PRELIMINÄR BUDGET
MED VERKSAMHETSPLAN 2014 OCH EKONOMISK
PLAN 2014–2016
Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-03-20
i
Budget 2013
Innehållsförteckning
1 Politisk inriktning för budgetåret ... 1
1.1 Våra politiska fokusområden ... 1
1.1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 1
1.1.2 Utbildning ... 1
1.1.3 Omsorg ... 2
1.1.4 Miljö och klimat ... 2
1.1.5 Integration och kommunikation ... 3
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation ... 4
2.1 Samhällsekonomin ... 4
2.2 Kommunernas ekonomi ... 5
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen ... 5
2.3.1 Ny kostnadsutjämning och sänkt inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting ... 6
2.3.2 Sänkt inkomstutjämningsavgift ... 6
2.4 Sollentunas ekonomi 2006 - 2012 ... 7
2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden ... 10
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016 ... 10
3 Bostadsbyggande och befolkning ... 11
3.1 Bostadsbyggande ... 11
3.2 Befolkningsutveckling ... 11
4 Kommunövergripande mål och förslag till nämndövergripande åtaganden ... 13
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 13
4.2 Utbildning ... 16
4.3 Omsorg ... 16
4.4 Miljö och klimat ... 17
4.5 Integration och kommunikation ... 19
5 Driftbudget ... 22
6 Investeringsbudget ... 23
ii
Budget 2013
7 Nämnderna ... 24
7.1 Kommunstyrelsen ... 25
7.1.1 Nämndens ansvar ... 25
7.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 25
7.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 25
7.1.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 26
7.2 Överförmyndarnämnden ... 27
7.2.1 Nämndens ansvar ... 27
7.2.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 27
7.2.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 27
7.2.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 28
7.3 Trafik – och fastighetsnämnden ... 29
7.3.1 Nämndens ansvar ... 29
7.3.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 29
7.3.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 29
7.3.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 30
7.4 Barn- och ungdomsnämnden ... 31
7.4.1 Nämndens ansvar ... 31
7.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 31
7.4.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 31
7.4.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 32
7.4.5 Volymmått ... 33
7.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 34
7.5.1 Nämndens ansvar ... 34
7.5.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 34
7.5.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 34
7.5.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 35
7.5.5 Volymmått ... 36
7.6 Socialnämnden ... 37
7.6.1 Nämndens ansvar ... 37
iii
Budget 2013
7.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde
och budget ... 37
7.6.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 37
7.6.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 38
7.6.5 Volymmått ... 39
7.7 Vård- och omsorgsnämnden ... 40
7.7.1 Nämndens ansvar ... 40
7.7.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 40
7.7.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 40
7.7.4 Budget 2014 och plan 2015-2016 (förändringslista) ... 41
7.7.5 Volymmått ... 42
7.8 Kultur- och fritidsnämnden ... 44
7.8.1 Nämndens ansvar ... 44
7.8.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 44
7.8.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 44
7.8.4 Budget 2013 och plan 2014-2015 (förändringslista) ... 45
7.8.5 Volymmått ... 46
7.9 Miljö – och byggnadsnämnden ... 47
7.9.1 Nämndens ansvar ... 47
7.9.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 47
7.9.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 47
7.9.4 Budget 2013 och plan 2014-2015 (förändringslista) ... 48
7.9.5 Volymmått ... 49
7.10 Rösjöstyrelsen ... 50
7.10.1 Nämndens ansvar ... 50
7.10.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget ... 50
7.10.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 ... 50
7.10.4 Volymmått ... 51
7.11 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 52
7.11.1 Allmänt ... 52
7.11.2 Budget 2014 samt investeringsplan 2015–2016 ... 52
7.11.3 Förändringar ... 52
iv
Budget 2013
7.11.4 Exploateringsbudget per projekt ... 53
8 Skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen ... 54
8.1 Skattesats ... 54
8.2 Övrig finansiering ... 54
8.3 Utdelning från kommunala bolag ... 54
9 Resultatbudget ... 55
10 Noter till resultatbudget ... 56
1
1 Politisk inriktning för budgetåret
1.1 Våra politiska fokusområden
1.1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
Den nya budgetprocessen implementeras fullt ut detta år. Nämnderna får en ekonomisk ram och ska utifrån denna genomföra sitt uppdrag.
Kommundirektören har fått i uppdrag att hitta arbetssätt som ska skapa möjligheter för en god
samverkan och ett mer effektivt nyttjande av de kompetenser som finns inom organisationen. Syftet är också att sträva efter nya, flexiblare arbetssätt. Ett väl fungerande samarbete mellan nämnder, bolag och andra aktörer ska fortsätta att utvecklas.
Uppföljningen av både kvalitet och verksamhet är något Alliansen vill stärka ytterligare. Kommunens arbetssätt behöver kontinuerligt utvecklas och ses över i syfte att höja kvaliteten.
Kommunen har en ny näringslivsstrategi och arbetet med att få ett bra, ömsesidigt samarbete med näringslivet kommer att fortsätta. Det kommer att innebära en mer aktiv dialog med företagarna och också att kommunen som myndighetsutövare agerar professionellt och ger snabb och korrekt service i kontakterna med företag.
Inkomst- och kostnadsutjämningen är en viktig fråga för kommunen. Med de förändringar av systemet som nu diskuteras kommer Sollentuna att påverkas negativt. I budgeten har medel reserverats för detta.
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda attraktiva arbetstillfällen. Det är en
framtidsfråga att kunna anställa kompetent personal till alla verksamheter samtidigt som kommunen står inför stora pensionsavgångar framöver. Vi behöver värna om och utveckla den personal som arbetar i kommunen genom att erbjuda kompetensutveckling och interna karriärmöjligheter, samtidigt som vi behöver attrahera ny kompetens.
