• No results found

Nu är det klart!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nu är det klart! "

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MV

Tidningen med Information från ReservMaterieiavdelningen i Arboga Nummer 1 2001 Årgång 16

I ~~E:aI'IT~

FÖRSVARETS MATERIELVERK, RESERVMATEAIELAVDELNINGEN

(2)

Nu är det klart!

RESMAT övergår till Försvarsmakten.

Hej och välkomna tillbaka från en förhoppningsvis skön semester.

Vi har medvetet väntat med utgiv­

ningen av detta nummer och orsaken till detta är naturligtvis det beslut som togs i juni mellan Försvarsmakten och FMV.

Strax före jul tog FMV verksled­

ning ett inriktningsbeslut att fort­

sätta utreda möj I igheterna med att överföra vår verksamhet till FM. Därför har vi under våren arbetat tillsammans med FM i en arbetsgrupp under namnet Ag Bo­

delning.

Som namnet antyder så har vi arbetat med ett antal frågeställ­

ningar som uppstår när en verk­

samhet planerar att byta huvud­

man.

De områden som vi har belyst är framför allt:

• Reservmaterie I försörj n ingens uppgifts- och resursfördelning mellan FMV och FM

• Personalfrågor/avtal i samband med överföring

• Åtgärder inom ekonomiområ det

• Behov av åtgärder inom IS/IT

• Lokalbehovet för FMV och FM i Arboga.

En viktig framgångsfaktor för reservmaterielförsörj n i ngen har varit att säkerställa samverkan mellan FMV och FM i initialfasen

så att vår erfarenhet och kompe­

tens ti lIvaratas på sådant sätt att en effektiv försörjning uppnås.

Därför kommer den enhet som FMV har beslutat om att etablera i Arboga att bli en viktig kugge i det fortsatta arbetet.

Den nya KompetensEnheten Försörjningsberedning kommer att få samordningsansvar för funk­

tionen reservmateriel bered n i ng inom FMV. Det blir därmed också deras uppgift att säkerställa vår medverkan i initialfasen/bered­

ningar och göra det möjligt att tillsammans hitta lösningar som ger en optimal reservmaterieIför­

sörjning.

Resultatet från Ag Bodelning redovisades för Överbefälhavaren och Generaldirektören den 25 juni.

Beslutet är att överföra huvudde­

len av vår verksamhet till

Försvarsmakten 2002-01-01 som en sammanhållen organisations­

enhet inom ramen för Forgus Teknikdivision.

Kval ificerad sped itionsverksam het kvarstår dock i FMV.

I Forgus teknikdivision blir FM RESMAT ett teknikområde tillsam­

mans med teknikområdena Mark, Sjö, Luft, IS, IT/Tele och

Gemensam Teknik. Utvecklings­

möj I igheterna i nom reservmateri­

eiförsörjningen bör bli mycket goda då stora delar av försörj­

ningen sker inom teknikdivisio­

nen.

I och med beslutet kommer vi nu under hösten att behöva arbeta med ett stort anta l frågor som rör vår överföri ng ti II Försvarsmakten.

Vår målsättning är att det ska bli så få störningar som möjligt i reservmaterielförsörjningen.

Vidare så har man beslutat att etablera Forgus teknikdivisions­

ledning samt Försvarsmaktens gemensamma Helpdesk i Arboga.

Arbete pågår med att finna lämpliga lösningar för en etabler­

ing på orten. Inte helt utan pro­

blem i början eftersom nu tagna beslut innebär att delar av FMV, Forgus teknikdivisionsledning, Försvarsmaktens reservmaterieI­

försörjning och Försvarsmaktens gemensamma Helpdesk ska sam­

sas i Arboga.

Jag ser fram emot den utmaning och de möjligheter till utveckling som kommer att kunna erbjudas i nom ramen för Forgus.

Jag ser också fram emot ett enga­

gemang från er alla som arbetar i nom reservmaterielförsörj n ingen så att vi tillsammans kan genom­

föra de förändringar som svarar mot den nya utvecklingen inom försvaret.

Vi har all anledning att se ljust på framtiden inom reservmaterieIför­

sörjningen.

Tommy Franek Tf C RESMAT

(3)

Augusti 2001

Fasta avdelningar

Ledar'n 2 Aktuellt

4 -examensarbete redovisas

Landrapport 6 - personalförändringar och utbildning

av

personal till KS04 DELTA rutan 11 - många nyheter runt DELTA Sjörapporten

14

- stabil personal marinen Raka röret 16 - utvecklingsarbetet på ResmatP fortsätter På flygande uppdrag 17 -nya ansikten och nya drivmedelstankar

Höst krysset 19 Sista sidan 20

Reportage

5 Ag ÅÄÖ, slutet på historien - personlig beskrivning

av

den

slutgiltiga utredningen 8 Fakta om Forgus

- allt du behöver veta

om

Försvarsmaktens största enhet 10 Arboga välkomnar Forgus och

Helpdesk

- Per-Olov Nilsson, kommunalråd i Arboga, glädjer sig åt Försvarsmaktens beslut

12

FUM RM

- Armens Tekniska Skola utvecklar Funktionsutvecklingsmodell för reservmaterielförsörjning

15 Marin museipärla i Karlskrona - rapport från besök på trevligt museum 18 Sommar i Sverige 2001

- subjektiva bilder från årets sommar

Första sidan:

ÖB, Johan Hederstedt och FMV GO, Birgitta Böhlin med avtalet som reglerar formerna för RESMAT överförande till FM.

Foto: Peter Liander / Försvarsmakten

Foton i tidningen: Red. (om inte annat anges)

3

(4)

Stefan och Markus sammanfattar examensarbetet

Olika försörjningsmodel­

ler för olika artikeltyper.

Strategier för försörjning bör differentieras. I prakti­

ken finns det andra begränsningar; andra hin­

der och problem, än de som normalt uppträder i de teoretiska skolexemplen. Det är några av de slutsatser som Stefan Bengtsson och Markus Petre drar i sin slutrapport.

Under studietiden har vi samlat på oss erfarenheter från olika pro­

jekt i samarbete med företag, som t.ex . examensarbetet. Det här är något som har gett oss mycket.

Examensarbetet har givit oss en fördjupad kunskap inom materieI­

försörjningsområdet. Det har givit oss en insikt i hur FMV bedriver sin verksamhet och är organiserat för att utföra denna. Vad man även lär sig är att det i praktiken finns andra begränsningar, andra hinder och problem, än de som normalt upp­

träder i de teoretiska skolexemplen.

Det kan vara problem som är spe­

cifika för en viss bransch, företag eller produkt. Detta ger insikten att teorins lösningar på problem inte direkt kan överföras i praktiken, utan de måste skräddarsys i varje enskilt fall.

I examensarbetet analyseras konsekvenserna av alternativa för­

sörjningsmodeller utifrån leve­

ransservice och kostnader.

Genom studier av teori och RES­

MAT befintliga försörjningsmodel­

ler har några typmodeller utskil­

jts. De är Vendor Managed Inventory (VM I), konsignationsla­

ger och traditionell försörjning.

Dessa försörjningsmodeller har en rad för- och nackdelar som vi försökt att belysa. RESMAT för­

sörjning består aven stor mängd olika artiklar. Därför är det viktigt att använda sig av olika försörj­

ningsmodeller för olika artikelty­

per. Det vi gjort är att ta reda på vilka artikeltyper som lämpar sig för en viss typ av försörjningsmo­

dell . Det är viktigt att påpeka att strategier för försörjning bör diffe­

rentieras . Det betyder att ett före­

tag inte bör ha samma förhåll­

ningssätt till samtliga leverantörer och att de inte bör behandla inköp av olika artikeltyper på samma sätt.

