Utbildning av biomedicinska analytiker vid Lunds universitet 1998 – 2007
En slutrapport
Lena Stenson Gudrun Edgren 2009
MedCUL
Medicinska fakultetens
centrum för undervisning och lärande Lunds universitet
Box 157 221 00 Lund
http://www.med.lu.se/utbildning/centrum_foer_undervisning_och_laerande Tel: 046 222 0451
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
Inledning 4
Beskrivning av utbildningen Historik
Rekommendationer
Nybörjarenkäter 2002 och 2003 7 Undersökning av utbildningsklimat (DREEM) 2002, 2007 8
Studentbarometern 2006 10 Examensenkäter 2003-2007 12
Sammanfattning 16
Alumnundersökning 2007 17
Sammanfattning 17
Referenser 28
Bilagor
1. DREEM-enkät
2. Enkät till nyutexaminerade 3. Enkät till alumner
Inledning
I denna rapport beskrivs en utvärdering av biomedicinsk analytikerutbildningen vid Lunds universitet.
Beskrivning av utbildningen
Utbildningen överfördes till Lunds Universitet (LU) från Vårdhögskolan [med Landstinget (Region Skåne) som huvudman] 1998. I samband med överföringen till LU antogs en ny utbildningsplan, och ht 1999 antogs de första studenterna med denna utbildningsplan. 1999 års utbildningsplan beskrev den generalistutbildning som utbildningen skulle vara enligt examensordningen. Den tog också fasta på den pedagogiska trend som då började bli allmänt spridd, d.v.s. studentens lärande i centrum. Det innebar att studenterna fick ett stort eget ansvar för sina studier och att bedömningarna inriktades på återkoppling med mindre betoning på summativ examination. Stor vikt fästes också vid de allmänna målen i Högskolelagen. För att ge ramar till de relativt fria studier som det blev frågan om definierades ett core curriculum, vars mål alla studenter skulle uppnå (jfr 1). Det utrymme som blev över under utbildningen kunde studenterna använda till valbar fördjupning. De dominerande arbetsformerna var PBL (2), seminarier, grupparbeten och laborationer. Föreläsningar förekom i ringa omfattning. Laborationer var givetvis ett viktigt inslag och studenterna hade ett stort inflytande över planering och genomförande av laborationer. Detaljerade beskrivningar i förväg förekom inte. Studenterna undervisade och handledde i viss mån varandra i laboratorierna.
Studenterna förbereddes för sin framtida yrkesverksamhet genom åtskilliga studiebesök, kontakter med yrkesverksamma och diskussioner av yrkesrollen. Portfolio infördes för examination så att kontinuerlig kompetensbedömning kom att dominera (3, 4). Verksamhetsförlagd utbildning i form av en lång placering (10 veckor) förekom och utbildningen avslutades med ett examensarbete. Detta förbereddes under utbildningen genom flera skriftliga och muntliga presentationer och att vetenskapliga artiklar användes som utgångspunkter i PBL-arbete och seminarier. Under åren som följde efter 1998 tillfördes utbildningen successivt minskande resurser, vilket minskade den schemalagda undervisningen och huvudsakligen drabbade de relativt dyra laborationerna. 2004 beslutades om nedläggning av utbildningen och 2007 examinerades de sista studenterna.
En magisterutbildning i biomedicinsk laboratorievetenskap inrättades 1998 och de sista studenterna i denna utbildning examinerades 2008. Under åren 1998-2001 bedrevs en ettårig kompletteringsutbildning för dem som genomgått äldre, kortare utbildningar. Båda dessa utbildningar hade samma pedagogiska grundfilosofi som grundutbildningen.
Historik
För att kunna sätta 1999 års utbildningsplan och de resultat som rapporteras nedan i ett sammanhang ges här en kort historisk bakgrund. Utbildningen av laboratorieassistenter med histopatologisk respektive allmän kemisk inriktning startade i Lund 1965. Den var då två år lång och den inledande delen var förlagd till Polhemsskolan. Det sista året var förlagt till antingen Institutionen för histologi eller Institutionen för medicinsk kemi, båda vid LU, beroende på den inriktning studenterna valt. Utbildningen var huvudsakligen inriktad på att förse medicinska fakultetens laboratorier med laboratorieassistenter. I och med 1977 års högskolereform blev utbildningen en högskoleutbildning, omfattande 100 poäng. 1983 övertogs utbildningen av
Vårdhögskolan, men det sista årets studier i de båda inriktningarna förblev knutna till de två institutioner som nämnts ovan. En strävan mot ökad högskolemässighet i utbildningen pågick kontinuerligt. 1993 förlängdes utbildningen till 120 poäng (3 år) och samtidigt avskaffades inriktningarna. I praktiken innebar det ingen skillnad eftersom de ersattes med valbara fördjupningar i samma ämnen som de tidigare inriktningarna. 1994 inleddes ett samarbete med Malmö högskola vilket gjorde det möjligt för studenter från Lund att välja kliniska fördjupningar under det sista året och vice versa. Den nationella utvärderingen 1996 påtalade brister i utbildningen i huvudämnet i Lund, men det huvudsakliga resultatet av utvärderingen var att landstingen förlorade huvudmannaskapen för högskoleutbildningar. Samtliga utbildningar förstatligades. Biomedicinsk analytikerutbildningen i Lund överfördes till LU 1998 och i och med detta antogs en ny utbildningsplan (se ovan). Från och med 2006 är biomedicinsk analytikerexamen legitimationsgrundande.
Den historiska bakgrunden förklarar en del av de resultat som kommer fram i de olika utvärderingarna. En tyngdpunkt i förberedelser för forskningsverksamhet påtalas ofta och att den skett på bekostnad av utbildning för verksamhet i kliniska laboratorier. Detta förklaras av den tidigare anknytningen till institutioner vid medicinska fakulteten och att många lärare rekryterats från dessa institutioner. Många lärare saknade också bakgrund som biomedicinska analytiker. Det blev extra påtagligt vid besparingarna eftersom de flesta lärare med sådan bakgrund anställts senare än dem som hade forskarbakgrund. Den nya planen i Lund avskaffade de tidigare inriktningarna helt, medan t.ex. utbildningen i Malmö har behållit dem i form av fördjupningar. Studenterna från de olika orterna stöter på varandra under VFU och examensarbeten och kan därför jämföra sig med varandra. Några studenter med grundutbildning från Malmö har gått vidare till vidareutbildning eller magisterutbildning i Lund och därför kommit med i alumnenkäten (bilaga 3).
Rekommendationer
Om man skulle överväga att åter starta en biomedicinsk analytikerutbildning i Lund vill vi, med stöd i denna rapport, komma med följande rekommendationer
– Att utbildningen får sådana ekonomiska förutsättningar att laborationsundervisning kan genomföras i tillräcklig utsträckning för att förbereda för ett yrke med höga krav på laborativa färdigheter. Detta har inte varit fallet under den sista tiden före nedläggningen.
