obalanstalet och detta tal är betydligt högre för kvinnor med grundskoleutbildning än för någon annan utbildningsgrupp på arbetsmarknaden. Denna statistik visar dock inte hela sanningen, utan en betydande grupp korttidsutbildade kvinnor har lämnat arbets- livet helt och hållet, främst på grund av sjuk- och aktivitetsersättning. Under prognosperioden kommer efterfrågan på arbetskraft att öka för samtliga utbildnings- grupper, dock svagast för personer med kort utbildning. Vi bedömer därför att den pågående uppgången blir otillräcklig för att nämnvärt förändra den mycket negativa arbetsmarknadsbilden för korttidsutbildade kvinnor. En viss lättnad i arbetsmarknadssituationen kommer dock att märkas genom kommunernas öka- de anställningsbehov tillsammans med de ökade satsningarna inom arbetsmark- nadspolitiken, bland annat plusjobben.

Vändning för akademiker men vissa har fortsatt svårt Arbetslösheten och obalanstalet för eftergymnasialt utbildade steg kraftigt efter sekelskiftet. Uppgången föll i första hand på åldersgrupperna 20-24 år och 25-34 år, det vill säga åldrar då många träder ut på arbetsmarknaden efter fullgjord högskoleutbildning. Dessa åldrar drabbades redan år 2001 av kraftigt stigande obalanstal men att döma av våra tidsserier kulminerade talen i dessa åldersgrup- per under vinterhalvåret 2003/2004. Därefter har en svagt nedåtgående tendens i de relativa obalanstalen kunnat iakttas. För de eftergymnasialt utbildade sammantaget har obalanstalet legat stilla sedan inledningen av 2005. Dock har det skett en nedgång för högskoleutbildade med en teknisk eller datavetenskaplig inriktning och för ekonomer. Ännu syns ingen förbättring för exempelvis humanister och samhällsvetare vars obalanstal fortsatt att vara högre jämfört med året innan.

Andelen långtidsinskrivna har ökat bland eftergymnasialt utbildade. En för- delning på olika utbildningsinriktningar visar på en ganska jämnstor andel lång- tidsinskrivna inom de flesta inriktningar. Slutsatsen är att det inte finns något tydligt mönster med någon dominerande inriktning bland de långtidsinskrivna,

(11)

utan långa inskrivningstider har drabbat akademiker i ett brett fält av ämnesom- råden. Det är också den utveckling som vi kunnat konstatera på akademikernas arbetsmarknad under de senaste åren. Vi bedömer att många av dessa långtidsin- skrivna kommer att få fortsatt svårt att finna arbete som motsvarar deras utbildning eftersom det råder stor konkurrens om många akademikerjobb. Det vanliga mönstret är att nyutbildade har lättare att snabbt finna arbete än de med långa inskrivningstider.

Valda indikatorer³

2002 2003 2004 2005 2006 2007

BNP, till marknadspris, proc föränd. 2,0 1,7 3,7 2,7 3,6 3,1 Antal arbetade timmar, proc föränd.⁴ -1,3 -1,5 0,9 0,5 1,4 1,4 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 3,2 2,8 2,2 2,1 1,7 UND1X, inflation, årsgenomsnitt,

procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,3 1,5

Timlön, procentuell förändring. 4,1 3,5 3,3 3,2 3,6 4,1

Hushållens reala disp. inkomster,

procentuell förändring 3,4 1,2 1,3 1,9 3,9 3,2

Privat konsumtion, procentuell

förändring 1,5 1,8 1,8 2,4 3,6 3,4

Sparkvot, inkl avtalspension 8,9 8,9 8,4 7,8 7,6 7,2 Kommunernas resultat i miljarder

kronor⁵ -7 -0,9 2 13 12 8

3 Talen är ej kalenderkorrigerade.

4 Kalenderkorrigerat blir timökningen 1,9 för 2006 och 1,7 för 2007.

5 Resultat före extraordinära poster. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

(12)

Nyckeltal⁶

Tusental personer Förändring

Utfall Prognos Utfall Prognos

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Arbetskraften 4452 4484 4495 4533 4578 4605 +5 +32 +11 +38 +45 +27 Sysselsatta 4261 4248 4228 4263 4336 4394 +4 -13 -20 +35 +73 +58 Arbetslösa 192 236 268 270 242 211 1 +44 +32 +2 -28 -31 Procent av AK 4,3 5,3 6,0 6,0 5,3 4,6 0,0 +1,0 +0,6 0,0 -0,7 -0,7 Arb.mark-

nadspolitiska

program 117 92 107

123 145 160 +5,0 -25 +15 +16 +22 +15 Procent av AK 2,6 2,1 2,4 2,7 3,2 3,5 +0,1 -0,6 +0,3 +0,3 +0,5 +0,3 Obalans i %

av AK 6,9 7,3 8,3 8,7 8,5 8,1 +0,1 +0,4 +1,0 +0,3 -0,2 -0,4

6 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar.

(13)

Uppföljning av tidigare prognoser

SCB: s arbetskraftsundersökningar anpassades från och med april förra året till EU-standard, vilket innebär vissa förändringar i definitioner och frågeformulär.

