Bilaga 1. Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2019

Miljö- och byggnadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Bygglovsenheten ... 3

1.3 Avdelningen för miljö och hälsoskydd ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Ekonomi ... 7

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 7

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 7

3.3 Riktade budgetmedel ... 7

3.4 Investeringsram ... 8

4 Nulägesanalys ... 9

5 Systematiskt kvalitetsarbete ... 13

6 Kvalitetsstyrning ... 14

6.1 Invånare ... 14

6.2 Samhälle och utveckling ... 18

7 Målstyrning ... 19

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 19

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 20

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 22

8.1 Utbetalda arvoden ... 22

8.2 Rubbad opartiskhet ... 22

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 2 Nyckeltal jämförelse kommuner

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Nämnden ansvarar för kommunens tillsyn enligt miljöbalken och inom det övriga

speciallagsreglerade miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden svarar även för kommunens kontroll och tillståndsgivning för bland annat bygglov och krav på byggnader. Nämnden har kontroll över rökförbud enligt tobakslagen samt över försäljning av sprängämnesprekursorer.

1.2 Bygglovsenheten

Beskrivning

Enheten verkar för en god byggnadskultur och en god estetiskt tilltalande stads- och

landskapsmiljö Enheten prövar bygglov, anmälningsärenden och utövar tillsyn över att plan- och bygglagen följs. I enhetens uppdrag ingår att kommunen uppnår en rättssäker

myndighetsutövning inom ansvarsområdet.

1.3 Avdelningen för miljö och hälsoskydd

Beskrivning

Avdelningen för miljö och hälsoskydd verkar för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell. Avdelningen genomför uppdraget genom att utöva tillsyn och kontroll och följer utvecklingen i miljön genom miljöövervakning.

(4)

2 Omvärldsanalys

Samhällsutvecklingen

Regionen runt Stockholm har under en längre period upplevt en god tillväxt och konjunkturen har varit gynnsam. Sollentuna är en attraktiv kommun att bosätta sig i och befolkningsantalet har under en historisk tid ökat med ca 1000 invånare per år, dock verkar befolkningstillväxten avta något. Den ökade befolkningen har fått som följd att byggandet och företagsverksamhet ökat och delvis ändrat karaktär. Den ursprungliga bebyggelsen med villor på stora tomter håller på att förändras genom avstyckning av nya tomter och förtätning. Bristen på mark att bebygga medför att de ytor som finns behöver utnyttjas maximalt och flexibelt. Dock har det under år 2018 upplevts en stagnation i byggkonjunkturen och en minskning i antalet

bygglovsansökningar gällande större byggnationer har skett och förväntas fortsätta under 2019.

Bostadsbyggandet är fortfarande högt för att kunna motsvara nuvarande befolkningsökning men den nuvarande takten. I Boverkets rapport ”Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025” framgår att befolkningsökningen i riket kommer att avta från år 2018 och minska i vissa samhällen, Men i Stockholms län antas befolkningen fortsättningsvis öka. Av den anledningen kommer det fortfarande att finnas ett uppdämt behov av bostäder i stockholmsregionen men det finns fortfarande osäkerheter kring lönsamheten av nybyggnationer av bostäder beroende av hur konjunkturen utvecklas åren efter 2018. Det kan få som följd att främst det kommersiella bostadsbyggandet avtar framöver och att byggnation minskar inom Sollentuna kommun men ökar i kommuner som är mindre centrala.

Om vi grovt antar att antalet boende per bostad är 2,1 personer och befolkningstillväxten i Sollentuna skulle ligga i paritet med antagandet om en befolkningstillväxt enligt Sollentuna kommuns befolkningsprognos om ca 1000 personer per år ger detta ett behov om 476 bostäder per år.

Det pågår många stora infrastrukturprojekt i Sollentuna som kommer att pågå fler år till, bl.a.

ombyggnad av Stäketleden, nya förbifart Stockholm och utbyggnad av tvärbanan. Dessa projekt genererar stor miljöpåverkan bland annat buller, mark-och vattenföroreningar och massor som behöver hanteras.

Samhällsintressen behöver avvägas

För att lyckas med att både bygga många nya bostäder och skapa goda och varierade bostadsmiljöer behöver många målkonflikter lösas i samhällsplaneringen. När regionens bebyggelse blir tätare och i första hand ska lokaliseras i goda kollektivtrafiklägen ökar

konkurrensen om marken. Det leder till att ytkrävande verksamheter kan bli undanträngda. Det kan även medföra konflikter mellan bevarande av grönområden och utbyggnad av

bostadsbebyggelse. Näringslivets markbehov ställs mot mål om att bygga bostäder och frågor om riskavstånd och buller, och blir faktorer som kan riskera en bebyggelseutveckling med goda livsmiljöer när bostäder ska fram snabbt.

Med en ökad inflyttning och förtätning blir också närliggande parker och naturområden särskilt värdefulla, till exempel för rekreation och friluftsliv, men också för barns lek och utveckling.

Inflyttningen kommer alltså att bidra till ett högre tryck på de naturområden som finns, varpå det kan krävas ökad skötsel av områden för att hålla samma kvalitet. En viktig utmaning är att värna om djur- och växtlivet och den biologiska mångfalden i ett läge där efterfrågan på mer urbana och anpassade gröna miljöer ökar.

Åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsnormerna för vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt har fastställts av vattenmyndigheterna. Åtgärdsprogrammen innehåller en rad åtgärder som de kommunerna och de lokala tillsynsmyndigheterna ska genomföra under programperioden till 2027. Status på åtgärdsarbetet redovisas årligen till Havs-och vattenmyndigheten som i sin tur redovisar till EU om hur åtgärdsarbetet går. Den s.k. Weserdomen från EU-domstolen, som tydliggör miljökvalitetsnormernas bestämmelse om ”icke-försämringskrav” på

vattenförekomsterna och påverkan från dagvattenfrågan kommer att ha fortsatt stort fokus och

(5)

ökade krav ställs på placering och rening av dagvatten.