Under processen kommer vi att ta hänsyn till eventuella volymförändringar och resultat av fackliga förhandlingar som påverkar lönenivån
1.1.2 Utbildning
Sollentuna har bra skolor med goda resultat, men arbetet med att höja kvaliteten och likvärdigheten fortsätter. Resultaten skiljer sig dels mellan skolor, men även mellan pojkar och flickor och detta ska vi arbeta aktivt med. Elever som nyligen anlänt till Sverige måste ges bättre förutsättningar att klara kunskapsmålen i grundskolan. Eleverna ska bli bemötta efter sina individuella behov.
Kommunens lärarcoacher fortsätter sitt arbete ute i verksamheterna i syfte att utveckla pedagogik och arbetssätt. Staten finansierar utöver detta karriärtjänsterna lektor och förstelärare
Elever som mår bra når bättre resultat. Elevhälsoarbetet, inte minst för unga flickor, är ett område där vi har ambitionen att bli bättre och utveckla det som redan görs.
Allt fler barn stannar på fritidsverksamhet efter skolan och behoven har därför blivit större, ersättningen kommer därför att ses över.
Det är viktigt att se över hur skolorna kan öka den fysiska aktiviteten under skoldagen, exempelvis i samarbete med föreningarna. Idrott är dessutom en populär fritidssysselsättning i Sollentuna och behovet av fler lokaler för idrott är något vi arbetar med. Ett samutnyttjande av lokalerna är ett sätt att tillgodose skolornas och föreningslivets behov.
Gymnasieprogrammen i länet har en gemensam prislista som ger skolorna en fast programprisersättning.
2014 ska dessa ersättningar räknas upp och då behöver vi ha resurser för detta.
2
Svenska för invandrare (SFI) är något kommunen ska tillhandahålla för alla som behöver. En
kvalitetsförstärkning behöver göras för SFI-undervisningen framförallt för de med lägre utbildningsnivå.
Uppföljning och utvärderingar av resultaten pågår också, men SFI-undervisningen behöver i större utsträckning gå att kombinera med någon form av arbete/praktik, det ska vara en meningsfull helhet. Vi ser också ett ökat behov av platser inom vuxenutbildningen och kommer därför erbjuda fler platser.
1.1.3 Omsorg
Alliansen fortsätter flera av de satsningar som påbörjats på omsorgsområdet. Barn- och unga i Sollentuna ska må bra och kommunens insatser ska präglas av Barnkonventionen. Psykisk ohälsa ska förebyggas på ett tidigt stadium genom att samtliga professioner, t ex förskola, skola, socialtjänst och psykiatri, samlas kring den individ som mår dåligt. Detta görs i samarbete med familjen.
Antalet äldre fortsätter att öka vilket ställer krav på kommunens omsorgsarbete. Genom att exempelvis öka ersättningen till våra utförare och genom bolagiseringen av den kommunala omsorgsverksamheten SOLOM anser vi att kvalitén på den omsorgen som erbjuds våra kommuninvånare kan öka. För att säkerställa att de tjänster som erbjuds håller hög kvalitét ses verksamheterna över regelbundet.
Äldre ska även ges fortsatt möjlighet till social samvaro, bland annat på kommunens seniorträffar.
Fysisk aktivitet ska stimuleras, exempelvis genom byggandet av en aktivitetspark.
Alliansen ser ett behov av att i större utsträckning anpassa hemtjänstutbudet efter brukarnas behov.
Ambitionen är även att utbudet ska bli mer tillgängligt och överskådligt. Vård- och omsorgskontoret får därför i uppdrag att utreda införandet av E-hemtjänst.
År 2015 ska hemsjukvården med största sannolikhet kommunaliseras. Det är ett stort arbete och Alliansen är angelägen om att övergången från landstinget ska fungera bra. Vi uppdrar därför till tjänstemännen att återkomma med vad detta kan komma att innebära
Täta kontakter mellan kommunens verksamheter och dess brukare stärker kvaliteten. Det är därför angeläget med en aktiv uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen och inom socialtjänsten.
Sollentuna påverkas, liksom andra kommuner, av den ekonomiska konjunkturen och fler behöver ekonomiskt stöd. Ytterligare medel för försörjningsstöd avsätts därför. Alliansen fokuserar även
fortsättningsvis på arbetslinjen och ser det som en prioriterad uppgift att de som får försörjningsstöd ska ges möjlighet att arbeta. Målet är alltid att individen ska uppnå egen försörjning.
1.1.4 Miljö och klimat
Alliansens ambitioner på miljö- och klimatområdet är fortsatt höga. Kommunens klimatstrategi med tillhörande åtgärdsplaner ligger till grund för miljöarbetet. Under 2014 fullföljs och utvecklas detta. Det strategiska miljöarbetet samordnas på kommunledningskontoret. Samtliga förvaltningar överblickas också för ett mer sammanhållet och fokuserat miljöarbete. Under året vidtas dessutom åtgärder för att miljöcertifiera de kommunala verksamheterna och för vidare kartläggning av de koldioxidutsläpp som kommunens inköp av varor och tjänster ger upphov till.
Vidare fortsätter det arbete som påbörjats i fråga om energieffektivisering av kommunens egna fastigheter. Ytterligare steg kommer också att tas genom en satsning på energieffektivisering i form av Grön IT.
Alliansen avser att fortsätta arbetet för att stärka möjligheten att resa klimatsmart i Sollentuna. Med bland annat en ny cykelplan som grund kan satsningarna på cykelvägar fortsätta. Vidare avser alliansen även fortsatt bidra till en väl fungerande kollektivtrafik i kommunen och dess närhet.
Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis en viktig nyckel till framgång på miljöområdet.
Sollentuna kommer därför fortsatt att föra en aktiv dialog med statliga och landstingskommunala aktörer på miljöområdet. Även samarbetet med andra kommuner, exempelvis genom de olika organisationer för vattensamverkan som Sollentuna kommun ingår i, är prioriterat. Därtill fortskrider arbetet för att
utveckla kommunens egen vattenvård.
3
Det samarbete som initierats kring Rösjökilen, tillsammans med den lokala utredningen om urban grönstruktur, är viktiga delar i arbetet för att säkerställa tillgängliga grönområden.