Länkningar har gjorts mellan värdena före och efter statistikomläggningen, men länkningsförfarandet bygger på en relativt kort period och är därför behäf- tat med en viss osäkerhet. Detta innebär att det just nu är svårare än tidigare att värdera och jämföra olika prognoser.

De senaste årens gynnsamma utveckling av den svenska ekonomin har nu avsatt tydliga spår på arbetsmarknaden. Bland annat har sysselsättningen ökat påtagligt, främst under andra halvåret 2005. I höstprognosen bedömde vi en ökning på 21 000 personer. Den starka ökningen mot slutet av året innebar dock en total sysselsättningsökning för året med hela 35 000 personer.

Den kraftiga sysselsättningstillväxten fick dock inte något genomslag i ar- betslöshetstalen. I höstens prognos bedömde vi att arbetslösheten skulle uppgå till 6,0 procent och det överensstämmer med utfallet.

Arbetskraften förväntades öka med 25 000 i höstprognosen. I själva verket blev ökningen ännu större, 37 000, och skillnaden gentemot höstprognosen beror i huvudsak på en inströmning av studerande till arbetskraften.

Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare

95¹ 96¹ 97¹ 98¹ 99¹ 00¹ 01¹ 02¹ 03¹ 04¹ 05 06 Nordea 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1¹ 5,2¹ Handelsbanken 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0¹ 5,2¹ Svenskt Näringsliv 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3¹ 5,0¹

TCO 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,0

LO 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0¹ 5,0¹ Finansdepartementet 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0¹ 4,9¹ Konjunkturinstitutet 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1¹ 4,9¹ OECD 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0¹ 4,5 AMS 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1¹ 5,3¹ Utfall 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 -

1Lagda prognoser i början av respektive år.

(14)

Internationell översikt

Stark global tillväxt

Den globala ekonomin har utvecklats starkt och den dämpning som förutsågs hösten 2005 har inte inträffat. Istället har omvärldsbilden stärkts stadigt. Det mesta talar för att tillväxten i världsekonomin blir starkare 2006 än 2005, och den bedöms öka från 4,5 procent 2005 till närmare 5 procent 2006. Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. För 2007 bedöms ökningen dämpas något. Den mer positiva omvärldsbilden är bred och omfattar alla världsdelar. Inom stora delar av världen är nu konjunkturen stark eller på uppåtgående. Handeln med varor och tjänster bedöms öka med 7 till 8 procent under åren 2006 och 2007 och värt att notera är att svensk export brukar öka med lika mycket som världshandeln. Bakom den mer positiva omvärlds- bilden står främst en starkare utveckling än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har under den senaste tiden redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåtrisker. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser.

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 -2,5

0,0 2,5 5,0 7,5

Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA

Förenta staterna överraskar igen

Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna var mycket hög under det första kvartalet 2006. BNP steg med hela 4,8 procent mellan fjärde kvartalet 2005 och första kvartalet 2006, säsongrensat och uppräknat i årstakt. Bakom uppgången låg en kraftig ökning av privat konsumtion, vilket betyder att hushållen fortsätter

(15)

att finansiera en del av sin konsumtion med lån eller med sparade pengar. Hus- hållens sparkvot⁷ har varit negativ sedan april 2005. Den inbromsning som skedde under fjärde kvartalet av såväl BNP-tillväxt som privat konsumtion visade sig alltså vara tillfällig. Även utsikterna för den närmaste framtiden ser positiva ut.

Konsumentförtroendet har ökat och inköpschefsindex pekar på en god tillväxt.

Hushållen i Förenta staterna har upprätthållit en hög privat konsumtion under lång tid och varit den främsta drivkraften bakom den starka konjunkturen. Bak- omliggande faktorer är växande sysselsättning, god inkomstutveckling och en förstärkt förmögenhetsställning, bland annat till följd av stigande huspriser. Hus- hållen har realiserat stigande huspriser genom att ta lån med fastigheten som säkerhet. De successiva räntehöjningarna från centralbanken (Fed) har dock sedan hösten 2005 resulterat i att fastighetsmarknaden börjat mattas av. Fortfa- rande stiger emellertid huspriserna, vilket bör stimulera privat konsumtion under en stor del av 2006⁸. Den höga privata konsumtionen har dock lett till att hushål- len upphört att spara vilket kan leda till att dämpningen av privat konsumtion kommer att bli påtaglig när hushållen mer tydligt börjar minska sina skulder.

Detta skulle få återverkningar långt utanför USA: s gränser. Även återbyggnads- arbetena i de stormdrabbade områdena bidrar till att stimulera tillväxten i USA liksom att näringslivet vinster stigit, vilket medfört expansiva investeringsplaner.

Procent

1959 1961

1963 1965

1967 1969

1971 1973

1975 1977

1979 1981

1983 1985

1987 1989

1991 1993

1995 1997

1999 2001

2003 2005 -4

-2 0 2 4 6 8 10 12 14

Säsongrensad serie Källa: EcoWin

Sparkvot i USA februari 1959 - mars 2006

7 Sparandet relaterat till hushållens disponibla inkomster. En negativ sparkvot betyder att hushållens utgifter för privat konsumtion är större än deras inkomster.

8 Drygt 70 procent av BNP i USA utgörs av privat konsumtion.

(16)

Arbetsmarknaden har uppvisat en stark utveckling. Arbetslösheten har minskat från drygt 6 procent sommaren 2003 till 4,7 procent april 2006. Bakom den utvecklingen ligger en tydlig ökning av sysselsättningen. Sedan sommaren 2003 har antalet sysselsatta ökat med cirka 6 miljoner personer eller med 4,5 procent.