Organisationsförändringar

Den första januari 2019 införde kommunen en ny organisation i enlighet med den utredning som genomfördes under 2018. Miljö-och byggnadskontoret upphörde då som eget kontor.

Istället infördes en avdelning för miljö-och hälsoskydd och en samhällsbyggnadsavdelning som båda finns inom kommunledningskontoret Avdelningarna bereder ärenden till Miljö-och byggnadsnämnden.

Under 2018 utreddes om miljö-och hälsoskyddsverksamheten skulle kunna samverka i en gemensam nämnd med Södra Roslagens miljö-och hälsoskyddsnämnd. Utredningens slutsats var att det ur ett verksamhetsperspektiv på längre sikt skulle kunna vara fördelaktigt med denna samverkan. Förslaget medförde en osäkerheter bland personalen huruvida de skulle behöva byta arbetsgivare. Utredningen bordlades i syfte att också undersöka samverkan även i andra former och med andra kommuner.

Med anledning av att Turebergshuset ska byggas om kommer personalen att evakueras till andra lokaler under några år med början 2020. I samband med detta behöver tid och resurser avsättas för att anpassa arkiv och förråd mm. till nya förutsättningar samt förberedelser för att arbeta i nya aktivitetsbaserade arbetsplatser och nya arbetssätt. Konsekvenser av detta kan komma att bli att produktiviteten kan minska något vilket kan komma att påverka effektiviteten.

Personal och kompetensförsörjning

Kommunerna har behov av kompetens inom mycket skilda områden, både experter och generalister för att klara av det komplexa samhällsuppdraget. Det gör kompetensförsörjningen till en mycket prioriterad fråga. Redan i dagsläget är kompetensförsörjningen en akut fråga inom den tekniska branschen. Kommunerna i Stockholmsregionen har ett generellt behov av fler ingenjörer, tekniker och arkitekter, gärna med juridisk kompetens. Eftersom samma

kompetensbehov finns inom den privata sektorn är konkurrensen om arbetskraften stor. Fler människor behöver lockas till att utbilda sig till yrkena och kommunerna måste vara ett mycket attraktivt alternativ som arbetsgivare för att lyckas attrahera och behålla medarbetare.

Medborgarnas ökade förväntningar på inflytande

I dagens informationssamhälle vill medborgare på ett helt annat sätt delta i dialoger,

beslutsprocesser och debatter. Det ställer högre krav på e-tjänster, utökad medborgardialog i olika delar av beslutsprocessen, förmåga att kunna hantera en ökad mängd synpunkter och förväntan på snabb återkoppling på dessa samt korta svarstider på beslut. För att vara en attraktiv och effektiv organisation behöver därför kommunen bland annat fördjupa kunskapen om hur kommuninvånare och övriga intressenter önskar hämta information. Av den anledningen behövs ökad kännedom om olika målgruppers behov, attityder och värderingar. Det är känt att kommunens målgrupper är i behov av olika sorters informationskällor.

Digitalisering

Offentliga myndigheter såsom en kommun behöver arbeta för att möta medborgarnas behov och förväntningar för att fortsätta vara relevanta för sitt samhällsuppdrag. En digitalt uppkopplad befolkning, dygnet runt, förväntar sig smarta verktyg för att uträtta sina ärenden med

kommunen och med ständig tillgänglighet. Därför behöver kommunen definiera vad en utökad digitalisering innebär samt definiera syftet med det som kommunen avser att göra. En utmaning är att attrahera och rekrytera personal som har de rätta kompetenserna för att utveckla det digitala arbetet. Vid utveckling av e-tjänster behöver man framöver lägga ytterligare kraft på IT- säkerhet med tanke på att stävja internetbaserade intrång och hot i en framtid där eventuella attacker kan komma att skada allmänhet och den kommunala verksamheten.

Inom EU och nationellt pågår även arbete som handlar om ”digitalt först”. Kommunerna kommer sannolikt att behöva tillhandahålla olika former av miljöinformation som berör företag som har miljöfarlig verksamhet. Kommunerna får också allt fler krav på sig att rapportera tillsynen digitalt till nationella myndigheter och EU. Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas tex. via webtjänster och vem som är informationsägare.

(6)

Avgifter och taxor

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklat en ny modell för att ta ut prövnings- och tillsynsavgifter inom miljöbalkens område. Modellen innebär mer schablonisering av antal tillsynstimmar för olika branscher. Modellen har börjat införas i flera kommuner. Miljö-och hälsoskyddstillsynen planerar för att införa modellen från och med 2020. Förändringar kommer även inom livsmedelslagens område om hur avgifter bör tas ut.

(7)

3 Ekonomi

3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2018

Rev.budget 2018

Beslutad budget

2018

Generella tillägg/avdr ag 2019

Budget 2019

Nämnd 766 0 766 200 966

Kansli 1 553 0 1 553 -1 553 0

Energirådgivning 0 0 0 0

Samhällsbyggnadsverksa

mhet 8 550 0 8 550 -373 8 177

Mät- och kart 2 822 0 2 822 -2 822 0

Miljö- o hälsoskydd 9 830 0 9 830 297 10 127

Summa 23 521 0 23 521 -4 251 19 270

Beslutad ram 23 521 0 23 521 -4 251 19 270

Kvar att fördela 0 0 0 0 0

*Samhällsbyggnadsverksamheten ersätter tidigare Bygglov i samband med omorganisation 2019.

Verksamhetsområde Intäkter

2019 Kostnader

2019 Budget

netto 2019

Nämnd 0 966 966

Kansli 0 0 0

Samhällsbyggnadsverksa

mhet -12 000 20 177 8 177

Miljö- o hälsoskydd -4 600 14 727 10 127

Summa -16 600 35 870 19 270

*Samhällsbyggnadsverksamheten ersätter tidigare Bygglov i samband med omorganisation 2019.