Sättet som arbetet genomfördes på var att ta fram en artikels tota­

la kostnadsfördelning, för att sedan kunna bestämma vilka kostnadsposter som försörjningen av artikeln ska fokusera på. Med kunskapen om hur en försörj­

ningsmodell påverkar en artikels kostnadsposter kan artikeln mat­

chas med rätt försörjningsmodell.

Även andra faktorer beaktades för att sedan skapa en beslutsmodell.

Beslutsmodellen ger stöd åt beslut som berör försörjning av reservmateriel. Besl utsmodellen svarar på vilken typ av försörj­

ningsmodell som gör försörjning­

en aven arti kel mest rationell.

Vad som är viktigt att nämna är att modellen inte är slutgiltig och komplett. Det kommer en besluts­

modell aldrig att vara, utan den måste ständigt vidareutvecklas och förbättras. Därför hoppas vi att det här arbetet kan komma till användning vid ett fortsatt arbete med att förbättra och utveckla försörjningen hos FMV.

Utvärdering av reservmaterielsförsörjning

En studie hos FMV RESMAT

.:>te[,n Bengtsson & \Jarkus P<.:tre

\"",.,; i

ftKNlSKA HÖGSKOLAN .. uut6".... UIIII\" • •' ,tn

•. 3:JIUt.::tli:ltbett ':00; 12

Slutligen vill vi tacka våra handledare och alla de andra som bidragit i projektet.

Markus Petre

& Stefan Bengtsson

(Du kan beställa examensrappor­

ten från Anders Fredriksson, tfn.:

0589-82946)

(5)

o •• ••

Ag AAO, slutet på historien

Håkan Rugeland ger här sin personliga syn på utredandet som ledde fram till att RESMAT nu överförs till FM. Håkan är kommen­

dör och sedan den

1/7

chef för Krigsförbandsledningens underhållsavdelning (KRI-UH) i FM. Tidigare var han chef för Kompetenscentrum integrerat logistikstöd (KC /LS) i FMV

Så var då dagen för beslut om RESMAT framtida "ägare" kom­

men. Måndagen den 25 juni år 2001, en varm sommardag med åska i luften där förmiddagen ägnades åt några sista skälvande justeringar i dokumentet som skulle utgöra beslutet. Var det nu utgåva nummer 12 punkt 2 eller utgåva 12 punkt 3 som var den sista? Veckan innan hade ett otal förändrade versioner för(e)kom­

mit. De sista ändringarna sker ju ofta i tidsnöd, för att alla berörda skall få möjlighet att påverka tex­

ten i dokumentet.

Själva föredragningen gick snabbt. Med föredragning från FMV projektledare (dvs jag) och Försvarsmaktens projektledare, Leif Ku Iler och därefter

u nderskrift från G D, B i rgitta Böhlin och ÖB, Johan He­

derstedt. Detta utgjorde slut­

punkten på många års utredande av både Ag Bodelning och Ag ÅÄÖ och många andra utred­

ningar innan dess.

I efterdyningarna av Athena skulle frågan om RESMATs ska­

pande till FMV/ILS RESMAT eller FM/Forgus RESMAT eller RESMAT AB hanteras. U ppdraget att lösa detta filades ihop under hösten 1999 av mig och Lars Heligren och gavs sedan i juni 2000 till mig att lösa. Uppdraget var nu vidare än att bara omfatta RES­

MAT, utan innehöll också att ta hänsyn till Satellitutredningen mm. Någonting skall ju en utred­

ning heta och under år 2000 bombarderas vi alla med allehan­

da förkortn i ngar oftast på engel s­

ka; RMA, SeM, DBA, ILS och allt vad de nu hette. Några bokstäver man sällan såg var å, ä och ö.

Exotiska, gör svenska ti II svenska, avslutar alfabetet och i någon be­

märkelse borde de kunna utgöra en symbol för att nu skulle vi kunna avsluta åratals utredande.

Sagt och gj()r.~, Ag AAO var döpt och

.' .

skulle nu

uttolkas på

Nyanskaffhing

något krea­

beredning

tivt sätt.

Uttolkningen

Styrningssupport

blev som en

mindre

f-Ielpdesk

novell:

" Åtgärder och Ändring­

ar i samband med Över­

syn av FMV

verksamheter i Arboga med över­

syn av reservmaterielförsörjning (utom hantering av utbytesenhe­

ter), drivmedelsförsörjning, IT-stöd i Arboga och stödverksamhet satellitort". När man nu uttolkar förkortningens text så tar det ju tid och tid var det ont om. Jag skulle helst vara klar med utred­

ningen vid början av 2001 för att kunna genomföra förändringar under 2001.

Under hösten 2000 så skedde då arbetet med Ag ÅÄÖ där jag fick synnerligen god hjälp från personal (ingen nämnd, ingen glömd) från RESMAT. Det är lätt att vara utredare när man får ett så engagerat och professionellt stöd. Utredningens svar på ställda frågor blev att huvuddelen av RESMAT personal och uppgifter skulle överföras till

Försvarsmakten den 1 januari år 2002 och där finnas inom Forgus teknikdivision som ju kommer att ha sitt divisionskontor i Arboga.

FMV bildande aven enhet i Arboga för att kunna ha professio­

nell kompetens inom alla aspek­

ter av försörjningsberedningsfrå­

gor kommer att vara en god grund för vidare utveckling. Om man nu lägger in positiva signaler från en annan anglofil ism IPT

(integrerade projektgrupper) så blir då detta ett ypperligt tillfälle att öva detta.

Kommande höst och början av 2002 kommer att behövas för att fortsätta med detaljutformningen av det framtida RESMAT. Min relativt korta tid till trots, med RESMAT (18 månader) har dock varit fullt tillräcklig för att lära mig att det både finns ett kunnan­

de och en stark vilja för föränd­

ringar hos RESMAT personal. Jag tror vidare att placeringen inom Forgus teknikdivision som en sammanhållen enhet kommer att ge förutsättningar för nödvändiga framtida anpassningar, inte minst inom IT-området. Inom Ag ÅÄÖ var målet med vad som sku Ile uppnås tämligen klart för IT-områ­

det, det som stötte på patru II var vägen fram till lösningen. Här tror jag att förutsättningarna finns att även hitta vägen fram till en ac­

ceptabel lösning.

Jag skulle också vilja passa på och tacka Er alla som varit med i

"utredandet" och önska Er lycka till i utformningen. Jag kommer från ny plats inom

Försvarsmakten/HKV ha viss anledning att följa det framtida arbetet.

Håkan Rugeland

5

(6)

Utbildning av reservdelspersonal till FN-bataljon KS04 i Kosovo

Med färska kunskaper om FREJ och DELTA i bagaget kommer det att bli färre problem med reservmaterielförsörjningen vid vår senaste FN-bataljon.

Tidigt i våras fick ResmatA en för­

frågan från Mj. Lennart Malmgren, SWEDINT i Södertälje, om vi kunde ordna utbildning av reserv­

delspersonai som ska tjänstgöra i Kosovo. Torbjörn Oscarsson gav ett positivt svar och på lite mer än en vecka skräddarsyddes ett utbildningspaket och vecka 13 kunde eleverna komma.

De tre eleverna anlände till RESMAT tisdag morgon och fick en kort orientering om FMV och RESMAT:s roll i organisationen av Torbjörn. Resten av dagen använ­

des till information om DELTA, reservdelsredovisning och försörj­

ningsprinciper m.m. Ulf Andersson och Bo Pettersson informerade och presenterade medarbetarna på Affärsområde Arme.

Onsdagen och torsdagen avsat­

tes för utbildning i användandet av våra sökverktyg CD-Delta, CD-Frej och CD-Sats. Reidar

Wittseli och Stefan Söderberg var På fredag morgon anslöt initia­ denna typ av anpassad utbildning handledare och instruktörer. tivtagaren Lennart och man tog för reservdelspersonal i internatio­

Ett studiebesök på Stengärdet upp frågeställningar och gjorde nell tjänst kommer att vara till hanns med under torsdagen där en utvärdering av de intensiva nytta.