Denna utveckling har skett utan att arbetsmarknaden blivit överhettad vilket beror på en god tillväxt av befolkningen i aktiv ålder. Sysselsättningsgraden⁹ har endast ökat svagt och ligger fortfarande under nivån vid millenniumskiftet. Det mesta talar för att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras under åtminstone 2006.

Procent

1948 1951

1954 1957

1960 1963

1966 1969

1972 1975

1978 1981

1984 1987

1990 1993

1996 1999

2002 2005 0

2 4 6 8 10 12

Arbetslöshet i USA jauari 1948 - mars 2006

Den ökade räntenivån förväntas dock leda till att den privata konsumtionen börjar mattas, vilket framför allt slår igenom 2007. Vidare bör den starka investeringskonjunkturen komma att bromsa in medan exporten kan komma att öka något. Ett stort problem i Förenta staterna är det stadigt ökade underskottet i bytesbalansen. Detta uppgick till 6,4 procent av BNP 2005 och allt talar för att det växer ytterligare 2006. Det bör leda till att dollarn försvagas, vilket gynnar exporten och vi räknar med att underskottet i handeln upphör att öka och till och med kan komma att minska något 2007. Vi bedömer att BNP-tillväxten ökar med cirka 3,7 procent i år – vilket är något högre än 2005 – men att den dämpas till cirka 3 procent 2007. Det betyder att BNP-tillväxten överstiger det historiska genomsnittet under åren 2004-2006 men blir något lägre 2007.

9 Antalet sysselsatta relaterat till befolkningen.

(17)

USA står för osäkerheten i den globala konjunkturen Det är framför allt Förenta staterna som står för nedåtriskerna i världsekonomin.

Det finns flera faktorer som kan leda till en sämre utveckling i Förenta staterna än den prognostiserade och eftersom landet är världens största ekonomi och vanli- gen utgör konjunkturlokomotiv skulle en sämre utveckling än vad vi beräknat leda till en dämpning i konjunkturen i många länder. Det är inte osannolikt att en kraftigare dämpning av huspriserna kan inträffa vilket direkt kommer att slå mot den privata konsumtionen – något som i sin tur leder till en mer påtaglig dämp- ning av BNP-tillväxten. De stora sparandeobalanserna på valutamarknaden (För- enta staternas stora bytesbalansunderskott) kan få ett tydligt genomslag vilket skulle leda till en kraftig försvagning av dollarkursen – något som bland annat skulle drabba europeisk och japansk exportindustri hårt – och en sådan utveckling bör också innebära att långräntorna stiger markant. Detta skulle påverka de skuld- tyngda hushållen påtagligt. Vidare kan det stora underskottet i den federala bud- geten leda till besparingsåtgärder, det vill säga traditionellt restriktiv finanspolitik.

Euroländerna har äntligen vaknat

Den ekonomiska aktiviteten inom euroområdet har varit mycket svag under en följd av år. BNP-tillväxten har legat klart under det historiska genomsnittet sedan 2000 och under 2005 uppgick tillväxten till svaga 1,4 procent. Under hösten 2005 ljusnade dock de ekonomiska utsikterna, vilket framför allt kan kopplas till en starkare exportkonjunktur. Dock skedde en dämpning under fjärde kvartalet, men den bedöms vara av temporär karaktär. Inflödet av statistik under inledningen av 2006 indikerar att tillväxten ökat på nytt. Detta återspeglas av en påtaglig förstärkning av de ledande indikatorerna och bland annat skedde en förbättring av den sammansatta konjunkturindikatorn (april 2006) för femte månaden i följd, och den ligger nu på den högsta nivån sedan botten för fem år sedan¹⁰. Det för- bättrade företagsförtroendet har varit särskilt starkt inom tyskt näringsliv, vilket kan kopplas till den förstärkta exportkonjunkturen. Hittills har i synnerhet den tyska exportindustrin gynnats medan utvecklingen varit betydligt svagare för exempelvis den italienska industrin¹¹.

10 Kommer från konjunkturbarometern för EU. Publiceras i SCB-indikatorer och källan är EU:European Economy.

11 Den italienska exporten består i betydligt större utsträckning än den tyska och franska av kon- sumtionsvaror, vilket inneburit en hårdare konkurrens från låglöneländer.

(18)

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 30

40 50 60 70

Privat tjänstesektor Industri

Säsongrensad Källa: EcoWin

Inköpschefsindex - Eurozonen juli 1998 - april 2006

Det är framför allt den privata konsumtionen som utgjort den svaga länken när det gäller konjunkturen inom euroområdet. Det finns denna gång flera tecken på att även den inhemska efterfrågan kan komma att driva tillväxten inom områ- det, bland annat stiger konsumentförtroendet. Vidare skedde en förstärkning av investeringskonjunkturen under andra halvåret 2005 – en utveckling som be- döms fortgå – vilket tillsammans med ökningen av privat konsumtion leder till en tydligt förstärkt inhemsk efterfrågan framöver. Tyskland är på bättringsvägen och förutom uppgången i deras paradgren export tyder mycket på en påtagligt för- stärkt investeringskonjunktur.