3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Under verksamhetsåret genomfördes den omorganisation som tidigare beslutats vilken bland annat berörde miljö- och byggnadskontoret. Därför har verksamheterna mät- och kartenheten och energi- och klimatrådgivningen flyttats till andra nämnder. Kontorets tidigare kansli läggs ner.

Inför budget 2019 har bygglovsenheten och avdelningen för miljö och hälsoskydd inte några större avvikelser i sin verksamhet vilket inte föranleder några större förändringar i sin fördelning av budget.

Nämndens ram ökar med 200 tkr på grund av ökade arvoden.

3.3 Riktade budgetmedel

Budgetramen har minskat med totalt 4,2 miljoner kronor. Ansvaret för GIS-systemet och administrativa resurser (2,6 mkr) flyttas till kommunstyrelsen. Mät-och kart verksamheten (2,3 mkr) flyttas till samhällsbyggnadsnämnden. Förutom den generella pris- och

lönekompensationen (0,5 mkr) ökas ramen med ett anslag till nämnd (0,2 mkr).

(8)

3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget 2000

Totala investeringar om ca 550 tkr. De investeringar som planeras under året är:

 Mätinstrument för avdelningen för miljö- och hälsoskydds verksamhet och uppgår till ca 100 tkr.

 Systeminköp Miljöbarometern 250 tkr (inköps gemensamt med klimatnämnden)

 Systeminköp särskild kartkoppling/GIS 200 tkr

(9)

4 Nulägesanalys

Ny tjänstemannaorganisation

I samband med översynen av kommunens tjänstemannaorganisation fattades beslut om att bilda en samhällsbyggnadsavdelning och en avdelning för miljö-och hälsoskydd.

Samhällsbyggnadsavdelningen utgör en sammanslagning av bygglovsenheten, mät- och kartenheten, stadsbyggnadskontoret och delar av trafik- och fastighetskontoret.

Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd. Bygglovsenheten och Avdelningen för miljö och hälsoskydd ansvarar för att ta fram underlag till miljö-och byggnadsnämnden. Syftet med organisationsförändringen är att skapa en mer sammanhållen kommun där

samhällsbyggnadsprocessen ses över och effektiviseras. Arbetet med gemensamma beröringspunkter har startat och kommer att vara ett fokusområde under 2019 och framåt.

Personal

Arbetsbelastningen är fortsatt hög bl. a. med anledning av Sollentunas snabba tillväxt. Den sedan något år tydligt förstärkta konkurrensen om personal i länet har inneburit högre personalomsättning därför har löneläget behövt höjas betydligt för vissa av yrkesgrupperna.

Personalsituationen har under senare tid stabiliserat sig och bedöms bero på höjda lönelägen och att personalantalet har utökats samt att arbetskulturen är god. Det är dock fortfarande en

utmaning att i en tid med osäkerheter i omvärlden tillsammans med organisatoriska förändringar bibehålla det tydliga utvecklingsarbetet tillsammans med de höga serviceambitioner som

verksamheten har. I en utveckling med organisatoriska förändringar är det av stor vikt att verksamheterna jobbar proaktivt med kulturförändringar, processkartläggningar och tydliga arbetssätt för att på så sätt åstadkomma bästa möjliga arbetssituation.

Sammanfattningsvis är verksamheternas utvecklingskurva uppåtgående, med kompetenta medarbetare, fler fungerande arbetsprocesser, relevant systemstöd, förbättrad kommunikation med allmänheten, gemensamt mål- och resultatfokus, samt bra samarbete med andra

förvaltningar och kommunala bolag.

IT/Digitalisering inom verksamheterna

Vissa delar av verksamheternas e-tjänster och digitalisering som genomförts tidigare har visat sig att till viss del effektivisera arbetssättet. Dock har det inte till fullo gett det utfall

avdelningen önskat. Arbetet med att kartlägga och utveckla förbättringsåtgärder för att öka tydligheten till de som kommer i kontakt med enheterna (via e-tjänst och övrigt

tillvägagångssätt) kommer att fortsätta framöver.

En del av det systemstöd som redan finns är en bra grund för fortsatt digitalisering genom till exempel utveckling av e-tjänster och applikationer liksom för effektiva digitala arbetssätt. Dock finns det ytterligare tilläggsmoduler som kan vara till stor nytta i det fortsatta utvecklingsarbetet gällande e-tjänster. Inför 2019 införs dessutom ett särskilt mål med en specifik indikator för digitaliseringsarbetet ”Ökad digital ärendehantering”. Arbetet innebär förändrade arbetssätt och förutsätter digitala kompetenser och medel för IT-utveckling. En förutsättning för att nå målet är att ha tillgång till särskild digitaliseringskompetens för kunna utveckla digitaliseringen inom tillsynen. Bland annat har miljö- och hälsoskyddsenheten under 2018 haft en tillfällig anställd med särskild digitaliseringskompetens för att fortsätta utveckla digitaliseringen och införa digitala tjänster inom miljö-och hälsoskyddsområdet, behovet finns även för kommande år.

Kvalitetssäkring

Det är viktigt att verksamheterna löpnade under året följer upp sin verksamhet för att

systematiskt kunna förbättra sin myndighetsservice. Inom miljö- och byggnadsnämnden görs detta med hjälp av en rad indikatorer. De indikatorer som visar en negativ trend eller utfall analyseras och lyfts upp till nämnd- och/eller verksamhetsmål. Miljö- och byggnadsnämnden har under de senaste åren koncentrerat sig på NKI-måttens olika serviceområden. Nedan presenteras nulägets och omvärldens påverkan på verksamheterna, därefter presenteras de senaste NKI-värdena.

(10)

Bygglovsenheten Behov av bostäder

Antalet bostäder förväntas avta men är fortfarande stort, framför allt små och billiga bostäder.