En god bebyggd miljö är ett prioriterat område, och de satsningar på bullerdämpande åtgärder som Sollentuna kommun sedan tidigare påbörjat fortsätter även under 2014. Detta handlar bland annat om ett riktat bidrag som kan sökas av fastighetsägare som är utsatta för buller från kommunala vägar.
1.1.5 Integration och kommunikation
Under den innevarande mandatperioden har policyn för Öppenhet och mångfald respektive
Kommunikationspolicyn antagits. Dessa ligger till grund för det fortsatta arbetet inom kommunen. Till exempel ska kommunen arbeta strategiskt med e-tjänster och dialogen som arbetsform, inte minst när det gäller stadsbyggnadsfrågor. Kommunen ska vara en förebild som arbetsgivare när det gäller mångfald, och målet ska alltid vara att se den enskilde medarbetarens möjligheter. Den interna kommunikationen kommer också att ägnas särskild uppmärksamhet.
Ett fortsatt arbete för att utveckla Satellitens verksamhet ska ske så att den kan fylla sin potential som en levande mötesplats för olika grupper. Särskilt viktigt är det att skapa verksamhet som inkluderar alla med någon form av funktionsnedsättning. Vi ser också värdet i att anlägga fler konstgräsplaner.
Tillsammans med Sollentunahem undersöks möjligheten att forma ett socialt projekt inom detta område.
Vi antar utmaningen att utöka antalet halltimmar för kommunens idrottsföreningar. Detta kan inte mötas på annat sätt än att bygga fler hallar, vilket också kommer att ske. Idrottens värde kan inte överskattas när det handlar om möjligheten att skapa mötesplatser och en fördjupad samhällsgemenskap.
Inför budget 2015 ges kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anlägga ett utomhusbad i kommunen.
Douglas Lithborn (M) Anna-Lena Johansson (FP)
Magnus Ramstrand (KD) Anna Myrhed (C)
4
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation
2.1 Samhällsekonomin
De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från vår egen kontinent. Ljusningen i
konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som Tyskland. Sammantaget har detta inneburit att BNP för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent. Att döma av nedpressade konjunkturbarometrar kommer nedgången i eurozonens BNP att fortsätta in i 2013.
Fortsatt negativa signaler från omvärlden gör att bedömningen för svensk ekonomi skruvas ner. Sverige Kommuner och Landsting (SKL) räknar nu med att BNP ökar enbart 1,2 procent 2013, dvs. samma tillväxt som i år. Den fortsatt svaga tillväxten innebär att arbetsmarknaden försvagas. Under 2013 når arbetslösheten upp i 8,3 procent vilket är 0,6 procentenheter högre än i år. Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas fortsatt positivt. I reala termer växer skatteunderlaget med 1,2 procent 2013. En starkt bidragande orsak är ökade pensioner.
På längre sikt – och i takt med att problemen i omvärlden dämpas – ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov – bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Därför utgår vi från att tillväxten i svensk ekonomi efterhand förbättras.
Läget på arbetsmarknaden bedöms trots det bli fortsatt svagt under hela 2013. Även om tillväxten i ekonomin efterhand tilltar kommer arbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå en bra bit framöver.
Först under 2014 beräknas sysselsättningen öka. Arbetslösheten kan då börja pressas tillbaka, men det är först under 2016 som arbetslösheten beräknas nå ned i de nivåer som rådde före finanskrisen.
SKL bedömning av den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2011 2012 2013 2014 2015 2016
BNP 3,7 1,2 1,2 2,7 3,5 3,5
Sysselsättning, timmar 2,3 0,4 – 0,2 0,6 1,4 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 7,5 7,7 8,3 8,0 7,3 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 2,8 2,8 3,3 3,9
Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,4 1,5 2,2 2,5
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner kommer att utvecklas långsammare än
normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löne- och prisökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med enbart 2,8 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016.
Efter hand som läget på arbetsmarknaden försämras med svagare sysselsättningsutveckling och
avtagande löneökningstakt som följd sjunker skatteunderlagets tillväxttakt till drygt tre procent år 2013.
Det innebär en avsevärd försvagning jämfört med den underliggande utvecklingen år 2011. När sysselsättningen åter ökar år 2014 motverkas effekten på skatteunderlaget av att den automatiska stabiliseringen av de allmänna pensionerna håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger den
5
konjunkturella återhämtningen än bättre fart åt sysselsättningstillväxten och det stramare läget på arbetsmarknaden leder till att löneökningstakten stiger. Då visar också skatteunderlaget goda tillväxttal.
Den reala skatteunderlagstillväxt som framkommer när man tar hänsyn till vad som krävs för att finansiera pris- och lönehöjningar visar ungefär samma mönster som den underliggande utvecklingen.
Efter en stark real tillväxt år 2011 faller förändringstalen successivt till och med år 2014, men därefter blir det åter bättre fart. Det är till betydande del en effekt av sysselsättningens stora betydelse för skatteunderlagets reala utveckling.
SKL:s skatteunderlagsprognos dec 2011 Procentuell förändring
2011 2012 2013 2014 2015 2016
SKL, dec 2012 3,0 3,9 3,1 3,2 4,3 4,8
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
2.2 Kommunernas ekonomi
Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder
kronor 2012. Återbetalda premier från Afa Försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder.
Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år vilket ger en
välkommen andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i balans. En fortsatt hög nivå på investeringarna, ökade behov inom såväl förskolan, grundskolan som äldre - omsorgen innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i kommunerna.
Kommunernas resultat uppgick till 9,4 miljarder 2011. Det motsvarar drygt 2 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000- talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.
För åren framöver kommer kommunernas intäkter betydligt svagare än de senaste åren. Den svagare intäktsutvecklingen kommer att försämra kommunsektorns resultat 2013 och 2014. När skatteunderlaget återhämtar sig 2015 och åren framåt tack vare en allt starkare arbetsmarknad förbättras resultatet.