Procent

1993 1994

1995 1996

1997 1998

1999 2000

2001 2002

2003 2004

2005 2006 0

5 10 15 20 25

Män Kvinnor

Under 25 år

Arbetslösa i Euro-zonen

(19)

Förutsättningarna för en förbättrad arbetsmarknad är goda framöver såväl för hela euroområdet som för Tyskland. Arbetsmarknaden inom euroområdet upp- visade en viss förbättring under 2004 då sysselsättningen ökade något, en utveckling som bromsade in 2005. Enligt vår bedömning ökar sysselsättningen ånyo under 2006 och 2007. Bland annat tyder flertalet företagsenkäter på att företagen har börjat att nyanställa¹². Arbetslösheten har fallit tillbaka sedan slutet av 2004, dock från en hög nivå. I en säsongrensad serie har arbetslösheten minskat från närmare 9 procent hösten 2004 till drygt 8 procent mars 2006. Denna utveckling fortsätter under 2006 och 2007. Under det senaste året är det framför allt arbetslö- sa äldre än 24 år som svarat för minskningen. Däremot har arbetslösheten bland ungdomar (15-24) kvarstått på en hög nivå. Arbetslösheten har minskat för såväl män som kvinnor, men den är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Trots den förbättring som väntas på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten att vara hög och det allvarliga är att inflationstakten varit klart högre än 2 procent (alltså högre än ECB: s inflationsmål) vilket indikerar att en stor del av arbetslösheten är strukturell. Detta understryks också av att den så kallade jämviktsarbetslösheten är hög, vilket visar att en stor utmaning för eurozonen är att utveckla instrument för att påverka jämviktsarbetslösheten nedåt. Vi räknar med att BNP-tillväxten blir cirka 2 procent 2006. En viss dämpning bedöms ske 2007, vilket främst är en följd av en planerad momshöjning i Tyskland med 3 procent och stigande räntor.

Storbritannien tar fart igen

Det skedde en ekonomisk avmattning i Storbritannien under 2005 och BNP- tillväxten dämpades från 3,2 procent 2004 till 1,8 procent 2005. Bakom dämp- ningen ligger en penningpolitisk åtstramning (detta skedde från senare delen av 2003 till och med augusti 2004), vilket bland annat ledde till en påtaglig dämp- ning av prisökningstakten av fastigheter¹³. Också investeringskonjunkturen däm- pades. Även skatterna ökade, vilket tillsammans med penningpolitiken ledde till att ökningstakten av den privata konsumtionen avtog. Sammantaget ledde utvecklingen till att arbetsmarknaden försvagades något med en viss stigande ar- betslöshet som följd. Det finns nu tecken på en omsvängning. Bland annat har inköpschefsindex för såväl industrin som tjänstesektorn förstärkts och båda pekar på en tydlig tillväxt. Till detta skall läggas att EU-barometern för april visade på en tydlig förbättring. Konsumentförtroendet är fortfarande avvaktande. Dock får hushållen en starkare ökning av disponibelinkomsterna 2006 än 2005. Exporten bör utvecklas gynnsamt och en viss förstärkning av investeringskonjunkturen är trolig. BNP-tillväxten beräknas till cirka 2 procent 2006 och till cirka 2,5 procent 2007.

12 Enligt ekonomiska vårpropositionen 2006, bilaga 1.

13 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2006.

(20)

Norden går bra

Den ekonomiska aktiviteten i Norge var god under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. För helåret 2005 uppgick BNP-tillväxten till 2,3 procent. Kapacitetsutnyttjandet är högt och arbetsmarknaden stark. Arbetslöshe- ten är låg – understiger 4 procent – och har minskat under lång tid samtidigt som sysselsättningen ökat stadigt. Hushållens inköpsplaner ligger på en hög nivå och investeringskonjunkturen förblir stark. Den norska BNP-tillväxten beräknas till närmare 3 procent 2006 och till cirka 2,5 procent 2007. Dämpningen 2007 beror på enligt vår bedömning på en stramare penningpolitik. Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och rekryteringsproblemen blir allt tydligare.

Till viss del kan dessa motverkas med arbetskraftsinvandring.

Den ekonomiska utvecklingen var stark i Danmark under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. BNP-tillväxten blev preliminärt 3,4 procent 2005 vilket är en dubbelt så stark tillväxt som 2004. Sysselsättningen utvecklas starkt, från slutet av 2004 till slutet 2005 ökade den med 50 000 personer¹⁴. Arbetslösheten har minskat påtagligt och uppgick till 4,3 procent i mars 2006, vilket kan jämföras med 5,4 procent i mars 2004. Nedgången är påtaglig för såväl kvinnor som män. Ungdomsarbetslösheten har blivit särskilt uppmärk- sammad. Danska Statistikenheten redovisar en tydlig minskning av ungdomsar- betslösheten (16-24 år) från början av 2004 och nivån är nu så pass låg som drygt 3 procent. Denna statistik har dock redovisat en låg ungdomsarbetslöshet ända sedan slutet av 1999. EU: s harmoniserade arbetslöshetsstatistik för bland annat ungdomar ger en annan bild. Enligt denna var ungdomsarbetslösheten i Danmark 8,4 procent i mars 2006, vilket också var fallet i mars 2005. Den stora skillnaden är inte möjlig att analysera här, men sannolikt är gruppen latent arbetssökande studerande förhållandevis stor i EU: s harmoniserade statistik för danska ungdomar. Den goda konjunkturen består 2006, även om en viss dämpning är trolig.