Ett flertal projekt pågår för att tillgodose detta behov, t ex Tentafabriken i Tureberg och Brf 2.0 i Väsjön. Det nya amorteringskravet som infördes i mars 2018 har dock resulterat i en tydlig försiktighet på bostadsmarknaden.

God service inom bygglovsenheten

Bygglovsverksamheten upplever nu en tydlig stagnation i byggnationen och i

bygglovsansökningar till följd av konjunkturförändringar. Signaler om minskad försäljning av nyproducerade bostadsrätter och en inbromsning i bygglovsärendena gör att Boverket i sin prognos för bostadsbyggande skrivs ner. I det längre perspektivet framgår det även i Boverkets rapport "Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025" att befolkningsökningen i riket kommer att avta från år 2018. Dock finns ändå ett uppdämt behov av bostäder i

stockholmsregionen men det finns fortfarande osäkerheter kring lönsamheten av nybyggnationer av bostäder beroende av hur konjunkturen utvecklas åren efter 2018.

Bland annat av dessa anledningar förväntas den tidigare höga byggnationen av antalet bostadsrätter minska mellan 25-30 procent för riket i år. I Stockholmsområdet förväntas bostadsbyggandet under 2018 minska med ca 25 procent i jämförelse med det starka byggåret 2017. Det osäkra marknadsläget gör att hushållen är mer försiktiga med att teckna sig för bostadsrätter med längre tillträden. De nya kreditregleringarna och att bankerna skärpt sina inkomstkrav vid bostadslån Miljö- och byggnadsnämnden, medför även att färre personer kan ta sig in på bostadsmarknaden eller byta bostad. Under år av ökad byggtakt har det lett till ett större utbud under 2018, det har fått som följd att bostadspriserna pressas vilket i sin tur leder till minskat byggande av bostadsrätter.

Länsstyrelsen anger i sin rapport ”Bostadsmarknaden i Stockholms län 2016" att länets

kommuner är på väg att nå det regionala målet om 16 000 nya bostäder årligen. Rapporten visar att Sollentuna kommun når sitt mål med god marginal. Eftersom Sollentuna kommun ligger i en för tillfället kraftigt expanderande region med nära läge till centrala Stockholm beräknar

kommunen att det finns underlag för att bygga fler hyresrätter. Därför har kommunen gett Sollentunahem i uppdrag att bygga 1 500 nya hyresrätter i Sollentuna fram till år 2024.

Effektivitet

Inflödet av totalt inkomna bygglovsärenden 2018 minskade 4 % i jämförelse med förra året.

Likt föregående år upplevde enheten under 2018 en relativt hög frekvens av mer komplicerade byggnationer.

I NKI-undersökningen gällande år 2017 har Effektivitet åter lägst resultat NKI 42 (46).

Resultaten visar att bygglovshanteringen även behöver förbättras, bland annat genom att minska handläggningstiden och den totala ärendetiden från inkommen handling till bygglovsbeslut (NKI-resultat för 2018 väntas inkomma våren 2019). Det område som återigen visar högst resultat är området Rättssäkerhet NKI 64 (66)

Det genomsnittliga nationella samlade NKI-resultatet för Bygglov är 63. För Sollentunas del har NKI minskat med fem enheter sedan 2016. Utfallet år 2017 är NKI 50 och kommunen hamnar på plats 134 av 146. Av de fem jämförelsekommunerna visar Täby samt Upplands Väsby ett lägre NKI än Sollentuna. Järfälla har högst NKI 69 och Täby har ökat mest sedan 2016, +9.

Vissa prioriteringar har även utförts under senare tid, bland annat kommer enklare lov som exempelvis lov för skyltar att prioriteras så att dessa ansökningar går snabbt att handlägga.

Ändringar i rutiner för arbetssätt som gör arbetet snabbare och effektivare har utförts och riktlinjer och förtydliganden för företagare har skapats. Ett exempel på det är det så kallade skyltprogrammet där lov inte alltid behöver sökas. Även en revidering av policyn för plank och murar har genomförts där man förtydligat riktlinjerna för uppsättning av murar, plank och staket. Utöver detta har enheten kategoriserat ärendena vilket syftar till att ärenden kommer till

(11)

specialisthandläggare för just det specifika ärendet och på så sätt kan handläggas och beslutas snabbare.

Den ökade exploateringen har under åren också visat exempel på att informationsflödet är viktigt för personer i omgivningen som kan påverkas av beslut. De senaste åren har inneburit flera lovprövningar och hantering av ansökningar som påverkar medborgarna, till exempel evakueringsskola i en park och bostäder för nyanlända. Den typen av ärenden anses av många som kontroversiella och innebär många gånger en väsentligt ökad handläggning och

administration för kontoret, exempelvis för hantering av överklagningar. Även byggnationer av flerbostadshus har väckt intresse, flera med negativa synpunkter och överklaganden.

Digitalisering

Det förbättringsarbete som enheten jobbar med kontinuerligt förväntas förtydliga informationen på hemsidan samt att förenkla möjligheten att söka lov via e-tjänster. Ytterligare åtgärder planeras genom att exempelvis digitalisera akter som fortfarande enbart finns i analog form.

Avdelningen för miljö- och hälsoskydd Planerade insatser 2019

Miljö- och byggnadsnämnden är den myndighet i kommunen som utövar lokal tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och

hälsoskyddsområdet. Avdelningens verksamhet redogörs för huvudsakligen i de lagstyrda behovs- oh resursutdelningarna samt årliga tillsyns och kontrollplaner. Av behovs- och

resursutredningen framgår att resurserna för att genomföra tillsynen inte är fullt tillräckliga. Det innebär att tillsynen på olika verksamheter inte hinner genomföras i enlighet med

behovsutredningen och att prioriteringar behöver göras. Konsekvensen blir att

tillsynsfrekvensen inte alltid följer riskbedömningen. Personalen har hög arbetsbelastning och flera komplicerade ärenden. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är fördelad inom i huvudsak tre områden; miljöskydd, hälsoskydd samt livsmedelskontroll.