– Att man vid ett eventuellt val av studentcentrerade utbildningsformer noga beaktar behovet av att introducera studenterna i dessa. Steget från gymnasiet kan annars bli mycket stort och den utbildning studenterna möter kan avvika mycket från de förväntningar de haft.
– Att man jämfört med den tidigare utbildningen kraftigt förstärker de kliniskt diagnostiska inslagen, avseende såväl teori som praktik.
– Att man gör en inventering av hur yrket förändras och kan komma att utvecklas i en närmare framtid. Det mest slående resultatet i alumnundersökningen är att många blivit besvikna på sitt yrke efter examen och att knappt hälften (48 %) skulle välja samma utbildning om de skulle göra om sitt val. En förbättring av lön, status och karriärmöjligheter måste sannolikt
komma till stånd om man ska få unga människor att vilja lägga tre års högskolestudier med stora studieskulder på denna utbildning.
Tack
Vi tackar Anders Andersson, Hans Hovenberg, Inga Ljungquist och Elisabet Sjöberg- Wester, samtliga lärare vid biomedicinsk analytikerprogrammet, som har varit behjälpliga med insamling av material till denna rapport.
Vilken information om biomedicinsk
analytikerutbildningen fanns i fakultetens nybörjarenkäter?
Höstterminerna 2002 och 2003 genomfördes enkäter bland medicinska fakultetens nybörjarstudenter (5). Vi har här lyft ut och sammanfattat det som gäller studenter på biomedicinsk analytikerutbildningen särskilt i de avseenden där dessa studenter skiljde sig från andra studenter.
Bland nybörjarna på biomedicinsk analytikerutbildningen var det ht 2003 50 % som hade annat modersmål än svenska, medan det vid fakultetens andra utbildningar var 4-22%. Ht 2002 var motsvarande siffror 45 % för biomedicinsk analytikerstudenter och 3-23 % för de andra studenterna.
På frågan om vilken studiebakgrund föräldrarna hade, visade det sig att 36- 45% av biomedicinsk analytikerstudenterna hade någon förälder med akademisk utbildning. Det var en lägre andel än för studenter på läkar- (högst andel med 75 %) och biomedicinutbildningen, men samma som sjukgymnaststudenter och högre än studenter på andra vårdutbildningar.
Ht 02 kom 23 % av biomedicinsk analytikerstudenterna direkt från gymnasiet, ht 03 36%. Dessa siffror var högre än för andra program. Det var färre studenter på biomedicinsk analytikerutbildningen som hade denna som förstahandsval än vad som gällde för andra program. I påståendet ”Jag vet inte vad jag ger mig in på” instämde inte fler biomedicinsl analytikerstudenter än andra studenter på fakulteten. De kände däremot större oro för sin förmåga att ta ansvar för sina studier än vad andra studenter gjorde.
Utbildningsklimat
Utbildningsklimat är en faktor av betydelse för utbildningsresultatet. Mål som anges i utbildnings- och kursplaner liksom examination och återkoppling styr studenternas lärande. Men det utbildningsklimat de upplever är också av stor betydelse. Ett klimat kan upplevas som konkurrensinriktat eller samarbetsinriktat, lärare kan upplevas som auktoritära eller jämställda, studierna kan upplevas som inriktade på utveckling av kompetens eller faktamemorering. För bästa resultat är det väsentligt att det studenterna upplever är i samklang med de intentioner som finns i styrdokument.
Ett instrument för att mäta utbildningsklimat finns utvecklat (6). Det är testat och validerat i olika länder och kulturer, olika gruppstorlekar och olika utbildningar inom vårdområdet. Instrumentet benämns Dundee Ready Education Environment Measure (DREEM).
Instrumentet består av en enkät med 50 påståenden om utbildningen. De svarande anger i vilken grad de instämmer med respektive påstående, en fem-gradig skala från 0-4. Vissa påståenden är negativa och resultaten av dessa vänds vid bearbetningen så att en hög siffra alltid motsvarar ett bra resultat. Resultatet kan bedömas fråga för fråga, men svaren kan också grupperas i fem delområden:
Studenternas uppfattning om sitt lärande Studenternas uppfattning om lärarna
Studenternas uppfattning om sina egna prestationer (akademiskt självförtroende) Studenternas uppfattning om atmosfären
Studenternas uppfattning om social miljön bland studenterna
Slutligen kan också en totalsumma räknas ut för jämförelse med andras resultat.
Resultat över 75% anses mycket goda, därunder finns utrymme för förbättringar.
När den nya utbildningsplanen för BMA-utbildningen genomfördes användes DREEM-enkäten för att mäta utbildningsklimatet. Studenter på termin 1, 3 respektive 5 och 7 deltog, och besvarade frågorna utifrån förhållandena på den termin de deltog i. Resultatet var att klimatet var mycket gott, bättre än något publicerat resultat.
Vi bedömde att det kunde vara intressant att mäta vilket klimat utbildningens studenter upplevt som helhet. Den sista gruppen studenter i programmet ombads därför att besvara enkäten utifrån vad de upplevt genomsnittligt under utbildningen. Enkäten delades ut vid ett undervisningstillfälle och studenterna lämnade in svaren direkt. Svaren lämnades anonymt. De studenter som inte var närvarande fick enkäten utdelad och möjlighet att lämna in svaren anonymt. Totalt 26 svar kom in (av 27, 96%).
Resultat
Studenternas uppfattning om sitt lärande 78%
Studenternas uppfattning om lärarna 74%
Studenternas uppfattning om sina egna prestationer (akademiskt självförtroende)
72%
Studenternas uppfattning om atmosfären 78%
Studenternas uppfattning om social miljö bland studenterna 79%
Totalsumma utbildningsklimat 76%
Resultatet är alltså att klimatet på utbildningen är mycket gott. Det ska då beaktas att den entusiasm som kan finnas vid införandet av en ny utbildningsplan avtagit och att utbildningen lagts ner med följd att lärare fått sluta. Utbildningen har dessutom bytt lokaler under dessa studenters studietid. Ett så gott resultat som detta under dessa omständigheter får snarast anses som sensationellt.
Studenterna hade också möjlighet att skriva kommentarer. Åtta studenter utnyttjade möjligheten, och samtliga kommentarer handlar om något man är missnöjd med. Missnöjet handlar i några fall om att man upplevt att kraven varit för låga, att lärarna styrt för lite respektive att de nya lokalerna var sämre.
Vilken information om biomedicinsk analytikerutbildningen fanns i lärar/studentbarometern?
Utvärderingsenheten vid Lunds universitet genomförde 2006 en enkät vid medicinska fakulteten, Lärar/Studentbarometern (7). Vi har här sammanfattat resultaten för biomedicinsk analytiker- studenterna.
Studenternas bakgrund
Antal sökande per plats och studenternas antagningspoäng var lågt i jämförelse med medicinska fakulteten i övrigt, men antagningspoängen var hög jämfört med många andra utbildningar vid universitetet som kräver behörighet från naturvetenskapligt gymnasium. Föräldrarnas utbildningsnivå var samma som för de flesta utbildningar vid medicinska fakulteten, undantaget medicin och biomedicin. Medianåldern för studenterna var relativt hög. 15 % av dem hade också betyg från annan fakultet (13-60 % för de andra utbildningarna). 23 % hade deltagit i internationellt utbyte (högst andel vid medicinska fakulteten).
