Umeå Universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap Umeå Universitet T5 HT-21 Vårdadministrativa programmet Fanny Johansson
”Det gör ändå ingen skillnad”
- En studie om upplevd diskriminering inom hälso- och sjukvården och
anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen
1 Abstract
Title: “It doesn’t make a difference” – a study about perceived discrimination in health care and reports to Diskrimineringsombudsmannen
Introduction: According to Swedish law, all health care should be equal, and discrimination is illegal. If a patient is subjected to discrimination, they have the right to inform
Diskrimineringsombudsmannen (Ombudsman against Ethnic Discrimination, DO). The purpose of this study is to investigate what types and form of discrimination patients has perceived with focus on what consequences the discrimination leads to, and if the patients have informed DO.
Analytical framework: According to DO, discrimination is when people are treated
differently and that a difference is made between people. DO has identified seven causes for discrimination, these are gender, transgender identity or expressions, ethnicity, religion or other beliefs, disability, age and sexual orientation. The six forms of discrimination are direct and indirect, lack of accessibility, harassment, sexual harassment and instructions to
discriminate according to DO. This study will use the definition from DO. According to several studies, discrimination in health care occurs.
Method and analysis: The sample used for this study is convenience sample. The method for data collection used is a survey constructed in Google forms. The survey was shared on social media. The method for analysis was quantitative content analysis.
Results: The answers from the survey were analysed into three categories: “The most common grounds for perceived discrimination”, “The effects of discrimination” and
“Inclination to leave complaints to DO.”
Analysis and conclusion: The study found that respondents that have perceived
discrimination in health care was less inclined to seek health care and that the trust in health care was affected negatively after experiences of discrimination. Respondents who have perceived themselves to be subjected to discrimination was more inclined to change care provider. The leading reasons for patients not to inform DO about discrimination were a) because they thought it would not make a difference and b) because they did not know that they could turn to DO. More research is needed in this subject.
2
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Problemformulering ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Avgränsningar ... 7
1.4 Disposition ... 7
2. Analytiskt ramverk ... 7
2.1 Vad är diskriminering och vilka konsekvenser kan diskriminering generera för patienten? .... 7
2.2 Tidigare forskning ... 11
2.3 Operationalisering ... 15
3. Metod och metoddiskussion ... 16
3.1 Forskningsdesign och urval ... 16
3.2 Datainsamling – webbenkät och tillvägagångssätt ... 17
3.3 Analysmetod ... 18
3.4 Reliabilitet och validitet ... 19
3.5 Etiska överväganden ... 20
3.6 Metoddiskussion ... 21
4. Resultat, diskussion och analys ... 23
4.1 De vanligaste grunderna till upplevd diskriminering och former för diskriminering ... 24
4.2 Diskrimineringens effekter ... 25
4.3 Benägenhet att lämna klagomål till Diskrimineringsombudsmannen ... 30
4.4 Diskussion ... 32
5. Analys och slutsatser ... 35
Referenslista: ... 38
Bilaga 1. Enkäten ... 43
Bilaga 2. Facebookgrupper ... 51
Bilaga 3. Facebookinläggets innehåll ... 53
Figur 1. ... 24
Figur 2. ... 25
Figur 3. ... 26
Figur 4. ... 27
Figur 5. ... 27
3
Figur 6. ... 28
Figur 7. ... 29
Figur 8. ... 30
Figur 9. ... 30
Figur 10. ... 32
4
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Den svenska samhällsmodellen har en gemensamt finansierad välfärd, detta ska bidra till jämställdhet, jämlikhet och ge alla medborgare en förutsättning att kunna arbeta
(Finansdepartementet 2019). Den svenska modellens syfte är att säkerställa att välståndet ökar och att den delas jämlikt mellan alla medborgare, den svenska modellen innehåller även ett jämlikhetsmål som grundar sig i att alla människor har lika värde och rätt till oberoende och självständigt liv (Finansdepartementet u.å.). Vidare bygger den svenska modellen på tre grundpelare: en arbetsmarknad som underlättar omställning, generell välfärdspolitik och ekonomisk politik för öppenhet och stabilitet. I studien ligger fokus på grundpelare två som rör välfärdspolitiken, och denna pelare innebär att alla medborgare ska ha tillgång till välfärdstjänster och en inkomsttrygghet (Finansdepartementet u.å.).
I Hälso- och sjukvårdslagen 3 kap. 1 § (SFS 2017:30) står att: ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. I
Diskrimineringslagen 2 kap. 13 § (SFS 2008:567) står det även att diskriminering inom hälso- och sjukvården är förbjuden. Utsätts en patient för diskriminering kan hen tipsa, lämna
klagomål eller anmäla händelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Men hur väl fungerar dessa lagar i praktiken? I flera studier framkommer det att diskriminering inom hälso- och sjukvården förekommer (Eklund och Ölund. 2020; Grönlund och Jawhari. 2020;
Norling och Tysklind. 2021). Eklund och Ölund (2020) har undersökt hur personer med olika etniska bakgrunder, olika könsidentiteter och personer som är socioekonomiskt utsatta
upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Studien visade att patienter kan uppleva diskriminerande bemötanden.
I en rapport från DO (2021a) framkommer det att antalet anmälningar, tips och klagomål om diskriminering inom hälso- och sjukvården har ökat mellan åren 2019 och 2020. Mellan åren 2015 och 2019 låg antalet anmälningar mellan 123 och 139 per år, men mellan åren 2019 och 2020 ökade antalet anmälningar med cirka 50 procent (Diskrimineringsombudsmannen 2021a). För de respondenter som upplevt diskriminering, hur har det påverkat deras kontakter med hälso- och sjukvården samt vilka konsekvenser har diskrimineringen inneburit för respondenterna?
I den statliga offentliga utredningen ”Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet” (2005) så görs en samlad kunskapsredovisning om en typ av
5 diskriminering, nämligen strukturell diskriminering på grund av religion eller etnisk
tillhörighet inom sju olika samhällsområden. De sju samhällsområdena som legat i fokus i första hand är: arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, massmedier, det politiska systemet, rättsväsendet, utbildningsväsendet och välfärdstjänster (Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, 2005). Utredningen visade att strukturell diskriminering sker inom alla sju samhällsområden och att denna typ av
diskriminering skapar en form av hierarki där det finns en systematisk över- och underordning mellan rasifierade människor och svenskar och denna diskriminering visade sig både i
konkreta situationer och i generella livsvillkor (Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religiös tillhörighet, 2005).
Diskriminering har även en negativ påverkan på hälsan. I en rapport av Integrationsverket (nu Migrationsverket förf. anm.) beskrivs det att upplevd diskriminering signifikant ökar risken för psykisk ohälsa (Lange 2000, 83). Enligt en beräkning kostade sjukskrivningar 62 miljarder kronor för det svenska samhället år 2018. Hela 45% av dessa sjukskrivningar var på grund av psykisk ohälsa, och rapporten beskriver även behovet av att förebygga psykisk ohälsa för att minska på den samhälleliga kostnaden för sjukskrivningar (Sanandaji 2018). En av dessa förebyggande åtgärder skulle kunna vara att färre personer upplever sig diskriminerade, då upplevd diskriminering och psykisk ohälsa verkar ha en koppling. I en systematisk
översiktsstudie visade resultatet att upplevd diskriminering är en riskfaktor för psykisk sjukdom, såsom depression, PTSD och ångest (Williams, Lawrence, Davis och Vu 2019).