Miljöskydd

Tillsyn av större verksamheter och de som betalar årlig tillsynsavgift får regelbunden tillsyn.

Under 2019 ges särskild prioritet till att effektivisera ärenden om förorenade områden. Det kommer in många sådana ärenden i samband med byggnation. Dessutom kräver länsstyrelsen in uppgifter om identifierade och potentiellt förorenade områden samt vilka åtgärder som har vidtagits. Det landsomfattande tillsynsprojektet ”Energi i tillsyn” som samordnas av Energimyndigheten och länsstyrelsen fortsätter. Sollentuna planerar att delta i Kemikalieinspektionens nationella tillsynsprojekt om biocidbehandlade varor.

Under 2018 inleddes ett omfattande tillsynsarbete av enskilda avloppsanläggningar. Dessa insatser är viktiga för att förbättra kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag. Det arbetet kommer därför att fortsätta under 2019.

Deltagande i kommunens samhällsplanering är strategiskt för miljö- och

hälsoskyddsverksamheten. Miljö- och byggnadsnämnden är lokal tillsynsmyndighet för att planer följer bestämmelser bl.a. miljökvalitetsnormer och bullerbestämmelser.

Hälsoskydd och tobakslagen

Sollentuna är en bullerutsatt kommun. Buller och åtgärdsprogrammet för buller är särskilt prioriterat. Att förbygga och minska bullerstörningar vid bostäder och skolor är en prioriterat.

Nämnden har därför satt ett mål som innebär att bullernivåerna ska minska på skolgårdar.

Verksamheten har regelbunden tillsynsdialog med Trafikverket om väg- och spåranläggningar.

Under 2019 fortsätter fastighetsägartillsynen. Tillsyn på skolor och förskolor genomförs

regelbundet i enlighet med behovsutredningen. Den första juli 2019 införs nya bestämmelser i tobakslagen som innebär att fler offentliga platser blir rökfria. Miljö-och

hälsoskyddsverksamheten förväntas därmed få ytterligare tillsynsområden. Tillsynen över rökfria miljöer i tobakslagen är inte debiterbar.

(12)

Livsmedelskontroll

Mål för livsmedelskontrollen sätts av Livsmedelsverket i en nationell kontrollplan. Dessa mål ska alla kommuner utgå ifrån vid sin planering. Att de som bor och vistas i Sollentuna kommun känner trygghet i att den mat som serveras följer gällande regler är viktigt. Miljö-och

byggnadsnämnden har infört ett nämndmål under det övergripande målet Trygghet och säkerhet genom livet ”Säkra livsmedel” som innebär "Antal inkomna anmälningar om livsmedelsburna sjukdomar ska minska".

Den första januari infördes strängare straffbestämmelser i livsmedelslagen. Den som bryter mot bestämmelserna kan dömas till böter och fängelse. Dessutom kan kontrollmyndigheten besluta om sanktionsavgifter. Särskilt bör uppmärksammas att offentliga verksamheter får höga sanktionsavgifter om de underlåter att registrera en livsmedelsverksamhet dvs. verksamheter som förskolor, skolor, vård m fl. behöver vara uppmärksamma på de nya bestämmelserna.

Med anledning av de statliga utredningarna som visar på brister i livsmedelskontrollen har kommunens revisorer reviderat livsmedelskontrollen i Sollentuna kommun. Revisionen visar att livsmedelskontrollen är ändamålsenlig men har några övriga rekommendationer till nämnden.

I och med att arbetet under organisationsförändringarna bidrog det med en viss

effektivitetsförlust uppstod en viss kontrollskuld som behöver hanteras under 2019. En extra resurs anställdes för att hantera skulden.

Effektivitet

Arbetet med att utveckla service och bemötande i myndighetsarbete fortsätter. Verksamheten har ett särskilt uttalat mål att ha god myndighetsservice och att ha ett NKI - mått på minst 75.

NKI-mätningen som genomförts gällande 2017 visar att miljö- och hälsoskyddsverksamheten har minskat något i sitt NKI-resultat. Området Miljö- och hälsoskydd når ett NKI på 58 (70).

Livsmedelskontrollen når ett resultat på NKI 72 (75) vilket ändå anses högt. Framförallt får serviceområdet bemötande höga värden där livsmedelskontrollen når upp till NKI 78 (80), vilket är mycket högt. Av de kommentarer som framkommit från respondenterna i NKI- undersökningen framkom främst förslag om att förbättra användarvänligheten och tydligheten på hemsidan inom båda verksamhetsområden, ännu ett område som visar förbättringspotential är effektiviteten, främst gällande miljö- och hälsoskydd.

För att förstå resultaten från NKI undersökningarna behöver djupare analyser genomföras.

Digitalisering

Inom EU och nationellt pågår ett arbete som handlar om ”digitalt först”. Kommunerna kommer sannolikt att behöva tillhandahålla olika former av miljöinformation som berör företag som har miljöfarlig verksamhet. Kommunerna får allt fler krav på sig att rapporter tillsynen digitalt till nationella myndigheter och EU. Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas tex. via webbtjänster och vem som är informationsägare.

Avdelningen deltar aktivt i ett länsövergripande samverkansprojekt som syftar till att utveckla miljökontorens digitala tjänster.

Fortsatt förbättringsarbete

Verksamheten genomför regelbundet processkartläggning över verksamheternas olika processer. Syftet är att genomlysa rutiner och hitta ”slöserier” till exempel väntan, överproduktion, omarbeta, överarbete och outnyttjad kreativitet för att öka effektiviteten.

Verksamheten har en utsedd verksamhetsutvecklare som leder förbättringsarbetet.

