• No results found

Utvecklingsrådet personer med funktionsnedsättning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utvecklingsrådet personer med funktionsnedsättning"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1. Mötets öppnande.

Ordförande Lena Hedberg hälsade alla välkomna och öppnade mötet.

2. Val av sekreterare Anna Jogeland

3. Minnesanteckningar från 2014-10-20 Inga synpunkter

4. Information från närvårdskansliet

Anna Jogeland börjat som ny koordinator 19 januari.

Ny kanslichef Lena Lindahl under 2015, börjar 9 februari.

Linnea Janson ny kommunikatör. Arbetar med en ny hemsida.

För närvarande ses närvårdsamverkans kansli över och tjänsterna tidsbegränsas.

Ny verksamhetsplan för 2015, inga nya mål antagna.

Sippar, ta upp detta på AU då målet idag är att räkna antalet sippar vilket inte säger så mycket, man bör se på kvaliteten istället.

Nytt AU: Carita Brovall ordf, tf ordf Bertil Martinsson, Hans Holmberg.

I år kommer det att bli fler möten för AU och fler styrgruppsmöten.

Representant från Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att sitta med i alla råd utom i utvecklingsråd för personer med funktionsnedsättning.

Uppdraget för utvecklingsråden är förlängt under 2015.

Utvecklingsrådet personer med funktionsnedsättning

Minnesanteckningar

Tid: 2015-01-20

Plats: Sociala omsorgsförvaltningen, Borås Stad Omfattning: P. 1-15

Närvarande:

Lena Hedberg Borås Stad, ordförande

Lena Johansson Borås Stad

Eva Wendefors Vårgårda kommun

Charlotte Bliesener Falkenström Närvårdskansliet

Anna Jogeland Närvårdskansliet

Camilla Falk Folkhälsosamordnare, Bollebygd

Frånvarande:

Helen Nordling Närhälsans rehab

Annette Olofsson Närhälsan

Magnus Malm Habiliteringen

Britt-Louise Olsson SÄS, Borås

Ragnhild Hellström Svenljunga kommun Gäst: Eva Hedström, Verksamhetschef BUP

(2)

Teatergrupp Smylja har föreställningar om bemötande, kommer från Tranemo. Vissa kommuner ex Skövde har avsatt pengar för att ge sina medarbetare denna föreställning.

5. Kritiska samverkansområden inom neuropsykiatri Ansvarsgränser

Eva Hedström informerar. Gränsdragning mellan primärvård och BUP, det finns regionala medicinska riktlinjer från 2009 (reviderade 2010) ”Ett utvecklat samarbete – Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Primärvården är första linjen och ska stå för den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård. Egentligen har detta gällt sedan 2007 då det i den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri uttalas att primärvården ska vara väletablerad som första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska besvär (önskvärt läge 2012). Förändringen skulle få ta tid med uppbyggnadsfas för primärvården i två år och skatteväxling.

När man skulle börja följa direktiven 2013-2014 visades det sig att delar av primärvården inte kände till riktlinjerna och ”inte hört talas om detta”. Evas kommentar är att det var för lång implementeringstid, medicinska riktlinjer bör sjösättas med en gång.

Riktlinjer o gränssnitt ligger på extern sida länk.

För närvarande har BUP många patienter och flera av dessa är inte deras vilket innebär att de barn och ungdomar som har behov av psykiatrisk specialistsjukvård får vänta länge.

Primärvård är första linjen, finns det utredning som tydligt indikerar så kan en remiss skickas direkt till BUP. Många tycker det är omständligt att man först ska gå till primärvården men det är viktigt att det somatiska ses över och grundläggande utredningar görs före remiss till BUP. Vissa patienter kan också behandlas inom primärvården och ska inte remitteras till BUP.

För att ge primärvården stöd i arbetet med barn och unga med psykiska problem arbetar man enligt en konsultationsmodell och BUP bjuder in primärvården till träffar.

Elevhälsan och primvård har inte klarat ut vem som gör vad. Det finns ex på överenskommelser om att skolläkare gör utredningar men det är inte elevhälsovårdens ansvar. Det handlar oftast om läkare som är både skolläkare och anställda på primärvården. Det finns stora

tolkningsutrymmen beroende på olika uppdrag för elevhälsan. Primärvård kan inte lägga över sitt första linjenansvar på skolan.