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Nuvarande system gäller sedan 1 januari 2005. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar:
inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting.
Inkomstutjämningen är i huvudsakstatligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.
6
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Sollentuna kommun har en skattekraft som överstiger den av staten garanterade nivå på 115 procent och får därmed lämna ifrån sig en avgift.
Kommunens strukturella förhållanden anses enligt systemet sammantaget vara ogynnsamma och kommunen förväntas därmed ha en högre kostnad för de verksamheter som är föremål för utjämning jämfört med genomsnittet. Sollentuna får därför ett bidrag från de kommuner som har gynnsamma förutsättningar.
2.3.1 Ny kostnadsutjämning och sänkt inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting
Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna föreslås träda i kraft 2013.
När det gäller de stora dragen innebär inte förslaget någon omläggning den kommunalekonomiska utjämningen. Förslaget innehåller dock ett antal större justeringar av kostnadsutjämningen.
När det gäller delmodellen för förskola och pedagogisk omsorg föreslås en helt ny delmodell då de senaste årens reformer inom området förändrat skillnaderna i efterfrågan av omsorg. I korthet innebär den nya modellen att större vikt läggs vid åldersstrukturen och mindre vikt läggs på skillnader i efterfrågan.
När det gäller delmodellen för individ- och familjeomsorg föreslås kommittén en helt ny modell. Den nya delmodellen mäter med delvis helt nya variabler de strukturella skillnaderna. Orsaken till valet av nya variabler motiverar kommittén med nuvarande delmodell ger alltför stor skillnad mellan faktisk kostnad och beräknad kostnad (så kallad standardkostnad).
För Sollentuna ger kommitténs förslag ett försämrat utfall för Sollentuna med sammanlagt 1 941 kronor per invånare kronor jämfört med utfallet 2012. Det motsvarar 128 miljoner kronor. Kommittén föreslår att de negativa förändringarna successivt ska föras in under sex år. De kommuner som förlorar på förändringen behöver endast finansiera 250 kronor per invånare och år.
Regeringen har presenterats sitt förslag till förändringar i utjämningssystemet. I en promemoria föreslås att utjämningskommitténs förslag i huvudsak genomförs. Förslaget innehåller följande tre förändringar i jämförelse med Utjämningskommitténs förslag (SOU 2011:39):
Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämning för kommuner och landsting med en skattekraft över 115 procent av rikets skattekraft
Införande av ett strukturbidrag till kommuner och landsting med en skattekraft under 115 procent av rikets skattekraft
Ändring av kostnadsutjämningens delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund 2.3.2 Sänkt inkomstutjämningsavgift
Regeringen föreslår att ”marginaleffekten” sänks till 60 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de tolv kommuner och ett landsting (Stockholms läns landsting) vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft. Med
marginaleffekten menar regeringen kompensationsgraden. Idag ligger Täby, Lidingö, Vaxholm,
7
Danderyd och Sollentuna över 125 procent och alltså får en minskning inom spannet 115–125 %, men får i likhet med idag betala 85 procent för skattekraft över 125 procent. Enligt regeringens promemoria skulle förslaget kosta 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen.
Då systemet för kommunalekonomisk utjämning är utformat så att minskade avgifter i
inkomstutjämningssystemet medför en lika stor negativ effekt på regleringsposten väljer regeringen att kompensera alla bidragskommuner och bidragslandsting med motsvarande belopp. På så sätt kommer ingen kommun eller landsting att få ett sämre utfall av de föreslagna förändringarna i
inkomstutjämningen. Denna särskilda kompensation föreslås fastställas utifrån de faktiska effekterna vid ett införande 1 januari 2014.
Effekter i inkomstutjämningen per kommun och landsting enligt promemorian jämfört med nuvarande system i 2012 års nivå
Kommun/Landsting Kr/Inv Inv 2011-11-01 Kronor
Danderyd 954 31 800 30 337 200
Ekerö 633 25 715 16 277 595
Lidingö 954 44 141 42 110 514
Lomma 938 22 000 20 636 000
Nacka 954 91 316 87 115 464
Sollentuna 955 65 779 62 818 945
Solna 578 70 043 40 484 854
Stockholm 540 863 110 466 079 400
Täby 954 64 445 61 480 530
Vaxholm 874 11 086 9 689 164
Vellinge 576 33 532 19 314 432
Österåker 52 39 743 2 066 636
Stockholms läns landsting 52 2 087 902 108 570 904
SKL påpeka att det föreligger svårigheter för kommunerna och landstingen att översätta effekterna som redovisas i regeringens förslag. Dessutom måste kommunerna och landstingen vara observanta på att 2013 års kostnadsutjämning är fastställd. Ett nytt system kommer att träda i kraft först till den 1 januari 2014. Detta innebär att en adekvat bedömning av förslagets effekter kan göras först då en beräkning har genomförts på grundval av 2014 års strukturella förutsättningar. En sådan beräkning kommer tidigast att presenteras under våren 2013, men sannolikt inte innan regeringen lägger fram en proposition, vilket senast kommer att ske hösten 2013.
2.4 Sollentunas ekonomi 2006 - 2012
Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2006 till 2011 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.
8
Årets resultat före extraordinära som andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, 2006-2011, procent
1.1%
0.3%
0.8% 0.8%
0.3%
0.6%
0.2%
0.0%
0.2%
0.4%
0.6%
0.8%
1.0%
1.2%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Resultat före extraordinära poster
Resultat före extraordinära poster
9
Resultatet för 2012 exklusive realisationsvinster visar på ett överskott på 59 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Det prognostiserade resultatet är på en sådan nivå att det egna kapitalet
värdesäkras och att det finansiella målet är uppfyllt.
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande, 2006—2011 procent
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande, 2011 procent
Sollentuna kommun har en god soliditet. Sedan 2006 har dock soliditeten minskat något. Detta hänger samman med de stora investeringar som kommunen haft de senaste åren, se figur 4.
Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper, se figur 4.