Christer Johansson förtjänstfullt dagarna. Alla var överens om att

Ulf

Andersson

guidade. det hade varit givande och att

????????????????? . . . . . . . . . . . . . .

Många frågetecken vid återlämning

Kort beskrivning av problem som utbildningen kanske löser.

I samband med att en (GoF) kanske inte alltid är på 1. Reservmateriel som vi vet

"utlandsmission" avslutas kom­ topp. Detta i sin tur gör att det att vi behöver

mer inte bara personal och for­ kan bli problem när materielen 2. Reservmateriel som vi vet don hem till Sverige, utan i regel ska återlämnas och tas in i den att vi inte behöver

kommer även en stor mängd re­ "ordinarie" verksamheten.

3. Reservmateriel som vi inte servmateriel hem. Först till SWE­

vet att vi behöver DINT i Södertälje och därefter till Ett exempel

RESMAT i Arboga . Under hösten kom 65 pallar från 4. Reservmateriel som vi inte En stor del av denna materiel är MV Södertälje till RESMAT med vet att vi inte behöver upphandlad lokalt, med det reservmateriel och bifogat fanns

5.

Reservmateriel som vi tror underlag som står till buds vid det listor med pallinnehållet. En kort att vi kanske kommer att aktuella ti IIfället, under tidspress sammanfattning av innehållet kan behöva

och i allra bästa avsikt. Det inne­ göras i fem punkter:

bär bl.a. att dokumentationen och

s.k. Grund- och Förvaltningsdata Forts nästa sida ...

Anders Olsson, Niklas Forsman och Ulf Kronvall flankerade av instruktörerna Stefan Södergren t.V. och Reidar WittselI t.h. (Foto: Ulf Andersson)

(7)

.. Forts från föregående sida

Men vad tillhör grupp 1 ovan och vad tillhör de andra grupperna?

Hur ska vi prioritera omhänder­

tagandet av denna materiel i för­

hållande till vår huvuduppgift att återanskaffa materiel som vi vet att FM behöver? Och ska vi upp­

datera GoF för all materiel eller

"tända upp" tillfälliga nummer

enbart i system DELTA, tills vi har bättre underlag för registrering?

Frågeställningar som inte går att enkelt svara "ja" eller "nej" på, men generellt kan dock sägas att mycken möda skulle sparas om man gjort rätt från början.

Vi på RESMAT hoppas naturligt­

vis att den utbildning, som

... """"",""""""""""

genomfördes V13 vid RESMAT med reservdelsmän vid KFOR SWEBAT, i första hand ska bidra ti II en bättre reservmaterieIför­

sörjning vid KS04 men även ha en "bonuseffekt" den dag uppdra­

get i Kosovo är slutfört.

Torbjörn Oscarsson

Nya medarbetare ResmatA

Även ResmatA har

fått

nya medarbetare till enheten. Här presenterar de sig själva.

Fr.v: Leif, Gunnar, Ove och Richard.

Leif Nilsson; 38 år från Arboga.

Jag började på ResmatA den 1 december 2000. Tidigare jobbade jag ca . 15 år på ABB i Arboga.

Här kommer jag att jobba med reservdelsförsörj n i ng ti II Scan ia Lastbilar, elverk och personlig skyddsutrustning. Jobbet verkar bra, även om det är ett annat arbetstempo här, till skillnad mot när man jobbar inom den privata industrin. Men det ska nog inte vara några problem att komma in

i det.

Hemma är det dottern Elin, två år som upptar en stor del av fritiden.

Jag styrketränar och är mycket intresserad av ishockey; är aktiv i IFK Arboga Hockey men Brynäs!

är laget med stort L. Vi har just köpt hus, så jag lär inte få några problem med fritiden framöver.

Gunnar Lövgren; 57 år från Arboga.

Jag kommer närmast från Volvo Aero Corporation i Trollhättan eftersom jag valde att följa med till Trollhättan när man lade ner verksamheten här i Arboga. Efter att ha pendlat till Trollhättan i två år flyttade jag dit och har bott där i ett år.

Idrotten ligger mig varmt om hjär­

tat och jag har varit både ledare och aktiv i bl.a. fotboll.

Naturen är ett annat intresse. Jag har ett litet torp i Götlunda; där hugger jag gärna ved i skogen, det rensar hjärnan och det är skönt ute i naturen.

Mitt jobb här på ResmatA kom­

mer att vara inom system strids­

vagn Leopard .

7

Ove Jönsson; 54 år från Arboga.

Jag började på ResmatA den 1 december 2000. Ursprungligen är jag en riktig norrlänning; född i Korpilombolo och uppväxt i Malmberget. Jag flyttade till Arboga 1974 och började jobba på FFV. Sen i början på 1990 talet har jag arbetat på Volvo Aero Support.

Nu kommer jag att jobba med Förbindelsesystem, Brobandvagn 971, Db 200, KB5 och KB6.

Man kan väl säga att jag har bytt stol eftersom jag förr köpte reserv­

delar av RESMAT och nu ska jag se ti II att grejerna fi n ns. Jobbet känns jättebra; trevliga

arbetskamrater och bra folk att jobba mot.

Jag har ett stort sportintresse och springer 2-3 gånger i veckan, men det är väl i TV-fåtöljen som intresset tillfredsställs mest. Även hus och barnbarn upptar fritiden.

Tilläggas kan att jag sägs prata mycket för att vara norrlänning.

Rickard Axelsson; 44 år från Götlunda strax utanför Arboga.

Jag började på ResmatA den 1 :a november 2000 och kommer när­

mast från Transmast i Arboga, där jag jobbade med tekniskt stöd till markradar.

Nu jobbar jag med Stridsfordon 90 och trivs jättebra, men det är mycket att hålla reda på. Helt annorlunda mot det jag jobbat med tidigare.

Fritiden ägnar jag åt familjen, idrott och föreningsliv. Våra barn är 6, 9 och 11 år gamla och så har vi också ett antal hästar.

(

(8)

Fakta om Forgus

Den

16

maj fattade Riksdagen beslut

om

att

2002-01-01

inrätta den nya organisationen för underhåll och stöd, kallad Forgus.

Forgus kommer att bli den enskilt största organisationsenheten inom Försvarsmakten, och omfatta en tredjedel av Försvarsmaktens personal. Ca

6.200

personer överförs 2002-01-01. Fram till

2005-12-31

ska organisationen ha krympt till knappt

4.500

civila och

250

officerare.

Avlasta förbanden och

Forgus inplacering i FM

effektivisera

Motivet ti II bi Idandet av Forgus är ÖBlHF ÖB

!myn~lgh",lodning)

att:

H KV

• förbanden ska kunna kOIKen­

trera sig på sin kärnverksamhet, exempelvis att utbilda soldater,

• underhålls- och stödverksamhe­

ten ska effektiviseras genom stor­

, C For:u. '

driftsfördelar

Omfattande verksamhet I

Forgus bildas från ett stort antal olika organisationsenheter:

- :::: underst all d (order)

J I

COPIL

I c;;]

~

C M TK C FYK

C MD

I

Jo •• . . .... .... . . .. . ... . ... ,_ . ... . .. \ • • • • _ • • ••••• • • ,:. ... . ... .... . • • ••••••• • • 0 . 0

~

I

~ I : I : I • I

ICS WE D IN T I I

C Hkpnj

I

CFÖl"band llc Ffirbnnd l lcFöl"band l lc t; ODtruml l C Skol.

I

: I I

• Underhållsregementena i norr, - - = lyder under vad avser IIlsatser for aH havda territonelllotegntet

I

C Hkpb.t

I

.. _-_ ..•.. - =lyder under i territoriellt hanseende

mitt och syd (verkstäder, förråd och - - ­ upp draR

Kronfrakt), Försvarsmaktens flyg­

verkstäder samt viss annan teknisk verksamhet.