BNP-tillväxten bedöms till drygt 2,5 procent 2006 och dämpas ytterligare 2007.

Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och att resurserna på arbetsmarknaden blir en trång sektor, vilket kommer att påverka lönebildning, inflation och räntor.

14 Källa. EcoWin.

(21)

Procent

1988 1989

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 0

5 10 15

Säsongrensad Källa: EcoWin

Arbetslöshet i Danmark januari 1988 - mars 2006

Finland är inne i en tydlig uppgångsfas. Den privata konsumtionen utvecklades starkt 2005, vilket bland annat var en följd av en stark sysselsättningsutveck- ling. Även investeringskonjunkturen var stark 2005, till följd av kraftigt stigande bostadsinvesteringar. Den goda inhemska konjunkturen ledde till en kraftigt ökad import vilket gjorde att exportnettot blev negativt. För de kommande åren talar mycket för att konjunkturen breddas. Det innebär en god utveckling av privat konsumtion, förstärkt investeringskonjunktur och en tydlig ökning av exporten.

Sysselsättningen fortsätter att växa vilket gradvis minskar den höga arbetslöshe- ten. Denna uppgår till knappt 8 procent (mars 2006), vilket är en nedgång med 0,6 procentenheter på ett år. Sammantaget bedöms BNP växa med 3,6 procent 2006 och cirka 3 procent 2007.

Stark utveckling i de nya EU-länderna

Utvecklingen i de nya EU-länderna väntas bli fortsatt stark. Området gynnas av en växande export och en tillväxt på närmare 5 procent är trolig under prognosperioden. Starkast är utvecklingen i de baltiska länderna. Under 2005 ökade BNP med drygt 10 procent i Lettland, nästan 10 procent i Estland och drygt 7 procent i Litauen. Även under 2006 och 2007 fortsätter tillväxten att bli hög i de baltiska länderna, dock bedöms en viss dämpning komma att ske. Ryssland fortsätter att uppvisa starka tillväxttal. Förra året uppgick BNP-tillväxten till drygt 6 procent och en ungefär lika stark tillväxt bedöms ske under 2006 och 2007.

(22)

God utveckling i Japan

Den japanska ekonomin har gått på sparlåga sedan inledningen av 1990-talet, men under 2005 skedde en påtaglig förbättring. Det var bland annat en stark export till Förenta staterna och Kina som var drivkraften, men också den inhemska efterfrågan började öka. Arbetsmarknaden förstärktes och såväl konsument- förtroendet som företagsförtroendet för framtiden blev också starkare. Under 2006 fortsätter exporten att gå bra, men mycket tyder på att den inhemska efter- frågan tar över stafettpinnen som tillväxtmotor i den japanska ekonomin. Syssel- sättningen fortsätter att öka vilket ger stigande disponibel inkomst och till detta kommer att japanerna bedöms dra ned sitt sparande något. BNP-tillväxten som blev goda 2,7 procent 2005 bedöms till cirka 3 procent 2006. En viss dämpning kan komma att ske under 2007, främst till följd av förstärkt yen-kurs.

BNP-tillväxten i Kina accelererade förra året och nådde nästan 10 procent, vilket var mer än vad lagda prognoser räknade med. Denna utveckling förstärktes ytterligare under första kvartalet 2006 då den uppgick till 10,2 procent enligt preliminära siffror. Tillväxten i Kina är investeringsdriven¹⁵ men nya beräkningar har reviderat upp tjänstesektorns bidrag till tillväxten. Utsikterna för 2006 och 2007 är goda och allt talar för en fortsatt kraftig ökning av investeringarna, bland annat bidrar investeringar för OS 2008 till detta. Det finns ett stort utrymme för en kraftig ökning av privat konsumtion, eftersom sparkvoten är mycket hög. Det höga sparandet kan förklaras av att det sociala skyddsnätet är bräckligt. Alla lagda prognoser förutser att Kinas ekonomi växer med cirka 9 procent både 2006 och 2007.

Även i Indien blev tillväxten stark 2005 eller drygt 8 procent. En god privat konsumtion och en stark investeringskonjunktur talar för en fortsatt stark utveckling. Vi räknar med att BNP-tillväxten i Indien uppgår till mellan 7 och 8 procent under 2006 och 2007.

15 Ungefär hälften av Kinas BNP utgörs av investeringar, enligt 2006 års ekonomiska vårpropo- sition.

(23)

Finansiella marknader

Räntorna stiger

De långa obligationsräntorna har stigit något – dock från låga nivåer – men inte med den styrka som kunnat förväntas med hänsyn tagen till att flera centralban- ker höjt sina styrräntor. Det finns flera förklaringar till detta. En är att marknaden har ett stort förtroende för centralbankernas inflationsbekämpning, andra förklar- ingar är skärpt konkurrens vilket skapat ett pristryck nedåt, stigande produktivitet och ett förhållandevis stort sparande – i vissa länder – vilket ökat efterfrågan på obligationer. Den starka globala konjunkturen, kommande styrräntehöjningar i många länder och ökad inflation i takt med att mer produktionskapacitet tas i anspråk, samt fortsatta höga oljepriser och mineralpriser, talar för att obligations- räntorna stiger gradvis under åren 2006 och 2007.