Thorson och Zeluf (2015) visar i sin studie att bland de respondenter som identifierade sig som transpersoner hade 17% problem med värk, medan det bland övrig befolkning är 14%
som har problem med värk. Transpersoner uppgav även sämre upplevd hälsa och mer stillasittande livsstil än övriga befolkningen. Den mest anmärkningsvärda siffran var att fem gånger fler av transpersoner hade försökt att ta sitt liv jämfört med övriga befolkningen. Trots dessa hälsoproblem uppger 40% av respondenter som identifierar sig som transpersoner att de skjuter på att söka vård på grund av tidigare upplevelser av diskriminering (Thorson och Zeluf 2015). Dessa siffror är klart problematiska, att transpersoner har sämre generell hälsa, men även att de skjuter längre på att söka vård. En reflektion är att detta kan leda till att dessa personer blir sjukare innan de söker vård, och vården kan därmed mer komplicerad och kostsam i stället för förebyggande arbete. En rapport från Räddningsverket (nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB förf. anm.) visade att varje suicidförsök kostade samhället 3 075 000 kronor. I samhälleliga kostnader inräknades bland annat administrativa
6 kostnader, skatteintäktsbortfall, kostnad för räddningstjänst och sjukvårdskostnader
(Räddningsverket 2004). Det ska dock nämnas att denna rapport är beräknad på 2001 års siffor, och det kan tänkas att denna siffra skulle vara högre räknad på 2021 års siffror. En slutsats skulle kunna vara att dessa kostnader skulle drastiskt kunna minska om förebyggande arbete kunde utföras på transpersoner med psykisk ohälsa, vilket försvåras av minskad
benägenhet att söka vård i tid.
Enligt den statistik som DO (2021a) presenterat så verkar antalet anmälningar öka, samtidigt menar DO att många fall av diskriminering inte kommer till DO:s kännedom (2021a, 8).
Varför anmäler inte patienter den diskriminering de utsatts för? Detta är viktigt att undersöka av flera olika anledningar, men ur ett statsvetenskapligt perspektiv så leder diskriminering till en ojämlik vård om de som utsatts undviker helt eller drar sig för att söka vård, och det leder potentiellt även till patientsäkerhetsrisker. Det är därför viktigt att undersöka frågan för att belysa problemet med diskriminering inom hälso-och sjukvården, och om personer som upplevt diskriminering har anmält händelsen till DO, då anmälningen av upplevelser av diskriminering ger statistik till DO som sedan kan användas i förebyggande arbete.
Diskriminerande vård bryter mot lagen, och för att kunna få en jämlik vård så behövs studier av patienternas perspektiv och upplevelser för att kunna utveckla hälso- och sjukvården så att den har bättre beredskap för att undvika diskriminering i framtiden.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vilka typer av diskrimineringsgrunder och form av diskriminering som de deltagande respondenterna i studien upplever att de utsatts för inom hälso- och sjukvården. Studiens målgrupp är personer som upplever att de har blivit utsatta för diskriminering i möte med hälso- och sjukvården. Särskilt fokus ligger på den upplevda diskrimineringens konsekvenser samt om respondenterna anmält händelsen till DO eller inte.
De frågeställningar som ska bidra till att besvara studiens syfte är följande:
• Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna, vilken eller vilka av dem upplever sig respondenterna blivit utsatta för?
• Är det någon särskild form av diskriminering som är mer vanligt förekommande bland respondenterna än andra?
• Har upplevelsen av diskriminering lett till några konsekvenser i andra kontakter med sjukvården enligt respondenterna?
7
• Hur många av respondenterna har anmält den upplevda diskrimineringen (tipsat/lämnat klagomål) till DO respektive inte anmält?
• Av de respondenter som inte anmält, varför har de inte anmält (tipsat/lämna klagomål) diskrimineringen?
1.3 Avgränsningar
Då studien ska genomföras inom en begränsad tidsram så har vissa avgränsningar gjorts. För det första är det viktigt att fastslå att studien enbart studerar upplevd diskriminering och inte faktiskt diskriminering, detta innebär att den upplevda diskrimineringen baseras på
respondenternas upplevelser oavsett om DO fastslagit händelsen som diskriminering eller inte. För det andra så kommer studien inte undersöka om respondenten anmält diskriminering till andra myndigheter såsom patientnämnden eller liknande, utan fokus ligger enbart på DO.
Med respondenter så avses vidare personer som upplevt diskriminering. För det tredje, så ämnar studien inte heller att undersöka vem/vilken yrkesgrupp inom vårdpersonalen som har varit den/de som diskriminerat, utan all vårdpersonal kommer ingå i studien. För det fjärde är respondenterna inte en generaliserbar grupp utan respondenterna är personer som någon gång i sitt möte med hälso- och sjukvården upplevt att de blivit utsatta för diskriminering.
1.4 Disposition
Studien är uppdelad i 6 kapitel. I kapitel 2 presenteras det analytiska ramverket, där definieras vad diskriminering är, vilka konsekvenser som diskriminering kan generera samt så
introduceras tidigare forskning och en operationalisering görs. I kapitel 3 presenteras metoden och där kommer forskningsdesign, urval, datainsamling, tillvägagångssätt, analysmetod, reliabilitet och validitet behandlas samt så kommer etiska överväganden att diskuteras. I kapitel 4 redogörs för resultat och analys. I kapitel 5 förs diskussionen med reflektioner kring resultat och metod. I kapitel 6 presenteras slutsatser och fortsatt forskning.
2. Analytiskt ramverk
2.1 Vad är diskriminering och vilka konsekvenser kan diskriminering generera för patienten?
Ordet diskriminering kan ha många olika definitioner och brukar i generella drag innebära att människor behandlas olika och att det görs skillnad mellan olika människor
(Diskrimineringsombudsmannen 2021b). Denna studie kommer använda den definition som används i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), vilket även DO utgår ifrån
8 (Diskrimineringsombudsmannen 2021). DO (2021) skriver att diskriminering är när en person blir utsatt för antingen trakasserier eller sexuella trakasserier, enligt lagen är diskriminering när en person blivit kränkt eller missgynnad. Andra kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska handla om diskriminering enligt lag är att det ”ska finnas ett samband med en
diskrimineringsgrund”, ”måste handla om en av de former som beskrivs i lagen” och ”måste ha skett inom ett av de samhällsområden där lagen gäller” (Diskrimineringsombudsmannen 2021b). För att det enligt lag ska räknas som diskriminering måste kräkningen eller
missgynnandet ha ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna vilka är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning
(Diskrimineringsombudsmannen 2021b). Det finns även sex former av diskriminering och dessa är direkt och indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera (Diskrimineringsombudsmannen 2021b).
Nedan redogörs kort för DO:s definition av de sju diskrimineringsgrunderna och hur de definieras i lagen (Diskrimineringsombudsmannen 2021c):
• Diskriminering på grund av kön innebär att diskriminera någon på grund av att hen är en man eller kvinna, detta begrepp inkluderar även de personer som planerar eller har ändrat sin könstillhörighet (Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte definierar sig som vare sig man eller kvinna och begreppet omfattar även personer som genom klädsel eller på andra sätt uttrycker ett annat kön än vad hen föddes med (Diskrimineringsombudsmannen 2021c). I denna diskrimineringsgrund ingår
transpersoner men också könsidentitet eller könsuttryck som skiljer sig från normen för de kön personen hade vid födseln (Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet innebär att diskriminera någon på grund av personens hudfärg, nationellt ursprung, personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna eller personens nationella och etniska ursprung
(Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att någon blir diskriminerad på grund av sin tro eller religiösa åskådning
(Diskrimineringsombudsmannen 2021c). En religiös åskådning kan vara kristendomen
9 eller judendomen, även trosuppfattningar som har sin grund i en religiös åskådning ingår i detta begrepp (Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av funktionsnedsättning innebär att någon diskrimineras på grund av sin psykiska, fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar
(Diskrimineringsombudsmannen 2021c). Funktionsnedsättningarna kan vara något som personen fötts med eller fått på grund av en skada
(Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av sexuell läggning innebär att någon blir diskriminerad på grund av att personen är homosexuell, heterosexuell eller bisexuell
(Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
• Diskriminering på grund av ålder innebär att någon blir diskriminerad på grund av sin uppnådda levnadslängd (Diskrimineringsombudsmannen 2021c).