84% 82% 82%
79% 79% 84%
54% 51% 53% 52% 55% 56%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
84%
55% 51%
47% 51%
56%
16% 17% 13%
6%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Sollentuna Förortskommuner till storstäder
Länet Jämförbara Riket
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
10
2.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden
Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen är:
Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras
Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser
Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en svagare ekonomisk utveckling de närmaste åren.
En fördel för Sollentuna är att vi går in i perioden med balans i ekonomin.
Skatteintäkterna har efter den senaste prognosen i december 2012 minskat med ca 30 miljoner kronor för respektive år 20014 och 2015, se tabellen nedan (i prognoserna ingår även den kommunala fastighetsavgiften).
3 18.7
3 18.3 3 17.4
3 20.5 3 21.2
3 19.0
3 17.9
3 15.3
3 12.0 3 13.0 3 14.0 3 15.0 3 16.0 3 17.0 3 18.0 3 19.0 3 20.0 3 21.0 3 22.0
Plan 2014 2013-02-14 2012-12-17 2012-10-11 2012-09-27 2012-08-16 2012-04-26 2012-02-16
Skatteprognoser för 2014 (SKL)
3 28.7
3 27.9 3 27.4
3 31.0 3 31.7
3 29.5
3 28.0
3 26.8
3 24.0 3 25.0 3 26.0 3 27.0 3 28.0 3 29.0 3 30.0 3 31.0 3 32.0 3 33.0
Plan 2015 2012‐02‐14 2012‐12‐17 2012‐10‐11 2012‐09‐27 2012‐08‐16 2012‐04‐26 2012‐02‐16
Skatteprognoser för 2015 (SKL)
11
3 Bostadsbyggande och befolkning
3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en avgörande faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Fram till 2022 planeras det för drygt fem tusen bostäder, se tabell. Bland ny stora områden kan nämnas Väsjön, Sollentuna centrum östra delen samt Norra Silverdal.
Bostadsbyggnadsprognosen utgår från kända förutsättningar i det detaljplanearbete och de
exploateringsförhandlingar som pågår. Prognosen visar kommunens viljeinriktning för de kommande tio åren.
Bostadsbyggnadsprognos 2013–2022
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Flerbostadshus 320 446 423 525 450 345 455 640 385 275
Småhus 25 34 95 85 80 65 65 65 65 65
Kategoribostäder 52 6 56 58 50 6 0 0 0 6
Summa 397 486 574 668 580 416 520 705 450 346
3.2 Befolkningsutveckling
Under 2012 ökade kommunens befolkning med 968 personer motsvarande 1,5 procent till 66 859 invånare per den sista december.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheten och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antagande om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
12
Årlig befolkningsförändring i antal personer i Sollentuna kommun historiskt och prognos för år 2013-2022
Enligt prognosen kommer Sollentunas befolkning öka med drygt 12 000 personer under perioden och uppgå till knappt 79 000 personer år 2022. Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden.
År 2016 och 2020 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett relativt stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under dessa år
Under perioden fram till 2022 kommer den största ökningen i absoluta tal beräknas ske för riktigt små barn, tonåringar samt för personer i åldrarna 25-35 år, 45-60 år och 75-85 år
Sollentuna kommuns befolkningsstruktur 2012, samt 2022.
0 400 800 1 200 1 600 2 000
1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 Utfall
Prognos
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 Ålder
2012 2022
13
4 Kommunövergripande mål och förslag till nämndövergripande åtaganden
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Förslag till nämndövergripande åtaganden redovisas under respektive mål.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
För personalområdet har Sollentuna kommun antagit en jämställdhetsplan. Planen omfattar nio målområden. Det åligger samtliga nämnder att aktivt arbeta med jämställdhetsplanen. För 2014 är arbetet helt integrerat med kommunens målstyrningsmodell. För 2014 ska målområdet
”Karriärmöjligheter” fokuseras extra vilket innebär att samtliga nämnder ska överväga handlingsplan(er) för detta målområde. Därutöver finns ett mer generellt nämndövergripande åtagande som ålägger
samtliga nämnder att analysera övriga målområden inom jämställdhetsplanen för att prioritera vilka områden som är mest angelägna att utveckla inom nämnden. För detta ska handlingsplan(er) tas fram. Se vidare mål 3 nedan.
Mål 1
Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. Det krävs också ett större fokus på att utveckla
verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser utvecklas.
Ur det finansiella perspektivet handlar ett effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och en aktiv kontroll av hur medlen används samt beredskap att hantera avvikelser. Ur verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet
Att bedriva verksamheten med bibehållen kvalitet men med ett minskat resursutnyttjande är ett sätt att öka effektiviteten. Ett annat sätt är att höja kvaliteten med oförändrat resursutnyttjande. För att lyckas med ökad effektivitet krävs öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer och en vilja att ständigt utveckla och förbättra. Det kommer också vara nödvändigt att lyssna mot omvärlden och samverka med andra aktörer både inom kommunen, med andra kommuner och med olika typer av externa aktörer.
Ett led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad som ska åstadkommas, både i den dagliga driften och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa upp och utvärdera resultatet.
Åtaganden Beskrivning Implementera effektiva stöd-
och styrprocesser (Samtliga nämnder)
Nämnden ska utifrån redan initierat utvecklingsarbete kring ledningssystem implementera effektiva stöd- och styrprocesser.
Etablera samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (Samtliga nämnder)
Nämndens tjänstemannaorganisation, och om applicerbart även nämnden själv, ska under året etablera samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive verksamhet (bättre
resursutnyttjande med bibehållen eller högre kvalitet). (Åtaganden utgår från att inledande analyser har gjorts utifrån 2013 års åtagande om analys av möjliga samarbeten.)
14
Utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (Samtliga nämnder)
Enligt ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt behandla en fördjupad kvalitetsredovisning minst en gång per år. Nämnden ska också redovisa verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt årsredovisning och resultatanalysdagar. Vid 2014 års slut ska samtliga nämnder ha etablerade former för
nämndens kvalitetsuppföljning/redovisning med tydlig koppling till arbete med ständiga förbättringar inom nämndens verksamheter.