Den europeiska centralbanken (ECB) har höjt sin styrränta i två omgångar till 2,5 procent. Inflationstakten ligger klart över 2 procent – vilket är bankens infla- tionsmål – men till viss del beror den förhållandevis höga inflationen på stigande energipriser. Penningmängden ökar snabbt – bland annat beroende på ökad utlå- ning – vilket oroar banken, som i flera uttalanden varnat för denna utveckling.

Under senare tid har också konjunkturutsikterna ljusnat påtagligt. Allt detta sammantaget och uttalanden från banken talar för att ECB fortsätter att höja räntan.

Det mesta talar för att höjningarna sker i små steg och vi bedömer att nivån når 3 procent i slutet av 2006. Fortsatta höjningar bedöms ske under 2007 och vi skat- tar nivån till 3,75 procent vid slutet av 2007.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0

2 4 6 8 10

Källa: Konjunkturinstitutet

Styrränta i Sverige i slutet av månaden

(24)

Trots att återhämtningen i konjunkturen inom eurozonen är mer robust denna gång bedömer vi samtidigt att de lediga resurserna är betydande framöver. Det finns emellertid tydliga tecken på att behoven på arbetsmarknaden och de arbets- lösas kunnande inte passar ihop. Detta kommer att vara ett stort problem inom eurozonen under lång tid. Den höga arbetslösheten borde dock bekymra ECB och påverka deras handlande och utgöra en stor utmaning för arbetsmarknadspo- litiken. Det är därför inte ologiskt om räntehöjningarna skulle gå något långsam- mare än vad vi har antagit och i sådana fall skulle räntegapet mellan Sverige och eurozonen komma att slutas under prognosperioden.

Allt fler tecken tyder på att deflationsperioden i Japan börjat närma sig slutet.

Det betyder att Bank of Japan kan överge sin nollräntepolitik. Det mesta talar för att banken börjar höja styrräntan i lugnt tempo under åren 2006 och 2007.

Räntehöjningarna snart överståndna i USA

När den svenska och den europeiska centralbanken påbörjat en period av ränte- höjningar närmar sig den amerikanska centralbanken (Fed) slutet av sin räntehöj- ningsperiod. Den amerikanska centralbanken har höjt sin styrränta från 1 procent sommaren 2004 till 4,75 procent för närvarande. Enligt bedömningar från marknaden och uttalanden från Fed närmar sig slutet på räntehöjningsperioden. Allt talar emellertid för att det kommer åtminstone två höjningar till och det betyder att räntan stannar på minst 5,25 procent vid slutet av innevarande år. Sedan räknar vi med att räntan ligger stilla ett tag och en viss sänkning är inte osannolik under 2007.

Riksbanken höjer räntan i småsteg

Den svenska Riksbanken har höjt sin styrränta i två omgångar¹⁶ – från 1,5 procent till 2 procent – och enligt marknaden och Riksbanken själv fortsätter banken att höja styrräntan framöver. Vi räknar med att Riksbanken fortsätter på den inslagna vägen, det vill säga att höja styrräntan i småsteg, vilket är en följd av ökad ekonomisk aktivitet, förbättrad arbetsmarknad och stigande inflationstakt.

Vi förutser tre höjningar till i år vilket medför att styrräntan är 2,75 procent i slutet av året. Detta innebär dock att räntenivån fortsätter att vara förhållandevis låg och att effekterna av räntehöjningen slår igenom först 2007. Riksbankens agerande under 2007 styrs av förväntningar för 2008. Vår prognos är förhållandevis positiv för 2007 och sker ingen påtaglig förändring av den ekonomiska aktiviteten under 2007 fortsätter Riksbanken att höja räntan, och en styrränta på 3,5 procent är inte orimlig i slutet av 2007.

16 Riksbanken höjde styrräntan med 25 punkter i januari och med detsamma i februari.

(25)

Liksom för Nordamerika och Europa i övrigt räknar vi med att obligations- räntorna i Sverige stiger under prognosperioden. Fortfarande får dock räntenivån betraktas som låg och totalt sett kommer penningpolitiken att vara expansiv under prognosperioden. Liksom i övriga världen – men i ännu högre grad – är inflationstakten i Sverige låg och det gör att relativt små räntehöjningar leder till mer tydliga realräntehöjningar. Marknadsbedömningen är att den 10-åriga obliga- tionsräntan ökar från knappt 4 procent våren 2006 till närmare 5 procent under 2007. Enligt vår bedömning kommer inte detta att leda till någon nämnvärd påverkan på fastighetspriser och konsumentbeteende under denna prognosperiod.

Procent

2003 2004 2005 2006

0 1 2 3 4 5 6

USA Sverige

Euro-zonen

Dagsnoteringar Källa: EcoWin

Tioåriga obligationsräntor

De räntehöjningar som står för dörren talar för att kronan ökar i värde mot framför allt dollarn. När den amerikanska centralbanken upphör med att höja räntan och kanske till och med genomför räntesänkningar under 2007 talar allt för att dollarkursen pressas ned. Dollarn bedöms komma att försvagas mot en rad valutor såsom kronan, euron, yenen och så vidare. Det är framför allt ekonomiska fundamenta som ligger bakom dollarförsvagningen, det vill säga USA: s stora underskott i bytesbalansen. Det är inte heller orimligt att den svenska kronan förstärks mot euron. Det som talar för detta är bland annat det stora överskottet i den svenska bytesbalansen och möjligheten att räntegapet sluts.