Enligt Diskrimineringslagen 1 kap. 4 § (SFS 2008:567) innebär direkt diskriminering att en person missgynnas och behandlas sämre än någon annan person i samma situation skulle behandlas och där missgynnandet har ett samband med någon eller några av de sju
diskrimineringsgrunderna. Enligt Diskrimineringslagen 1 kap. 4 § (SFS 2008:567) innebär indirekt diskriminering att någon missgynnas genom olika bestämmelser, kriterium eller förfaringssätt där tillämpningen framstår som neutral men egentligen missgynnar personer baserat på någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning inte har samma tillgänglighet som personer utan
funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning missgynnas då genom att inte ha samma åtkomst till olika verksamheter så som personer utan funktionshinder har (SFS 2008:567, kap 1 § 4). Trakasserier och sexuella trakasserier är två olika former av diskriminering och innebär att ett agerande kränker någons värdighet och vid sexuella
trakasserier innebär det att uppträdande har en sexuell natur som kan kränka någons värdighet (Diskrimineringsombudsmannen 2021). Den sista formen av diskriminering är instruktioner att diskriminera, denna form innebär att någon som står i beroendeställning till den som lämnar orden får instruktioner eller order att diskriminera någon (SFS 2008:567, kap 1 § 4).
Några exempel på de olika formerna av diskriminering:
10
• Diskriminering genom instruktioner kan vara att en restaurangchef ger servitörerna order om att de ska prioritera etniska svenskars beställningar först och ta beställningar från personer med icke-svenskt etniskt ursprung sist.
• Direkt diskriminering kan vara där en kvinna som utför samma jobb som en man behandlas sämre om hon gör samma misstag som den manliga kollegan. Ett exempel är att den manliga kollegan som tippat med traktorn inte får någon varning eller tillsägelse medan den kvinnliga kollegan som tippat med traktorn får en varning eller tillsägelse.
• Indirekt diskriminering kan vara att en affär eller ett varuhus förbjuder att anställda eller att kunder inte får ha, till exempel, långa kjolar med förklaringen att det är en stöldrisk då personen kan gömma varor under kjolen, detta kan då missgynna personer med en viss tillhörighet.
• Bristande tillgänglighet kan vara att en buss inte är handikappanpassad vilken missgynnar personer med funktionsnedsättning då de inte kan åka buss på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning.
• Trakasserier kan vara att en lärare hånar en elev som bär huvudbonad eller att en polis förlöjligar ett brottsoffer på grund av dennes könsidentitet.
• Sexuella trakasserier kan vara att en kollega för samtal som anspelar på sex eller gör närmanden som upplevs som obehagliga.
Dessa former av diskriminering ska då även ha ett samband med de sju
diskrimineringsgrunderna, samt så ska diskriminering ha skett på områden i samhället där diskriminering är förbjudet enligt lag (Diskrimineringsombudsmannen 2021). Hälso- och sjukvården, arbetslivet och offentliga tillställningar är tre exempel där diskriminering är förbjudet (Diskrimineringsombudsmannen 2021).
Utifrån detta är det intressant att undersöka vilka konsekvenser kan diskriminering resultera i för den som blir utsatt. Eklund och Ölunds (2020) studie visar att patienter som upplevt diskriminering eller ett negativt bemötande inom hälso- och sjukvården kan vara mindre benägna att söka sig till vården igen trots att patienten var i behov av vård. Det finns även en risk att patienter som upplevt diskriminering väljer att avstå helt från att söka vård på grund av rädsla att bli utsatt för diskriminering igen (Eklund och Ölund 2020). Liknande resultat har framkommit även i andra studier, i en studie skriven av Grönlund och Jawhari (2020) pekar
11 resultatet på att patienter som utsatts för diskriminering inte vågar söka vård igen, samt att många patienter upplevde att de inte var värda att få vård.
2.2 Tidigare forskning
Inom statsvetenskaplig forskning ligger fokus ofta på diskrimineringens orsaker och konsekvenser inom offentlig sektor och i vilken grad diskriminering är individuell,
institutionell eller strukturell. Vissa forskare fokuserar på diskriminering i samhället i stort, medan annan forskning undersöker diskriminering inom olika sektorer så som arbetslivet (Boréus et al 2011; Rutte & Messik 1996; Solem 2016; Bobbitt-Zeher 2011; Griffin, Bayl- Smith & Hesketh 2016), inom skolan (Rueger & Jenkins 2013; Benner & Graham 2011;
Nakamoto & Schwartz 2010; Okoroji & Oka 2021; Solorzano, Ceja, & Yosso 2000) rättsväsendet (Jobard & Névanen 2009; Sampson & Lauritzen 1997; Kleck 1981) eller som här inom vården (Eklund & Ölund 2020; Norling & Tysklind 2021; Grönlund & Jawhari 2020). Där finns det studier som tittar på diskriminering av patienter, men även studier som studerar hur vårdpersonal diskrimineras på olika grunder av patienterna (Shang, Kim &
Cheng 2021; Chandrashekar & Jain 2020). Vidare finns en uppsjö med studier som tittar på olika diskrimineringsgrunder där kanske kön/jämställdhet (Meltzer 2022; Kim et al. 2020;
Rogers, Cook & Guerrero 2022; Najjar et al. 2021) och etnisk/rasism (Williams, Lawrence, Davis, &Vu 2019; Berger & Sarnyai 2015; Paradies et al 2015) är de mest beforskade.
Noteras ska göras att de studier som nämnts ovan endast är ett axplock av den mängden studier som finns om upplevd diskriminering. Då det är upplevd diskriminering som ska studeras är det av vikt att förstå skillnaden mellan upplevd och faktisk diskriminering.
Upplevd diskriminering är att personen tycker sig ha blivit utsatt för diskriminering, alltså är det personens upplevelse som är i fokus och är en stressor (Pascoe & Smart Richman 2009).
Faktisk diskriminering innebär att diskriminering skett och att det givit en konsekvens
(Griffin, Bayl-Smith & Hesketh 2016; World Health Organization 2019), ett exempel är att en kvinna blivit nekad jobb just för att hon är kvinna. Miné (2003) menar att faktisk
diskriminering är lika med indirekt diskriminering, vilket innebär att diskriminering har en effekt av exempelvis en rutin eller en lag. Inga studier som tittar närmare på upplevd respektive faktisk diskriminering har hittats.
Trots att den statsvetenskapliga forskningen om diskriminering är bred och omfattar såväl arbetsplatser som skola, rättsväsende och vården, är studierna entydiga om att diskriminering förekommer och att de har en skadlig effekt på olika sätt. Exempel på detta är att kvinnor på mansdominerade arbetsplatser generellt har sämre lön (Boréus et al 2011; Rutte & Messik
12 1996). Bobbitt-Zehers (2011) studie visade även att vissa policyer på arbetsplatser är i sig diskriminerande mot kvinnor, särskilt om de handlar om föräldraledighet, graviditetsledighet och policyer mot sexuella trakasserier. I de studier som hittats om diskriminering på
arbetsplatsen har fokuset främst varit på hur kvinnor blir missgynnade på olika sätt, det nämns i en studie (Bobbitt-Zeher 2011) att kvinnor som inte är vita oftare upplever sig
stereotypiserade, vilket ger ett litet intersektionellt perspektiv. Kim et al (2021) studie visade även att kvinnor som upplevt diskriminering löper hög risk för depressiva symtom. Något som inte jämförs i ovan nämnda studier är ålderism, vilket bland andra Solem (2016) och Griffin, Bayl-Smith & Hesketh (2016) studerat. Solems (2016) studie visade att arbetsgivare var tveksamma till att kalla personer över 50 år på intervjuer, men att arbetsgivarna
motsägelsefullt nog var positiva till seniora anställda. Griffin, Bayl-Smith & Hesketh (2016) studie visade ett samband mellan upplevd diskriminering relaterad till hög ålder och sämre arbetstillfredställelse. Något som är intressant att nämna är att minskad arbetstillfredställelse har en stark koppling till utbrändhet, ångest och depression enligt en meta-analys (Faragher, Cass & Cooper 2005).