Skolans främsta uppdrag är att leverera utbildning, funkar inte detta så behöver elevhälsan undersöka varför. Leg psykologer kan fastställa en diagnos men man gör inte detta inom elevhälsovården då diagnosticering inte ingår i uppdraget.

Det är svårt få tag i psykologer och de som anställs inom elevhälsan är ofta nyutbildade eller PTP. Man behöver hjälpas år, kanske kan barnpsykiatrin hjälpa till med handledning av skolpsykologer? Ta i så fall direktkontakt med Eva H som kan undersöka vilka möjligheter som finns.

Neuropsykiatriska diagnoser, utredning

BUP gör utredning först när det finns en välgrundad misstanke om NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Eva framhåller att bra underlag

(3)

och utredningar från första linjen gör att patienterna snabbare får diagnos och behandling när de kommer till BUP.

Får de flesta diagnos efter utredning på BUP?

Bara de som är screenade innan utreds. Det måste finnas en klar

utredningsfråga. Det är vanligt att man ber om kompletteringar innan man påbörjar sin utredning.

Utredningen går ut på att differentiera området, man kan ha samma symtom för olika diagnoser. De vanligaste diagnoserna är ADHD och AST (autismspektrumtillstånd), olika autismkombinationer.

BUP har fått lov att sätta in extra personal som enbart arbetar med utredningar, detta för att korta kön. Kön har till stor del berott på att man saknat komplett underlag. Teamet har hela upptagningsområdet och tar de som väntat mer än 60 dagar, de extra resurserna finns t.o.m augusti.

Hur görs en utredning när det är svårt med språket?

Det finns en gemensam mottagning för asylsökande där alla med behov av specialpsykiatri och med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) tas emot oavsett ålder. Det är ofta ett svårt utredningsläge och utredningarna måste göras väldigt individuella. Det finns test som är icke verbala. Vid permanent uppehållstillstånd (Putt) får man ha kvar mottagningskontakten så länge man inte är kommunplacerad.

Efter utredningen, vem har behandlingsansvaret för barn och unga?

From 1 januari 2015 gäller ny medicinsk riktlinje för gränsdragning mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen.

Barn med autism under 6 år ”tillhör” Habiliteringen.

6-18 år AST med utvecklingsstörning ”tillhör” Habiliteringen.

6-18 AST med normalbegåvning ex Asperger syndrom ”tillhör” BUP.

Övergångsperiod under detta år. BUP får genom förändringen ansvar för ca 300 nya patienter. De behöver lära mer om området och det planeras stora regionala utbildningar. BUP i södra Älvsborg kommer att utöka NP- teamet som blir huvudansvarig för den nya målgruppen. Specialpedagog är redan anställd, dessutom planeras för socionom, psykolog och troligen också logoped. Barnhabiliteringen har kvar sina utbildningar under året för barn 6-18 år samt föräldrautbildningar. Nyutredda kommer att få

information om utredning och diagnos från habiliteringen.

Asperger tillhör LSS personkrets 1. Kommunens problem är att få till utbudet kring dessa. När kommunen söker samverkan kring personer med Asperger så är NP-teamet rätt kontakt.

Vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Vem kan utvecklingsrådet kontakta för att få motsvarande information kring NPF vuxna? Bengt-Arne Andersson verksamhetschef för vuxen psykiatrin och Pernilla Jansson controller, Charlotte kollar och mailar besked om vem man ska vända sig till.

Vilka kritiska samverkansområden har vi hittat?

Utvecklingsrådets uppdrag är att identifiera kritiska samverkansområden och föreslå förbättringar för målgruppen som inte bör avgränsas till LSS.

Det är viktigt att ha med ADHD. Uppdraget kan beröra flera utvecklingsråd.

(4)

Utredningsinsatser, oklarhet mellan elevhälsa och primärvård.

Undvika att man bollas runt i olika organisationer- samverkan.

6. Avvikelser i vårdsamverkan nytt uppdrag

Hitta ett sätt att märka ut avvikelserna så vi kan hitta våra. Lena har varit i kontakt med mas i Borås stad och avvikelser för 2014 ska gås igenom för att se om det finns några specifika avvikelsegrunder för personer med LSS.