Oljepriset förblir högt

Oljepriset har stigit mer än väntat och passerat 70 dollar per fat. Effekterna på världsekonomin har än så länge varit begränsade. Det finns dock en uttalad risk att oljepriset kan komma att påverka produktion och investeringar under prognosperioden. Prognoser över oljepriset har ofta slagit fel. Successivt har nivån höjts från 45-55 amerikanska dollar per fat till 55-60 dollar per fat. I dagsläget

(26)

förefaller 65-70 dollar per fat som mer rimligt. Detta intervall förutses i denna prognos men det kan visa sig vara för lågt. Det som driver upp oljepriset är förut- om en rad osäkerhetsmoment framför allt en stigande efterfrågan och eftersom utrymmet för att öka produktionen är begränsat finns det egentligen inte mycket som talar för ett fall i oljepriset så länge tillväxten i världen fortsätter att öka i snabb takt.

(27)

Svensk ekonomi

Bedömningen av den svenska ekonomin för 2006 och 2007 bygger på följande antaganden.

1. Att globala ekonomin växer med närmare 5 procent 2006 och med drygt 4,5 procent 2007.

2. Att oljepriset befinner sig i intervallet 65-70 dollar per fat under prognosperioden.

3. Att kronan apprecieras, främst mot dollarn.

4. Att Riksbanken höjer styrräntan i småsteg och att denna inte överstiger 3 procent vid slutet av 2006.

5. Att löneökningarna inte tar fart utan uppgår till 3,6 procent 2006 och cirka 4 procent 2007.

6. Att utbildningsplatserna inom högskolan inte tillsätts fullt ut.

7. Att de långa sjukskrivningarna plus antalet i sjuk- och aktivitetsersättning minskar något.

8. Att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 145 000 år 2006 och till 160 000 år 2007.

Den svenska ekonomin dämpades något under slutet av 2005, men allt tyder på att detta var temporärt. Statistik och barometrar indikerar att konjunkturen förstärkts påtagligt hittills under 2006 och till detta skall läggas stegrad optimism för framtiden hos både hushåll och företagare. Uppgången är bred och omfattar i stort sett hela ekonomin, även om det i allt större utsträckning kommer att bli den inhemska efterfrågan som driver upp BNP-tillväxten. Exportkonjunkturen är stark men bidraget till BNP-tillväxten dämpas genom att importen stiger snabba- re än exporten. Under 2006 stimuleras ekonomin av en expansiv penning- och finanspolitik, men i synnerhet penningpolitiken blir mindre expansiv under fram- för allt 2007. Den goda konjunkturen har också spridit sig till arbetsmarknaden – sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar – och det är en utveckling som kan fortgå utan några större effekter på lönebildningen och inflationen eftersom arbetsmarknaden i dagsläget kännetecknas av stora lediga resurser. Dessa kommer dock att minska stadigt under perioden 2006 - 2007. Inom vissa delar av arbetsmarknaden finns rekryteringsproblem och dessa breddas under prognos- perioden. Denna positiva bild bekräftas av vår intervjuundersökning av 9 000

(28)

arbetsställen¹⁷ inom privat näringsliv som genomfördes av Arbetsförmedlingen under mars och april 2006. Undersökningen visar att företagen tror på en stark utveckling av efterfrågan på varor och tjänster och denna positiva bild omfattar alla näringsgrenar. Företagens rekryteringsplaner har blivit mer expansiva men fortfarande är rekryteringsproblemen enligt denna undersökning begränsade.

Enligt vårt förmenade finns nästan inga nedåtrisker i den svenska ekonomin utan dessa står att finna i den globala ekonomin, terroristhot och råvarupriser. En osäkerhetsfaktor är dock att nya löneavtal skall slutas för en betydande del av löntagarna år 2007.

BNP ökar med 3,6 procent 2006

Den svenska BNP-tillväxten var stark under 2004. Främsta drivkraften var en stark exportkonjunktur men även investeringskonjunkturen stärktes. En påtaglig dämpning skedde dock under slutet av året och början av 2005, vilket berodde på en inbromsning av den globala tillväxten. Denna dämpning var dock tillfällig och aktiviteten tog fart rejält under andra och tredje kvartalet och uppgången skedde nu inom ett brett spektrum av ekonomin. Investeringskonjunkturen var mycket stark, privat konsumtion visade en god utveckling och den offentliga konsumtionen ökade åter efter ett par svaga år. Även export och import utvecklades starkt.

Under fjärde kvartalet skedde en rejäl inbromsning, även denna gång kopplad till en dämpning av den globala ekonomin.