Utbildningens uppläggning
Biomedicinsk analytikerstudenterna hade lägst antal schemalagda timmar vid fakulteten (ca 7) och dessutom lade de minst antal timmar (totalt ca 24) på sina studier. Deras situation i detta avseende påminde om den som samhällsvetare/ekonomer brukar ha. När det gäller utbildningens struktur var studenterna nöjda, särskilt med sambandet mellan teori och praktik. De var också mycket nöjda med PBL. Biomedicinska analytiker och har arbetsterapeuter hade högst förekomst av PBL i utbildningen.
Måluppfyllelse
Biomedicinsk analytikerstudenterna ansåg att de nådde målen för generiska färdigheter mycket bra och samma sak gällde kommunikationsförmåga. Inom detta område hade många andra utbildningar svagheter, särskilt när det gällde kommunikation på engelska. Däremot ansåg sig analytikerstudenter vara svaga i att förklara för och samarbeta med andra yrkesgrupper i vården. De ansåg också att de uppnådde de utbildningsspecifika målen, till skillnad från t ex biomedicinstudenterna. Problematisering av mångfaldsperspektiv var de nöjda med (men de tyckte inte att problematisering av trosuppfattning och sexuell identitet var viktigt).
Lärare och studieförhållanden
När det gäller lärarnas förmåga var de missnöjda med förmågan att klargöra vad som krävdes för att klara kursen och förmågan att skapa sammanhang mellan undervisning och självstudier (i likhet med läkarstudenterna men till skillnad från biomedicinstudenterna). Studenterna var ganska nöjda med kurslitteraturens omfattning med missnöjda med tillgängligheten på biblioteket, i likhet med de andra studenterna på fakulteten. De var nöjda med arbetsmiljön, utom med tillgången till läsplatser.
De ansåg att de hade dålig kunskap om hur de kunde påverka sin utbildning. Däremot var de mest nöjda med sin möjlighet att faktiskt påverka den (marginellt mer än tvåan). Endast ca 10 % kände till Studenternas rättighetslista (sämst!). Kursvärderingar var de nöjda med, utom med information om vad de resulterat i.
Studenterna var nöjda med examinationen men mycket missnöjda med genomgången efteråt. De ansåg att praktiken hade för liten omfattning, mer än snittet men mindre än biomedicinstudenterna.
Både studenter och handledare var nöjda med vad som skedde under praktiken (i likhet med alla andra utom läkarutbildningen).
Lärarnas situation
När det gäller lärarna fanns missnöje med tid för kursutveckling och för studenternas individuella behov – här var biomedicinsk analytikerutbildningen sämst. Denna utbildning var dessutom den enda i vilken lärarna var missnöjda med sina möjligheter att utveckla kurserna, med de ansvarigas intresse för kursutveckling och med värderingen av pedagogiska meriter.
Examensenkäter 2003-2007 – en sammanställning
Biomedicinska analytiker som utbildats vid Lunds universitet och examinerats på kandidatnivå under åren 2003 – 2007 har i samband med examinationen fått fylla i en enkät framtagen av universitetets utvärderingsenhet (jfr 8). Syftet har varit att undersöka hur den nya (startår 1999), akademiska utbildningen uppfyllt målen. Den första utvärderingen genomfördes 2003 av Utvärderingsenheten. De följande fyra åren har samma enkät använts inom utbildningen och den har då kompletterats med en muntlig utvärdering. Här presenteras en kort sammanställning av enkätsvaren.
1. Antal examinerade, svarsfrekvens och könsfördelning
Examinationsår 2003 2004 2005 2006 2007
Antal svarande 9 10 13 18 23
Andel svarande (%) 53 77 100 72 92
Antal kvinnor 9 10 13 16 19
Antal män 0 0 0 2 4
2. Studenter med annat modersmål än svenska
Examinationsår 2003 2004 2005 2006 2007 Andel studenter med annat modersmål än svenska (%) 33 20 46 61 26
Den etniska mångfalden har varit uttalad i utbildningen. Bland de examinerade 2006 fanns t.ex. 8 olika modersmål utöver svenska (arabiska, engelska, kinesiska, kurdiska, persiska, polska, serbiska och thai) representerade.
3. Föräldrars utbildning
Examinationsår 2003 2004 2005 2006 2007
% % % % %
Grundskola 38 10 15 11 26
Gymnasieskola 25 30 31 28 22
Högskola/universitet 38 60 54 61 52
Bortsett från gruppen som examinerades 2003 har minst hälften av studenterna uppgett att föräldrarna har högskoleutbildning.
4. Studiemotiv
helt oviktigt mycket viktigt
Få välbetalt jobb Utbildningen ledde till ett yrke Få större valmöjligheter på arbetsmarknaden
Få stimulerande jobb Intresserad av kunskapsområdet
Samstämmigheten i angivna studiemotiv är mycket hög hos studenterna genom åren. Diagrammet ovan är representativt för samtliga examinerade grupper.
5. Värdering av färdighetsträningen
De examinerade har bedömt yrkesspecifika och allmänna färdigheter, dels utifrån hur viktiga de anser dem vara (tregradig skala), dels hur tillfredsställda de är med de faktiska resultat som uppnåtts (femgradig skala). Höga värden betyder stor vikt respektive hög tillfredsställelse. De färdigheter som bedömts framgår av nedanstående tabell; detaljerat utfall av undersökningen finns redovisat på sid. 5. Grafiskt visas nedan en jämförelse mellan de examinerade grupperna avseende deras sammantagna syn på färdighetsträningen.
Yrkesspecifika färdigheter att behärska laborativa metoder
att självständigt planera och genomföra undersökningar och analyser
att bearbeta och bedöma resultat
att kunna etablera och förbättra laboratoriemetoder att ha utvecklat en god självkännedom och
inlevelseförmåga
att anlägga ett etiskt förhållningssätt
att anlägga ett helhetsperspektiv på människan Allmänna färdigheter
att självständigt lösa problem att kritiskt värdera information att argumentera och övertyga att göra muntliga presentationer att göra skriftliga presentationer att kommunicera på engelska
att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet
att använda IT för olika syften att medverka i förändringsarbete att förklara för icke-specialister/lekmän att arbeta i team
2003
0 1 2 3
0 1 2 3 4 5
Tillfredsställelse
Vikt
2004
0 1 2 3
0 1 2 3 4 5
Tillfredsställelse
Vikt
2005
0 1 2 3
0 1 2 3 4 5
Tillfredsställelse
Vikt
2006
0 1 2 3
0 1 2 3 4 5
Tillfredsställelse
Vikt
2007
0 1 2 3
0 1 2 3 4 5
Tillfredsställelse
Vikt
Det råder god samstämmighet mellan de olika studentgruppernas bedömningar. Till färdigheter som skattats högt både vad gäller vikt och tillfredsställelse hör ”muntliga och skriftliga presen- tationer”, ”att behärska laborativa metoder, ”att planera och genomföra undersökningar och analyser samt ”att självständigt lösa problem”. Detta avspeglar viktiga utbildningsmål som har getts hög prioritet i utbildningen. De lägst skattade färdigheterna är ”att medverka i förändrings- arbete”, ”att kunna etablera och förbättra laboratoriemetoder” och ”att förklara för icke-
specialister/lekmän”. Utbildningen tycks ha lyckats sämre med att klargöra dessa kompetenser i biomedicinsk analytikerprofessionen.