Diskriminering i skola förekommer på olika sätt visar flera studier, och de fokuserar både på rasism inom skolan (Okoroji & Oka 2021; Solorzano, Ceja, & Yosso 2000) eller
könsdiskriminering inom skolan (Rueger & Jenkins 2013). Något intressant med detta är också hur diskriminering påverkar den akademiska prestandan negativt, vilket flera studier visat (Rueger och Jenkins 2013; Benner och Graham 2011; Nakamoto och Schwartz 2010).
Enligt Ross & Wu (1995) studie har personer som har en god utbildning mindre risk för arbetslöshet, de upplever att de har mer meningsfulla jobb och att de har bättre betalt jämfört med dem med sämre utbildning. Upplevelse av meningsfullhet på arbete (kan även tolkas som arbetstillfredställelse), mindre arbetslöshet och bättre ekonomiskt ställt associerades med bättre hälsa enligt studien (Ross & Wu 1995). En reflektion av detta är att diskriminering leder till sämre akademisk prestanda, vilket kan leda till att personer får sämre utbildning.
Bättre utbildning leder till bättre hälsa, och människor i arbete som betalar skatt. Man kan anta att det är fördelaktigt för den svenska ekonomin om så många som möjligt är i arbete.
Precis som ovan nämnt leder sämre arbetstillfredställelse till utbrändhet, ångest och
depression (Faragher, Cass & Cooper 2005) vilket är en stor kostnad för samhället, enligt en beräkning kostade psykisk ohälsa det svenska samhället nästan 28 miljarder kronor 2018 (Sanandaji 2018).
En studie gjord av Williams, Lawrence, Davis & Vu (2019) visade att diskriminering på
13 grund av etnisk tillhörighet ökar risken för sjukdom samt att diskriminering på grund av etnisk tillhörighet bidrar till rasskillnader när det gäller hälsa. Resultatet av samma
systematiska översiktsstudie visade att självrapporterad diskriminering som grundas i rasism är en riskfaktor för sjukdomar. Dessa sjukdomar inkluderade psykiska sjukdomar som depression, ångest, posttraumatisk stress (PTSD), och somatiska sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck, högre BMI och olika typer av inflammationer. Studiens resultat visade även att kvinnor som upplevt diskriminering hade högre risk att utveckla depression samt att det fanns en signifikant ökning av åderförkalkning hos kvinnor som upplevt diskriminering jämfört med de som inte upplevt det. Resultatet av samma studie visade även att personer som upplevt diskriminering på grund av ålderism, specifikt unga människor, hade sämre utgång av graviditeter, såsom lägre födelsevikt och fler prematura födslar. Personer som upplevt diskriminering på grund av ålderism var även associerade med högre förekomst av depression, utåtagerande beteende, drogmissbruk och rökning (Williams et al., 2019). Som ovan studie visat så finns det en koppling mellan upplevd diskriminering och ohälsa, vilket som stämmer överens med andra studier som nämnts. Samtliga diagnoser som studien kopplar med diskriminering kan leda till konsekvenser för samhället i form av sjukskrivningar, förlorad arbetskraft, resurser som går till akuta besök och ambulansbesök, somatisk slutenvård, psykiatrisk slutenvård med mera. En reflektion av detta är att detta inte bara kan leda till ökade kostnader, utan även ett resursutnyttjande som kanske inte hade behövts om dessa människor inte hade upplevt diskriminering.
Även inom rättväsendet förekommer diskriminering. Det visar i alla fall studier från Jobard &
Névanen (2009), Sampson & Lauritzen (1997) och Kleck (1981). Det visade sig att personer av annat ursprung fick både längre straff och oftare fängelsestraff jämfört med personer men inhemskt ursprung (Jobard & Névanen 2009; Sampson & Lauritzen 1997; Kleck 1981). När offren till brott studeras har Kleck (1981) kunnat visa i sin studie att brott där svarta personer är offer tas på mindre allvar än om vita personer är offer. Inga generella slutsatser kan dras utifrån dessa studier, men det finns bevis på att diskriminering inom rättsväsendet existerar.
En reflektion är att just rättsväsendet är den delen av samhället som ska vara helt
”färgblinda”, då orättvis bedömning och bestraffning för brott som har gjorts, eller kanske till och med inte gjorts, kan ge en mycket giftig syn på rättsystemet i helhet, vilket sänker
förtroendet för samtliga instanser inom rättsväsendet. Detta gäller inte bara i domstol, utan kanske till och med även poliser och advokater som har koppling med rättsystemet. Därav kan en sista reflektion dras att diskriminering inom rättsväsendet kan förekomma, och det kan ha
14 negativa konsekvenser. Dessa studier kan även ses som goda exempel på just faktisk
diskriminering.
Diskriminering från patienter till vårdgivare förekommer även, i alla fall om man ser på studier från Shang, Kim & Cheng (2021) samt Chandrasekar med Jain (2020).
Diskrimineringen innefattade både så kallade mikroaggressioner, vilket är subtila rasistiska kommentarer, och hot samt våld (Shang, Kim & Cheng 2021). Båda studierna visade att diskriminering från patienter till vårdgivare existerar, och de negativa konsekvenser det kan ge är sämre utgång för patienter (Chandrasekar & Jain 2020), samt psykisk ohälsa hos vårdgivarna (Chandrasekar & Jain 2020; Shang, Kim & Cheng 2021). En reflektion utifrån dessa resultat är, likt ovan, att psykisk ohälsa drabbar samhället på flera olika sätt. Något annat är att rekrytering inom vården kan vara svårt, men att om personer upplever
diskriminering från patienter, eller till och med våld som i Shang, Kim & Cheng (2021) studie, kan ju personer vara mindre benägna att vara kvar inom yrket. Detta kan då ge mer rekryteringssvårigheter.
När det gäller upplevelser av diskriminering i möten med vårdpersonal, vilket denna studie skall fokusera på, finns en del studier om detta ämne (Eklund & Ölund 2020; Norling &
Tysklind 2021; Grönlund & Jawhari 2020) vilka har kommit fram till liknande resultat.
Personer med andra etniska tillhörigheter upplevde att de fick en negativ särbehandling jämfört med personer som hade samma sjukdom men inte var av annat etniskt ursprung (Eklund & Ölund 2020; Norling & Tysklind 2021). Personer drog sig även längre att söka vård (Grönlund & Jawari 2020; Norling & Tysklind 2021; Eklund & Ölund) och hade en misstro för systemet (Norling & Tysklind 2021). Patienter som upplevt diskriminering är enligt ovan studier mindre benägna att uppsöka vård vilket kan öka risken för sjukdom. För att kunna förhindra diskriminering behöver de som upplevt diskriminering anmäla händelsen men som ovan nämnt så är det många fall av diskriminering som inte kommer till DO:s kännedom (2021a, 8), en fråga som vi kan ställa oss då är varför patienter
inte anmäler upplevd diskriminering.
Det finns således många studier som undersöker diskriminering och som undersöker diskrimineringen utifrån olika perspektiv. Av de studier som studerat diskriminering inom vården och som granskats närmre inom ramen för denna uppsats så är samtliga studier entydiga och har kommit fram till liknande resultat, det vill säga att diskriminering
15 förekommer inom hälso- och sjukvården. Studierna som granskats har antingen studerat en eller flera former av diskriminering, men det har varit svårt att hitta någon studie som undersöker diskriminering inom hälso- och sjukvården utifrån DO:s samtliga sju samtliga diskrimineringsgrunder. Och som tidigare antytts har tidigare studier även visat att de personer som blivit utsatta för diskriminering kan dra sig för att söka vård igen eller till och med valt att inte söka vård mer.
Ovan nämnda studier har bidragit med viktiga fakta om hur upplevd diskriminering kan te sig inom hälso- och sjukvården utifrån patienternas perspektiv och hur diskriminering kan
påverka patientens relation till hälso- och sjukvården. Dessa studier undersöker diskriminering utifrån en eller flera olika former av diskriminering, såsom etnisk
diskriminering, men studierna undersöker inte vidare om patienterna anmält händelsen eller inte. Genom den kunskap dessa studier bidragit med, är syftet med denna studie att bidra med ytterligare kunskap kring vilken typ av diskrimineringsgrund som respondenterna upplevt och om de anmält händelsen. Det är även intressant att undersöka om respondenterna likt
Grönlund & Jawharis (2020) studie har upplevt diskriminering på fler än en grund, samt hur den upplevda diskrimineringen har påverkat respondenterna.