Handlingsplaner definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov inom detta område.
Genomföra prioriterade utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (Samtliga nämnder)
Detta generella åtagande fungerar som "paraply" för viktiga
effektiviserings- och kvalitetsåtgärder som identifieras under höstens verksamhetsplanering på nämnder/förvaltningar.
Mål 2
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det är viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv, dvs. att den ömsesidiga förståelsen för näringslivets och kommunens villkor ökar med ett aktivt agerande. Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser och därmed minskar friktionen i t ex detaljplaneprocesser.
Det kan ske bl.a. genom att:
tillvara ta gemensamma intressen genom att utveckla samarbetet (ex. utveckling av stationssamhällena)
träffa och besöka företag och företagare för att ta reda på deras behov och villkor
förbättra tillgängligheten och servicen till företagare (ex. handläggningstider, korta beslutsvägar, förenklingar i olika processer)
ge information om vilka förvaltningarna och funktioner som ansvarar för vad
aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag
Mål 3
Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare.
Genom olika insatser ska attraktionen för att arbeta inom kommunen öka.
Arbetserbjudandet ska vara attraktivt genom rätt lön och möjlighet till flexibla villkor. Äldre medarbetare ska uppmuntras till att arbeta kvar längre.
För att säkerställa en god kvalitét och minska risken för felrekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.
En god introduktion till arbetsuppgifterna och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta sig in i sitt arbete.
15
För att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbetsmiljöprocessen.
Åtaganden Beskrivning Aktivt arbeta för att
implementera
arbetsgivarvarumärket internt och externt (Samtliga nämnder)
Utifrån det koncept som framtagits för Sollentuna kommuns arbetsgivarvarumärke ska nämnden marknadsföra kommunen som arbetsgivare både internt till medarbetare och externt.
Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (Samtliga nämnder)
Aktivt arbeta för att väcka intresse för kommunen som arbetsgivare (Samtliga nämnder)
Kartläggning av kompetens utifrån behov och tillgång ska göras på varje nämnd. Riktade aktiviteter ska planeras och genomföras för att stärka Sollentunas möjlighet att rekrytera framtida behov av
medarbetare.
Genomföra nämndspecifika insatser utifrån
jämställdhetsplanen (Samtliga nämnder)
Varje nämnd och förvaltning ska utifrån jämställdhetsplanens nio målområden analysera behov av särskilda insatser inom nämndens ansvarsområde. Handlingsplan(er) formuleras utifrån genomförd analys. Målområdet ”Karriärmöjligheter” ska särskilt fokuseras under 2014 och samtliga nämnder bör därför särskilt överväga möjliga handlingsplaner kopplat till detta målområde.
Mål 4
Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter
Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan fastställs.
Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.
En medarbetare/chef som söker en intern tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.
Medarbetare/chef har både rättighet och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.
Åtaganden Beskrivning Stödja och stimulera chefer
och medarbetare att vidareutvecklas i sina
yrkesroller (Samtliga nämnder)
All kompetensutveckling ska planeras i ett årligt medarbetarsamtal där utvecklingsplan fastställs. Chefer ska uppmuntras och stödjas i att delta i kommunens ledarutvecklingsprogram. Medarbetare ska uppmuntras till kompetensutveckling som leder till att utveckla sig själv och verksamheten.
Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (Samtliga nämnder)
Alla verksamheter ska leva upp till samverkansavtalets intentioner att ta tillvara på all gemensam kompetens och erfarenhet inom
verksamheterna. Arbetsplatsträffar och möten i samverkansgrupper ska genomföras regelbundet.
16
4.2 Utbildning
Mål 5
Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i. Det innebär att det måste skapas en likvärdighet mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga och jämna kunskapsresultat. Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.
En förutsättning för goda resultat är att det finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är motiverade, engagerade och kompetenta.
Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.
Mål 6
Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande
Det livslånga lärandet börjar i förskolan och fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom ramen för den reguljära skolgången men även inom andra former av studier senare i livet. Det livslånga lärandet omfattar både lärande med koppling mot arbetslivet och lärande för ett gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare (SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc. Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg, Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma sätt.
Med en stor valfrihet behövs bra vägledning för de individer som har svårt att göra sina val.
För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt att som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir möjlig.
4.3 Omsorg
Mål 7
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.
Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete. Alla barn ska ha rätt till en barndom och det är avgörande att barns problem uppmärksammas i tid. För att stärka barnens trygghet är det viktigt att ge stöd till föräldrar som önskar och behöver det.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor där barn och ungas problem kan identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
Kommunen ska ha förståelse för invånarnas livspussel, eftersträva en god livsmiljö och arbeta för att uppnå jämlika levnadsvillkor.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har tak över huvudet och egen försörjning vilket vi aktivt ska verka för.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet och kvalitén inom äldreomsorgen.
17
Mål 8
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård- och omsorg som i livets alla skeden präglas av hög kvalitet och värdighet. Den dagen brukaren behöver stöd ska de på ett enkelt sätt komma i kontakt med kommunen.
De ska mötas av förstående anställda som förmedlar korrekt information och som tar hela individens situation i beaktande. Vi ska motverka ”stuprörstänk” och eftersträva effektivitet.
Den höga kvalitén ska uppnås genom bland annat ett frekvent uppföljningsarbete och tydlighet i upphandlingsprocessen.
Valfrihet ska prägla kommunens verksamhet. Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet och mötas med förståelse.
Beprövade arbetsmetoder ska tillämpas och vi ska eftersträva att använda evidensbaserad praktik (EVP).
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
4.4 Miljö och klimat
Sollentunas klimatstrategi med tillhörande åtgärdsplan utgör det övergripande styrdokumentet för Sollentuna kommuns klimatarbete. Klimatstrategin med tillhörande åtgärdsplan har ett
koncernperspektiv och omfattar både kommunens och bolagens arbete med klimatfrågorna. En ny åtgärdsplan (2012/2013) antogs av kommunfullmäktige 2013-02-13.