Webben en viktig kanal för att hålla god service. Därför behövs kontinuerligt satsningar på att hålla den uppdaterad och att den har en struktur för att underlätta att hitta den information som eftersökts. Ett uttalat mål för verksamheten är att ha en hemsida som ger företagare och

kommuninvånare den information som de efterfrågar. För företagare är Tillståndsguiden en bra ingång till stöd och service.

(13)

5 Systematiskt kvalitetsarbete

Införandet av förbättringsarbetet med lean-inspirerat arbetssätt är etablerat och fortsätter att bidra till verksamhetsutvecklingen. Satsningen innebär ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra information, handläggningstider, tillgänglighet, rättssäkerhet, kompetens och

bemötande. Handläggningsrutiner ses över och utvecklats kontinuerligt. Ansökningsblanketter uppdateraras löpande och kompletteras mot gällande lagstiftning.

Tidigare under året presenterades NKI-undersökningen vilken är en bedömning av verksamheternas kvalitet utifrån områdena: Tillgänglighet, Information, Bemötande, Kompetens, Rättssäkerhet och Effektivitet. Nedan presenteras en samlad redovisning av områdenas sammanlagda resultat. Tillsammans med omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom verksamhetsområdena vägs erfarenheterna in i kommande arbete med

verksamhetsplanering och budget.

Enligt årets resultat har verksamheternas resultat enligt NKI sjunkit. Anledningen till lägre resultat kan bero på en relativt låg svarsfrekvens samt trög rörlighet vad gäller förändringar i det interna förnyade arbetssättet vilket ska syfta till att styra fokus mot förbättringsarbete inom valda områden inom NKI. Även den genomförda omorganiseringen inom organisationen har påverkat den nuvarande effektiviteten eftersom viss oro har upplevts hos en del av

medarbetarna. Målet med förbättringsarbetet är att arbetet ska mynna ut i bättre kvalitet och effektivitet vilket ska ge effekt på NKI-värdena de kommande åren.

Därför arbetar verksamheterna vidare med effektivisering och förbättringar. Under året har miljö- och hälsoskyddsverksamheten genomgått utbildningar inom området Motiverande samtal. Utbildningen förväntas bland annat stärka den kommunikativa vid tillsynsbesök.

Under hösten har även en förbättring av miljösidorna på hemsidan skett. Arbetet kommer att fortsätta under 2019.

NKI redovisas på en skala 0 till 100, där 100 är högsta betyg

(14)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad

kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfyllts.

I Budget 2019 har fyra styrdokument prioriterats som stöd i detta arbete.

6.1 Invånare

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg miljö att bo, arbeta och studera i. Samtliga invånare i Sollentuna ska känna sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Det ska ske genom god, effektiv och systematisk samverkan dels mellan förvaltningar, dels mellan kommunen och externa parter såsom bland annat polisen, Sollentunahem och brandkåren Attunda. Som stöd i arbetet finns en beslutad trygghets- och säkerhetsstrategi.

Utifrån denna bas ska tre områden prioriteras för att förbättra tryggheten och säkerheten i Sollentuna:

1. Brottsförebyggande arbete 2. Social hållbarhet

3. Trygga utemiljöer Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Alla som bor i Sollentuna ska känna att de är en del av vår kommun och för att lyckas med integration bör nyinflyttade sollentunabor liksom de som bott här hela sitt liv vara öppna och nyfikna på varandra. I ett öppet och inkluderande samhälle finns trygghet och styrka. Integration är det som sker när människor, oavsett religion och kulturell bakgrund, möts och lär känna varandra. Som stöd i arbetet finns en beslutad integrationsplan.

Prioriterade områden är 1. Sysselsättning 2. Bostäder

3. Nyanlända barns och ungas skolgång

Kvalitetsindikator Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Antal praktik- eller subventionerade arbetsplatser för nyanlända 0 0 0 Motivering målvärde

Kommunens ledningsgrupp beslutade om en målsättning på 25 instegsjobb i kommunens verksamhet under 2018. Målet 2019 är att de som erbjudits extratjänst ska få fortsätta arbeta till och med att anställningen löper ut.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Rättssäker myndighetsutövning Beskrivning

Det är avgörande för verksamheter i ett myndighetsutövningsuppdrag att deras löpande verksamhet är rättssäker. Det finns olika sätt att mäta rättssäkerheten, det kan handla om hur

(15)

tydliga medarbetarna uppfattas inom lagar och regler, hur ställningstaganden och beslut motiveras, möjlighet att framföra klagomål och synpunkter.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel ärenden med en handläggningstid kortare än elva veckor

(bygglovsenheten) 96 % 97 % 97 % 98 %

Motivering målvärde

Med anledning av den nya plan- och bygglagen vilken skärper krav för handläggningstid bör målvärdet vara högre än utfallet av år 2018.

Inom ramen för verksamheternas förbättringsarbete kommer fler indikatorer att tas fram under året.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Effektiv verksamhet enligt miljöbalken

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

Antal tillsynsbesök 206 210 276

Antal besök avgörs bl.a. av antalet anläggningar vilket avdelningen inte råder över, därför finns inget målvärde.

Antal tillsynsbesök per handläggare 30,7 29,2 28,2

Indikatorerna är främst framtagna för att jämföra med andra kommuner och kan visa förändrad arbetsbelastning och effektivitet. Se bilaga 2 Nyckeltal jämförelse kommuner.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.5 Effektiv verksamhet enligt livsmedelslagstiftning

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019

Antal tillsynsbesök 509 573 521

Antal tillsynsbesök per handläggare 188,5 184,8 153,2

Antal besök avgörs bl.a. av antalet objekt vilket avdelningen inte råder över, därför finns inget målvärde. Indikatorerna är främst framtagna för att jämföra med andra kommuner och kan visa förändrad arbetsbelastning och effektivitet. Se bilaga 2 Nyckeltal jämförelse kommuner.

(16)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.6 Effektiv verksamhet gällande bygglovsbeslut Beskrivning

Effektivitet är ett av de serviceområdena som rankas som viktigast när det gäller

bygglovsprocessen, därför är det viktigt för verksamheten att minska sin handläggningstid genom att kartlägga och effektivisera sina processer. Effektivitet definieras av tid och rutiner för handläggningen samt förmåga att hålla överenskomna tidsramar.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Genomsnittlig handläggningstid i dagar 18 19 17 17

Värdet anses utifrån historiska värden vara stabilt. Under året kommer indikatorn bevakas och eventuellt revideras till ett lägre antal dagar kommande år på grund av effektivitetsförbättringar.

Total ärendetid (medel) - från inkommen handling till

bygglovsbeslut 114 103 118 70

Ärendetiden förväntas minska under året till skillnad från föregående år eftersom enheten effektiviserat sin handläggningsprocess.

Totalt antal bygglovsbeslut 1 438 1 606 1 548

Bygglovsbeslut avgörs bl.a. av antalet ansökningar som inkommer vilket enheten inte råder över, därför finns inget målvärde.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.7 God myndighetservice

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

NKI Total bedömning 67 60

Eftersom utfallet gällande år 2018 presenteras under våren 2019 beslutas målvärdena efter det.

NKI Bemötande – Bygglov 57 59

NKI Effektivitet – Bygglov 46 42

NKI Tillgänglighet – Bygglov 56 49

NKI Rättsäkerhet – Bygglov 66 64

NKI Kompetens – Bygglov 59 56

NKI Information – Bygglov 65 58

NKI Bemötande – Livsmedel 80 78

NKI Effektivitet – Livsmedel 75 78

NKI Tillgänglighet – Livsmedel 77 72

NKI Rättsäkerhet – Livsmedel 75 73

NKI Kompetens – Livsmedel 74 75

NKI Information – Livsmedel 74 70

NKI Bemötande – Miljö 72 64

NKI Effektivitet – Miljö 69 53

NKI Tillgänglighet – Miljö 71 64

NKI Rättsäkerhet – Miljö 72 69

(17)

Kvalitetsindikator Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

NKI Kompetens – Miljö 68 57

NKI Information – Miljö 68 58

Det som benämns som NKI är en total bedömning för genomsnittsvärdet inom områdena;

Bygglov, Miljö- och hälsoskydd och livsmedel.

Definitionerna av de olika serviceområdena:

 Information: muntlig och skriftlig information, samt information på webben

 Tillgänglighet: möjligheten att komma i kontakt, träffa rätt person samt tillgång till digitala tjänster

 Bemötande: attityd, engagemang, lyhördhet, sätt att kommunicera

 Kompetens: kunskap om ämnet, lagar och regler och företagens villkor samt förståelse för företagens problem samt förmåga att ge råd och vägledning

 Rättssäkerhet: tydligheten i lagar och regler, hur ställningstaganden/beslut motiveras, möjlighet att framföra klagomål och synpunkter

 Effektivitet: tid och rutiner för handläggningstiden samt förmåga att hålla överenskomna tidsramar

Kvalitetsfaktorer:

6.1.8 Hantering av ärenden

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Totalt antal inkomna ärenden Bygglovsenheten 1 284 1 606 1 545

Antal ärenden avgörs bl.a. av antalet ansökningar som inkommer vilket enheten inte råder över, därför finns inget målvärde.

Indikatorn visar eventuell arbetsbelastning för enheten. Indikatorn kommer senare att kompletteras och jämföras med antalet handläggare.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.9 Digital tillgänglighet Beskrivning

Den digitala tillgängligheten är viktig för organisationer och medborgare. Det är därför viktigt att mäta tydligheten på hemsidan (WSI redovisas mellan 0-100). Dessutom är det viktigt att organisationer och medborgare ges möjlighet att utföra sina ärenden digitalt. Det ger dessutom de kommunala verksamheterna stora effektivitetsvinster.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Web Service Index - kategori Information och service 52 52 51 55 Motivering målvärde

Efter uppdatering och tydliggörande av information på hemsidan förväntas målvärdet öka.

Andel ärenden som hanteras digitalt 25 %

Eftersom utfall ännu inte kunnat inhämtas från Avdelningen för miljö och hälsoskydd kan inte ett samlat målvärde för verksamheterna avgöras. Målvärdet beslutas under året.

(18)

Det utfall som presenteras i tabellen avser enbart bygglovsenheten, under året kommer även utfall gällande 2018 kunna tas fram för Avdelningen för miljö och hälsoskydd.

6.2 Samhälle och utveckling

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Sveriges bästa företagsklimat Beskrivning

Det ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Kommunen ska därför vara en aktiv part i att bidra till att skapa goda möjligheter för ett differentierat näringsliv. För att nå målsättningen om att ha Sveriges bästa företagsklimat är det av stor betydelse att det finns ett väl fungerande samarbete mellan Sollentuna kommun, näringsliv, myndigheter, universitet/högskolor och andra kommuner. Kommunen ska verka för att ha goda relationer och nätverk med näringslivet och för att företagare kan möta andra företagare, kommunen, myndigheter och utbildningsanordnare i organiserade former. Som stöd i detta arbete finns en beslutad näringslivsstrategi.

Utifrån denna bas ska fyra områden prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna:

1. Stadsutveckling 2. Infrastruktur

3. Samarbete mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4. Kommunikation, dialog, service och bemötande

(19)

7 Målstyrning

Övergripande mål:

7.1 Trygghet och välfärd genom livet

Nämndmål:

7.1.1 Ökad digital tillgänglighet Beskrivning

Syftet med satsningen är att underlätta för företag och privatpersoner i kontakt med myndigheten att hitta information, kontakta oss och göra det lätt att göra rätt inom myndighetsområdena bygglov och miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Den digitala tillgängligheten är viktig för organisationer och medborgare. Det är därför viktigt att mäta tydligheten på hemsidan (WSI redovisas mellan 0-100). Dessutom är det viktigt att

organisationer och medborgare ges möjlighet att utföra sina ärenden digitalt. Det ger dessutom de kommunala verksamheterna stora effektivitetsvinster.

Förväntat resultat

Förbättrad struktur av informationen, innehållet och visualisering av informationen, mäts genom Web Service Index (WSI) och hur stor andel av ärendena som inkommer digitalt.

Målet är flerårigt.

Indikatorer Utfall

2016 Utfall

2017 Utfall 2018

Målvär de 2019 Web Service Index, kategori Information och service 52 52 51 55 Motivering målvärde

Det påbörjade förvaltningsövergripande förbättringsarbetet väntas ge effekten av det angivna målvärdet.

Andel ärenden som hanteras digitalt Motivering målvärde

Målvärdet tas fram när samtliga historiska data presenteras.

Nämndmål:

7.1.2 Förbättrat stöd till verksamheter gällande säker hantering av livsmedel Beskrivning

Målet är nytt från år 2018 och syftar till att förebygga och förbättra livsmedelssäkerheten.

Utfallet år 2017 var inte känt vid författandet av 2018 års verksamhetsplan eftersom avstämning görs per kalenderår.

Förväntat resultat

Minimera matförgiftningsincidenter till minsta möjliga.

Målet är flerårigt.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Avvikelser på kontrollområde personlig hygien ska minska

Inget målvärde kan beslutas eftersom målet är nytt och inväntar historiska data.

(20)

Nämndmål:

7.1.3 Förbättrad service Beskrivning

Innebär ett fortsatt långsiktigt arbete med att förbättra NKI inom områdena Information, Tillgänglighet, Bemötande, Kompetens, Rättssäkerhet, och Effektivitet inom de aktuella tillsynsområdena. Slutmålet är att förbättra vår myndighetsservice.

De NKI-utfall som presenteras i kolumnen Utfall 2016 och 2017 baseras på undersökningen som gjordes i slutet av 2016 och 2017 men dessa presenteras med några månaders förskjutning vilket gör att resultatet offentliggörs på våren året efter, vilket är förklaringen till att kolumnen för utfall 2018 är tom. När resultaten har kommit beslutas även målvärdet. Nedan NKI-resultat är ett genomsnitt av Bygglov, Miljö- och hälsoskydd och Livsmedelskontroll utvalda områden.

Exempel: NKI-utfallet år 2016 var för bygglov 55, Miljö- och hälsoskydd 70, Livsmedelskontroll 75. Snittet för dessa tre blir då 66,6.

Verksamheterna har även egna målvärden och när resultaten blir offentliga reviderar

verksamheterna vilka NKI-kategorier som de ska satsa på för att på bästa sätt öka nämndens genomsnittliga NKI (i regel de områdena med lägst NKI). År 2018 prioriterades följande områden av verksamheterna:

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten: Effektivitet och Information Bygglovsverksamheten: Effektivitet, Information och Tillgänglighet Förväntat resultat

Förbättrad myndighetsservice.

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019

Nöjd-Kund-Index (NKI) 66,6 60

Målvärdet avgörs genom ett genomsnitt av nämndens olika verksamheter.

Andel anmälningsärenden gällande förorenad mark som

handläggs inom 4 veckor. 90 %

Vi saknar historiska data för att kunna ge ett bra utgångsvärde men ett tänkbart utgångsvärde kan vara det som gäller idag, nämligen att verksamheten/åtgärden får påbörjas tidigast efter 6 veckor (gäller komplett anmälan). Vår ambition blir således att försöka minska handläggningstiden med två veckor.

Övergripande mål:

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Nämndmål:

7.2.1 Minskade bullerstörningar Beskrivning

Insatserna syftar att stävja buller inom skolor och har en tidshorisont fram till år 2023. På grund av att målet och indikatorn är nytt samt dess karaktär presenteras ingen fullständig historik eller målvärde.

Förväntat resultat Målet är flerårigt.

Vid årsskiftet 2018/2019 var utfallet att 22 skolgårdar av 30 överskred 55 dBA.

Målvärdet är 0 för år 2023. Inget målvärde beslutas för åren innan.

(21)

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvär de 2019 Andel skolor som ej uppfyller kravet på 55 decibel på sina

skolgårdar - 22

Målvärdet faller inom de mål kommunen kräver.

(22)

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

Enligt kommunallagen ska nämnderna, var och en inom sitt område, ”se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheterna bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt”.

Kontrollerna ska bidra till att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som de ska säkerställa att arbetet fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Varje år fastställer nämnden en plan för

internkontroll i enlighet med reglerna för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Nedan följer en redovisning av nämndens planerade internkontroll 2019.

Eftersom nämnden hanterar myndighetsåtgärder är det av stor vikt att förtroendeskada, jäv, muta eller hot inte förekommer. Under året kontrolleras riskmomentet "Rubbad opartiskhet".

8.1 Utbetalda arvoden

Beskrivning av risk Felaktigt utbetalda arvoden.

Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar

(funktion)?

Stickprovskontroll Jämförande mellan protokoll och

utbetalningsinformation. Sker löpande under året.

Chefer

8.2 Rubbad opartiskhet

Beskrivning av risk

I en myndighetsutövande roll kan risker uppkomma i form av jäv, mutor, hot och bestickning.

Kontroll/åtgärd Hur och när? Ansvar

(funktion)?

Utbildnings- och informationsinsatser

Analys och diskussion inom respektive förvaltning. Information och föreläsning gällande lagar och regler samt följder som kan uppkomma vid åsidosättande av lagen.

Förvaltningen utvecklar övriga tillvägagångssätt.

Chefer