De studenter som examinerats 2007 uttrycker något större missnöje med sin färdighetsträning än övriga grupper. De skattar också generellt vikten av färdigheterna något lägre. Dessa studenter fick vid utbildningsstarten beskedet att utbildningen skulle läggas ner. Studenterna har ofta uttryckt att detta har påverkat dem i studierna; lärare har successivt försvunnit från utbildningen och en viss misstämning har uppstått. Denna studentgrupp fick också uppleva drastiska nedskärningar i laborationsundervisningen och dessutom en flytt från Vårdvetenskapens Hus med dess fem övningslaboratorier till ett enda på BMC. Detta laboratorium blev inte funktionellt i alla avseenden under de terminer studenterna hann utnyttja det. Studenterna uttryckte att de uppfattade allt detta som diskriminerande mot dem som studentkategori. Sannolikt är dessa omständigheter en del av förklaringen till den lägre tillfredsställelsen.
6. Svar på frågan: Om du skulle välja idag, skulle du välja samma utbildning?
Examinationsår 2003 2004 2005 2006 2007
Ja 6 6 10 9 *14
Tveksamt 3 3 1 9 6
Nej 0 1 1 0 3
* 2 med tillägget "fast på annan ort"
Från det övervägande positiva svaret på frågan de tre första åren framkommer bland de två sista studentgrupperna en ökad tveksamhet. Kompletterande muntliga kommentarer ger uttryck för ganska stor osäkerhet vad gäller den egna laborativa kompetensen (p.g.a. nedskärningar i laborationsundervisningen) och ett visst missnöje med PBL som enda eller dominerande undervisningsform.
Aug. 2007 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FRÅN EXAMENSENKÄTER 2003 - 2007
Vikt (skala 1-3) Tillfredsställelse (skala 1-5)
Yrkesspecifika färdigheter 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007
att behärska laborativa metoder 3 2,8 2,9 2,9 2,8 4,3 4,2 4 4,1 3,3 att självständigt planera och genomföra undersökningar och analyser 3 2,9 2,8 2,9 2,6 4,5 4,2 4,1 4,3 3,3 att bearbeta och bedöma resultat 3 2,7 2,9 2,8 2,6 4 3,4 3,9 4,3 3,9 att kunna etablera och förbättra laboratoriemetoder 2,9 2,2 2,4 2,7 2,2 3,8 3,3 2,9 3,7 2,7 att ha utvecklat en god självkännedom och inlevelseförmåga 2,4 2,6 2,5 2,8 2 4,1 3,7 3,8 4,6 3,4 att anlägga ett etiskt förhållningssätt 2,6 2,6 2,6 2,6 1,9 3,9 3,8 3,4 3,4 2,9 att anlägga ett helhetsperspektiv på människan 2,5 2 2,5 2,3 1,6 4,3 3,1 3,4 3,5 2,3 Allmänna färdigheter
att självständigt lösa problem 3 2,7 2,8 2,9 2,6 4,6 4 3,9 4,6 3,5 att kritiskt värdera information 3 2,7 3 2,8 2,6 4,9 3,6 3,9 4,4 4 att argumentera och övertyga 2,3 2,1 2,7 2,7 2,3 4,1 3,2 3,3 3,9 3,6 att göra muntliga presentationer 2,6 2,5 2,8 2,8 2,3 5 4,4 4,4 4,7 4 att göra skriftliga presentationer 2,9 2,5 2,9 2,8 2,4 4,9 3,4 4,3 4,7 4,3 att kommunicera på engelska 2,8 2,1 2,5 2,8 2,3 3,1 2,8 2,8 3,8 3 att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet 2,9 2,8 2,8 2,9 2,6 4,6 3,6 3,6 4,3 3,6 att använda IT för olika syften 2,8 2,5 2,7 2,4 2,4 4,3 4,4 3,5 3,9 3,8 att medverka i förändringsarbete 2,3 2,5 2,2 2,1 2,2 3,7 2,1 3,3 3,3 3 att förklara för icke-specialister/lekmän 2,4 2,3 2,4 2,2 1,7 3,9 3,4 3,2 3,3 2,8 att arbeta i team 2,9 2,4 2,8 2,7 2,3 4,6 4 3,8 4,5 3,6
Sammanfattning
Undersökningen omfattar biomedicinska analytiker utbildade vid Lunds universitet under 2000- 2007, och som i samband med slutexaminationen besvarat en enkät. Antalet examinerade studenter per år varierade mellan 13 och 25. Andelen män var ca 6 % av totala antalet utexaminerade. Mellan 20 % och 60 % av studenterna i de olika årskullarna hade annat modersmål än svenska. Drygt hälften hade en förälder med högskoleexamen. Bland studiemotiven dominerade intresse av kunskapsområdet samt att få ett yrke och ett stimulerande arbete, medan att få ett välbetalt arbete framstod som mindre viktigt. Studenterna bedömde färdighetsträningen i utbildningen som relevant och de visade hög tillfredsställelse med den träning de fått; i synnerhet gällde det kärnkompetenser som att behärska laborativa metoder, planera och genomföra analyser samt självständigt lösa problem. Förändringsarbete och förmåga att förklara för lekmän tycktes vara eftersatta färdigheter.
Ett relativt större missnöje med utbildningen kunde skönjas hos de studenter som examinerades 2007 och som fått uppleva såväl nedskärningar som utbildningens successiva nedläggning. Sex av tio studenter uppgav att de skulle ha valt samma utbildning om de på nytt fått välja.
Biomedicinska analytiker utbildade i Lund 1998 – 2006
En alumnundersökning utförd 2007
Sammanfattning
Föreliggande alumnundersökning, som riktade sig till 188 biomedicinska analytiker utexaminerade i Lund 1998–2006, avsåg att undersöka deras arbetssituation, hur utbildningen motsvarat de utexaminerades och avnämarnas förväntningar samt behovet av vidareutbildning (jfr 9, 10). Svarsfrekvensen var 70 %. Av de svarande var 3 % män, vilket ungefärligen motsvarar könsfördelningen i hela yrkesgruppen. En fjärdedel hade annat modersmål än svenska.
