Bilaga 9. Naturinventering Edsberg Eklövet 3 granskning

(1)

i Edsberg (Sollentuna kommun) inför bebyggelse, 2018

(2)

Rapporten bör citeras såhär: Lindén, A-S. (2018). NVI Edsberg, Sollentuna kommun inför bebyggelse, 2018.

Calluna AB.

Foton i rapporten: © Calluna AB där inget annat anges

Omslag: bilden föreställer tallticka, blåsippor och död ved vid lodytor

OM UPPDRAGET:

Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 556575-0675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se

Telefon (växel): +46 13-12 25 75

På uppdrag av: Sollentuna kommun (Adress: Turebergs torg 1, 191 86 Sollentuna) Beställarens kontaktperson: Charlotta Ekbom

Projektledare: Mova Hebert (Calluna AB)

Rapportförfattare: Ann-Sofie Lindén (Calluna AB) Inventering: Ann-Sofie Lindén (Calluna AB)

GIS och kartproduktion: Ann-Sofie Lindén (Calluna AB)

Kvalitetssäkring: Petter Andersson (Calluna AB), Mova Hebert (Calluna AB) Intern projektkod: MHT0155

(3)

3

Innehåll

1 Sammanfattning 4

2 ^Inledning ⁵

2.1 Vad är en naturvärdesinventering? ... 5

2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte ... 5

3 Metod och genomförande av NVI 7 3.1 Metodbeskrivning ... 7

3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet ... 7

3.3 Informationskällor och referenslitteratur ... 7

3.4 GIS och fältdatafångst ... 9

4 ^Resultat ¹⁰ 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet ... 10

4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området ... 10

4.3 Naturvärdesinventeringens resultat ... 10

5 Slutsatser 18 5.1 Rekommendationer ... 18

5.2 Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar ... 19

6 Referenser 20

Bilaga 1 – Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 21

Bilaga 2 – Objektförteckning NVI 24

Bilaga 3 – Naturvårdsarter 27

Bilaga 4 – Naturvärdesträd 31

(4)

1 Sammanfattning

I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering av ett mindre skogsområde i Edsberg, Sollentuna kommun. Bakgrunden till inventeringen är planläggning inför eventuell bebyggelse.

Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar men med avvikelse att fältbesöket ägde rum i december, utanför tiden för fältbesök enligt Standarden. Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel, samt med tilläggen naturvärdesklass 4, visst naturvärde samt värdeelement. Fältinventering utfördes den 4 december 2018.

Naturen i inventeringsområdet består i huvudsak av ett skogsområde med gamla och grova tallar och granar i en blockrik sluttning i sydostläge. Längre norrut i området övergår skogen till en glesare blandskog med mycket lövföryngringar samt några grova aspar och tallar.

Vid inventeringen avgränsades totalt 4 naturvärdesobjekt, varav 1 med högt naturvärde (naturvärdesklass 2), 2 med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) samt ett

landskapsobjekt.

Totalt registrerades 53 värdeelement under inventeringen, där de allra flesta utgjordes av gamla och/eller grova naturvärdesträd.

Vid Callunas inventering noterades 4 naturvårdsarter. Vid utsök från Analysportalen tillkom ytterligare 12 naturvårdsarter i och runt omkring området. Det ger sammanlagt 16

naturvårdsarter.

De högsta naturvärdena utgörs av en gammal barrblandskog med grova och gamla träd av främst tall och gran men även asp, ek och björk. Skogen står i en blockrik sluttning mot öster och gränsar till lodytor i berget på västra sidan. I området har flera naturvårdsarter påträffats.

Calluna rekommenderar att lämna objekt 3 (naturvärdesklass 2, högt naturvärde) samt

naturvärdesträden i övriga delar av inventeringsområdet orörda med en buffertzon på minst två meter kring trädkronorna.

(5)

5

2 Inledning

2.1 Vad är en naturvärdesinventering?

Syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, en artlista med naturvårdsarter och en övergripande rapport.

En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.ex.

friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster), konsekvensbedömning med mera, men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVI-resultatet.

Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller analys av risk för att förbud enligt

artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar.

2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte

Naturmiljökonsultföretaget Calluna AB har av Sollentuna kommun fått i uppdrag att göra en naturvärdesinventering (NVI) av ett naturområde i Edsberg.

Inventeringsområdet ligger i Sollentuna kommun och utgörs av en blandskog i blockrik sluttning åt öster med Lodvägen ovanför skogsområdet i väster, Flintlåsvägen i norr och Ribbings väg i öster nedanför skogen.

Området ingår i en planerad ny detaljplan för bebyggelse och ingår i kommunens mål att bygga 300 – 500 bostäder per år i en tioårsperiod för att möta den stora efterfrågan då Sollentuna kommun växer i snabbare takt än förväntat.

Skogen används idag för bl.a. rekreation och där fanns flera stigar samt ett par anlagda

gångvägar. Kommunen vill möjliggöra för att fler bostäder byggs eftersom Sollentuna befinner sig i en expansiv tillväxtfas. Resultaten från denna naturvärdesinventering av området ska utgöra underlag för en detaljplan för bostadsbyggnation.

(6)

Figur Kartan visar inventeringsområdets avgränsning och hur det ligger i förhållande till omgivningen.

(7)

7

3 Metod och genomförande av NVI

3.1 Metodbeskrivning Naturvärdesinventering

Inventeringen har ej utförts helt enligt SIS standard SS 199000:2014 ”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning”.

Detta eftersom fältbesöket ägde rum utanför fältsäsong enligt SIS Standard. I övrigt finns ingen avvikelse från metoden. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden (kan köpas av SIS förlag) och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1.

I detta uppdrag har inventeringen utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Inventeringen har utförts med de tillägg enligt standarden som redovisas i tabell 1 nedan.

Inventeringsområdet har avgränsats av beställaren till ett område som omfattar cirka 1,9 hektar (se figur 1). Även det omkringliggande landskapet har dock studerats genom tillgängliga

informationskällor.

Benämningar av arter följer Dyntaxa (Dyntaxa, 2016) så långt det är möjligt. De egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna redovisas och motiveras i bilaga 3.

Tabell 1. De definierade tillägg som har markerats med X är de som har beställts och utförts i detta uppdrag.

Metod och genomförande för beställda tillägg beskrivs separat.

Best. Möjliga tillägg till NVI Best. Möjliga tillägg till NVI

Naturvärdesklass 4 Kartering av Natura 2000-naturtyp

Generellt biotopskydd Detaljerad redovisning av artförekomst

Värdeelement Fördjupad artinventering

Tillägg: Naturvärdesklass 4

Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet.

Tillägg: Värdeelement

Uppdraget omfattar hela inventeringsområdet. Den övervägande delen av de värdeelement som avgränsades utgörs av gamla och/eller grova naturvärdesträd av främst tall, gran och asp.

3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet

Arbete med flygbildstolkning, och analys av GIS-underlag och artutdrag utfördes av GIS-

analytiker Elsa Nordén från Calluna AB. Fältinventering och naturvärdesbedömning utfördes av biolog Ann-Sofie Lindén från Calluna AB.

Inventeringen utfördes den 4 december 2018. Inventering enligt tillägget naturvärdesklass 4, visst naturvärde samt värdeelement utfördes samtidigt som övriga inventeringar.

3.3 Informationskällor och referenslitteratur

Vid naturvärdesinventeringen har ett stort antal informationskällor genomsökts efter

information om tidigare kända naturvärden i området eller områden som är skyddade enligt 7

(8)

kap miljöbalken. De källor som anges i tabell 2 innehåll information som har använts som underlag vid bedömningar och avgränsningar.

Calluna har begärt och erhållit utdrag av skyddsklassade observationer¹ från ArtDatabanken.

Information om artfynd och produktion av kartor med fynduppgifter följer ArtDatabankens regler för sekretess och rumslig diffusering.

Som stöd vid naturvärdesbedömning har SIS-standarden använts, samt den referenslitteratur som hänvisas till i rapportens text och i avsnittet Referenser.

Såvitt Calluna vet har inga utförliga artinventeringar eller naturvärdesinventeringar gjorts tidigare inom inventeringsområdet.

Tabell 2. Informationskällor med relevans som kunskapsunderlag för NVI som eftersökts i NVI:n.

1 Skyddsklassade observationer innebär att fynduppgifter för specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad antingen för att skydda dem mot olika hot, eller för att uppgiftslämnaren begärt att observationen ska döljas.

Fynduppgifter för skyddsklassade observationer visas inte öppet för allmänheten.

2 Naturvårdsart är ett begrepp inom NVI-standarden. Med naturvårdsart avses en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald.

Beskrivning Källa Utfall av

informationssök Naturvårdsarter² – utdrag från databaserna Artportalen och

Analysportalen, med artförekomster av naturvårdsarter som har rapporterats in till systemet

ArtDatabanken Utdrag gjordes den 3 december.

Utsökningsområdet omfattade

inventeringsområdet med en radie på 500 meter.

Observationer finns inom 500 meter från området Skyddsklassade observationer – skyddsklassningen berör

främst vissa rovfåglar, orkidéer och fynd som rapportören önskar ska vara dolda och utdrag inhämtas direkt från ArtDatabanken

ArtDatabanken Sökning gjordes den 13 december 2018

Inga observationer finns Naturvårdsavtal – tidsbestämt skyddade områden som t.ex.

är beroende av skötsel för att bevara naturvärden eller där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling utan skogsbruk, avtalstiden kan vara 1–50 år

GIS-skikt,

Skogsstyrelsen Sökning gjordes den 13 december 2018

Inget naturvårdsavtal finns

Nyckelbiotoper och naturvärden – naturvärden

inventerade av Skogsstyrelsen på småskogsbrukets mark samt från skogsbolags och större markägares egna inventeringar

GIS-skikt, Skogsstyrelsen

Sökning gjordes den 13 december 2018

Inga registrerade värden finns

Sumpskogar – skogsklädd våtmark, inventerade av

Skogsstyrelsen GIS-skikt,

Skogsstyrelsen Sökning gjordes den 13 december 2018 Inga sumpskogar finns Jordbruksblock – med uppgifter om betesmark och åker,

innehåller information om jordbruksmark i Sverige som en lantbrukare har sökt stöd för någon gång

GIS-skikt, Jordbruksverket

Inga jordbruksblock finns Natura 2000-områden enligt 7 kap 27 § miljöbalken–

naturtypskarta med kartering av Natura 2000-naturtyper, för

GIS-skikt,

Naturvårdsverket Sökning gjordes den 13 december 2018

(9)

9

3.4 GIS och fältdatafångst

Fältdatafångsten har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en smartphone.

Lägesnoggrannheten för denna enhet är 5 – 10 meter.

Den geodatabas som Calluna använder i Collector har de attribut som specificeras i SIS standard 199000.

GIS-skikt med naturvärdesobjekt, landskapsobjekt, biotopskyddsobjekt, värdeelement,

artregistreringar och Natura 2000-naturtyper från inventeringen har upprättats. Till GIS-skikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Dessa har levererats till beställaren.

de naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv,

bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper Inga Natura 2000- områden finns Naturreservat, nationalparker, kulturreservat,

naturminnen, naturvårdsområden, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden, skyddade älvar och

nationalstadsparker – skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken

GIS-skikt,

Naturvårdsverket Sökning gjordes den 13 december 2018

Inga registrerade värden Strandskydd – enligt 7 kap. 14§ miljöbalken.

Strandskyddsområde omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta om utvidgat strandskydd 300 m.

Länsstyrelsens

register Sökning gjordes den 13 december 2018

Inget strandskydd finns Ängs- och betesmarker – TUVA med svenska ängs- och

betesmarksinventeringen, innehållande både ängs- och betesmarksobjekt och naturtypsytor

GIS-skikt, Jordbruksverket

Sökning gjordes den 13 december 2018 Inga ängs- och betesmarker finns Värdefulla vatten – en sammanställning av Sveriges mest

värdefulla sötvattensmiljöer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

GIS-skikt, Havs- och vatten- myndigheten

Sökning gjordes den 13 december 2018 Inga värdefulla vatten finns

RAMSAR-områden –område med internationellt värdefulla våtmarker skyddade av Ramsarkonventionen

GIS-skikt, Naturvårdsverket

Inga RAMSAR-områden finns

Forn- och kulturlämningar – Skog & Historia, innehållande information om forn- och kulturlämningar i skogsmark, exempelvis stenrösen och kolbottnar

GIS-skikt,

Skogsstyrelsen Sökning gjordes den 13 december 2018 Inga forn- och kulturlämningar finns Skyddsvärda träd – Trädportalen ArtDatabanken Sökning gjordes den 13

december 2018 Inga skyddsvärda träd finns

(10)

4 Resultat

4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet

Området utgörs av en skogsmark med gammal barrblandskog i södra delen och mer

lövinblandning av asp och ek i norra delen. Det finns många grova och/eller gamla träd i hela området och stora delar av skogen sluttar åt sydost med blockrika branter och lodytor i berget.

Längst upp i norr finns ett mer öppet område med en stor ek, två bänkar och en gångväg mellan Ribbings väg i öst och Lodvägen i väst. Det går även en belyst gångväg mellan Lodvägen och bostäderna på Skyttevägen i söder.

4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området

Inom inventeringsområdet finns ingen skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken. Det närmsta naturreservatet är Rösjöskogen som ligger 850 meter öster om inventeringsområdet (se figur 2 nedan).

Figur 2. Kartan visar närmsta naturreservat Rösjöskogen (grönt område till höger på kartan) och vart det ligger i förhållande till inventeringsområdet.

4.3 Naturvärdesinventeringens resultat

Vid inventeringen avgränsades totalt 4 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt:

• 0 objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde

• 1 objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde

• 2 objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde

• 0 objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde

• 1 landskapsobjekt

(11)

11

Miljöerna utanför de klassade områdena är s.k. övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde samt även kan omfatta områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men är mindre än minsta karteringsenhet inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad.

4 olika naturvårdsarter har hittats i inventeringsområdet och ytterligare 12 naturvårdsarter i nära anslutning till området.

Vid inventeringen identifierades även 53 värdeelement varav 51 var naturvärdesträd.

4.3.1. Naturvärdesobjekt

Naturvärdesobjekten visas i kartan i figur 3. I bilaga 2 finns objektbeskrivningar för de

naturvärdesklassade områdena. I objektkatalogen framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder till objekten.

De identifierade naturvärdesobjekten i området karaktäriseras av en barrblandskog i södra delen av området med många grova och/eller gamla träd av främst tall och gran samt flera naturvårdsarter. I nordvästra delen finns ett mindre område med övervuxen hällmark med senvuxna tallar och lodytor i berget österut i gräns mot övriga objekt. I norra delen av

inventeringsområdet är lövinblandningen större men även här finns några grova tallar och även aspar avgränsade som naturvärdesträd.

Karaktären hos de områden som bedömts ha lågt naturvärde kan beskrivas som en öppen gräsmatta utan särskilt mycket övrig vegetation.

(12)

Figur 3. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där naturvärdesobjekten och naturvärdesklass framgår.

(13)

13

4.3.2. Landskapsobjekt

I inventeringsområdet avgränsades 1 landskapsobjekt, det vill säga där landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående

naturvärdesobjektens betydelse (se tabell 3).

Det identifierade landskapsobjektet har ekologisk funktion för bl.a. spillkråka, gröngöling, talltita och tofsmes samt grön aspvedbock och gulröd blankbock.

Tabell 3. Beskrivning av de identifierade landskapsobjekten.

*Ikryssad ruta i kolumnen U betyder att landskapsobjektet sträcker sig utanför inventeringsområdets gränser.