2.3 Operationalisering
Denna studie utgår ifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien undersöker vilka former av diskriminering som
respondenterna i denna studie har upplevt i sina kontakter med hälso- och sjukvården och om respondenterna anmält/tipsat/lämnat klagomål till DO. Intersektionalitet kommer att
undersökas såtillvida att flera olika diskrimineringsgrunder kommer att kunna anges av de respondenter som besvarar undersökningen. Som tidigare forskning visat så förekommer diskriminering inom hälso- och sjukvården, och utifrån den kunskap tidigare forskning bidragit med så har enkätfrågor konstruerats för att kunna fånga vilken diskrimineringsgrund, diskrimineringsform och om/hur den upplevda diskrimineringen påverkat respondenten i sin kontakt med hälso- och sjukvården (se metodavsnitt 3 och bilaga 1). För att fånga om/hur den upplevda diskrimineringen påverkat respondenterna i sin kontakt med hälso- och sjukvården så har frågor och svarsalternativ konstruerats baserat på resultat från tidigare forskning som redogjorts för i avsnitt 2.2., men respondenten kan även skriva in ett eget svar om ingen av de bestämda svarsalternativen passar (se bilaga 1).
16
3. Metod och metoddiskussion
3.1 Forskningsdesign och urval
För att besvara studiens syfte och frågeställningar så har en kvantitativ forskningsdesign använts där data har samlats in med hjälp av en webbenkät.
Det urval som används i studien är bekvämlighetsurval och detta innebär att forskaren använder de urval som är lättast eller närmast att få tag i (Skoog 2020, 186). Det finns
emellertid många brister med denna typ av urval och det skapar en del problem som forskaren ställs inför. Väljer forskaren ändå att använda denna typ av urval så måste hen vara införstådd i hur urvalet kan påverka studien (Skoog 2020, 186). Ett problem med denna typ av urval är att det är ett icke-slumpmässigt urval vilket innebär att sannolikheten att analysenheterna ska komma med i urvalet inte är densamma som vid slumpmässigt urval (Skoog 2020, 186).
Ytterligare en brist med denna urvalsmetod är att de som är representativa för urvalet inte kommer med då forskaren tar det urval som är lättast att få tag i (Skoog 2020, 186). Trots de brister och problem denna typ av urval innebär så kommer denna studie använda sig av bekvämlighetsurval av flera anledningar. För det första, hoppas jag att denna studie kan bli en början eller språngbräda för fortsatta studier om diskriminering inom hälso- och sjukvården och den offentliga sektorn. Bryman (2018, 244) skriver att en studies resultat där
bekvämlighetsurval används kan användas för fortsatt forskning eller till att göra kopplingar mellan andra studiers resultat. För det andra så är denna grupp (personer som upplevt att de blivit utsatta för diskriminering) av respondenter svår att nå och då studien berör ett känsligt ämne så kan det vara svårt att få personer att delta, i djupintervjuer eller liknande, men även i en enkät som inte är anonymiserad. Bryman (2018, 243 – 244) menar att genom ett
bekvämlighetsurval är sannolikheten större att man får en hög svarsfrekvens och av den anledningen så används denna typ av urval i denna studie med förhoppning om att många personer som upplevt diskriminering i sitt möte med hälso- och sjukvården ska besvara enkäten. Den tredje orsaken till att denna urvalsmetod används är att respondenterna själv kan välja om de vill delta i studien eller inte, då enkäten kommer delas på sociala medier. En stor nackdel att ha i åtanke när man väljer bekvämlighetsurval är att svaren inte kan generaliseras eftersom forskaren egentligen inte vet vilken population stickprovet är representativt för (Bryman 2018, 244). Det finns även problem med denna typ av urval som forskaren måste ha i åtanke om denna urvalsmetod används. Bekvämlighetsurval är en urvalsmetod som
litteraturen avråder forskaren att använda (Esaiasson et al. 2017, 189). Förutom den nackdel som behandlats ovan så beskrivs denna urvalsmetod som den sämsta tänkbara ur en
17 generaliseringssynpunkt då urvalet löper risk att inte bli representativa i någon population (Esaiasson et al. 2017, 189). Trots de problem som finns med denna urvalsram så har den använts i studien då jag bedömer att det är den enda möjliga vägen för att samla in ett empiriskt underlag för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Hade studien varit avgränsad till en viss region så hade kanske annan urvalsmetod kunnat användas men genom att begränsa till en eller flera regioner så skulle det finnas en risk att, till exempel,
svarsfrekvensen blivit låg eller att vissa patientgrupper inte kunnat delta. Därtill är det svårt, om inte säga omöjligt, att fånga upp patienter som upplevt diskriminering genom andra urvalsmetoder. Därför bedöms bekvämlighetsurval den lämpligaste urvalsmetoden för att kunna samla in empiriskt underlag.
3.2 Datainsamling – webbenkät och tillvägagångssätt
Som datainsamlingsmetod så har webbenkäter används för att samla in data. Enkäten är konstruerad i Google Formulär. Enkäten innehåller 11 frågor och alla frågor har olika
alternativ som respondenten kan välja mellan, två av frågorna har även ett öppet alternativ där respondenten själv kan skriva in ett svar för att öppna upp även för svar som jag på förhand utifrån tidigare forskning inte kunnat identifiera. I början av enkäten finns en presentation om vad studien handlar om, vilket syfte den har, hur denna studie definierar diskriminering och att studien vänder sig enbart till personer som upplevt diskriminering (se bilaga 1). Enkäten inleds meden filterfråga som gör att endast respondenter som upplevt diskriminering blir skickad vidare till enkäten. Enkätens första fråga fokuserar alltså på om respondenten upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården, fråga två handlar om hur länge sedan det var sedan upplevd diskriminering skedde. Fråga 3 – 7 handlar om vilken diskrimineringsgrund och vilken diskrimineringsform respondenten upplevt, samt om/hur diskrimineringen påverkat respondenten. Fråga 8 – 9 handlar om respondenten bytt vårdgivare och om respondenten gjort det, från vilken och till vilken vårdgivare. Fråga 10 – 11 handlar om respondenten anmält/tipsar/lämnat klagomål till DO och om inte, varför patienten inte anmält/tipsat/lämnat klagomål till DO.
Innan enkäten skickades ut så har den även testas på kurskamrater och bollats med handledare för att försöka göra den så tydlig som möjligt, och vissa revideringar gjorts. Enkäten har delats på sociala medier i olika forum för att nå ut till respondenter som upplevd
diskriminering. Jag gick med i 63 olika grupper på Facebook, både patientgrupper,
residensstäders grupper, större städers grupper och samt tre grupper där icke-binära, kvinnor och transpersoner kan vara medlem i. Utöver de grupper som är riktad till patienter så valde
18 jag även att gå med i olika orters grupper runtom i Sverige för att om möjligt försöka få en geografisk spridning av enkäten. Av de 63 grupper som jag sökte medlemskap i så
accepterades jag i 32 grupper och i dessa 32 grupper har webbenkäten delats (se bilaga 2). Att hitta grupper som enbart är till för patienter var svårt, av de 32 grupper som enkäten delats i var endast 5 grupper någon form av grupp för människor som lever med ohälsa/sjukdom av något slag (se bilaga 2). Sammanlagt sökte jag medlemskap i 7 grupper vars medlemmar lever med ohälsa/sjukdom men blev nekad medlemskap i 2 grupper (se bilaga 2). Detta kan påverka resultatet då den grupp jag ämnade att nå kan förväntas finnas i de grupper som är skapad för personer med ohälsa/sjukdomar. Personer i dessa grupper kan förväntas ha kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården och kan därför ha upplevt diskriminering. Två tänkbara grupper som kan finnas i dessa grupper är personer med någon form av funktionsnedsättning samt äldre personer som levt länge med sina besvär. Detta kan ha påverkar resultatet genom att dessa två grupper är underrepresenterade i denna studie. En annan grupp som kan vara underrepresenterade i studien är personer som upplevt diskriminering på grund av
könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Jag hittade och sökte medlemskap i 4
Facebookgrupper där icke-binära och transsexuella kan tänkas vara medlemmar, av dessa 4 grupper blev jag godkänd i 3 grupper (se bilaga 2). Detta påverkar resultatet på så vis att personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara underrepresenterade i studien.
Vidare har jag försökt få en geografisk spridning av enkäten och därför sökt medlemskap i större städer i Norrland, Götaland och Svealand, varför enkäten kan sägas ha fått en god geografisk spridning där. Dock så var det svårt att sprida enkäten i norra delen av Norrland då jag endast hittade 3 grupper som var kopplade till norra Norrland och av dem blev jag
godkänd i 2 grupper (se bilaga 2). Detta kan såklart också tänkas påverka resultatet på olika sätt, exempelvis att den nått en mindre andel renskötande samer och detta eventuellt kan påverka resultaten angående diskriminering på grund av etnicitet.
3.3 Analysmetod
Den analysmetod som har använts i studien är kvantitativ innehållsanalys. Esaiasson et al.
(2017) skriver att innehållsanalys innebär att man använder någon form av muntlig, skriftlig eller bildmässig framställning undersöker innehållet (2017, 198). Kvantitativ innehållsanalys är ett bra verktyg om man vill ha svar på hur frekvent eller hur ofta olika kategorier
förekommer, till exempel så vill denna studie undersöka vilken diskrimineringsform patienten utsatts för och genom en innehållsanalys kan svaren delas in i kategorier för att se vilken diskrimineringsgrund som är oftast förekommer (Esaiasson et al. 2017, 198). Frågorna och
19 svaren kommer delas in i kategorier och sammanställas i ett diagram för att få en bra
överblick på hur förekommande varje svar är. När frågorna och svaren är sammanställda kommer slutsatser att dras, om det finns något samband mellan svaren och hur svaren kan tolkas. Enkäten innehåller 11 frågor där 9 av frågorna har slutna svarsalternativ och 2 frågor även har ett öppet svarsalternativ där respondenten kan skriva in ett eget svar ifall inget av de svarsalternativ som finns passar respondenten. De öppna svaren har sedan kategoriserats och nya kategorier har skapats. Detta innebär att en ny kategori har skapats till enkätfråga 7 och två nya kategorier skapats till enkätfråga 11. I enkätfråga 7 lades en övrig-kategori till då fem svar inte kunde hänföras till någon befintlig kategori och då fem nya kategorier skulle ha behövt skapas så gjordes i stället en övrig kategori för enkelhetens skull, i denna övriga kategori ingår fem svar:
• ”Jag avvaktade förr men nu så söker jag när det behövs.”
• ”Jag undviker att söka då jag ej vill hamna hos samma person.”
• ”Jag är mycket mer misstänksam mot nya läkare jag träffar.”
• ”Letar information på egen hand innan jag söker vård, för att inte få fel information och bli felbehandlad. Har fungerat bättre att göra så.”
• ”Blir rädd att inte få hjälp."
I enkätfråga 11 lades kategorierna: ”Jag orkade inte anmäla händelsen” och ”Jag anmälde händelsen till aktuell vårdgivare, chef eller till patientnämnden” till. Samt så valde en
respondent inte ett svarsalternativ utan skrev in två alternativ i de öppna svaren, detta svar har därför delats in i två befintliga kategorier då båda anledningarna var lika viktiga. Fråga 11 har därmed fler svar än respondenter, då en respondents svar förekommer två gånger.
3.4 Reliabilitet och validitet
Validitet i en enkätundersökning innebär att forskaren verkligen mäter det hen vill mäta och det finns olika sätt att säkerställa god validitet (Karlsson 2020, 201). Karlsson (2020, 201) skriver att god validitet bland annat kan uppnås genom att ställa för studien relevanta frågor och ha få frågor för att minimera bortfallet. Reliabilitet innebär hur tillförlitlig
enkätundersökningen är och i vilken grad forskaren kan lita på sitt resultat (Karlsson 2020, 197). God reliabilitet kan uppnås på olika sätt, Karlsson (2020, 197 – 199) skriver att god reliabilitet kan uppnås bland annat genom att se till att rätt personer svarar på enkäten och genom att forskaren gör vad hen kan för att få så hög svarsfrekvens som möjligt. Genom hög
20 svarsfrekvens minskas bortfallet vilket resulterar i att trovärdigheten i resultaten ökar
(Karlsson 2020, 199).
För att bevara bra reliabilitet i en enkätundersökning måste forskaren veta att mätinstrumentet, som i detta fall är enkätundersökningen och dess frågor, är tillförlitligt (Karlsson 2020, 197).
Det finns fler sätt att se till att enkätundersökningen har god tillförlitlighet. Ett sätt som används i denna studie är att identifiera respondenterna och att rätt personer besvarar enkäten, samt att skicka ut enkäten till så många respondenter som möjligt (Karlsson 2020, 197 – 198).
Detta har gjorts genom att hitta grupper på Facebook, så som stödgrupper för personer med kronisk värk, där enkäten delats men också genom att dela enkäten i så många städers Facebookgrupper som möjligt, samt genom att första frågan i enkäten sållar ut de personer som inte upplevt diskriminering (se figur 1) och detta innebär att endast respondenter som upplevt diskriminering har kunnat svara på enkäten. Ytterligare åtgärder som gjorts för att behålla god tillförlitlighet är att se till att göra det man kan för att svarsfrekvenser ska bli så hög som möjligt (Karlsson 2020, 199). Detta kan göras genom att skicka ut påminnelser, ge respondenten en god anledning att delta i enkätundersökningen och inte utforma en enkät som är för lång (Karlsson 2020, 199). Dessa åtgärder har också gjorts i denna enkätundersökning.
Efter att enkäten legat ute en vecka skickades en påminnelse i form av att jag kommenterade inlägget för att det skulle komma längst upp i flödet i den aktuella gruppen och denna innebar att fler svar kom in. Enkäten var också utformad så att den endast tog 5 minuter att besvara och den innehöll endast 11 frågor. I informationen om enkätundersökningen uppgavs det att patientens upplevelser av diskriminering är viktiga och att varje enskilt svar utgör viktiga bidrag för att samla in kunskap och information inom området.
Som redan nämnt så kan god validitet bevaras genom att ställa rätt frågor och genom
konstruktionen av frågorna (Karlsson 2020, 204). Frågorna i enkäten utformades för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar och blev testade på kurskamrater och bollad fram och åter med handledaren för att säkerställa att rätt frågor ställdes, samt att frågorna
utformades för att de skulle vara lätta att förstå och besvara. En svaghet i studien är att validiteten kan påverkas av att respondenten inte svarar helt ärligt på alla frågor då diskriminering kan vara något respondenten skäms för och detta är även något som kan innebära att vissa personer väljer att inte svara på enkäten (Karlsson 2020, 208).