Vid svarstillfället var 80 % legitimerade biomedicinska analytiker, likaså hade 80 % en anställning som biomedicinsk analytiker, varav drygt hälften inom sjukvården, ca 15 % i privat verksamhet och övriga i offentlig verksamhet. Av dem som inte var verksamma inom yrket (20 %) studerade en tredjedel och övriga hade arbete med annan yrkesinriktning. Endast två alumner var arbetslösa vid svarstillfället. Fyra av tio tillfrågade hade genomgått någon form av vidareutbildning; två hade avlagt doktorsexamen och 13 var antagna som forskarstuderande.
Intresset för framtida vidareutbildning var stort; 17 % ville gärna forskarutbilda sig och 70 % sade sig vara intresserade av annan typ vidareutbildning.
Alumnerna var väsentligen nöjda med de teoretiska kunskaper utbildningen förmedlat och var även relativt nöjda med den PBL-baserade undervisningen, men de efterlyste fler kurslaborationer och ökad träning i att laborera. De allra flesta uttryckte stor tillfredsställelse med den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Den färdighetsträning de fått under utbildningen motsvarade i stort det som förväntats av dem i arbetslivet. I särskilt hög grad gällde det moment som tillhör kärnan i den biomedicinska analytikerns yrkesroll, såsom självständigt genomförande av analyser och undersökningar, självständig problemlösning samt dokumentation och kritisk bedömning av resultat. Utbildningen hade lyckats sämre med att ge efterfrågad kompetens i handledning, arbete i team, förändringsarbete och förbättring av laboratoriemetoder, riskbedömningar samt förmedling av fackkunskaper till lekmän.
Utbildningens omfattande satsning på att ge träning i muntlig och skriftlig framställning upplevdes inte i motsvarande grad vara efterfrågad av arbetsgivarna.
En fjärdedel av alumnerna uppgav att de under utbildningen fått en bild av yrket som dåligt överensstämde med det de upplevt som yrkesverksamma. Faktorer som lyftes fram var rutinbetonade arbetsmoment, litet utbud av forskningsuppgifter, stressig arbetsmiljö och stort ansvar, men låg lön, låg status och dåliga karriärmöjligheter. Några hade dock blivit positivt överraskade och framhöll såväl de goda utvecklingsmöjligheterna som variationen i arbetsuppgifterna och den höga graden av självständighet i arbetet.
En stor andel (31 %) av de tillfrågade var osäkra på om de gjort rätt yrkesval och hela 21 % uppgav att skulle ha valt annorlunda om de hade ställts inför samma val idag. De viktigaste orsakerna till tveksamheten syntes vara arbetsvillkoren med låg lön, låg status och dåliga karriärvägar snarare än missnöje med utbildningen. Även alumner som var uttalat nöjda med sina arbeten lyfte fram bristen på vidareutbildning och karriärvägar som grunden till missnöje inom yrkesgruppen.
Presentation av undersökningen
Alumngruppen
Den undersökta gruppen bestod av 188 individer som hade tagit ut biomedicinsk analytikerexamen på kandidat- och/eller magisternivå under åren 1998 – 2006. En enkät (se bilaga) och två påminnelser skickades till dessa under maj och juni 2007. Antalet inkomna enkäter var 132, vilket innebär en svarsfrekvens på 70 %.
Knappt hälften av alumnerna (47 %) hade tagit ut biomedicinsk analytikerexamen (de erhöll samtidigt kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap) vid Lunds universitet mellan 2002 och 2006. Övriga hade tagit ut motsvarande examen under åren 1998 – 2001. Utbildningen var då förlagd till Vårdhögskolan i Lund och gavs enligt en tidigare utbildningsplan.
Tio personer i den senare gruppen hade en grundutbildning av äldre datum (1979 – 1997) och genomgick under åren 1998 – 2001 en kompletteringsutbildning om 30 poäng (30 veckor) för att få en modern utbildning och en kandidatexamen.
80 % av samtliga alumner hade tagit ut legitimation som biomedicinsk analytiker (möjligheten till legitimering har funnits sedan 2006).
En tredjedel av de svarande (42 personer) hade utnyttjat möjligheten att från år 2000 vid Lunds universitet studera biomedicinsk laboratorievetenskap på avancerad nivå och ta ut en magisterexamen. Sju av dessa hade sin grundexamen från Malmö Högskola och en från Göteborgs universitet, medan övriga hade genomgått även sin grundutbildning i Lund.
Könsfördelningen motsvarande den rådande inom yrkesgruppen med 97 % kvinnor och 3 % män. Åldersfördelningen framgår av Fig. 1. Medianåldern var 36 år.
0 5 10 15 20 25 30 35
Frekvens (%)
under 30 30-39 40-49 50-59 över 60
Ålder:
Fig. 1. Åldersfördelningen i den undersökta gruppen
Tre fjärdedelar av alumnerna (74 %) hade svenska som modersmål. 16 olika modersmål utöver svenska fanns representerade; de mest frekventa var persiska (5 individer), arabiska (4), polska, ungerska och kinesiska (vardera 3) samt rumänska, serbiska och bosniska (vardera 2 individer).
Vad gäller utbildningsbakgrund i familjen hade 43 % av samtliga svarande minst en förälder med högskole- eller universitetsutbildning; 23 % hade en förälder med gymnasieskola och 27 % en förälder med grundskola som högsta utbildning. Bland alumner med annat modersmål än svenska var högskoleutbildning hos föräldrarna något vanligare (50 %) än bland dem med svenska som modersmål (41 %).
Arbetsförhållanden
Totalt uppgav 80 % att de arbetade som biomedicinsk analytiker vid svarstillfället. Hälso- och sjukvården framstår som den största arbetsgivaren (Tabell 1), hos vilken 57 % hade sin anställning. Av dessa arbetade 75 % på diagnostiska laboratorier, medan övriga var sysselsatta med forskning inom sjukvården. En knapp tredjedel (28 %) av samtliga arbetade i forskar- grupper vid universitet och högskolor. Det är värt att notera att så hög andel som ca 15 % av de biomedicinska analytikerna hade anställning inom privat verksamhet.
Verksamhet Antal Andel (%)
Sjukvård/diagnostik 44 42,7
Sjukvård/forskning 15 14,6
Offentlig verksamhet/forskning t ex vid universitet
29 28,2 Privat verksamhet/forskning 15 14,6
Totalt 103 100
Tabell 1. Anställningsförhållanden
Arbetslöshetsfrekvensen var mycket låg och få alumner var föräldralediga vid svarstillfället (Tabell 2). Av de 20 % som inte arbetade som biomedicinska analytiker studerade en tredjedel medan hälften hade ett arbete med annan yrkesinriktning. De sysselsättningar som uppgavs var adjunkt (2), administratör/ekonom (3), säljare (2), optiker (1), kemist (1) och doktorand (3).
Huvudsaklig
sysselsättning Antal Andel av dem som inte arbetar som BMA ( %)
Andel av samtliga (%)
Föräldraledighet 3 12,5 2,3
Arbetslöshet 2 8,3 1,5
Arbete med annan yrkesinriktning
12 50 9,1
Studier 7 29,2 5,3
Totalt 24 100 18,2
Tabell 2. Nuvarande sysselsättning hos dem som inte har anställning som biomedicinsk analytiker Alumnerna ombads uppge det område inom vilket de önskade arbeta under de närmaste 10 åren.