ID U* Objektets huvuddrag Objektets naturvärden (biotop & arter) och ekologiska funktion 1 Landskapsobjekt av

barrskog med värden för ffa spillkråka (NT) men även gröngöling (NT), talltita, tofsmes, grön aspvedbock (NT) och gulröd blankbock.

Landskapsobjektet utgörs av ett sammanhängande

barrskogsområde som ligger i en båge väster, norr och öster om inventeringsområdet och fortsätter vidare in i naturreservatet Rösjöskogen i öster. I skogen finns många gamla träd av bl.a. tall, gran och asp. Spillkråkan (NT) föredrar gammal, högstammig, talldominerad skog i bergig terräng ochbehöver stora revir. Det stora skogsområdet gynnar även andra skogsfågelarter som gröngöling (NT), talltita och tofsmes. De grova asparna i området utgör en viktig biotop för bl.a. grön aspvedbock (NT) och gulröd blankbock. Båda arterna har noterats vid inventeringar i västra delen av

landskapsobjektet men utanför inventeringsområdet.

(14)

Figur 4. Kartan visar inventeringsområdet med avgränsade landskapsobjekt från Callunas naturvärdesinventering.

(15)

15

4.3.3. Arter Naturvårdsarter

Vid Callunas inventering noterades 4 relevanta naturvårdsarter och i utsök från ArtDatabankens databaser återfinns ytterligare 12 relevanta naturvårdsarter (se bilaga 3). Dessa 12 arter är främst fåglar som registrerats utanför inventeringsområdet men som bedöms utnyttja även det skogsparti som inventerats. Spillkråkan (NT) till exempel, som rör sig över stora ytor, har rapporterats utanför avgränsningen men eftersom miljön inom inventeringsområdet är lämplig för den bedöms den kunna nyttja även det skogspartiet. Förutom fåglar nämns även några arter av skalbaggar i artlistan. En av dem är grön aspvedbock (NT) och även den är registrerad utanför inventeringsområdet. Det finns sammanhängande korridorer av skog mellan fyndplatsen och inventeringsområdet och det finns flertalet gamla, grova aspar i flera av de objekt som avgränsats. Därför bedöms arten troligtvis kunna påträffas även inom

inventeringsområdet. Sammanlagt ger detta 16 naturvårdsarter i och omkring området.

Bland naturvårdsarterna som påträffats inom området vid Callunas inventering kan särskilt nämnas granbarkgnagare som är en skoglig signalart och den rödlistade signalarten tallticka (NT) som visar på skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter.

Naturvårdsarter redovisas mer utförligt i en artlista i bilaga 3 och där finns även motiveringar till varför de utpekas som naturvårdsarter samt i de flesta fall en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi.

Av naturvårdsarterna var följande rödlistade; gröngöling, spillkråka, stare, grön aspvedbock och tallticka.

Skyddade arter

Inom området har hittats arter som är upptagna som skyddsvärda på ett sådant sätt att vissa verksamheter inom området kan vara förbjudna enligt 8 kapitlet, 1 § i miljöbalken. Vilka verksamheter som är förbjudna och vilka arter som omfattas preciseras i

Artskyddsförordningen (2007:845), 4 § och i bilaga 1 till den förordningen. Förbuden gäller vissa vilda arter av djur som markerats med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen samt alla vilda fåglar och alla levnadsstadier hos alla dessa djur. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter men även om alla fågelarter i princip omfattas bör enligt Naturvårdsverkets riktlinjer arter inom tre kategorier prioriteras i skyddsarbetet:

i) Arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, ii) Rödlistade arter

iii) Sådana arter som uppvisar en negativ trend. ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket preciserat detta begrepp som att gälla de arter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden 1975–2005 enligt uppgifter om populationerna från Svensk häckfågeltaxering.

Det har i inventeringen noterats följande fågelarter som uppfyller något av ovanstående tre kriterier; domherre, gröngöling, rödstjärt, spillkråka, stare och talltita.

Arter i andra artgrupper än fåglar som är upptagna i artskyddsförordningen som skyddsvärda på ett sådant sätt att vissa verksamheter inom området kan vara förbjudna enligt 8 kapitlet, 1 § i miljöbalken: blåsippa och liljekonvalj.

(16)

4.3.4. Värdeelement

I inventeringsområdet registrerades 53 värdeelement, det vill säga element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde (se karta i figur 5, tabell 4 och bilaga 4).

Värdeelementen utgörs främst av naturvärdesträd (figur 5 och bilaga 4). I kartan finns en ek med som ej avgränsats som naturvärdesträd men som ändå är med i kartan eftersom den omnämns i rapporten.

. Tabell 4. Värdeelement (förutom naturvärdesträd) i inventeringsområdet som registrerats vid Callunas naturvärdesinventering.

ID Typ av element Ev. kommentar

1 Blockigt parti Delvis mossklädda, delvis öppna hällar med block. Lövträd av björk, asp, lönn och ek samt nyponbuskar.

2 Blockröse

Vissa block mossklädda och de största är cirka 1x1 meter stora. Röset fortsätter även västerut utanför

inventeringsområdet.

(17)

17

Figur 5. Kartan visar inventeringsområdet med registrerade värdeelement, där alla utom två utgörs av naturvärdesträd, från Callunas naturvärdesinventering. Obj 52, en ek, är ej naturvärdesträd men omnämns i rapporten.