3.5 Etiska överväganden
Forskningsetiska överväganden har gjorts i denna studie eftersom studien undersöker personer
21 som upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården. Detta är ett potentiellt känsligt ämne som personer kan känna skam och skuld inför. Esaiasson et al. (2017, 354) lyfter fram två hänsynstaganden som måste göras enligt Vetenskapsrådets riktlinjer, för det första måste forskaren inhämta informerat samtycke av deltagarna. Trots att denna studie är anonym och inte samlar in några personuppgifter så har jag ändå inhämtat respondenternas informerande samtycke, för att respondenterna skulle kunna skicka in sitt svar på enkäten behövdes deras samtycke där de också fick intyga att de läst informationen om studien (se bilaga 1). För det andra så måste forskaren se till att respondenterna vet att den när som helst kan avbryta sitt deltagande i studien (Esaiasson et al., 2017, 354). När deltagarna lämnade sitt samtycke att delta i denna studie så informerades även deltagaren om att hen kan välja att avbryta sitt deltagande i studien när som helst (se bilaga 1). Esaiasson et al. (2017, 345) skriver även att en gyllene regel när man gör en studie är att sätta sig in i deltagarnas situation och hur studien kan uppfattas av respondenterna. Av just denna anledning valde jag att göra en anonym webbenkät då diskriminering kan vara ett känsligt ämne för personerna som upplevt det. Valet att göra en webbenkät var alltså ett strategiskt val för att kunna samla in empiriskt material överhuvudtaget, fördelarna med en anonym webbenkät var större än nackdelarna. En stor fördel med anonyma enkäter, som även är den största anledningen till att anonyma enkäter valdes, är att det är lättare att få uppriktiga svar på kontroversiella frågor (Karlsson 2020, 208). De som upplevt diskriminering inom hälso- och sjukvården kan känna stor skam över händelsen, vara rädd att inte bli trodd eller skuldbelägga sig själva och det kan då vara svårt att få patienten att ställa upp på till exempel en intervju. Då denna studie undersöker ett känsligt ämne så är det större chans att personer vill ställa upp när den är anonym.
3.6 Metoddiskussion
Den forskningsdesign som användes i genomförandet av denna studie var en kvantitativ forskningsdesign där enkätundersökning användes för att samla in empiri, samt att ett bekvämlighetsurval användes för att få tag i respondenter.
Som redan nämnt ovan så bedömde jag att bekvämlighetsurval var den bästa och lämpligaste metoden för att få tag på respondenter, det jag dock inte räknade med var att det skulle vara så svårt att hitta patientgrupper på Facebook och jag räknade inte heller med att det skulle vara svårt att bli godkänd som medlem i de olika grupperna. Av de 63 grupper jag sökte
medlemskap i så blev jag godkänd i endast 32 grupper. Detta innebär att en del av de tänkta respondenterna föll bort och detta är något som man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten och hur representativa respondenterna är. Att generalisera resultaten är därför inte möjligt.
22 Enkäten delades i alla grupper där jag fick godkänt medlemskap (se bilaga 2) och där jag även skrev ett inlägg om vad enkäten handlade om, vilka som jag ville skulle besvara enkäten, vad syftet med studien var samt en kort beskrivning om vem jag är (se bilaga 3 för att ta del av sin helhet). Jag har som sagt använt mig av ett bekvämlighetsurval men då jag uppmanade alla som upplevt diskriminering att delta i enkäten så skedde även en form av självselektion, självselektion innebär att det är respondenterna själva som avgör vilka som ska delta i studien (Skoog 2020, 187). Att ha i åtanke när en använder självselektion är att vissa grupper kan vara med benägna att delta i studien och att detta kan påverka studiens resultat (Skoog 2020, 187).
Enkäten och studiens syfte är som sagt att undersöka vilken diskrimineringsgrund och diskrimineringsform respondenterna upplevt samt om de valt att anmäla händelsen till DO, men i och med att det sker en självselektion finns det en risk att till exempel individer som inte är nöjd med hälso- och sjukvården i allmänhet väljer att delta. Enkäten syftar bland annat till att undersöka hur diskrimineringen påverkat respondenten och respondenter som kanske inte är nöjd med hälso- och sjukvården i allmänhet kan låta sina åsikter om hälso- och
sjukvården påverka vad och hur de svarar på enkäten, detta är viktigt att ha i åtanke då det kan påverka studiens resultat.
Då enkäten delades på Facebook så kan även detta tillvägagångssätt påverka studiens resultat då vissa grupper kan vara underrepresenterade. I en rapport gjort av Statistiska centralbyrån (2020) så framgår det att 94 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 18 - 85 år har tillgång till internet hemma. Men bland de två äldsta åldersgrupperna är tillgången till internet lägre, cirka 90 procent av personerna i åldersgruppen 65 – 74 år har tillgång till internet hemma och i åldersgruppen 75 – 85 år har cirka 75 procent tillgång till internet hemma (Statistiska
centralbyrån 2020). I en nyare undersökning av Statistiska centralbyrån (2021) så framgår det också att 21 procent av personer i åldersgruppen 75 – 85 år aldrig använt internet. Detta kan ha påverkat studien då den äldre befolkningen rimligen är underrepresenterad och kan därför antas att de respondenter som upplevd diskriminering på grund av ålder tillhör åldersgruppen 18 till 74 år.
Enkäten hade en bra struktur och utformning men när enkäten utformades gjordes en miss som kan ha påverka resultaten. Enkäten skulle ha varit indelad i avsnitt där respondenten, beroende på vad hen svarat, skickats vidare till nästa fråga. Men tyvärr missades detta när enkäten skulle skickas ut vilket ledde till att alla respondenterna kunde svara på alla frågor, vilket innebär att respondenter som egentligen inte skulle ha svarat på en viss fråga ändå kunde göra det. Detta är något som läsaren måste ha i åtanke då det kan påverka studiens
23 resultat och framför allt resultatet på fråga 7 då det är tre respondenter svarat på den frågan trots att de inte skulle det men då det med manuell kontroll rör sig om endast 3 respondenter bedöms det inte ha påverkat trovärdighet och studiens resultat i någon nämnvärd utsträckning.
Enkäten innehöll till störst del av slutna frågor förutom två frågor som hade öppna
svarsalternativ, slutna frågor valdes av den anledningen att de är lättare att analysera och på grund av att författaren inte hade som avsikt att undersöka respondenternas personliga åsikter eller hur, när och var respondenten upplevt diskriminering. Studiens syfte, att undersöka vilken diskrimineringsgrund och diskrimineringsform respondenterna upplevt, kunde besvaras med slutna frågor. De två frågor där respondenterna kunde skriva egna svarsalternativ var frågor som ämnade att undersöka hur upplevd diskriminering påverkat respondenternas benägenhet att söka vård och varför de inte anmält händelsen till DO. Dessa två frågor bedömdes kunna inbegripa flera olika svar och då tidigare forskning inte på ett tydligt sätt angett en palett av möjliga svarsalternativ så kompletterades de slutna svarsalternativen med ett öppet för att ge respondenterna en möjlighet att skriva ett eget svar på dessa två frågorna, och därmed även öppna uppför alternativa möjliga förklaringar/orsaker.
4. Resultat, diskussion och analys
Enkäten besvarades av 131 respondenter, varav 121 respondenter har svarat på hela enkäten.
Ett kriterium för att kunna delta i enkäten var att respondenten skulle ha upplevt
diskriminering inom hälso- och sjukvården. Totalt svarade 131 på fråga 1 och av dessa hade tio inte upplevd diskriminering och kunde därmed ej besvara enkäten, medan 121
respondenter lotsades vidare till resten av enkäten.
Resultaten kommer att presenteras i form av tabeller och diagram för att få en överskådlig bild av de olika aspekterna som undersökts i enkäten. I diagrammen/tabellerna presenteras antal svarande i absoluta tal. Svaren för fråga 3 (Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna, blev du diskriminerad på grund av:) och fråga 4 (Utifrån de sex former av diskriminering, vilken form av diskriminering skulle du beskriva att du utsatts för?) kommer presenteras i form av tabeller men antal svar i varje kategori, svaren kommer då inte presenteras i procent eftersom
respondenten kunde välja flera svarsalternativ.
Upplägget på resultatredovisningen kommer i stort följa de frågeställningar som ligger till grund för studien och inleds således med ett avsnitt som redogör för de vanligaste
förekommande upplevda diskrimineringsgrunderna, därefter för diskrimineringsform. Sedan följer ett avsnitt som redogör för om diskriminering lett till några konsekvenser i andra
24 kontakter med sjukvården och eventuellt byte av vårdgivare. Slutligen presenteras hur många respondenter som anmält diskriminering, samt vad skälet till att inte anmäla är bland dem som avstått från att anmäla.