Det mest frekventa svaret var forskning inom sjukvård eller universitet (33 individer), medan 16 ville arbeta med forskning inom läkemedelsindustrin. 21 svarade att de var nöjda med sitt nuvarande arbete som biomedicinsk analytiker och 25 angav ett specifikt ämnesområde de ville
arbeta inom, t ex bioteknik, mikrobiologi, patologi eller transfusionsmedicin. Läkaryrket hägrade för 2 och ekonomi/administration för 3 personer.
Vidareutbildning
38 % (49 av 128 svarande) hade fullgjort någon form av vidareutbildning, men endast två hade genomgått forskarutbildning och avlagt doktorsexamen. Emellertid var 13 personer (10 %) vid svarstillfället inne i pågående forskarutbildning. En större andel av dem med annat modersmål än svenska (16 %) jämfört med dem med svenska som modersmål (9 %) hade satsat på forskarutbildning. 14 % av samtliga hade påbörjat en vidareutbildning av annat slag än forskarutbildning.
I frågeformuläret ombads de som inte påbörjat någon vidareutbildning att uttala sig om sitt intresse för framtida sådan. 116 individer svarade, vilket innebär att ett antal av de 49 som redan vidareutbildat sig av misstag svarat även på denna fråga. Nära tre fjärdedelar (71 %) uppgav stort eller mycket stort intresse för vidareutbildning av annan typ än forskarutbildning. 17 % uppgav sig vara intresserade av framtida forskarutbildning.
Syn på utbildningen Kunskaper
Alumnerna ombads bedöma hur väl de klarat sig i yrkeslivet med sina kunskaper i teoretiska ämnesområden. Resultatet visas i figur 2. Allmänt kan man konstatera att tillfredsställelsen med de teoretiska kunskaperna var god. Detta gällde särskilt kunskaperna i immunologi, fysiologi och patologi. Sammantaget var det mer än 90 % av de svarande som angav att kunskaperna i dessa områden är tillräckliga, tillfredsställande eller mycket tillfredsställande. De ämnesområden som kunde ha behövt en förstärkning var cellbiologi, molekylärbiologi, histologi och transfusionsmedicin.
0 10 20 30 40 50 60 Procent
Cellbiologi
Molekylärbiologi
Transfusions- medicin
Mikrobiologi
Immunologi
Histologi
Fysiologi
Patologi
5
5 5 5 5 5 5 5
Fig. 2. Hur motsvarar kunskaperna från grundutbildningen kraven som ställs på dig som biomedicinsk analytiker? Skala 1-5 där 5 (överst) representerar ”mycket tillfredsställande” och 1 ”mycket otillräckliga”.
Pedagogik
Problembaserat lärande (PBL) har varit en dominerande undervisningsform i utbildningen under den aktuella perioden. Alumnerna ombads reagera på påståenden som gjorde gällande att PBL- undervisningen hade utvecklat förmågan att urskilja, formulera och lösa problem. En skala från 1-5 användes, där 1 representerade ”stämmer inte alls” och 5 ”stämmer fullständigt”. Det framkom att 70 % (av de 119 som bevarade dessa frågor) instämde i hög grad (värdena 4-5 på skalan), medan endast ca 15 % instämde i ringa grad (värdena 1-2). Däremot var det något färre som instämde i påståendet att samarbetsträningen i PBL-undervisningen hade blivit till nytta i yrkesarbetet; ca 50 % angav värdena 4-5 och 20 % värdena 1-2.
Kurslaborationers betydelse för inlärning är omdiskuterad, men för den här aktuella gruppen har laborationer särskild betydelse och ska utöver förståelse ge yrkesadekvat färdighetsträning.
Alumnerna var i huvudsak positiva: 67 % ansåg att kurslaborationerna i hög grad (4-5 på den femgradiga skalan) varit betydelsefulla. Det är dock värt att notera att endast 44 % ansåg att kurslaborationerna gett betydelsefull färdighetsträning; hela 13 % var missnöjda med färdighetsträningen. Det förtjänar att nämnas här att det också i enkäter till nyutexaminerade,
utförda 2003 – 2007, framkommit att många studenter vid utbildningens slut varit osäkra på sin förmåga att laborera.
På en fråga huruvida examinationerna under utbildningen hade fokuserat på sådan kompetens som den yrkesverksamma biomedicinska analytikern behöver svarade 12 % ”inte alls”
eller ”mycket lite”, medan drygt hälften (53 %) angav att examinationerna ”i hög grad”
fokuserat på relevant kompetens.
Det rådde god samstämmighet vad gäller betydelsen av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för inlärning och färdighetsträning; åtta av tio alumner (78 %) var mycket positivt inställda till den VFU de genomgått, medan ett litet fåtal (1.5 %) uttryckte missnöje med densamma.
Arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen
I samband med framtagningen av en ny utbildningsplan då Lunds universitet 1999 övertog huvudmannaskapet för utbildningen, definierades kärnan (ett core curriculum) i huvudämnet biomedicinsk laboratorievetenskap se vidare t ex ref). Core-begreppen användes i alumnundersökningen tillsammans med formuleringar i examensbeskrivningen, och de tillfrågade fick bedöma dels i vilken utsträckning deras nuvarande arbete krävde dessa kompetenser, dels hur utbildningen gett dem möjlighet att skaffa sig dem. Resultatet visas i Fig.
3, där upplevda krav från arbetet plottats mot upplevd tillfredsställelse med utbildningen.
Det framgår ur figur 3 att den färdighetsträning alumnerna fått under utbildningen ganska väl är i paritet med kraven från arbetsgivarna. Exempel på färdigheter som tränats i hög grad och som också i stor omfattning efterfrågas på arbetsplatserna är följande: att förstå och följa metodbeskrivningar, självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar, använda basala laboratorieinstrument, bearbeta, kritiskt bedöma och dokumentera laboratorieresultat, självständigt lösa problem, följa kunskapsutvecklingen samt söka och tillämpa kunskap. Dessa kompetenser motsvarar kärnan i den biomedicinska analytikerns profession som den ter sig för närvarande. Arbetsgivarna verkar dessutom efterfråga kompetens i att handleda och ge instruktioner, att arbeta i team, förbättra laboratoriemetoder, genomföra riskbedömningar samt ha beredskap att möta förändringar i arbetet. Utbildningen har uppenbarligen inte varit lika framgångsrik i att ge kompetens på dessa områden. Inte heller förmågan att ”förklara för icke- specialister, lekmän” verkar ha tränats i utbildningen, men den kompetensen upplevs inte heller som särskilt angelägen för de flesta. Den torde dock i hög grad vara relevant för biomedicinska analytiker som har direkt patientkontakt, t.ex. inom klinisk fysiologi.
Den stora satsningen från utbildningens sida att ge kompetens i muntlig och skriftlig framställning verkar inte ha motsvarats av ett lika högt krav i arbetslivet. För dem som går vidare till akademisk utbildning på avancerad nivå och forskarutbildning är dock sådan kompetens ytterst relevant. Vissa tekniker tycks ha fått litet utrymme i utbildningen, t ex
Arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
Tillfredsställelse med utbildningen
Arbetskrav
fö rstå o ch fö lja meto dbeskrivningar bearbeta o ch kritisk bedö ma labresultat
självständigt lö sa pro blem använda basala labinstrument do kumentera labo rato riearbete
självständigt planera o ch genomföra analyser sö ka o ch tillämpa ny kunskap fö lja kunskapsutvecklingen
använda IT bedö ma risker i arbetet arbeta i team
fö rbättra laborato riemeto der
tillämpa regelverk fö r labo rato riet, t ex GLP , arbetsmiljö och säkerhet
använda antikro ppar o ch enzymer instruera och handleda
laboratoriearbete möta förändringar i arbetet
förklara fö r icke-specialister, lekmän
beakta etiska aspekter ta o ch hantera
blo dprov
hantera ljusmikroskop
mo lekylär- bio lo giska meto der
utfö ra bio kemiska separatio ner
bereda lö sningar o chbuffertar
göra skriftliga presentatio ner göra muntliga presentatio ner
preparera celler och vävnader fö r mikrosko pi
o dla eukaryo ta celler
odla pro kryo ta celler identifiera mikroo rganismer
hantera försö ksdjur anlägga
helhetsperspektiv på människan
Fig. 3. Arbetskrav relativt träning i färdigheter under utbildningen. Medelvärden av bedömning enligt femgradig skala från ”inte alls” (1) till ”väldigt mycket” (5) visas.
23
Arbetskrav och tillfredsställelse med utbildningen 1,01,52,02,53,03,54,04,55,0 1,01,52,02,53,03,54,04,55,0 Tillfredsställelse med utbildningen
Arb ets kra v
förstå och följa metodbeskrivningar bearbeta och kritisk bedöma labresultat självständigt lösa problem använda basala labinstrument dokumentera laboratoriearbete självständigt planera och genomföra analyser söka och tillämpa ny kunskapfölja kunskapsutvecklingen
använda IT bedöma risker i arbetet
arbeta i team förbättra laboratoriemetoder tillämpa regelverk för laboratoriet, t ex GLP, arbetsmiljö och säkerhet
använda antikroppar och enzymer
instruera och handleda laboratoriearbete
möta förändringar i arbetet förklara för icke-specialister, lekmän beakta etiska aspekter ta och hantera blodprov hantera ljusmikroskop molekylär- biologiska metoder
utföra biokemiska separationer bereda lösningar ochbuffertar göra skriftliga presentationergöra muntliga presentationer preparera celler och vävnader för mikroskopi odla eukaryota celler odla prokryota celler identifiera mikroorganismer hantera försöksdjur
anlägga helhetsperspektiv på människan Fig. 3. Arbetskrav relativt träning i färdigheter under utbildningen. Medelvärden av bedömning enligt femgradig skala från ”inte alls” (1) till ”väldigt mycket” (5) visas.
odling av celler, identifiering av mikroorganismer och hantering av försöksdjur. Detta får ses som en följd av övergången till en generalistutbildning. Förekomsten av vissa specialtekniker är begränsad till ett mindre antal arbetsplatser och utbildning i dem förväntas ske på respektive arbetsplats eller med av arbetsgivaren finansierad specialutbildning.
Alumnerna gavs också möjlighet att med fria svar specificera krav de mött i yrkesrollen som utbildningen inte förberett dem på. Ett 20-tal svar gavs och de flesta av dem (12 st) gällde kunskaper i specifika ämnesområden som bioinformatik, statistik, farmakologi, genetik, nuklearmedicin och hematologi. Några uppgav att de hade behövt bättre förberedelse på handledningsuppgifter och patientbemötande, beredskap att ta större ansvar och mer handfast laborativ färdighet, inklusive apparatkunskap.
Allmän behållning av utbildningen
13 % av de tillfrågade angav att överensstämmelsen mellan den bild de fått av yrket under utbildningen och upplevelserna som yrkesverksamma biomedicinska analytiker var mycket god. Drygt hälften ansåg att överensstämmelsen var medelgod. Det är dock anmärkningsvärt att så många som en fjärdedel (31 av 127 svarande) upplevde att utbildningen gett dem en bild som dåligt eller inte alls överensstämde med de erfarenheter de fått i yrkeslivet.
Ett 40-tal använde möjligheten att i ord förtydliga den bristande överensstämmelsen. 12 personer uppgav att arbetsuppgifterna var annorlunda än de hade trott under utbildningstiden, t ex att det innebar patientkontakt i högre utsträckning, att det var mer rutinbetonat och maskinellt; för någon var det tvärtom mer hantverk än förväntat och för ytterligare någon var metodutveckling vanligare än vederbörande hade trott. Ett par tyckte att arbetet innebar mer servicearbete och mindre självständigt yrkesutövande än förväntat.
Arbetsmiljön var mer stressande, med ensamarbete och stort ansvar, samtidigt som lön och status var lägre och karriärmöjligheterna sämre än man trott. Någon klagade på att den självständighet som utbildningen tränat studenterna i inte alls efterfrågades inom den kliniska laboratorieverksamheten. Sex personer uppgav att utbildningen förberett dem på arbete med forskning, men det visade sig sedan vara inom sjukvård och diagnostik som arbetena fanns. Ett tiotal alumner uttryckte emellertid att de blivit positivt överraskade av yrkeslivet; den stora variationen i arbetsuppgifterna, de goda utvecklingsmöjligheterna och den höga graden av självständighet hade de inte föreställt sig under studietiden. Dessa uppskattade sin breda kompetens och ansåg sig ha användning av den.
Det är oklart i vilken utsträckning utbildningen förmått ge studenterna verktyg för att påverka sin arbetssituation; ca 30 % anser inte att de fått sådana, å andra sidan tycker 14 % att de fått dem i mycket hög utsträckning. Sannolikt har det inte varit helt enkelt att förstå frågan.
Många verkar osäkra på om de gjort det rätta yrkesvalet; 31 % svarar ”vet inte” på frågan om de skulle välja att utbilda sig till biomedicinsk analytiker idag. Knappt hälften (48 %) svarar tveklöst ja på frågan, men så många som 21 % svarar nej. De viktigaste orsakerna till tveksamhet respektive nej-svar ligger i arbetsvillkoren med låg lön, låg status och dåliga karriärvägar. Detta svarar 38 av 54 personer (70 %). Sju personer anger utbildningens bristande kvalitet som orsak: där någon tycker att den varit för bred och ytlig anser andra att den varit för smal och begränsad; några anger att de hellre velat utbilda sig på ett annat lärosäte, där utbildningen har annorlunda uppläggning. Åter några anger personliga skäl, som att man tappat intresse, att det aldrig varit något drömyrke, att konkurrensen med andra yrkeskategorier är problematisk och att ett yrke med mer patientkontakt, t ex sjuksköterskeyrket, skulle ha passat dem bättre. Flera poängterar att de har ett ”väldigt roligt arbete”, men att de saknar vidareutbildningsmöjligheter, vilket i hög utsträckning drar ner omdömet.