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007 -1,5

0,0 1,5 3,0 4,5 6,0 7,5

Källa: SCB, AMS

- BNP -

förändring mellan kvartalen och uppräknat till årstakt

17 Bruttourvalet var drygt 11 000 arbetsställen. 9 000 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 77 procent.

(29)

Hela det privata näringslivet andas en stark optimism enligt vår intervjuun- dersökning för det närmste året¹⁸ och till detta skall läggas en markant förstärk- ning av de kommunala budgetarna. Det innebär att vi förutser en bred ekonomisk uppgång under både 2006 och 2007. Under föregående år har BNP-tillväxten nästan enbart berott på en god produktivitetstillväxt, men denna gång räknar vi med att BNP-tillväxten kommer från en kombination av en ökning av antalet arbetade timmar och en fortsatt god produktivitetstillväxt, även om takten i denna dämpas något. BNP-tillväxten uppgick till 2,7 procent 2005¹⁹ och för 2006 räk- nar vi med att den stiger till 3,6 procent (ej kalenderkorrigerat)²⁰. En viss dämp- ning är trolig 2007 – bland annat dämpar räntehöjningarna investeringarna något – och vi beräknar BNP-tillväxten till 3.1 procent (ej kalenderkorrigerat)²¹.

Företagen optimistiska i vår undersökning

Den bild vi gav vid föregående prognos stämmer väl överens med vår senaste undersökning av det privata näringslivet och den kommunala sektorn. Företagens förväntningar avseende efterfrågan på varor och tjänster hösten 2005 infriades fullt ut, men det fanns skillnader mellan näringsgrenarna. Inom byggnadsverksamheten och inom industrin överträffade utfallet förväntningarna hösten 2005 medan förväntningarna inte infriades inom den privata tjänstesektorn. Detta visar att konjunkturen förstärkts påtagligt och det är värt att påpeka att företagens för- väntningsbild annars inte brukar infrias. Företagen har en mycket stark framtids- tro i vårens undersökning. Man får gå tillbaka till millenniumskiftet för att finna en större optimism. Även här finns skillnader mellan näringsgrenarna. Bygg- nadsverksamheten uppvisar den starkaste framtidstron sedan slutet av 1980-talet medan framtidstron var starkare inom övriga delar av det privata näringslivet kring år 2000. Alla näringsgrenar uppvisar dock en klart större optimism denna gång än hösten 2005, vilket visar att denna konjunkturförstärkning omfattar hela näringslivet. Andelen arbetsgivare som anger ökning minus andelen som anger minskning av efterfrågan på varor och tjänster uppgår till 50 procent för det när- maste halvåret och till 47,1 procent för halvåret därpå. Sammantaget visar alltså vår undersökning att konjunkturen förstärks påtagligt under det närmaste året.

Därvid överensstämmer denna undersökning dessutom med andra undersök- ningar, exempelvis Konjunkturinstitutets (KI: s) barometerundersökningar.

18 Mars/april 2006 till mars/april 2007.

19 Preliminär siffra från nationalräkenskaperna.

20 Kalenderkorrigerat blir BNP-tillväxten 3,9 procent.

21 Kalenderkorrigerat blir BNP-tillväxten 3,2 procent.

(30)

Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/

tjänster minus d:o minskning

Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna

6-12 månader framöver

Vår 2005

Höst 2005

Vår 2006

Vår 2005

Höst 2005

Vår 2006

Vår 2005

Höst 2005

Vår 2006 Byggnads-

verksamhet 8,1 51,2 41,4 43,9 33,3 63,0 33,3 45,1 48,8 Industri 19,0 33,6 40,0 29,9 35,8 46,1 30,6 40,6 42,1 Uppdrags-

verksamhet 35,4 43,3 47,9 43,5 49,5 55,8 44,5 52,5 55,2 Övriga privata

tjänster 23,0 36,7 37,6 35,9 40,0 49,0 38,2 44,3 48,4 Totalt 22,6 37,8 39,6 36,5 39,4 50,1 36,7 44,5 47,1 Källa: AMV: s intervjuundersökningar.

Exportutsikterna är goda

Exporten växte förra året med 6,4 procent vilket var en svagare ökning än 2004 då exporten ökade med starka 10,8 procent. Både varu- och tjänsteexporten växte långsammare än 2004. Störst var inbromsningen för varuexporten. Avmattning- en skedde i början av året. Senare under året var exporttillväxten högre, jämfört med året innan. Den svenska exporten har historiskt följt utvecklingen av världs- handeln väl²² och denna gång bedöms världshandeln komma att öka starkt. Till detta kommer att regioner som väger tungt i svensk export – Norden och eurozonen – bedöms utvecklas väl. Vidare indikerar olika statistikkällor att konkurrens- kraften är god. Dels utvecklas enhetsarbetskostnaden gynnsamt, dels uppger en högre andel av industriföretagen i KI: s konjunkturbarometer att konkurrenssitua- tionen förstärkts än andelen som angivit en försämring vilket indikerar att svensk industri står stark i den internationella konkurrensen. Det är värt att påpeka att en högre andel anser att konkurrensen förstärkts mer utanför EU-området än att detta skett inom EU-området. Den goda produktivitetstillväxten är här en central förklaring. Handel med tjänster är det snabbast växande segmentet i världshan- deln och svenskt tjänsteexport växer starkt. Förra året växte svensk tjänsteexport med 12,2 procent vilket kan jämföras med att varuexporten ökade med 4,5 procent. Nästan 60 procent av tjänsteexporten utgörs av konsulttjänster, licenser,

22 Enligt 2006 års ekonomiska vårproposition.