Åtgärdsplanen 2012/2013 pekar ut ytterligare två viktiga styrdokument för klimatarbetet;
Energieffektiviseringsstrategin och Avfallsplanen. Energieffektiviseringsstrategin är kopplad till det statliga energieffektiviseringsstödet medan Avfallsplanen, vars delmål nu är under omarbetande, är ett gemensamt styrdokument för SÖRAB-kommunerna.
Klimatstrategins åtgärdsplan ger en grund för arbetet med att ta fram åtaganden och handlingsplaner inom ramen för kommunfullmäktiges målstyrning av nämnderna. För att stärka detta samband ska arbetet med nästa version av åtgärdsplanen till Klimatstrategin tydligare samplaneras med
budgetprocessen.
Mål 9
Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.
”Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.
Strategin för kommunens klimatarbete är:
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.
3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter.”
Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva effekter. Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.
Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.
18
Åtaganden Beskrivning Tillgängliggöra kunskap och
information om olika
konsumtionsvals klimatpåverkan (KS, MBK)
Detta åtagande utgår från åtagande 1A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
De insatser som lyfts fram i åtgärdsplanen för 2013 ska utvecklas vidare under 2014 genom handlingsplaner som innebär ett fortsatt samarbete mellan KS och den energi- och klimatrådgivning som finns inom MBK.
Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen (KS)
Detta åtagande utgår från åtagande 2 A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
Under 2013 pågår arbete med uppdatering av delmålen till SÖRAB:s avfallsplan. Under höstens verksamhetsplanering ska KS utifrån delmålen och antagen uppdatering av renhållnings-
ordningen undersöka behov av eventuella handlingsplaner för 2014 utifrån KS ansvarsområde.
Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen (KS, TFN)
Detta åtagande utgår från åtagande 2B i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
Arbetet med trafikstrategi och trafikplan lyfts fram som avgörande för detta åtagande vilket innebär att KS ska ha trafikplanearbetet i fokus och färdigställa detta, med tydligt beaktande av
klimatfrågorna, under 2014. TFN deltar i arbetet med trafikplan och bidrar samtidigt med handlingsplaner kring gång- och cykelvägar.
Minska klimatpåverkan från kommunens fastigheter (KS, TFN)
Detta åtagande utgår från åtagande 3A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
Arbetet med handlingsplaner för att minska klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter ligger på TFN. Stöd i arbetet finns via energieffektiviseringsstrategin och viss finansiering kan
åstadkommas via energieffektiviseringsstödet.
Enligt klimatstrategin ska vidare klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används i nyproduktion uppskattas och redovisas för att i kommande upphandlingar minska. Detta arbete ska bedrivas av TFN i samarbete med KS.
Kunskapsuppbyggnad om kommunens klimatpåverkan i syfte att minska den (KS)
Detta åtagande utgår från åtagande 3C i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
KS ska ge kommungemensamt stöd genom kartläggning och kunskapsspridning om klimatpåverkan och möjliga strategier för att på sikt minska klimatpåverkan.
Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska
klimatpåverkan (KS)
Detta åtagande utgår från åtagande 3D i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
Mot bakgrund av antagen markanvisningspolicy ska KS utforma handlingsplan som bidrar till att konkretisera hur krav kopplat till klimatpåverkan ska ställas vid markanvisning. Samsyn bör tillämpas vad gäller kommunens upphandling vid eget byggande (se åtagande om upphandling).
Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol (KS, TFN)
Detta åtagande utgår från åtagande 3E i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.
KS och TFN ska i samråd ta fram handlingsplaner som innebär utveckling och implementering av former för att säkerställa att kommunens nettoinlagring av kol ökar över tiden.
19
Mål 10
Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare Målet bygger på det nationella miljömålet om en god bebyggd miljö som bland annat innebär att natur- och kulturvärden ska tas tillvara samt att bebyggelsen ska utformas så att långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
För att uppnå en god bebyggd miljö överallt fordras att kvaliteten på luft och vatten förbättras och att bullerstörningarna minskar. En giftfri miljö ska eftersträvas.
Andra faktorer är sådana som påverkar människors möjligheter till olika livsval, exempelvis tillgången till arbete, utbildning, bostäder med mera. Utformningen av bebyggelse, transport/infrastruktur skapar möjligheter till en mångfald av funktioner som i sin tur ger förutsättningar för en miljövänlig och resurseffektiv livsstil.
Miljöfaktorer som tillgång till attraktiva när- och grönområden, estetiska aspekter med mera påverkar också. Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter
människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
4.5 Integration och kommunikation
Mål 11
Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade
FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.
Kommunens, företagens och arbetsgivarnas delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex. genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och ungdomar innebär ett bättre resultat för elever och skola.
En förutsättning för att känna trygghet i sin vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.
Kommunen, med sina olika verksamheter, ska börja med att vara en god förebild när det gäller
rekrytering av personal – rekryteringen syftar till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.
Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.
Mål 12
Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.
Det kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett politiskt beslut.
Syftet med dialogen måste vara klargjort och en plan för hur man ska informera om resultatet av dialogen samt hur processen ska går vidare måste finnas.
För att stärka dialogen behövs samlingslokaler i alla kommundelar för att främja samhörighet och underlätta för föreningslivet.
Ett annat exempel är att planera för hur en verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras med hjälp av brukardialoger eller e-tjänster.
20
Ett tredje exempel är att sprida information och nyheter om vad som händer i kommunen och dess verksamheter. Information ska utformas så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.
Vi ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.
Målet innebär, att nämndernas arbete inom ramen för gällande lagstiftning och kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på sådant sätt att tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.
Åtaganden Beskrivning Eftersträva ett enkelt och
begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna (Samtliga nämnder)
För att stärka demokratin och människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara begriplig.
Det innebär både övergripande information och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut.