Kategorisering av fria svar
Styrkor; 51 svar
Utveckling av allmänna färdigheter, t ex muntlig och skriftlig presentation, informationssökning, självständighet, problemlösning, forskningsanknytning, samarbete: 20 svar
”Jag har blivit mycket bättre på att samarbeta med folk, vilket jag har stor nytta
av.”; ”Kritiskt tänkande, logiskt tänkande vid felsökning”; ”Utbildningen gav mig en bättre förmåga att vara kreativ och självständig inom mitt yrke.”; ”Biomed. Analytikerutbildningen i Lund lär verkligen ut till sina studenter hur man hämtar hem kunskap på egen hand samt att hålla föredrag. Det har verkligen hjälpt mig i mina färdigheter på min nuvarande arbetsplats.”
Bredden, dvs generalistutbildning på bekostnad av inriktningar: 15 svar
”Mångsidig, vi kan jobba var som hälst inom labbranchen”; ”bred utbildning där man inte behövde välja inriktning utan det var en generell bred bas vilket gör att man fick prova mycket. Förberedd på fler arbetsmöjligheter”; ”vi fick grundutbildning inom alla kategorier av BMA-arbetet vilket gjort att jag kunnat röra mig mellan de olika områdena t ex patologi – klinisk kemi – transfusionsmedicin”
Praktiken och laborationerna: 10 svar
”Bra praktisk färdighet genom laborationer”; ”Väldigt bra med chanser att laborera inom alla kurserna”; ”Bra anknytning mellan teori och praktik.”; ”Praktiken var det absolut bästa”
PBL; 9 svar
”PBL-övningarna har gjort att jag klarar mig väldigt bra självständigt och är van att lösa problem själv.”; ”PBL-baserat lärande förbereder mycket bättre för det yrkesverksamma livet
än endast föreläsningar.”; ”PBL var bra på det sättet att man utifrån ett problem skulle komma fram till vad man skulle studera.”
Spridda kommentarer
”Stark forskningsanknytning”; ”Bra kunniga lärare”; ”Utbildningen var rolig och engagerande”; ”Bra anknytning mellan teori och praktik”; ”Bra kontakt med alla lärarna.”; ”Min utb har gett mig ett socialt nätverk som jag har stor nytta av.”
Svagheter; 55 svar
För lite eller för dålig praktik respektive laborationer: 14 svar
”för lite laboratorievana”; ”För lite praktik.”; ”Dåliga handledare under praktiker”; ” För lite lärarledda lektioner/laborationer”
Brister i teori, eller i vissa ämnen (olika): 13 svar
”Alldeles för lite bioinformatik och molekylärbiologi!!!!!!!”; ”Ingen kemifördjupning”; ”Jag tycker nog att inriktningen på cell o molekylärbiologi är för stor”; ”För lite fysiologi!”
PBL (för få föreläsningar, för mycket självstyrt, svårt): 10 svar
”Mentorerna var inte tillräckligt duktiga för att ge tillräcklig hjälp under PBL-lektionen”; ”Att utbildningen saknade de traditionella utbildningstekniker som föreläsningar.”; ”Om man hamnar i en ojämn PBL-grupp är det jobbigt att föra diskussioner som leder fram till svaren – kändes lite rörigt.”; ”Jag hade tyckt en komb. av PBL o föreläsningar vore bättre o för min del hade jag nog lärt mig mer.”
För låga krav: 8 svar
”Tempot lite väl långsamt ibland”; ” Att betygsskalan endast var IG och G”; ”För få
tentamen,”; ”Vissa kämpade inte utan gled med strömmen o blev godkända ändå medan andra kämpade!!”
För mkt inriktat på forskningslab och/eller för lite klinik: 7 svar
”Klinisk fokus nästan obefintlig.”; ”Ej förberedande för kliniskt rutinarbete, alla kan/vill inte forska.”; ”Att hela utbildningen inriktades mot forskarvärlden när de flesta jobben finns inom landstinget.”; ”Att möjligheter till ett stimulerande jobb inom sjukvårdslab förringas”
Yrket som sådant (indirekt informationen om yrket): 7 svar
”Behövs verkligen så här mycket utbildning till det arbete som skall utföras?”; ”Yrket motsvarar inte förväntningarna som utbildningen skapar.”; ”För lite information om BMA status bla lön….”
Spridda kommentarer
”Att inte alla lärarna hade kompetens och att de var stressade/utarbetade”; ”Avsaknad av koppling med verkligheten”; ”Hade önskat fler studiebesök på olika arbetsplatser.”
Övrigt 29 svar
Yrket har låg lön och status: 8 svar
”Utbildningen har blivit högkvalificerad, men synen på yrket är fortfarande låg”; ”För att vara en högskoleutbildning på ¾ år har yrket en mycket dålig status, med mycket dålig
löneutveckling”
Dåliga möjligheter till vidareutbildning i yrket: 4 svar
”Yrket har väldigt lite vidareutb. (jfr ssk). Ingen chans till karriär-trappan.”; ”Det måste finnas möjligheter att gå fristående kurser, som biomedicinska analytikerutbildningen erbjuder, för oss som avlagt examen”
Spridda kommentarer
”Jag tycker att studenter från BMA-utb idag verkar skärpta och duktiga. De har världens roligaste jobb framför sig!” ”Jag tackar till alla mina lärare under utbildningen. De var duktiga, krävande och de visste varför.”; ”Det är synd att BMA-utbildningen läggs ned i Lund. Mycket bra utbildning!”; ”Helhetsintrycket mycket positivt”
Vissa svar och kommentarer har skrivits under ”fel” rubrik. De har inte räknats med i
sammanställningarna. De ändrar inte den totala bilden av utbildningens styrkor och svagheter.
Citaten är tagna direkt från formulären utan ändring av stavning eller grammatik.
Sammanfattning
Det mesta som kan ses som en styrka kan av andra upplevas som en svaghet:
Utbildningen har lett till en utveckling av allmänna färdigheter, vilket verkar ha upplevts om positivt. Det kan delvis bero på PBL, som av vissa också upplevs positivt. Eventuellt har fokus på allmänna färdigheter skett på bekostnad av ämneskunskaper, vilket kanske också förstärkts av den brist på föreläsningar som upplevs av en del. Betoningen på generalist i utbildningen har av flera upplevts positivt, men å andra sidan saknar några specifika kunskaper i vissa ämnesområden. Utbildningens forskningsanknytning, som av en del beskrivs som en styrka, har av andra upplevts som en brist på klinisk anknytning.
Några har upplevt yrket de möter efter avslutad utbildning om en besvikelse, men andra förefaller trivas bra med sitt yrkesval.
Praktik och laborationer har av vissa upplevts som styrkor och av andra som svagheter.
Samma sak gäller lärarna, som beskrivs som både bra och dåliga.