4.1 De vanligaste grunderna till upplevd diskriminering och former för diskriminering Figur 1 visar vilken av diskrimineringsgrunderna respondenten upplever sig blivit
diskriminerad på grund av. I denna fråga kunde respondenterna välja flera svarsalternativ om respondenten upplevde sig ha diskriminerats på grund av fler än en diskrimineringsgrund, som ett sätt att även fånga intersektionalitet. Då respondenten kunde välja flera svarsalternativ så blir det fler svar på denna fråga, totalt antal svar på denna fråga är 175. Detta innebär att flera respondenter upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering på grund av fler än en diskrimineringsgrund. Tittar man på vilka diskrimineringsgrunder som förekommer samtidigt, finns en tydlig samvariation mellan ålder, funktionsnedsättning och kön. Flera respondenter anger att de har upplevt diskriminering på grund av både sin funktionsnedsättning, sitt kön och sin ålder.
Figur 1. (Svaren visas i absoluta tal)
Figur 2 visar vilken diskrimineringsform respondenterna anger att de blivit utsatta för. I likhet med fråga 3 så kunde respondenterna välja flera svarsalternativ på fråga 4, antal respondenter som svarade på frågan var 121 och totalt antal svar på denna fråga var 189. Enkäten visar också med tydlighet att den vanligaste förekommande diskrimineringsformen bland de svarande respondenterna är direkt diskriminering då detta svarsalternativ fick 59 svar. Näst
48 4
10 5
56 5
47
0 10 20 30 40 50 60
Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (Att du inte identifierar dig som varken kvinna eller man. Hur du…
Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder
Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna, blev du diskriminerad på grund av:
25 vanligast är indirekt diskriminering följt av trakasserier. Detta innebär att flera respondenter har upplevt fler än en diskrimineringsform.
Figur 2. (Svaren visas i absoluta tal)
4.2 Diskrimineringens effekter
Figur 3 visar att majoriteten av respondenterna anger att de har upplevt diskriminering de senaste 2 åren, därefter har 24 respondenter anger att de upplevt diskriminering för 2 – 5 år
59 47
28 31 6
7 11
0 10 20 30 40 50 60 70
Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera Jag vet inte/Jag är osäker
Utifrån de sex former av diskriminering, vilken form av diskriminering skulle du beskriva att du utsatts för?
26 sedan och 17 respondenter angav att de upplevde diskriminering för 5 till mer än 10 år sedan.
Figur 3. (Svaren visas i absoluta tal)
Tittar vi på figur 4 som visar om upplevd diskriminering påverkat patienterna sett till deras förtroende för vården och deras benägenhet att söka vård igen så har majoriteten av
respondenterna angett att upplevd diskriminering påverkat dem. 105 respondenter svarade att deras förtroende för hälso- och sjukvården påverkats efter upplevd diskriminering, detta innebär att vi kan förvänta oss att respondenternas förtroende för hälso- och sjukvården kommer påverkas efter upplevd diskriminering.
51
29 24
14 3
Hur länge sedan var det du senast utsattes för diskriminering?
Mindre än 1 år sedan Mer än 1 år sedan 2 - 5 år sedan 5 - 10 år sedan Mer än 10 år sedan
27
Figur 4. (Svaren visas i absoluta tal)
Figur 5 visar att majoriteten av respondenterna, totalt 100, också anger att deras benägenhet att söka vård igen påverkades efter upplevd diskriminering. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är således att respondenternas benägenhet att söka vård igen kommer med stor sannolikhet att påverkas efter upplevd diskriminering.
Figur 5. (Svaren visas i absoluta tal)
105
9 7
Har din upplevelse av diskriminering påverkat ditt förtroende för hälso- och sjukvården?
Ja Nej Jag vet inte
100 18
3
Har din upplevelse av diskriminering påverkat din benägenhet att söka vård igen?
Ja Nej Jag vet inte
28 Figur 6 nedan visar att av de svarande respondenterna så angav majoriteten av dem att deras benägenhet att söka vård igen främst ger sig uttryck på så sätt att de inte uppsöker hälso- och sjukvården förrän deras behov är akuta, totalt angav 67 respondenter detta. 22 respondenter angav att de väntar längre med att uppsöka hälso- och sjukvård och 9 respondenter angav att de undviker helt att uppsöka hälso- och sjukvården
Figur 6. (Svaren visas i absoluta tal)
Figur 7 av de svarande respondenterna så angav 83 respondenter att deras upplevelser av diskriminering lett till att de bytt till annan vårdgivare. Resultatet visade även ett samband mellan minskat förtroende för hälso- och sjukvården och valet att byta vårdgivare. 72 av respondenterna som bytt vårdgivare hade även angett att deras förtroende för hälso- och sjukvården påverkats efter upplevd diskriminering, ett samband kan därför ses mellan minskat
22
67
9 5
Om du svarat "Ja" på fråga 6, på vilket sätt har din upplevelse av diskriminering påverkat din benägenhet att söka vård igen?
Jag väntar längre med att uppsöka hälso- och sjukvården
Jag uppsöker inte hälso- och sjukvården förrän mina behov är akuta Jag undviker helt att uppsöka hälso- och sjukvården
Övrigt
29 förtroende för hälso- och sjukvården och byte av vårdgivare.
Figur 7. (Svaren visas i absoluta tal)
Figur 8 visar att majoriteten av respondenter som bytt vårdgivare, totalt 83 stycken, valde att byta från en offentlig vårdgivare till en annan offentlig vårdgivare och 27 respondenter valde att byta från en offentlig vårdgivare till en privat vårdgivare. Byte av vårdgivare kan ses som en konsekvens av upplevd diskriminering. Efter upplevd diskriminering så kan respondenten
83 38
Har du på grund av din upplevelse av diskriminering bytt till en annan vårdgivare?
Ja Nej
30 tappat förtroendet för sin vårdgivare och därför välja att byta till annan vårdgivare.
Figur 8. (Svaren visas i absoluta tal)
4.3 Benägenhet att lämna klagomål till Diskrimineringsombudsmannen
Figur 9 visar hur många av de svarande respondenterna som anmält händelsen DO. Av 121 respondenter hade endast 17 respondenter anmält till DO.
Figur 9. (Svaren visas i absoluta tal)
27
7 10
38
Om du svarat "Ja" på fråga 8, har du bytt vårdgivare från:
Offentlig till privat vårdgivare Privat till offentlig vårdgivare
Privat till annan privat vårdgivare Offentlig vårdgivare till annan offentlig vårdgivare
17
104
Har du nån gång tipsat eller lämnat klagomål till
Diskrimineringsombudsmannen om den diskriminering du utsatts för?
Ja Nej
31 Som redan ovan nämnt så hade endast 17 respondenter tipsat/lämnar klagomål till DO (se figur 9). Figur 10 visar skälen till varför respondenterna inte anmält händelsen till DO.
Majoriteten av respondenterna som inte anmält händelsen angav att de inte trodde att det skulle göra någon skillnad att anmäla till DO, 24 angav att de inte visste att de kunde vända sig till DO och ytterligare 13 respondenter anmälde inte på grund av rädsla att inte bli trodd.
Patienter som upplevt diskriminering kan känna skuld och skam för sin upplevelse och detta kan vara en bidragande faktor till att de inte tror att en anmälan skulle göra någon skillnad, helt enkelt att deras upplevelse inte är viktig och kommer spela någon roll. Detta är enbart spekulation från författarens sida, men kan vara en intressant reflektion.
Av de 17 respondenter som anmält händelsen till DO så var den vanligaste
diskrimineringsgrunden som anmäldes ålder, funktionsnedsättning och kön. DO skriver även i sin rapport (2021a) att det är vanligt att anmälningar om diskriminering inom hälso- och sjukvården har ett samband med diskrimineringsgrunderna ålder och funktionsnedsättning. Då denna studie är en språngbräda till fortsatt forskning så kan inte generella slutsatser dras men klart är att denna studiers resultat är i linje med det DO skriver i sin rapport (2021a). Den vanligast förekommande diskrimineringsformen av de respondenter som anmält händelsen till DO var direkt diskriminering, de näst vanligaste förekommande diskrimineringsformen var bristande tillgänglighet och trakasserier.