(18)

5 Slutsatser

Många fågelarter nämns i artlistan som påträffats vid utsök från Analysportalen. Dessa är noterade runt omkring själva inventeringsområdet men bedöms kunna utnyttja även det. Det finns flera mindre skogsområden i området och tillsammans utgör de ett viktigt habitat (se landskapsobjekt i tabell 3 och figur 4) för flera fågelarter som till exempel spillkråka, talltita och tofsmes. Då avstånden mellan dessa små skogsområden blir större blir förutsättningarna för dessa arter sämre.

Samma sak gäller ett par av skalbaggarna som står med i artlistan; grön aspvedbock och gulröd blankbock. De påträffades i utsök från artportalen en bit väster om inventeringsområdet men bedöms kunna förflytta sig genom korridorer av sammanhängande skog hela vägen till

inventeringsområdet. Att det inom inventeringsområdet finns flertalet gamla, grova aspar ökar chanserna för att arterna kan påträffas även där. På samma plats har många andra skalbaggar noterats på Artportalen och det har även gjorts skalbaggsinventeringar i närheten. Dessa står dock inte med i artlistorna för projektet.

Många av träden, särskilt bland tall och gran, är gamla och/eller grova med arter som tallticka och granbarkgnagare. Både granbarkgnagaren och talltickan är signalarter och talltickan är även rödlistad (NT) och visar på skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter.

Inventeringen ägde rum sent på året. Detta kan ha medfört att färre arter påträffats än om inventeringen skett under sommarhalvåret. Av de grova asparna i området att döma kan det finnas exempelvis grön aspvedbock inom inventeringsområdet, både i norra och södra delen.

Även flera av fåglarna som registrerats utanför inventeringsområdet bedöms kunna nyttja det.

Spillkråkan exempelvis rör sig över stora ytor. Den har påträffats utanför inventeringsområdet men bedöms nyttja även detta eftersom det hyser lämpliga miljöer för spillkråka med gamla och grova träd.

Tre naturvårdsarter har påträffats i objekt 3 (klass 2) varav alla tre är signalarter och talltickan även rödlistad (NT). Tillsammans med de naturvårdsarter (exempelvis spillkråka (NT) och grön aspvedbock (NT)) som registrerats utanför inventeringsområdet, och bedöms nyttja även detta, når de tillsammans upp till ett påtagligt artvärde. Ett påtagligt artvärde tillsammans med ett påtagligt biotopvärde ger klass 2, högt naturvärde för naturvärdesobjektet.

Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd för bedömningen enligt miljöbalken 3 kap 3§. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen.

5.1 Rekommendationer

Calluna rekommenderar att objekt 3 (naturvärdesklass 2, högt naturvärde) lämnas orört och att eventuell exploatering sker inom övriga delar av området. Ta då största möjliga hänsyn till naturvärdesträden i dessa delar (främst tall men även de grova asparna samt eken i norra delen). Naturvärdesträden behöver en skyddszon på minst två meter runt kronan.

(19)

19

5.2 Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar

Då inventeringen ägde rum sent på året kan ytterligare inventering vår/sommar 2019 av fåglar, insekter och kärlväxter bidra med fynd av röslistade arter och naturvårdsarter, i synnerhet i naturvärdesobjekt 3.

(20)

6 Referenser

Dyntaxa (2016). Svensk taxonomisk databas. [online] Tillgänglig: <www.dyntaxa.se>.

Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen del 1 – fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, utgåva 1

Nitare, J. (2010). Signalarter. Skogsstyrelsens förlag.

SIS (2014). SS 199000:2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utvecklad av SIS-kommitté Naturvärdesinventering.

SLU ArtDatabanken (2018). Nationell skyddsklassning av arter. [online] Skrivelse daterad 29 maj 2018.

Tillgänglig: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/

Sollentuna kommun (2018). Stadsplanering. [online] Tillgänglig: https://www.sollentuna.se/sv/trafik-- stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/

(21)

21

Bilaga 1 – Metodbeskrivning NVI (SIS standard)

Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS 199000:2014 ”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) –

genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning”³.

Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden,

naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter.

Bedömningsgrund biotop

Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En

helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt).

Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc.

Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område.

Bedömningsgrund arter

Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt).

Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald.

Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (ex. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde.

Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig.

Naturvärdesklasser

En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde. Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär.

Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser:

• högsta naturvärde naturvärdesklass 1 – störst positiv betydelse för biologisk mångfald

• högt naturvärde naturvärdesklass 2 – stor positiv betydelse för biologisk mångfald

3 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag.

(22)

• påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 – påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald

• visst naturvärde naturvärdesklass 4 – viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av

landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse.

Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur.

Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd

detaljeringsgrad (se nedan).

Nivå och detaljeringsgrad

En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår).

Vid NVI på förstudienivå identifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange ”potentiellt naturvärde”. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning.

Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med

naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå.

Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader.

Detaljeringsgrad Storlek på naturvärdesobjekt

Fält – översikt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en bredd på >2 meter.

Fält – medel En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en bredd på >0,5 meter.

Fält – detalj En yta av >10 m² alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en bredd på >0,5 meter.

Tillägg

NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet.

Naturvärdesklass 4

Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas.

Tillägget kan göras på både förstudie- och fältnivå.

(23)

23

Generellt biotopskydd

Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella

biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11§ och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek.

Värdeelement

Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält.

Kartering av Natura 2000-naturtyp

Tillägget Kartering av Natura 2000-naturtyp innebär att eventuella Natura 2000-naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas.

Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura 2000-naturtyper.

Tillägget ska göras i fält.

Detaljerad redovisning av artförekomst

Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på 10–25 meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält.

Fördjupad artinventering

Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras.

Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält.

Genomförande

Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt.

I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp.

Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen.

(24)

Bilaga 2 – Objektförteckning NVI

Naturvärdesobjekt 1

Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde

3 Påtagligt Skog och träd Blandskog 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde

Motivering naturvärdesklass Naturvårdsarter

Gamla grova träd och blockig terräng i sluttning Tallticka (NT), liljekonvalj

Beskrivning Natura 2000-naturtyp

Längst i norr liten parkmiljö med gamla grova lövträd av ek och asp samt några lönnar, tallar och en gran. Söderut blir det blockigare och mer skogskaraktär med stor inblandning av lövsly och mer blåbär på marken. Död ved saknas i stor utsträckning i norr. Mer död ved i södra delen. Väldigt blockigt i slänt ner mot vägen i öster. Gränsar mot lodytor från bergshällen i sydvästra delen av objektet. I fältskiktet växer främst gräs och blåbärsris.

-

Säker eller preliminär

bedömning Areal (ha)

Säker 0,54

Inventerare Ann-Sofie Lindén

Bild Övriga kommentarer

(25)

25

3 Påtagligt Skog och träd Blandskog 3 Påtagligt biotopvärde 2 Visst artvärde

Gamla tallar, enbuskar och block på övervuxna hällar med

lodytor mot övriga objekt Tallticka (NT)

Lodytor i berget åt öster. Uppe på hällen växer främst krokiga tallar, ek och lönn. Hällarna är helt övervuxna av mossor, gräs och stinknäva. Buskskiktet består av bland annat en och snöbär.

-

Säker 0,14

Snöbär är potentiellt invasiv och bör bekämpas.

(26)

2 Högt Skog och träd Barrblandskog 3 Påtagligt biotopvärde 3 Påtagligt artvärde

Gamla grova träd och flera naturvärdesarter. Blockrik sluttning

med lodytor och gott om död ved Tallticka (NT), blåsippa, granbarkgnagare

Barrblandskog med gamla och/eller grova tallar och granar med inslag av löv som asp, ek och lönn. Berghäll i nordväst med lodytor följt av en blockrik brant mot vägen i öster. Mestadels blåsippa, stensöta, örnbräken och gräs i fältskiktet. Gott om död ved i olika stadie och form.

-

Säker 0,70

(27)

27

Bilaga 3 – Naturvårdsarter

Samtliga naturvårdsarter som hittats i och omkring inventeringsområdet redovisas i tabell 1 nedan.

Tabell 1. De identifierade naturvårdsarterna i inventeringsområdet med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. Förklaringar till alla förkortningar i rubrikerna:

RL 15 = rödlistan från år 2015 FD = Fågelarter listade i bilaga 1-3 i EU:s fågeldirektiv RL 10 = rödlistan från år 2010 ASF = Skyddad art enligt Artskyddsförordningen.

ÅGP = åtgärdsprogram för hotade arter 50% = Negativ trend för fåglar, 50% minskning 1975-2005.

och naturtyper PFS = Prioriterade fågelarter Skogsvårdslagen

Tu = Tuva (ängs- och betesmarksinv.) Ca = Callunas naturvårdsart.

Si = signalarter Skogsstyrelsen Sk = Skyddsklass (fynduppgifter)

N2 = typiska arter Natura 2000 K = källa (C=Callunas fynd, A=Artportalen, Ö=Övriga fynd) AD = Arter listade i bilaga 2, 4, 5 i EU:s art- och

Habitatdirektiv

Art RL 15 RL 10 Å

G P

T u

S i

N 2

A D

F D

A S F

50

% P F S

C a

S

k Information K

Fåglar

Domherre Pyrrhula pyrrhula

x x

Förekommer i olika typer av barr- och blandskogar, förutsatt att det finns lövträd. Signalart främst för lövrika blandskogar eller barrskogar med lövinslag.

Den typen av skogar ofta med naturvärden.

A

Gröngöling Picus viridis

Nära hotad (NT)

x x

Gröngöling häckar ofta i

lövskog, och föredrar halvöppna mosaikartade landskap. Den är specialiserad på myror, och kräver därför en rik och varierad myrfauna, vilket gör att den gynnas av hävdade marker. Den bygger bo i grova eller senvuxna lövträd (oftast i asp) som tidigare är angripna av vedsvampar, eftersom veden då är lättare att bearbeta. Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i

Skogsvårdslagen.

A

Rödstjärt Phoenicuru s

phoenicurus

x ^A

Sidensvans Bombycilla garrulus

x

Förekommer i gammal skog med ett rikt fälstskikt av bärris i närheten av vatten. Den aktuella typen av skogsmark hyser vanligen en lång rad andra naturvårdsarter.

A

(28)

Art RL 15 RL 10 Å G P

T u S

i N

2 A

D F

D A S F

50

% P F S

C a

S

k Information K

Spillkråka Dryocopus martius

Nära hotad (NT)

x x

4

§ (B )

x

Skogsbevuxen myr (91D0) Taiga (9010) Arten finns upptagen i bilaga 1 till

fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant

unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses.

Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen.

A

Stare Sturnus vulgaris

Sårbar

(VU) x

Mellan 1975-1998 halverades det svenska beståndet.

Minskningen har sedan fortsatt successivt och under

femtonårsperioden före 2014 har ytterligare 40-50% av alla starar försvunnit. Staren häckar i anslutning till jordbrukslandskap, i tätorter eller andra öppna marker. Staren är under häckningstid helt beroende av öppna gräsmarker med

kortvuxet fältskikt. Den utnyttjar också gräsmattor, vägkanter, nysådda åkrar och liknande.

Boet läggs i befintliga håligheter, t.ex. ett gammalt bohål av större hackspett eller gröngöling, i holkar eller under tegelpannor.

Oftast häckar de i alléer, dungar eller skogsbryn.

A

Stenknäck Coccothrau stes coccothraus tes

x

Lövskogsfågel. Gynnas av god tillgång på stenfrukter, t.ex.

körsbär. Siglanartsvärdet är större ju längre norrut man kommer i Sverige.

A

Talltita Parus montanus

x x x

Prioriterad fågelart enligt bilaga 4 i Skogsvårdslagen. Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför

häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Förekommer främst i barrskog med inslag av murken ved, främst av lövträd, där bon hackas ut.

A

Tofsmes Parus cristatus

x x

Taiga (9010) Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Förekommer i fuktig barrskog med rik förekomst av

A

(29)

29

Art RL 15 RL 10

Å G P

T u S

i N

2 A

D F

D A S F

50

% P F S

C a

S

k Information K

död ved. Visar på god tillgång på död ved, bl.a. I olika typer av produktionsskog.

Törnsångar e

Sylvia communis

x

Förekommer i öppet landskap med rik högörtsvegetation. Den typen av buskmarker där arten främst påträffas är ofta artrika, bl.a. Med ett rikt insektsliv

A

Kärlväxter

Blåsippa Hepatica nobilis

x x

8

§, 9

§

Blåsippa är ganska vanlig i frodiga löv- och barrskogar.

Arten är kalkgynnad. Blåsippa är en skoglig signalart och fridlyst i större delen av Sverige. Nordlig ädellövskog (9020) Näringsrik granskog (9050) Ek-

avenbokskog av måratyp (9170) Uppspruckna kalkstenshällmark er (8240) Blåsippa (Hepatica nobilis) är fridlyst dels enligt 8 § i Hallands, Skåne, Stockholms och Västerbottens län, i Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Tanums och Uddevalla kommuner i Västra Götalands län samt på fastigheterna Håcksnäs 3:1 och Torpa 3:1 i Tranemo kommun i Västra Götalands län, dels enligt 9 § i hela landet.

C

Liljekonvalj Convallaria majalis

x 9

§

Näringsfattig ekskog (9190) Ek- avenbokskog av måratyp (9170) Liljekonvalj (Convallaria majalis) är fridlyst enligt 9 § på Öland i Kalmar län, Kronobergs,

Stockholms och Södermanlands län.

C

Snöbär Symphorica rpos albus

Snöbär är en invasiv trädgårdsart med negativ påverkan på biologisk mångfald och bör bekämpas.

C

Skalbaggar Granbarkgn agare Microbregm a

emarginata

x x

Granbarkgnagare är en skoglig signalart. Granbarkgnagaren lägger ägg i granens ytterbark och föredrar grövre granar för detta. Taiga (9010)

C

(30)

Art RL 15 RL 10 Å G P

T u S

i N

2 A

D F

D A S F

50

% P F S

C a

S

k Information K

Grön aspvedbock Saperda perforata

Nära hotad (NT)

Nära hotad

(NT)

x ^A

Gulröd blankbock Obrium cantharinu m

Nära hotad

(NT) ^A

Svampar

Tallticka Phellinus pini

Nära hotad (NT)

Nära hotad

(NT)

x x

Tallticka visar på skyddsvärda tallbestånd med höga

naturvärden. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter.

Åsbarrskog (9060) Taiga (9010) C

(31)

31

Bilaga 4 – Naturvärdesträd

ID TRÄDSLAG STAM-

DIAMETER STAM-

OMKRETS HÅLSTADIUM KOMMENTAR 1 Asp 59 186 1 Inga hål synliga

2 Asp 70 221

5 Ingångshål 30 cm eller större i

diameter Stor hålighet in till veden.

3 Tall 59 184 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar 4 Gran 62 196 1 Inga hål synliga

5 Tall 67 209 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar 6 Asp 64 200 1 Inga hål synliga

7 Tall 52 162 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar 8 Tall 54 170 1 Inga hål synliga Krokiga grenar

9 Tall 54 168 1 Inga hål synliga Krokiga grenar 10 Tall 50 157 1 Inga hål synliga Krokiga grenar 11 Tall 51 159 1 Inga hål synliga Krokiga grenar 12 Tall 42 133 1 Inga hål synliga Krokiga grenar

13 Tall 58 182 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar

14 Tall 54 169

2 Ingångshål mindre än 10 cm i

diameter Pansarbark och krokiga grenar.