7. SIP- Remissinstans?

Utvecklingsrådet hade önskemål om att få vara remissinstans för de nya SIP-mallarna men det blir ingen remissomgång. En arbetsgrupp har skapats och i den en liten arbetsgrupp där Lise-Lotte Rotter representerar närvårdskansliet. Det finns förslag på en gemensam mall för alla områden och den är ute hos arbetsgruppens deltagare för synpunkter. VästBus har en egen mall och vill ha kvar denna. Uppdraget ska vara klart i mars.

Kansliet har fått i uppdrag att ordna utbildningar kring SIP och den nya mallen.

8. Hälsofrämjande insatser blev hälsofrämjande arbete.

Utvecklingsrådets uppdrag är att diskutera hälsofrämjande insatser för målgruppen och föreslå förbättringar. Hälsofrämjande arbete är vidare än hälsofrämjande insatser och är det begrepp som utvecklingsrådet borde använda.

Camilla introducerar i termer och begrepp och ger ex på hälsofrämjande arbete i sin egen och andra kommuner.

Camilla har påbörjat ett projekt i sin kommun Bollebygd med en broschyr om vad det finns för utbud. Hon har också frågat sina kollegor från andra kommuner om hälsofrämjande arbete för personer med

funktionsnedsättning och sammanställt en lista.

Sägs utifrån folkhälsobegreppet. Den ska vara jämt fördelad. Olika

förutsättningar, se till resurserna vi har i samhället. Man ska satsa mest på de som har sämst förutsättningar ex personer med funktionsnedsättning.

Folkhälsoaktörer finns det många som är det. Gemensamt jobba över hela livsspannet. Hälsa på lika villkor.

Område som utvecklingsrådet skulle kunna utgå ifrån är tillgänglighet som omfattar nästan alla livsområden, social, fysisk och psykisk tillgänglighet.

Ex från kommuner: gratis gym för personer med LSS, tillgänglighets databas, Sjuhäradshallen där man ska kunna skapa aktiviteter, O-ringen mm. I Alingsås finns en strateg som arbetar med funktionshinderfrågor.

9. Utvecklingsrådets mål 2015

Samma uppdrag och mål som förra året

10. Information om utvecklingsarbetet inom Boråsregionen Punkten hanns inte med.

11. Verksamhetsberättelse

Styrgruppen har beslutat att den är ok. Kommer att läggas ut.

(5)

12. Dialog och upplägg till arbetsgrupperna den 17 mars

Utvecklingsrådet träffas 09.00 till11.45. Bjuda in representanter från de lokala grupperna. 09.30-11.30.

Frågor att ta upp: brukarmedverkan/delaktighet, SIP, hälsofrämjande arbete och kritiska samverkansområden för NPF.

13. Övrigt

14. Nästa möte 17 mars 9.00-11.30

17 mars, kl 09.00 till 11.30 Konferensrum Säven på Sociala

Omsorgsförvaltningen. Bryggaregatan 15 plan 5, Lena hämtar i receptionen 26 maj, kl 09.00 till 11.30

15 september, kl 09.00 till 11.30 10 november, kl 09.00 till 11.30 15. Avslutning

Lena Hedberg tackade för visat intresse och avslutade mötet.

References

Related documents

Visserligen visar mina resultat att TMD- smärtan kommer och går och att de flesta blir bra utan större hjälpinsatser, men för en mindre grupp är besvären både återkommande

till mötes och något moderera punkten. Och detta koinmer så alt privilegier bekräftade " Det skedde ej utan medhåll från belraklas som ett slags

Myndigheternas individuella analyser ska senast den 31 oktober 2019 redovi- sas till Regeringskansliet (Socialdepartementet för Forte, Utbildningsdeparte- mentet för Rymdstyrelsen

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Vatten är en förutsättning för ett hållbart jordbruk inom mål 2 Ingen hunger, för en hållbar energiproduktion inom mål 7 Hållbar energi för alla, och för att uppnå

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

största vikt för både innovation och tillväxt, samt nationell och global hållbar utveckling, där riktade forskningsanslag skulle kunna leda till etablerandet av

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka