• No results found

Europa och du En snabbskiss över EU:s insatser. Europeiska unionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Europa och du En snabbskiss över EU:s insatser. Europeiska unionen"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

du 2008

En snabbskiss över

EU:s insatser

(2)

Europa och du 2008

En snabbskiss över EU:s insatser

Europa och du 2008 är en snabb översikt – en snabbskiss – över ett större sammanhang. Den ger en lättöverskådlig sammanfattning av några av de frågor EU har arbetat med under 2008.

Här fi nns exempel på hur Europeiska unionens insatser verkligen kan göra skillnad för så väl sina medborgare som för människor bortanför Europas gränser. Oavsett om det gäller att säkra energitillgången för Europa i framtiden eller att förbättra arbetsvillkoren, öka produktsäkerheten eller stärka individers hälsa, så arbetar EU med politik och verksamhet som har direkt inverkan på våra dagliga liv.

I och med slutspurten inför valet till Europaparlamentet i juni 2009 kommer EU:s roll verkligen att hamna i rampljuset. Var och en av oss får då möjlighet att bestämma hur vi vill forma Europa. Det som verkligen räknas är vad EU gör, och vad vi åstadkommer. Och syftet bakom all verksamhet är trots allt detsamma: Att göra Europa, och den värld vi är en del av, till en bättre plats.

Margot Wallström

Margot Wallström är vice ordförande för Europeiska kommissionen, med ansvar för institutionella relationer och kommunikation.

Du kan nå henne via hennes personliga blogg ec.europa.eu/commission_barroso/wallstrom

© Europeiska kommissionen

(3)

• Stärkta rättigheter för tillfälliga arbetstagare

• EU agerar för barnens säkerhet

• Lika rättigheter för rörelsehindrade passagerare

• En hjälpande hand för stabilitet och demokrati

• Ett upplyst Europa – utan att riskera planetens hälsa

(4)

Hårda EU-regler säkerställer att de kemikalier företa- gen använder inte är farliga för människor och miljö.

EU:s nya strikta regelverk för att säkerställa kemikaliesäkerhet – känt som Reach – har nu börjat verkställas. Detta program för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier börjar få genomslag allt eftersom företagen fort- sätter att förregistrera de kemikalier de framställer, importerar och använder, före 2008 års slut. Vinnare blir Europas med- borgare, som kan vara säkra på att alla industriella kemikalier i Europa är under fullständig kontroll.

Målet är att skydda så väl människor som miljön från riskerna med de kemikalier som i stor utsträckning används inom industriell bearbetning, i byggnadsmaterial och i vardagsfö- remål så som färg, sprejburkar, leksaker, rengöringsprodukter och motorolja.

Lagstiftningen lägger ansvaret på företagen, som måste kunna visa att deras produkter är säkra. I oktober publicerade EU en första lista över farliga kemikalier och ålade företagen som använder dem nya skyldigheter. Konsumenterna har

Kontroll av kemikalieanvändningen

(5)

också rätt att få information om eventuella riskämnen som ingår i de produkter de köper.

Även industrin tjänar dock på systemet, som förutom att öka konkurrenskraften hos Europas kemikalieindustri också gör det enklare för samtliga företag att få veta mer om de kemikalier de arbetar med. Bättre skydd innebär därmed ett slut på felaktiga larmrapporter om produkters kemiska innehåll.

i Europa

gryyaphyhyhhaphyhphhhhhhhhhh/Si/Sci/Sci/SciiiSS/SSS/SSS//////////eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeceeeeeeceeceenceeceeeeececeeeeeecccccPhoPhoPhohooPho PhoPho PhoPhohoooooooooohohoPhPhPhPhhhhhhhhPhPhhhhhPhhPhPhhhPhhhhhPhhPhPhPhhPh PhhhPhhhPhhPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP PPPPPPPPtLtLLtoLo LLto LLo LLLLLLtLLottototoooootootttttttttaabrabraaaaaaaaaaaibibrabaibaibraabraarribribrbribrbribribbibbbbbbbbibbbiiiiryyyryryryyryryyyrrrr

(6)

Europeiska unionens svar på fi nanskrisen säkerställer eff ektivare nödåtgärder och ökad stabilitet.

Europeiska unionen spelade en viktig roll vid det gemensamma bemötandet av höstens fi nanskris. Det förde medlemsstaterna samman kring ett överenskommet program. EU:s regeringar pumpade in över 2 biljoner euro i räddningsinsatserna. Det faktum att euron är gemensam valuta för en stor del av Europa ger ännu mer stabilitet än vad som annars hade varit möjligt.

Ett gemensamt

När världens fi nansmarknader dalade manade EU till gemensamma åtgärder för att återställa stabiliteten och stimulera förnyad tillväxt

© Reporters/AP

(7)

Problemets globala dimensioner gjorde det omöjligt för enskilda länder att ensamma hitta lösningar. Det var EU som i slutänden hjälpte till att samordna svaret på krisen, först bland medlemsstaterna och därefter på internationell nivå.

EU:s ledare samordnade ingripanden som stöttade banker och möjliggjorde lånegarantier. EU höjde även de nationella insättningsgarantierna för invånarnas sparkonton till minimi- nivån 50 000 euro.

De nationella regeringarna, Europeiska centralbanken och kom- missionen har arbetat tillsammans för att skydda besparingar, bibehålla ett fl öde av krediter företag och hushåll har råd med samt att inrätta ett bättre system för ekonomisk övervakning i hela världen. Målet är inte bara att återställa stabiliteten utan även att skapa förutsättningar för en nystart för tillväxt och nya arbetstillfällen.

svar på fi nanskrisen

(8)

EU-lagstiftning ger tillfälligt anställda samma rättigheter som fast anställd personal.

EU har beslutat att ge tillfälligt anställda bättre arbetsvillkor.

Syftet med de nya reglerna är att se till att personal som anställs genom bemanningsföretag behandlas på samma sätt som fast anställda. Överenskommelsen ger dem samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor från uppdragets första dag, såvida eventuella kollektivavtal inte anger något annat.

Stärkta rättigheter för

Tillfälligt och fast anställda har nu samma rättigheter inom EU

© BSIP/Reporters

(9)

Antalet personer som anställs via bemanningsföretag har ökat stadigt inom EU. I dag utgör de så mycket som 10 procent av arbetsstyrkan – motsvarande över 6 miljoner jobb. Fram tills nu har många av dem fått lägre betalt och färre antal semester- och föräldraledighetsdagar.

EU:s synsätt är att alla som har ett arbete ska ha samma rät- tigheter. Lagstiftningen ska stoppa diskrimineringen. Tillfälligt anställda kan därmed dra nytta av samma viloperioder och möjligheter till facklig representation och karriärutveckling, samt får samma tillgång till lunchmatsalar, barnomsorg och transporter.

Avtalet bibehåller samtidigt den fl exibilitet som industrin kräver och som arbetstagarna vill ha då de ska pussla ihop familjeliv och arbetsliv.

tillfälliga arbetstagare

(10)

Nya åtgärder ser till att Europas yngsta medborgare skyddas bättre mot faror.

I januari påbörjade EU arbetet med att modernisera de 20 år gamla reglerna för leksaker. Syftet är att förbjuda cancerframkal- lande kemikalier, minska innehållet av bly och kvicksilver samt att ålägga tillverkarna att tillhandahålla säkerhetsinformation.

Leksaker som innehåller små magneter måste numera ha obli- gatoriska varningsetiketter. EU har också förmedlat en kraftfull signal om att säkerhetsaspekten måste fi nnas med i hela pro- duktionskedjan, som en del av ett företags ”kvalitetskultur” – en signal som i synnerhet har riktats mot Kina, där en stor mängd leksaker tillverkas. Åtgärderna bekräftar att leksaker inte är något att leka med när det gäller säkerheten.

Andra åtgärder för att stärka skyddet för barn under 2008 var förbudet mot försäljning av cigarettändare utan barnspärr, för att minska risken för olyckor. I år togs även det gemensamma europeiska telefonnumret – 11 60 00 – för rapportering av saknade barn i bruk. Syftet med detta är att tillhandahålla ett

EU agerar för

(11)

enda nummer som är lätt att komma ihåg och kan användas överallt, för att skynda på processen då ett barn försvinner.

barnens säkerhet

(12)

Flygbolag och fl ygplatser måste ge funktionshindrade passagerare samma tillgång till fl ygtransporter som andra passagerare – utan extra kostnad.

Från och med i år får funktionshindrade, äldre och andra perso- ner med nedsatt rörlighet lättare tillgång till fl ygtransport.

Europeiska fl ygplatser måste tillhandahålla tjänster åt funk- tionshindrade och personer med nedsatt rörlighet, från det ögonblick de anländer till fl ygplatsen till dess de stiger ombord.

Lika rättigheter för

© Alamy

(13)

Liknande förhållanden bör också råda vid ankomst. Alla fl yg- bolag som fl yger från EU:s fl ygplatser samt alla europeiska fl ygbolag som fl yger till EU från utlandet måste, om de har meddelats i förväg, tillåta funktionshindrade att kostnadsfritt gå ombord på planet på bästa sätt alternativt vid behov med sin ledarhund.

Fram till juli i år kunde över 25 procent av Europas invånare inte njuta av friheten som en fl ygresa innebär, något som annars har blivit rutin för många européer. Många kunde inte gå de långa sträckor som ofta krävs på moderna fl ygplatser. De nya reglerna är ett eff ektivt svar på behoven hos en stor och – i och med den åldrande europabefolkningen – växande del av befolkningen.

Under 2007 satte EU stopp för fl ygbolag och researrangörer som vägrade boka in och låta passagerare med sänkt rörlig- het gå ombord. Nu har friheten att resa kommit att omfatta

rörelsehindrade passagerare

(14)

EU:s åtgärder har hjälpt till att stötta stabilitet och demo- krati i länder runtom i världen.

Europeiska unionens snabba svar på de ryska militärangreppen i Georgien under sommaren var dess mest uppmärksammade utrikespolitiska åtgärd under 2008. EU hjälpte inte bara till att förhandla fram ett slut på striderna utan levererade dessutom humanitärt bistånd, ett återuppbyggnadspaket och fredsbeva- rande styrkor. Detta var dock bara en av många åtgärder som utfördes utanför EU:s gränser.

Under 2008 skickade EU ut valobservatörer till Afrika, Asien och Latinamerika. De arbetade vid sidan om regeringar och icke- statliga organisationer i Angola, Bangladesh, Bhutan, Kambodja, Ecuador, Guinea-Bissau, Nepal, Rwanda och Pakistan för att bedöma huruvida valprocesserna i dessa länder uppfyllde de internationella normerna för demokratiska val.

En hjälpande hand för

(15)

Till skillnad från andra valobservatörer vistas EU:s observatörer i landet under fl era veckor före och efter själva valdagen, för att kunna bedöma hela valet i all sin komplexitet. Dessa bedöm- ningar är mycket uppskattade tack vare deras bidrag till den kontinuerliga förbättringen av hur val genomförs. Oberoende observation förstärker de röstberättigades förtroende och minskar utrymmet för hot och bedrägeri. Resultatet blir att de röstberättigade får förtroende nog att fritt delta och länder kan ta ytterligare steg närmare ökad stabilitet.

stabilitet och demokrati

(16)

Ett upplyst Europa – utan

EU:s energi- och klimatförändringspolitik syftar till att göra Europas energilandskap hållbart, konkurrenskraf- tigt och säkert, samtidigt som man tacklar koldioxidut- släppen och klimatförändringen.

EU har kommit överens om en energi- och klimatförändrings- politik som balanserar energiförbrukningen med kampen mot klimatförändringen. Den sätter upp ambitiösa mål för en hållbar framtid, med en energieff ektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Till år 2020 har EU som mål att minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, sänka energiförbrukningen med 20 pro- cent genom ökad energieff ektivitet samt att 20 procent av energibehovet ska tillgodoses med förnybara källor.

Samtidigt hjälper politiken till att driva på den ekonomiska tillväxten och skapa nya jobb. Siff rorna visar att man kan uppnå tillväxt samtidigt som man skär ner på utsläppen. Till exempel nådde Tyskland under 2007 nästan 250 000 anställda inom förnybara energikällor, nästan dubbelt så många som 2004.

Jobb skapas snabbast inom solenergi och det råder även snabb

(17)

att riskera planetens hälsa

EU:s nya integrerade havspolitik visar vägen. Den skyddar den marina miljön och fokuserar på klimatförändringens påverkan på kustområdena. Den stimulerar till ett hållbart utnyttjande av havets tillgångar och utveckling av nyskapande tekniker, allt från ingenjörskonst ute till havs och marin bioteknik till översväm- ningsskydd vid kusterna och avancerad navigering.

LibrLibraryary

(18)

Enklare att skaff a

EU:s lagstiftning och program hjälper européerna till hälsosamma matvanor

EU:s program för mjölk till skolbarn utökades under 2008. Nu ger programmet subventioner på så väl grundskolenivå som gymnasienivå och ger barn i alla åldrar chansen att njuta av mjölk eller andra mjölkprodukter så som yoghurt, ost och lak- tosfria mjölkdrycker.

Denna dagliga dos av kalcium, vitaminer och proteiner ger inte bara en direkt hälsoförbättring. Den ger även barnen smak för ett bredare utbud av hälsosamma mjölkprodukter. Eftersom våra livslånga matvanor ofta utvecklas vid tidig ålder är detta ett viktigt steg i kampen mot övervikt, ett problem som påverkar 22 miljoner barn runtom i Europa.

Programmet är en del av ett genomgripande EU-initiativ som uppmuntrar till en hälsosam livsstil genom mat, konsument- beteende, idrott och utbildning. EU:s omsorg om sina med- borgares behov är ofta som mest framträdande när det gäller hälsa och säkerhet – och 2008 var ett år med fl era initiativ i den

(19)

hälsosamma matvanor

här riktningen. I januari föreslog Europeiska kommissionen en genomgång av EU:s regler för livsmedelsmärkning, för att göra märkningen tydligare och mer relevant för konsumenternas behov så att medborgarna kan göra noggrannare kostval.

(20)

EU-länderna hjälper varandra

EU:s civilskyddsmekanism innebär att resurser slås samman för att säkra bättre insatser då katastrofer inträff ar.

Att bekämpa skogsbränder är ett av huvudsyftena för EU:s civilskyddsmekanism. Under 2008 genomfördes ett pilotprojekt med en budget på 3,5 miljoner euro som syftade till att öka samarbetet då denna allt vanligare utmaning ska bekämpas om somrarna. Europeiska länder kan förlita sig mer på att få nödvändiga resurser av varandra då katastrofer inträff ar.

Detta är bara ett exempel på det växande omfånget på EU:s samarbete för civilskydd. Genom en gemensamt beslutad mekanism kan länder utnyttja manskap och utrustning gemen- samt då man rycker ut vid olika katastrofer. Under 2008 fi ck Bulgarien och Grekland hjälp från Spanien, Frankrike, Italien och Cypern för att bekämpa bränder och åtta EU-länder hjälpte Rumänien att klara av översvämningar. Under 2007 aktiverades civilskyddsmekanismen 12 gånger på 11 veckor då skogsbränder härjade i södra Europa. Andra projekt har som syfte att hantera industrikemiska olyckor eller bekämpa föroreningar till havs.

(21)

att klara av katastrofer

Katastrofhjälp ges också till länder utanför EU, för att hjälpa off ren vid jordbävningar i Kina och Kirgizistan, översvämningar i Bolivia, Ecuador och Ukraina, orkanen på Haiti och cyklonen i Myanmar.

Europeiskt samarbete ger mervärde då man skyddar människor, deras miljö, egendom och kulturarv. Att samordna resurserna ger ett genomslag som är mycket större än vad de enskilda länderna skulle kunna åstadkomma på egen hand.

(22)

Medborgarna har nu direkt tillgång till tydlig information om hur EU:s bidrag används.

EU har under 2008 lanserat en ny lättanvänd informations- tjänst för att allmänheten tydligt ska kunna se hur EU:s pengar används. Denna webbaserade databas ger för första gången direktåtkomst till information om vilka organisationer som drar nytta av pengar från EU.

Ökad inblick i

EU-fonder används bland annat för att utveckla energieff ektiv transport

© Reporters/Eureka Slide

(23)

Systemet spänner över alla de bidrag som hanteras direkt av kommissionen. Baserat på uppgifter från EU:s räkenskaper ger det en översikt över föregående bokföringsår. Över 28 000 poster ger information om program i kommissionens regi inom områden så som forskning, utbildning och kultur, energi och transport samt bistånd som lämnats till länder utanför EU.

Med hjälp av databasen kan användarna analysera och jämföra information om vem som får vad.

Tjänsten ingår som en del av Europeiska kommissionens kampanj för ökad insyn och ansvar. Parallellt med detta har EU-ländernas regeringar gått med på att publicera information på sina respektive webbplatser om utbetalningar som gjorts inom ramen för politik som drivs på EU:s uppdrag, så som jordbrukspolitik och regional och social utveckling, något som utgör mer än 80 procent av EU:s budget.

EU:s fi nanser

(24)

Se de senaste videoklippen om Europa på EUTube www.youtube.com/eutube

(25)

Europeiska unionens medlemsstater (2008) Kandidatländer

(26)

ONLINE

Information på alla offi ciella EU-språk fi nns på webbplatsen Europa:

europa.eu

PERSONLIGEN

Det fi nns hundratals informationscentrum över hela Europa.

Adresserna hittar du på webbplatsen:

europedirect.europa.eu

PER TELEFON ELLER E-POST

Europe Direct är en frågelåda som ger svar om EU. Du kan ringa gratis till 00 800 6 7 8 9 10 11 (eller, om du är utanför EU, betala för ett samtal till (32-2) 299 96 96) eller skicka e-brev till

europedirect.europa.eu

LÄS OM EUROPA

Publikationer om EU på ett klick i EU Bookshop bookshop.europa.eu

Kontakta EU

Š

(27)

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för kommunikation

(28)

NA-30-08-742-SV-C

Europa och du 2008

En snabbskiss över EU:s insatser

ec.europa.eu/snapshot2008

References

Related documents

Beroende på hur ditt land skyddar hälsouppgifter kan det hända att du måste be om patientens samtycke för att kunna hämta hans eller hennes uppgifter.. Därefter

 Konsumenters rättigheter och finansiella tjänster Tore Johan Larsson (KTH).  Hälsosamt åldrande Barbro Westerholm, SPF Seniorerna Sture Eriksson,

Andra orosmoment som belyses är att alla medlemsländer inte kan ge lika skydd till den asylsökande och inte heller ses som säkra länder då det finns risk för den asylsökande

Barn hålls i förvar av olika anledningar; det finns risk att barnet försvinner, för att skydda barnet från en främmande omgivning eller för att det inte finns

Många anställda som återvänder till Sverige efter ett utlandsuppdrag eller som flyttar till Sverige från ett annat land för en anställning vid Ericsson i Sverige, har

Juana Ramos och många med henne tror att avtalet, om det går igenom, kan leda till en katastrof för folkhälsan i de redan fattiga lati- namerikanska länder som förhandlar med

Partierna ansvarar för att överlämning av namnvaldsedlar till valnämnden sker enligt direktiv från valnämndens presidium och kommunledningsförvaltningen.. Sammanfattning

Om vi tittar på modellen ser vi att det exporterande landet, i det här fallet Sverige, kommer få ett lägre pris på socker genom reformen. Priset sänks från PS’ till PS’ 1.