Minst tre talltickor 15 Tall 46 146 1 Inga hål synliga Krokiga grenar 16 Tall 40 127 1 Inga hål synliga Krokiga grenar

17 Tall 45 142 1 Inga hål synliga Krokiga grenar varav några föda 18 Tall 46 143 1 Inga hål synliga Torrtopp och krokiga grenar

19 Tall 70 0 1 Inga hål synliga

Uppskattad diameter pga omgiven av stora block. Krokiga grenar och torrtopp

20 Tall 56 177 1 Inga hål synliga Krokiga grenar

21 Tall 60 189 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar varav några döda

22 Tall 55 172 1 Inga hål synliga Början till pansarbark 23 Tall 48 152 1 Inga hål synliga Torrtopp pga törskate

24 Asp 50 0 1 Inga hål synliga Uppskattad diameter pga stor rosbuske

25 Asp 47 147 1 Inga hål synliga 26 Vårtbjörk 48 150 1 Inga hål synliga

(32)

ID TRÄDSLAG STAM-

DIAMETER STAM-

OMKRETS HÅLSTADIUM KOMMENTAR

27 Tall 64 200 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga och döda grenar

Pansarbark, krokiga grenar och dubbelstam på ca 8m. Många döda grenar i nedre kronan 29 Asp 48 152 1 Inga hål synliga

30 Gran 56 176 1 Inga hål synliga Genomskinlig sav 31 Asp 54 168 1 Inga hål synliga

32 Tall 70 219 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar varav några döda

33 Tall 56 176 1 Inga hål synliga Pansarbark och krokiga grenar varav flera döda

34 Tall 44 138 1 Inga hål synliga Krokiga grenar och pansarbark 35 Tall 44 138 1 Inga hål synliga Väldigt krokiga grenar

36 Tall 44 138 1 Inga hål synliga Krokiga grenar och pansarbark 37 Tall 64 201 1 Inga hål synliga Pansarbark

38 Tall 54 171 1 Inga hål synliga Pansarbark 39 Tall 53 167 1 Inga hål synliga

Början till pansarbark. Krokiga grenar

Pansarbark och krokiga grenar.

Fågelbo i gren med en ekorre som inreder det med mossa

41 Gran 63 199 1 Inga hål synliga 42 Gran 57 180 1 Inga hål synliga

43 Tall 61 191 1 Inga hål synliga Pansarbark, krokiga grenar och insektsgnag

44 Gran 61 192 1 Inga hål synliga Lite genomskinlig kåda spritt på stammen

45 Gran 71 223 1 Inga hål synliga 46 Gran 53 167 1 Inga hål synliga

47 Gran 66 206 1 Inga hål synliga Veden synlig på del av stammen med mycket mulm

48 Död gran 53 167 1 Inga hål synliga

Dött träd med insektsgnag och små hackspår. Genomskinlig kåda och barken har lossnat på stora delar av stammen

49 Gran 61 193 1 Inga hål synliga Genomskinlig kåda spritt på stammen

50 Tall 52 163 1 Inga hål synliga Pansarbark med några döda grenar i kronan

51 Tall 62 195 1 Inga hål synliga Börjar få pansarbark. Står ganska solexponerat men skyms lite av sly

(33)

33 ID KRON-

FORM KRON-

DIAMETER VITALITET JÄTTETRÄD GROVT TRÄD

1 17 1 Friskt (> 50 % av kronan vital) 0 1

18 14 2 Klart försämrad (20-50% av kronan vital) 0 0

23 12 2 Klart försämrad (20-50% av kronan vital) 0 0

(34)

ID KRON-

FORM KRON-

DIAMETER VITALITET JÄTTETRÄD GROVT

TRÄD

48 10 4 Dött stående träd (inkl. högstubbar ≥ 2 m) 0 0

(35)

35

ID HÅLTRÄD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE RÖDLISTAD ART

1 0 0 1 0 0

2 1 1 1 0 0

3 0 0 0 0 0

4 0 0 1 0 0

5 0 0 1 0 0

6 0 0 1 0 0

7 0 0 1 0 0

8 0 0 1 0 0

9 0 0 1 0 0

10 0 0 1 0 0

11 0 0 1 0 0

12 0 0 0 0 0

13 0 0 0 0 0

14 1 0 1 0 1

15 0 0 0 0 1

16 0 0 1 0 0

17 0 0 1 0 0

18 0 0 1 0 0

19 0 0 0 0 0

20 0 0 1 0 0

21 0 0 1 0 0

22 0 0 1 0 0

23 0 0 1 0 0

24 0 0 0 0 0

25 0 0 1 0 0

26 0 0 1 0 0

(36)

ID HÅLTRÄD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE RÖDLISTAD ART

27 0 0 1 0 0

28 0 0 1 0 0

29 0 0 1 0 0

30 0 0 1 0 0

31 0 0 1 0 0

32 0 0 1 0 0

33 0 0 1 0 0

34 0 0 1 0 1

35 0 0 0 0 1

36 0 0 1 0 0

37 0 0 1 0 0

38 0 0 1 0 0

39 0 0 1 0 0

40 0 0 1 0 0

41 0 0 1 0 0

42 0 0 0 0 0

43 0 0 1 0 0

44 0 0 0 0 0

45 0 0 1 0 0

46 0 0 0 0 0

47 0 1 1 0 0

48 0 0 1 0 0

49 0 0 1 0 0

50 0 0 1 0 0

51 0 0 1 0 0