• Serviceenheterna vid respektive förband som idag hanterar militär­

restauranger, expeditioner, ekono­

mi- och löneadministration, rese­

hantering, personalstöd, datorstöd, växlar mm.

• Militära Servicekontoret som gett service till framför allt Högkvarteret.

• Försvarsmaktens underhålls­

centrum i Karlstad som arbetat med stöd till hittillsvarande under­

hållsorganisationer.

• FMV:Reservmaterielavdelning i Arboga

• En ny helpdeskfunktion ska dessutom inrättas i Arboga och till­

höra Forgus. Denna helpdesk ska ge IT-stöd via telefon till hela Försvarsmakten.

Intäktsfinansierat och behovsstyrt

Forgus kommer att drivas på ett affärsmässigt sätt där förbandens behov ska sättas i centrum. Ett led i detta är att Forgus ekonomi modell bygger på intäktsfinansiering, d.v.s.

förbanden beställer tjänster av Forgus och betalar sedan för utfört arbete.

Organisation och lokalisering Forgus kommer att ha verksamhet från Kiruna i norr till Revinge i syd . De lokala enheterna kommer att finnas i närheten av förban­

den. Organisationen kommer att bestå aven ledning och tre divi­

sioner. Forgus övergripande orga­

nisation framgår av bild på nästa sida .

-

) \

Lokalisering av

Karlstad ·

.:.\.l­buga ­

Divisionsledninj[

II

Karlduona ­

Lokalisering:

Forgus ledning

Karlstad

Försörj n i ngsd ivisionens led ning Boden

Teknikdivisionens ledning Arboga Servicedivisionens ledning

Karlskrona

Efterhand ska all löne- och eko­

nomiadministration samlas i sär­

skilda Löne-och redovisnings­

kontor som inrättas i Boden, Stockholm, Gotland, Karlsborg och Karlskrona.

Arbetet med att forma detaljorga­

nisationen bedrivs i fyra delpro­

jekt, ett för ledning/stab och ett för de tre respektive divisionerna.

Forts nästa sida •

(9)

Övergripande organisation

FOIo gus ledning

------- -------f.------1---­

Enheter för Ertheter för Försörjning Teknik Forgus ledning kommer att bestå

av

Chef och Stab (tre enheter plus kansli)

Enheter för Service

Försörjningsdivisionen kommer att bestå av Chef, Stab, Behovsen­

het, Transportenhet, Förrådsenhet, Miljöenhet, Avvecklingsenhet samt 14 försörjningsområden.

Teknikdivisionen kommer att bestå av Chef, Stab med ledning­

ar för teknikområdena Mark, Sjö, Luft, I T!Te I e/I S och Reservmateriel samt lokala teknikenheter.

Servicedivisionen kommer att bestå av Chef, Stab, Stöd samt lokala serviceenheter

varav

fem med ekonomi- och lönekontor.

Tidplan

En preliminär detaljorganisation fastställdes i mitten

av

augusti . Nu pågår förhandlingar med arbetstagarorgan isationerna samti­

digt som vissa justeringar görs.

1/10 fastställs organisationen slut­

ligt, och därefter ska bemanning ske. Etablering på nya orter och omflyttning av verksamhet kom­

mer att ske successivt.

Text och bilder: Från Projekt Forgus Infopaket (Kerstin Osterman, Infomaster projekt Forgus).

(OBS! Uppgifter om orgindelning, namn, etc

redovisas

som de är kända den 15/8 och kan ha ändrats när du läser detta).

Öv 1. Leif Kulier visar var ledningen skall ligga.

9

Information om Forgus

Personalen

vid

RESMAT fick den 5 juni information om Forgus och läget i utredningen om

vår över­

föring till FM.

ÖV 1. Leif Kulier, C UhregM, beskrev Forgus och då speciellt Teknikdivisionen. Leif är projekt­

ledare i projekt Teknikdivision inom Forgus och den som nu ska se till att divisionen på ett bra sätt kan organiseras, etableras och göras redo att

överta

de uppgifter som divisonen ska

svara

för.

Vid samma tillfälle

gavs

infor­

mation om de regler som gäller

vid

överföring

av

verksamhet mellan

två

myndigheter.

Informationen lämnades av Tarja Huttunen och Bo-Lennart Sörensson från FMV samt Peter Wallentin från FM.

Red.

(10)

välkomnar Forgus och Helpdesk

"Föredömligt och glädjande!"

Dessa uttryck klingar i maktens korridorer i Arboga. Det är den spontana reaktionen bland de styrande i kom­

munen över Försvarsmaktens beslut att lokalisera led­

ningen

av

Forgus Teknikdivision och Försvarsmaktens gemensamma Helpdesk till Arboga.

Foto: Ur broschyr om Arboga, Partner Reklam.

IRMA har pejlat stämningen inom kommunledningen i Arboga med anledning av de beslut om Forgus och Helpdesk som nu tagits.

Inte oväntat är det glada miner och tongångar som möter när vi får en pratstund med kommun­

styrelsens ordförande Per-Olov Nilsson.

Han anser att de båda utred­

ningarna om försvarets framtida underhållsorganisation och IT­

system innebär nya möjligheter för Arboga.

- Föredömligt är det sätt på vilket vi i kommunen hållits informera­

de om de planerade förändring­

arna, säger Per-Olov och tilläg­

ger:

- Informationen, i ett tidigt skede, underlättar kommunens möj I igheter att medverka ti II en effektiv omställning. Det kan gälla allt från mark och lokaler för verksamheten till enskilda medarbetares önskemål om bostäder och service.

Spontant framhåller Per-Olov sedan Arbogas fördelar som eta­

blerings-och boendeort.

- Vi som representerar kommu­

nen tycker naturligtvis att det finns många fördelar att lokalise­

ra Teknikdivisionens stab för för­

svarsunderhållet och delar av IT­

stödet till Arboga, säger han och fortsätter.

- Geografiskt och kommunika­

tionsmässigt har Arboga ett mycket bra läge. Cirka 25 dagli­

ga tågförbindelser till och från Stockholm på Mälarbanan och Svealandsbanan och kopplingen till E18 och E20 som möts i Arboga ger unika pendlingsmöj­

ligheter.

Inom bara 30 minuters restid nås Örebro, Västerås och Eskilstuna och andra

orter med tillsammans 400000 invånare.

Det ger till­

gång till en stor mark­

nad för arbete, utbildning, handel och serVice, säger kom­

munalrådet.

Men Arboga är också en stad där man har många anledningar att stanna och trivas framhåller Per­

Olov och avrundar:

- Arboga är en trevlig och spän­

nande småstad och den kommu­

nala servicen håller hög kvalitet och eleverna som lämnar grund­

skolan i Arboga har bland de bättre betygen i Sverige. Arboga har dessutom en lång tradition som ort för kvalificerade arbeten för försvarets räkning.

Kommunen välkomnar nu de nya verksamheter och medarbetare som Forgus innebär.

Red .

Per-Olov Nilsson välkomnar till de vackra miljöerna runt Arbogaån.

(11)

Översyn nät

Datakraftenheten i Örebro genomför nu ett arbete för att dokumentera de anslutningar som de skapat mellan Uhreg lP-nät och vårt ordinarie nät. Resultatet kommer att bli en samlad bild av våra två kommunikationsnät, samt även ett klarläggande av de lokala kopplingar som utförts.

Efter genomförd analys kommer vi gemensamt säkerställa att våra DELTA-användare erhåller bästa möjliga anslutning.

Forgus lP

Enligt de indikationer vi fått, kom­

mer Forgus lP-nät att skapas utifrån nuvarande Uhreg lP-nät.

Uppbyggnaden kommer att följa samma regelverk som FM lP, d.v.s. det är inte tillåtet med externa anslutningar.

Då våra centrala system drivs av extern leverantör och försvarsin­

dustrin finns ansluten, innebär detta att våra system i nte får anslutas.

Eftersom all utveckling kräver IP­

kommunikation, innebär detta stora problem, både för oss och våra tusentals användare inom blivande Forgus.

Ackreditering

Vårt omfattande underlag för central ackreditering har lämnats,

men tyvärr erhölls ej godkännan­

de, förrän ytterligare underlag framtagits. Följande två punkter är de största:

• Nuvarande sekretessbedöm­

ning bör omprövas. Utreds av produktägaren FM Kri Uh.

• Vald kommunikationslösning följer ej regler/direktiv.

Fördjupas av oss.

Om sekretessbedöm n i ngen änd­

ras, innebär det ett tids- och kost­

nadskrävande arbete. På kommu­

nikation erhållna synpunkter avser främst felaktiga anslutningar som utförts på lokal myndighet.

Arbetet fortsätter med andra ord!

Lokalupphandling

I DELTA kan lokala förråd genom­

föra upphandling enligt tecknade avropsavtal.

Rutinen har funnits i många år och många finesser finns inbygg­

da. Nu kommer några till:

• Möjlighet att knyta artiklar till en manuellt utpekad leveran­

tör istället för den som nor­

malt används (position l till 6 iförrådsbeteckningen) .

• Bild som visar om det finns beställningspositioner på manuellt utpekade leverantö­

rer, rutin RM170B.

):():('):():():():():():():():():():(

RESMAT tar hand om reklamationer

Som en del i RESMAT kvalitetshö­

jande åtgärder har vi nu infört ett strukturerat system för att ta hand om skriftl iga reklamationer och andra klagomål. Målet är att kun­

den skall ha ett svar om planerad åtgärd inom 10 dagar. Alla skrift- Iiga rek lamationer lottas ti II kva I i­

tetsenheten som registrerar ären­

det och sedan sammanhåller ärendet så att rätt handläggare blir inkopplad och åtgärd startas.

När handläggaren har beslutat om åtgärd skrivs ett svar, antingen från handläggaren själv eller från kvalitetsenheten. När svaret är avsänt arkiveras och avslutas reklamationen.

Det här gör vi framför allt för att skapa möjligheter att minimera fel på sikt. Tyvärr finns det en del materiel i förråd som aven eller

11

Inventering

Inventeringsunderlag för mål (RM 190) har nu förenklats. Alla förrådsbeteckningar erhåller rätt inventeringsdatum i DELTA, men endast de som har avvikande saldo behöver registreras av användaren.

I rutin RM850 kan man nu se eget förråds alla förrådsbeteck­

ningar som har en invente­

ringsuppmaning. Ange "I + för­

rådsnummer" i ID-fältet.

ECDL

Huvuddelen av de anställda vid FMV i Arboga har erbjudits att genomgå ECDL-utbildning, d.v.s.

det europeiska körkortet för ope­

rativsystem, Windows 2000 samt Office 2000. 150 personer deltar nu i utbildningen och några har redan klarat delprov och åtta stycken har avlagt full examen.

Våra fyra personer i dokumenta­

tions/utbi Id n i ngsgruppen har I icensierats under våren, så nu kan vi själva genomföra ECDL­

prov. Eventuellt kan detta

erbjudas våra kommande kollegor inom FM närområde, då vi ju har kompetens och ändamålsenliga lokaler.

Jonny Rosenquist

annan anledning inte är så bra som den borde vara. Vi tar tack­

samt emot synpunkter om sådan materiel så att vi kan reklamera eller utgallra den.

Samtidigt ska ni som kunder känna en trygghet i att era rekla­

mationer behandlas och följs upp på ett kontrollerat sätt.

Göran Börjeskog

(12)

FunktionsUtvecklingsModell för ReservMaterieiförsörjning

Vid Armens Tekniska Skola (ATS) pågår sedan februari 2000 ett projekt med att kravstäl­

la, utveckla, anskaffa och genomföra försök med en FunktionsUtvecklingsModell för ReservMaterieIförsörjning

(FUM RM)

inom den främre förbandsnivån (stridsfältsnivån).

Projektet drivs med stöd av FMV ILS (RESMAT och Uhber), P4, I

79

och Markstridsskolan (MSS).

Ett "skarpt" test genomfördes i samband med övningen Snöstorm i februari.

Mj Mikael Lindström ATS / Utv( Projektledare "FUM RM" beskriver projektet.

Utvecklings- och försöksplattform

En FUM är en utveck lings- och försöksplattform som anskaffas i begränsad omfattning för att testa, metodutveckla, utvärdera och analysera vilka funktioner, teknis­

ka krav och övriga målsättningar som är relevanta, nödvändiga och möjliga att ställa på ett framtida system. I en FUM prioriteras ofta enkelhet och låg kostnad före krav på fullständighet i systemanpass­

ning. En FUM ska dock alltid vara utvecklingsbar i olika riktningar utan genomgripande krav på för­

ändringar.

FUM RM anskaffas alltså i syfte att stödja

oss i utveckling­ RM-förhl1lkare en av ett effek­

tivt och använ­

!lokalt fÖl'Iidl ~

<000: :ttt::' darvänligt fram­

tida resursled­

ningssystem;

d .v.s. ett stöd­

system för sök­

ning, beställ­ RM-[öl !lokalt förråd) bl'1lkare ~

ning och upp­ CQt X l

rtv

följnin g för reservmaterieI­

försörjnin g inom den främre för­

bandsnivån. Det systemet ska på sikt bli användbart både vid natio­

nell och internationell förbands­

verksamhet.

I dag saknas stödsystem inom för­

bandsnivån

Reservmaterielfunktionen inom förbandsn ivån i armen har under de senaste åren förbättrats genom organiserandet av speciella reserv­

materieigrupper. Däremot saknas helt ett stödsystem för sökning, beställning och uppföljning av

"reservmateriel.

Inom en mekaniserad bataljon i våra nya brigader finns bataljo­

nens reservmaterielsatser fördela­

de på ett 10tiii 15-tal rörliga enheter (beroende på bataljons­

typ). De rörliga enheterna tillhör organisatoriskt något kompani inom bataljonen, och rör sig på stridsfältet efterhand som det tak­

tiska- och stridstekniska läget för­

ändras. Inom respektive bataljon fi n ns dessutom en rörl ig reserv ma­

terielgrupp (bata Ijonens rörl iga

"centralförråd") där bataljonens

"förstahandsbehov" av reserv ma­

terielersättning " lagerhålls". Den mängd reservmateriel bataljonen totalt "bär med sig" motsvarar

av att utveckla ett stödsystem som effektivt stödjer sökning, beställ­

ning och uppföljning av reservma­

teriei inom den egna förbands­

nivån .

Pågående i nformationssystem­

utveckling inom armen ger dess­

utom goda förutsättningar att sam­

ordna utveck lingen av FUM RM med övrig utveckl ing av informa­

tionssystem för markstridsförband . Under 2001 och 2002 drivs orga­

nisations- och metodförsök med armens modernaste mekaniserade bataljon (Mekbat 122/90, med stridsvagn 122 och stridsfordon 9040B). I samband med dessa för­

sök ges lämpliga förutsättn i nga r att genomföra prak­

~ RJl..l-förbrnkru"e tiska fältförsök

~ (lokalt fön-åd) ~ med FUM RM.

CC){

!'

X

te

V

Cellll:ru f1l1.l1-.110U

Projektet starta­

fcelltrall IOnM)

de våren 2000

o~~

RM-förbrl1karc Uppdraget att

(lokalt [öniltf) O.) utveckla FUM

0'0"

RM gavs till ATS R./)..l-förbrnkllre

(lok-aJt fön'åd)

00" O~

ungefär den mängd reservmaterie/

som förbrukas vid bataljonen för att reparera drift- och stridsskador under ca. två dygns strid.

Onödigt långa driftavbrott/stille­

stånd, orsakade av det man tror är reservmaterielbrist, beror i många fall på förbandsnivåns oförmåga att på ett effektivt söka rätt på och beställa fram den efterfrågade reservmateriel som redan finns vid förbandet. För att minska stille­

ståndstiderna - och därmed öka ti Ilgäng/ igheten hos materie/syste­

men - finns alltså ett stort behov

i samband med Verksamhets­

Uppdrag 2000 (VU 2000). ATS valde att lösa uppdraget i projekt­

form. Detaljer och handlingsregler har därefter givits av Armens Taktiska Kommando (ATK).

Sammanfattningsvis innebar upp­

draget att:

• före 2000-04-15 utveckla en funktionell målsättning för grund­

applikationen av FUM RM. Mål­

sättningen är grund för FMV vid framtagning av teknisk kravspeci­

fikation och offerthandlingar

• FMV före 2000-11-30 levererar den upphandlade grundapplikatio­

forts nästa sida ...

(13)

nen av FUM RM tillsammans med nödvändig hårdvara (pe strömför­

sörjningsutrustning, m.m.)

• med stöd av MSS, P4, I 19 och FMV genomföra inledande försök under 2001 med FUM RM i fält­

miljö under pågående org- och metodförsök med Mekbat 122/90

• avrapportera försöksverksamhe­

ten 2001 senast 2001 -11 -1 5 samt till uppdragsgivaren samtidigt ge förslag på förändringar i den funk­

tionella målsättningen utifrån vunna erfarenheter

• under 2001 ge förslag på fortsatt verksamhet med FUM RM under 2002 och 2003

I samband med avrapportering­

en ska projektgruppen dessutom föreslå, hur FUM RM bör utveck­

las för att kunna anpassas och utgöra gränssnitt mot andra led­

nings- och informationssystem; t.ex. SLB, IS mark, LIFT, DELTA.

FUM RM Projektorganisation ATS löser uppdraget i projektform, bl.a. på grund av de mycket snäva tidsramarna och krav på nära samarbete mellan de olika aktö­

rerna. Projektet har indelats i tre del projekt med

varsin deIpro­

jektledare.

Projektet har en huvudpro­

jektledare och en biträdande projektledare. Huvud­

projektet har dessutom en styrgrupp och en referens­

grupp.

Funktioner i FUM RM

Nedan redovisas några av de krav som FUM RM ska uppfylla enligt målsättningen. (Fullständig målsättning i ATS delrapport 2000-04-15, funktionsutvecklings­

modell för reservmaterieIförsörj­

ning, 14613:60293).

-Allmänt:

FUM RM skall:

• bygga på civila produkter (i huvudsak)

• vara användarvän I ig

• vara utvecklingsbar och skalbar

(genom modulär uppbyggnad ­ både hård- och mjukvarumässigt - och användning av FM angivna gränssn itt)

• kunna nyttjas vid framtida för­

sök inom ramen för utveckling av informationssystem för teknisk tjänst

• kunna (enkelt) anpassas efter förbandstyp.

- Beställning, sökning mm:

FUM RM skall:

• kunna utvisa reservmaterielläge i nära realtid för all reservmateriel (även i satser) ingående i aktuell förbandstyp

• kunna beställa reservmateriel från rörliga förbandsenheter till ordinarie hänvisning

• kunna söka, redovisa och stödja uppföljning av all reservmateriel inom aktuell förbandstyp

• kunna generera sammanställ­

ningar över tillgång, förbrukning och beställningsläge

• kunna förändra lokalisering och saldo per sats/lagerplats (efter be­

hov och enkelt)

Lokal niva

- R a 180 SJlUO(l

Fe Rn i8UiTS9000

• kunna hantera NATO benäm­

ning/beteckning likväl som u rsprungsbeteckning/benämn ing.

- Övrigt:

FUM RM skall:

• klara miljökrav motsvarande

"industriruggad" pe

• kunna (på sikt) utvecklas för att innehålla länkar och gränsytor mot repa rationshandböcker, reservdelskataloger, etc.

• nyttja förbandets ordinarie led­

n i ngssystem för i nfoöverföri ng;

13

d.v.s. FUM RM ska anpassas mot gällande kommunikationsgränss­

nitt för det taktiska ledningssyste­

met (i detta fall innebär det att FUM RM ska kommunicera via Pe-Dart och Ra 180/TS9000).

Dagsläget

i

projektet

Projektet löper enligt tidsplanen.

Den funktionella målsättningen utgör basen för den grundapplika­

tion av FUM RM som FMV upp­

handlade och levererade före årsskiftet 2000/01. Tillsammans med utsedd system leverantör (lnfoGrator Örebro AB), genom­

fördes därefter handhavandeut­

bildning vid P4 och I 19 inför för­

söken 2001. Försöken har nu inletts och i skrivande stund genomförs armens slutövning 2001 (Snöstorm) i Norrbotten.

FUM RM ingår där (med 12 enhe­

ter) i den Mekbat 1 22/90 som genomför org- och metodförsök 2001 och 2002. Många erfarenhe­

ter kommer att kunna dras från denna övning som stöd för fortsatt utveckling.

Förenklad system­

beskrivning av FUM

RM

Inom ett förband finns en central funktion (rörlig resurs) samt flera lokala reservmateri­

elförbru kare (rör! iga resurser).

FUM RM kommuni­

cerar med en inom försvaret tid igare använd produkt, -pe-DART. pe-DART

enheterna utbyter informationen mellan varandra via Ra 180. På lokal nivå finns information om det egna förrådets saldon och alla rörelser som skett i det förrådet. Den centrala nivån innehåller den samlade informa­

tionsmängden både i det centrala förrådet och i alla ingående lokala förråd.

Forts på sid 18 ...

(14)

Stabil personal på marinen

Marinens personal står som alltid pall i blåsväder och löser uppgiften trots en skakig omgivning

Som ett stabilt gäng i en instabil omvärld skulle jag vilja beskriva vår personal.

Utredningen om var vi ska höra hemma är nu klar och FM bl i r vår nya arbetsgivare.

Resten av FMV har ändrats så att tidigare invanda kontaktvägar inte längre fungerar, utan nya "sti­

gar" måste trampas upp.

Inom FM pågår också föränd­

ringar; bl.a. skapas Forgus som kommer att bli vår nya hemvist.

I denna verklighet har vi att verka, och det går bra. Vi har tillå­

tits behålla vårt invanda fungeran­

de arbetssätt inom FMV. Det har starkt bidragit till att vår kärnverk­

samhet fungerar. Vi har tagit ett större hel hetsansvar i reservmate­

rielförsörjningskedjan, eftersom en del vi ktiga funktioner "fall it bort", men det har också gått bra .

Vår personal är flexibel och

anpassningsbar, och vi satsar hel­

hjärtat på kundservice.

Vid förra rapporten hade vi två personalavgångar och dessvärre har vi en avgång även denna gång. Det är Torbjörn Mattsson som efter 14 år vid RESMAT gått till AerotechTelub. Vi saknar också Birgit Järhem som efter sin långvariga sjukdom nu har fått sjukpension. De båda har helt olika framtider, men vi önskar dem båda lycka ti II.

Det stora hål som kunde ha uppstått efter Birgit, uppstod ald­

rig. Ulla-Britt Tiberg, som samar­

betat med Birgit före hennes sjuk­

dom och som sedan upprätthöll arbetet under sjukdomstiden, har nu övertagit ansvaret för den materielen (adrk. 627). Efter Torbjörns avgång har vi rekryterat Magnus Hall (se separat presenta­

tion) och han kommer att arbeta

med el materiel tillsammans med U If Jersby och Åke Lövgren. Hela verktygsförsörjningen har överta­

gits av Rolf Danell.

Vi har också haft Maria Andersson och Jeannette Svensson hemma för att ge sina barn en bra start i livet. Maria är tillbaka sedan ett tag och Jean­

nette kommer nu i augusti.

Tapani Toivanen, som vikarierat för Maria, har gjort ett lysande ar­

bete och på något förunderligt sätt svarat upp för dem båda. Tapani har vi lyckats övertala att stanna hos oss, så från och med maj är han en ordinarie medlem i vårt gäng.

Jag själv fortsätter som tjänste­

förrättande chef ti II den 31/12 och sedan får vi se vad som hän­

der efter vår övergång till FM.

Arne Sandström

Vår nyaste medarbetare vid affärsområde marin heter Magnus Hall.

Magnus är rekryterad för att tillsammans med Ulf Jersby och Ake Lövgren sköta försörjningen inom elmaterielområdet. Magnus ersätter såle­

des Torbjörn Mattsson som slutat vid RESMAT.

Magnus kommer att ha adresskod 620 och telefonnummer 0589 - 811 42.

Magnus är 33 år gammal, är bosatt i Arboga, har fru samt två barn, spelar trummor i Sixpack och arbetade senast vid markteleverkstaden i Örebro.

(15)

Marin museipärla i Karlskrona

Vill du en inblick i hur havsarkeologer har det? Tycker du

om

att

~fJ

dig vatten över huvudet utan

att

bli blöt? Ar en bra och trevlig sammanfattning av flottans utveck­

ling vad du söker efter? Då är ett besök på Karlskrona Marinmuseum den perfekta lös­

ningen!

I samband med ett arbetsmöte i Karlskrona, besökte vi Marin­

museum för att se vilken materiel våra föregångare ordnade reserv­

materiei ti II.

Det va r så i ntressa nt att j ag med dessa rader vill förmedla min upplevelse och kanske locka någon till ett besök.

Marinmuseum i Karlskrona ingår i myndigheten Statens sjöhistoriska museer (SSHM) till­

sammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm. Museet skapades på sin nuvarande plats Stumholmen 1997, och är delvis byggt på en pi r över vattnet.

Vid byggnationen upptäcktes ett vrak, troligen ett 1700-tals lin­

jeskepp som fyllts med sten för att utgöra underlag för en kaj. Vraket fick Iigga kvar och

utnyttjas nu som åskåd­

ningsobjekt. Det går en tunnel med fönster under vattnet genom vraket. En promenad genom tunneln ger en god uppfattning om den miljö som havsarkeolo­

ger jobbar i.

Vi fick se bildspelet

"Tusen år i krig och fred", som på ett i ntres­

sant sätt visar utveck­

lingen från vår första flotta, skapad av Gustav Vasa, ti II vår nuvarande flotta. Redan på 1400­

talet byggde man skepp för strid. På 1600-talet byggdes Vasa på Skeppsholmen i Stockholm, där också Sveriges första flottbas var placerad. Den pla­

ceringen visade sig vara mindre lämplig, eftersom issituationen ibland

omöjliggjorde seglats genom skär­

gårdshavet och ut i Östersjön.

Därför skapades en flottbas vid det som 1680 skulle bli

Karlskrona.

Antalet örlogsskepp har varierat stort från tid till annan. Vid 1900­

talets början förfogade vi över ett 60-tal örlogsfartyg och vid andra världskrigets slut var flottan uppe i ca. 150 örlogsfartyg och hur många det är nu ska vi kanske tala tyst om.

Skeppens storlek har också varierat allt efter olika inriktningar på hur vårt sjöförsvar ska vara utformat. Och vår stolta örlogs­

flotta har blivit skärgårdsflotta med ku stbefästn i nga r.

Rundvandringen på museet startade i introduktionsrummet, där fem teman beskrevs: rekryte-

Hans visar den upp- och nedvända världen.

ring och utbildning, vapen och vapenbärare, kustförsvar, sam­

band och stridsledning samt far­

tyg och framdrivning. Inom respektive område beskrivs utvecklingen inom flottan sedan mitten av 1800-talet.

Vi såg den "felvända" gamla kartan från 1680-talet, där Wämöberget var varvsplats.

Vi upplevde mysiga interiörer från blocktunnbindarens verkstäder.

Alla skeppsmodeller, i huvudsak hämtade från kung Adolf Fredriks modellkammare skapad 1752, ger en god uppfattning om hur skep­

pen var konstruerade. Modellen av ett linjeskepp av kronprins Gustav Adolftypen, imponerade. På 1780­

talet hade vi tio stycken skepp av den typen.

Museet har också en mycket vacker Galjonshall där ett antal väl bevarade gal­

jonsfigurer (original) visas.

Flera av dem har "delta­

git" i strid mot ryssarna i slutet av 1700-talet.

Mycket mer finns natur­

Iigtvis att se. En i nteriör i fullskala, från kanondäck på skeppet Dristigheten till exempel. Vid vårt besök pågick också en specialutställning om spi­

onverksamhet. Men jag rekommenderar som sagt ett eget besök.

Vår guide var Hans Lineskär, som ansvarar för insamling och doku­

mentation av museets sam Ii ngar. Information om Marinmuseum, finns på internet:

www.marinmuseum.se.

Arne Sandström (text) Jonny Rosenquist (foto)

15

(16)

ResmatP har nu fått flera nyan­

ställda (bl.a. ny chef som presen­

terades i förra numret av IRMA).

Arbetsledarområden och funktio­

ner börjar nu också formas på ett rati one lit sätt.

Våra intentioner är att vi skall arbeta flexibelt, rationellt, kvali­

tetsmedvetet och på ett för kun­

den bästa sätt. Några aktiviteter som ska bidra till detta har gjorts eller pågår nu:

• nya lagerytor har tillkommit från gamla Volvo Aero Support (bl.a. bergsutrymmen som håller på att ställas i ordning)

• anskaffning av lagerautomater till centrallagret. Vi hoppas på det sättet kunna rationalisera arbetet så att det bl i r snabbare utleveran­

ser. Arbetet beräknas vara klart under hösten 2001. När vi har in­

stallerat och kört in lagerautoma­

terna tänker vi komma tillbaka med ett längre reportage om detta

• vi har börjat ett informations­

utbyte med våra kunder. Genom att bjuda in personal som arbetar med lager och reservdelsmateriel till Arboga centrallager och även besöka våra kunder hoppas vi att det ska bl i en bättre förståelse för varandras verksamheter.

Materielflödet in till centrallagret har ökat. BI.a. har materiel från förråd som skall avvecklas börjat strömma in, men även materiel som filialförråden inte längre ska ha upplagd.

Våra Arbetsledarområden är i dag fyra stycken mot tidigare sex : Mottagning/förpackning, Lager Stengärdet, Lager Berget och Lager Ytterområden.

Vi på ResmatP fortsätter vårt utvecklingsarbete och hoppas att du som kund ska uppleva oss som en bättre leverantör och partner.

Arbetsledarområde Mottagning/förpackning Jens Nuutila leder arbetet inom detta område som är det mest varierande.

Funktionerna är materielmottag­

n i ng/kontroll, förpackning/märk­

ning, tull, kemiförråd och DCA (återtagn i ng/mottagn i ng av mate­

riel under avveckling). Inom arbetsledarområdet arbetar 20 personer.

l ager Stengärdet

Lennart Heldring leder här arbe­

tet inom funktionerna lager/plock på Stengärdet och avgående gods. Inom arbetsledarområdet arbetar 17 personer.

lager Berget

Roy Sjöberg leder ar~etet inom lager/plock i Berget, Atgärdsförråd 278-909 och satsning av TO­

materiel. Inom arbetsledarområ­

det arbetar 11 personer.

Lager Ytterområden

Bengt Andersson ansvarar för våra andra yttre förrådsplatser.

K-G Bengtsson

Telefonlista

Det har skett vissa personalförändringar på senaste tiden och nya tele­

fonnummer har kommit till. Vill du ta kontakt med oss hoppas vi att nedanstående telefonlista kan vara till hjälp.

Kontaktpersoner Torbjörn Jonsson

Karl-Gunnar Bengtsson

Christer Johansson

Bo Jonsson

Lillemor Molin-Sjöberg Jens Nuutila

Lennart Heldring

Roy Sjöberg

Bengt Andersson A-C Reinholdsson/

A-M Björklund/

U-K Lindquist Nils-Bertil Sköld/

T Jonsson Telefax Stengärdet Telefax Berget

Tel. nummer 0589-81137 070 - 63945 77 0589 - 81260 070 -335 70 15 0589-81167 070 -372 49 59 0589 -81 I 68 070 - 639 45 79 0589 - 817 82 0589 - 829 20 070 - 639 45 82

0589-81141 070 - 639 45 83 0589 -811 69 070 - 639 45 81 070 -330 35 70 0589 -811 79 070 -368 82 49 0589 -811 98 0589 - 811 98 0589 - 829 19

0589 -15221 0589 - 83 I 7 I

Funktion C ResmatP

Stl" ResmatP. kvalitet

Lagerplanering, avveckling

Kundkontakt lager (leverans etc.)

Adm. Besök/visningar

Mtrl.mottag, märkn'/föq) .. tullgods, provning, avveckling, kemJrd

Lagel"/plock Stengärdet, Avgående gods Lager/plock Berget TO-mtrl

Lager ytterområden Kalendenid. Frd.278-907

ÅtgärdsförnId 278-909

(17)

•••••••••••••••••••••••

~ ... ~~ PA

o

FLYGANDE

UPPDRAG

Nyheter inom Affärsområde Flyg

Jag heter Örjan Andersson och har tidigare jobbat på ResmatP i åtta år, senast på Stengärdet (mot­

tagningen). Därför behöver jag nog inte göra någon större pre­

sentation av mig själv.

Jag kommer nu att vikariera på RF i ett år och ska i första hand rycka in för Peter Andersson när han är pappaledig.

Jag har telefon: 820 52.

Drivmedelstankar

Trots stora förändringar hoppas vi att du ska känna igen dig i dina kontakter med oss på Flyg.

Per Sundman, vår chef sedan ca.

nio år, har gått över till civil verk­

samhet. Närmare bestämt till Volvo Wheel Loaders i Eskilstuna.

Vi önskar honom lycka till i hans nya värv.

Per ersätts tills vidare av Alf Lundqvist, välkänd i vår bransch.

Alf i sin tur ersätts av Stefan Kedfeldt i rollen som produk­

tionsledare, även han med lång erfarenhet från reservmaterieIför­

sörjning till flygvapnet. Dessa för­

ändringar borgar för att du som kund kommer att känna igen dig.

Du är naturligtvis välkommen att kontakta Alf och Stefan för att framföra synpunkter och eventu­

ella önskemål.

Vi har ett par nya ansikten som vi vill presentera. Det är Örjan Andersson och Erik Pettersson som presenterar sig själva här bredvid.

Andreas Rosen

Utvecklingen av vår drivmedels verksamhet fortsätter målmedvetet.

Allt fler produkter kan nu avropas

av

lokal personal. Och vi blir mer och mer natofierade.

Kundservice - hjälp till självhjälp Av all den utveckling som vi tidi­

gare informerat om, har vi nått längst med Kundservice. Ewa Magnusson är nu välkänd ute i landet hos alla som hanterar driv­

medel. Under den närmaste tiden är det ni kunder som utbildar henne till den resurs ni vill ha.

Varje frågeställning och synpunkt samlas ihop till mönster och om man så vill till en databank.

Många har redan börjat förse Ewa med information via telefon, fax och mail och vi hoppas att alla snart deltar i denna process.

lokala avrop

Successivt överförs nu alla beställningar till avrop och snart kommer nästan alla produkter (exkl. flygfotogen och vissa speci­

alprodukter som måste beställas i större kvantiteter) att kunna avro­

pas av lokal personal. Dessa lokalt utsedda personer kan på enklaste sätt kontakta utvald leve­

rantör och överenskomma om leveransen.

Enhetsbränsle (Single Fuel Concept, SFC)

Vi ska en I igt ett regeri ngsbesl ut i

Jag heter Erik Pettersson och är nyanstä lid på ResmatF. I första hand ska jag stödja kemiavdel­

ningen men även andra avd. kan bli aktuella.

Kommer närmast från Arvid Svensson AB, ett plåtgrossistföre­

tag i Västerås där jag var projekt­

ledare. Före det var jag anställd här i Arboga på Volvo Aero Support som beredare.

Jag bor i Köping, är 41 år och gift med Lena. Fritidssysslor är bl.a.

fysisk träning, motorcyklar samt att resa.

Jag har telefon : 817 52 .

form av ett PARP-mål (NATO:s krav på oss som partnernation) anpassa oss till den utveckling som pågår inom NATO. Under 2001 ska det klarläggas om det enhetsbränsle som t.ex. Norge använder, i viss utsträckning kan användas av oss. Frågan är om vi kan enas om en produkt och om den i sin tur kan användas i alla berörda system.

Produktsortiment

Under 2001 kommer vi att ersätta vissa föråldrade produkter, t.ex.

nuvarande Tryckolja 021 och 022, med nya. Information om detta ges fortlöpande. Vidare kommer andra produkter som inte har något behov, t.ex. isopro­

pylnitrat och startkapslar, att avvecklas. Kontakta oss gärna om ni har frågor kring produkterna.

Andreas Rosen 17

(18)

Sommar i Sverige 2001

Några högst subjektiva bilder aven sommar som Red. såg.

Kyrka. Gåxsjö Jämtland, juli.

Samling i kohagen. Nära Forsvik Västergötland, maj.

***********************************************

• Forts från sid 13

Funktionsutvecklingsmodell för Reservmaterielförsörjning

FUM RM består av:

• en databas (DB) där information om samt rörelser in/ut från det egna förrådet lagras

• ett Man Maskin Interface (MMI) vilket är en Windows applikation

• en sänd/lyssna modul, vilken sänder och mottar transaktioner

• ett databas i nterface (D BI/F) genom vilket MMIoch sänd/ lyss­

na modulen kommunicerar med databasen.

Vald arkitektur medför att:

• systemet är modulariserat och därmed flexibelt för ändringar och vidareutveckl i ng

• en annan/ny databas medför bara byte av DB I/F modul

• ett alternativt/nytt sätt att kom­

municera, än via pe-DART, bety­

der bara byte av sänd/lyssna modulen .

Mikael Lindström/ATS

References

Related documents

Det är, enligt promemorian, arrangören som ska ansvara för att uppfylla avståndskraven exempelvis genom att anpassa antalet besökare till tillgänglig yta, markeringar på platsen

Helsingborgs stad välkomnar förslaget att medge undantag från det tillfälliga förbudet mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.. Helsingborgs

Förslaget skulle innebära ännu en ökad belastning för kommunerna och ökad risk för smittspridning i miljöer där kommunen redan idag ser en tydlig problematik. Det

Åre kommun tolkar förslaget som att det innebär att det kan bedrivas t ex konserter, klubb eller liknande tillställningar på restauranger eller caféer där besökare inte omfattas

Kommunen kan konstatera att förslaget innebär inga förbättringar för små teatersalonger genom att införa en ny avståndsgräns d v s två meter mellan varje person. Det är

perspektivet för Västra Götalandsregionen är att vi måste ta ansvar för att begränsa smittspridningen och vidhålla en restriktiv inställning till.. sammankomster och

När det gäller missbruk av beroendeframkallande medel och brottslig verksamhet finns det en mellanväg som innebär att man kan tvinga en person under 20 år till behandling under

Stefan som gick före Peter och Anders, riktade mobilen mot ett annat håll än den dit Peter pekat och tog en bild ner mot valsalen, utan att andra eleverna uttalat uppmärksammade