Underlätta för invånarna att kunna jämföra alternativen i valsituationer (BUN, KS, VON)
I takt med att kommunen utvecklar och bygger ut valfriheten behöver vi se till att invånarna har goda möjligheter att välja rätt utifrån sina behov och önskemål. Kommunen ska erbjuda lättillgänglig
information om vilka alternativen är, hur alternativen förhåller sig till varandra, hur man gör för att ändra sitt val samt ge ett stöd för att enkelt genomföra valet. Även brukarnas egna synpunkter kan ges utrymme som stöd i valet. Detta kräver en kommungemensam strategi samt att ansvar för utveckling och uppdatering tydliggörs.
Mål 13
Utveckla den interna kommunikationen
En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger möjlighet till värdefull kunskapsöverföring.
Vi måste arbeta för att påminna varandra om att driva den interna kommunikationen. Ansvar, roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sätt. Chefens har en viktig roll som budbärare och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.
Tillgång till rätt information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta vad som gäller. Vi måste arbeta för att säkerställa att alla medarbetare har tillgång till rätt information och att vi anordnar forum för dialog, detta är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av verksamheten.
Tillgång till information ökar kunskapen om kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt detta skall utvecklas och gemensamma modeller och processer för styrning och uppföljning ska följas.
En god intern kommunikation är en förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern kommunikation.
Vårt kommungemensamma intranät ska vara navet för den interna informationen och utgöra ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för förvaltning, underhåll och utveckling av intranätet avsätts och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.
21
Åtaganden Beskrivning Tydliggöra kommunens och
förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (Samtliga
nämnder)
Arbetet syftar till att öka effektiviteten i verksamheten, hålla ordning och reda i kommunikationen och ge goda förutsättningar för ledning, styrning och lärande.
22
5 Driftbudget
Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2014 avser budget medan hela
treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som kommunfullmäktige beviljar. Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check, peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.
Driftbudget per nämnd 2013–2016, miljoner kronor
Budget
2013
Budget 2014
Plan 2015 Plan 2016
Kommunstyrelsen -128,6 -143,6 -134,5 -134,5
Överförmyndarnämnden -4,9 -5,6 -5,6 -5,6
Trafik- och fastighetsnämnden -121,1 -83,9 -83,9 -83,9 Barn- och ungdomsnämnden -1 309,1 -1 410,5 -1 429,7 -1 453,7 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-295,7 -294,6 -296,5 -301,4
Socialnämnden -240,9 -244,4 -244,4 -244,4
Vård- och omsorgsnämnden -800,7 -808,8 -821,4 -831,7 Kultur- och fritidsnämnden -112,0 -117,7 -120,9 -120,6 Miljö- och byggnadsnämnden -14,9 -16,2 -16,2 -16,2
Rösjöstyrelsen 0,1 0,1 0,1 0,1
Summa -3 027,8 -3 125,2 -3 152,9 -3 191,8
Pensionskostnader -59,0 -63,0 -64,0 -66,0
Avgår internränta 44,0 44,0 44,0 44,0
Kommungemensamma poster* -77,0 -48,6 -133,4 -224,5
Totalt -3 119,8 -3 192,8 -3 306,3 -3 438,3
*) Specifikation av kommungemensamma poster
Pris- och lönereserv 0,0 -62,5 -128,6
Volymer
Osäkerhetsfaktorer 0 -25 -50
Buffert -15 0 0 0
KS oförutsedda, bundna medel -39,7 -38,6 -45,9 -45,9 KS oförutsedda, ospecificerade -22,3 -10,0 0,0 0,0
23
6 Investeringsbudget
Avser investeringar för samtliga berörda nämnder, således även till Rösjöstyrelsen. För
investeringsprojekt för fastigheter och anläggningar anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras. Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Särskilda medel anslås årligen av
kommunfullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnader i förhyrda lokaler.
Investeringsbudget per nämnd 2013–2016, miljoner kronor
Budget
2013
Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016
Kommunstyrelsen -2,2 -2,2 -2,2 -2,2
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Trafik- och fastighetsnämnden -324,7 -412,2 -421,9 -419,1
Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0 -8,0 -8,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-1,4 -1,4 -1,4 -1,4
Socialnämnden -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Vård- och omsorgsnämnden -6,3 -3,7 -3,7 -3,7
Kultur- och fritidsnämnden -8,9 -1,7 -1,7 -1,7
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0 -2,0 -2,0
Rösjöstyrelsen -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Exploateringsverksamhet -83,6 -114,5 123,3 -25,3
Summa -438,1 -546,7 -318,6 -464,4
24
7 Nämnderna
Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds förutsättningar för åren 2014–2016.
För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.
För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.
I budget för nämnden finns ett avsnitt om uppdrag från kommunfullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2014. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha
redovisning tas fram av kommunfullmäktiges presidium under hösten 2013.
25
7.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen Budget
2013
Budget 2014
Plan 2015 Plan 2016
Nettoanslag, tkr -128 565 -143 644 -134 544 -134 544
Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200 -2 200 -2 200
7.1.1 Nämndens ansvar
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna
kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.
7.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget
Kommunstyrelsens budgetram har räknas upp med 2 miljoner kronor. För räddningstjänsten är 1,5 miljon kronor avsatt för perioden 2014 – 2016. För valet är ytterligare 0,5 miljoner kronor för 2014.
Därutöver finns redan i budgeten för 2014 – 2016 avsatt 5,3 miljoner kronor, beloppet har felaktigt lagts in i budgetarbetet 2013. Förslaget är att beloppet ligger kvar för perioden.
7.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014
Nedan redovisas uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2014. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisningen, tas fram under hösten 2013.
Nämnden får i uppdrag att, inom ramen för IT-plansprocessen under 2014, och i samråd med arbetet kring energieffektiviserings- och klimatstrategierna, förbättra kommunens IT-miljö vad gäller resurs- och energiförbrukning samt sätta större fokus på hur IT i sig kan bidra till resurs- och energisnåla lösningar samt ökad effektivitet i verksamheterna (Grön IT).
