En skola med språket i centrum
Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning
Hällsboskolan – en skola med språket i centrum
A lla har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett funk- tionsförmåga. För att få det behövs kompetens inom skolan.
Hällsboskolan är en tioårig specialskola med förskoleklass som tar emot elever med grav språkstörning från hela landet.
Skolan finns i Stockholm och Umeå. På skolan arbetar vi med språk och kommunikation på olika sätt. Målet är att våra elever ska få förutsättningar att nå kunskapsmålen, vara del- aktiga och aktiva i olika sociala sammanhang och utvecklas som individer.
Undervisningen anpassar vi utifrån individuella behov.
Står du inför ditt första skolval? Kanske du är fundersam
över nuvarande skolform och har börjat tänka på specialskola
som ett alternativ för ditt barn? Då är du varmt välkommen
att kontakta oss.
Läroplan och kursplan i specialskolan
Specialskolan har en egen läroplan. I den regleras skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner med kunskapskrav. Specialskolans läroplan liknar i stort grundskolans.
För elever med grav språkstörning gäller samma kursplaner som i grund- skolan. Både i grundskola och i specialskola kan eleven ha rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner om de tillhör målgruppen.
Lärmiljö
Vi lägger stor vikt vid lärmiljön. Personalen på Hällsboskolan har särskild kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka barns och elevers delaktighet och ha respekt för individen. Det handlar också om social tillgänglighet så att det går att delta i alla aktiviteter.
Vi arbetar med hög personaltäthet och små undervisningsgrupper vilket gör att vi kan bemöta eleverna utifrån deras möjligheter och förutsättningar.
Det gäller förstås inte bara under lektionerna, utan också under rasterna, på fritids och i våra elevhem.
Språket i centrum
Språket står alltid i centrum på Hällsboskolan, oberoende om det är på lektionerna, i samtalet i matsalen eller under rasten, i boendet eller på fritids- hemmet. Vi har specialpedagog och logoped som arbetar elevnära och ibland med enskilda elever. Målet är att skapa goda förutsättningar för lärande och
att varje elev ska känna sig delaktig och få utveckla sin kommunikativa för- måga och sitt språk tillsammans med andra.
Hur språket används i olika vardagssituationer är en viktig del i arbetet med elevernas språkutveckling. Språkstimulans och kommunikationsträning finns med i olika sammanhang under hela skoldagen, på fritids och på boendet.
Lärarna och övrig personal stöttar elevernas kommunikation genom att
• använda visuellt stöd med hjälp av bilder och teckenkommunikation för att förstärka det talade språket, det vill säga alternativ och komplette- rande kommunikation (AKK)
• ge tydliga uppmärksamhetssignaler
• tala tydligt och anpassa talhastighet, ordval och begrepp
• begränsa ord och meningslängd
• presentera ett fåtal uppgifter samtidigt.
Skolnet ger insyn och delaktighet
Skolnet är skolornas utbildningsplattform. Elever och föräldrar kan genom Skolnet följa arbetet i skolan, kommunicera med skolan och ta del av vik- tig information. Skolnet är byggt som ett socialt nätverk på internet mellan elever, föräldrar och skolans personal. Alla kan både ge och ta emot informa- tion. Med Skolnet blir skolan mer flexibel. När en elev inte kan komma till skolan kommer den ändå att kunna delta i skolarbetet.
Resor till och från skolan
Hällsboskolan ansvarar för elevernas dagliga resor till och från skolan. De flesta yngre elever har skolskjuts mellan hemmet och skolan. Äldre elever åker i de flesta fall kommunalt.
Eleverna som bor på elevhem reser hem till sina familjer varje helg. De reser då med flyg, tåg, buss eller taxi, beroende på var de bor. Yngre elever och elever med behov av särskilt stöd har med sig personal från skolan när de reser. Skolan organiserar alla veckoslutsresor och alla resor i anslutning till skoldagens start och slut.
– Nu vet jag att jag kan lära mig att skriva bra. När jag
gick i min gamla skola trodde
jag aldrig det skulle gå.
Här är alla sociala tillsammans på ett trevligt sätt
Jesper Johansson är 17 år och går i tian på Hällsboskolan i Umeå. Nu är han på väg ut i livet med stora planer och en ny tro på sig själv.
Helst skulle han vilja bli socionom. Han vill hjäl- pa människor. Gärna familjer som kanske har dålig ekonomi eller där föräldrarna har problem.
– Jag hoppas jag kan bli det jag vill, säger han.
Jesper började på Hällsboskolan i åttan och då tänkte han att han skulle bli byggare. Fast egentligen var han inte alls intresserad av att jobba på bygge. Han var bara övertygad om att arbeta med händer var vad han kunde klara av.
Men kroppsarbete stämmer inte alls med Jespers intressen. Han gillar samhällskunskap och poli- tik. Han vill veta hur länder styrs, hur ekonomin fungerar och hur företag arbetar.
Jesper tar fram en bok som han läser, ”De 500”, en 400 sidor tjock roman om maktspel i USA:s affärsvärld. Den läser han med hjälp av ett program som han fått av skolan och som gör att han kan lyssna på texten samtidigt som han läser.
– Då hänger jag med mycket bättre och jag behöver inte läsa flera gånger för att förstå, säger han.
I Jespers klass går elva elever från årskurs åtta till tio och nästan alltid är det två lärare på lek- tionerna. Jesper och hans fyra kompisar som går i tian har anpassade scheman. Jesper ersätter till exempel en del idrott med svenska och han får extra skrivuppgifter.
– Annars är det precis som i vanlig klass, säger han. Fast man får mer hjälp och lärarna är bättre än i min gamla skola. De är tydliga, de förklarar så man förstår. Och så känner lärare och elever varandra väldigt bra. Här är alla sociala tillsammans på ett trevligt sätt.
När Jesper skulle bli bättre på att skriva fanns lärarna med hela tiden. De förklarade och upp- muntrade. Jesper övade och övade. Och själv- känslan växte.
– Jag började förstå och jag gjorde framsteg.
I min gamla skola låg jag alltid efter och det var
som en stress över mig hela tiden. Jag kom aldrig ikapp.
I den gamla skolan drog Jesper sig ofta undan på lektionerna. Han säger att han var besviken på sig själv för att han inte kunde läsa och skriva med samma flyt som klasskamraterna.
– Jag ville inte skriva inför andra för jag ville inte att de skulle kritisera mig. Så jag arbetade mycket hemma. Jag har fyra syskon och de har varit ett stort stöd för mig. Jag fick mer hjälp av dem än jag fick i skolan.
Ibland har han bara velat ge upp kampen med bokstäverna. Det skulle i alla fall aldrig gå att skriva bra.
– Jag känner inte alls så längre. Men jag trodde aldrig att jag skulle lära mig så mycket som jag kan nu. Det känns faktiskt väldigt bra, säger han.
– Det var lite pirrigt att börja här. Jag var rädd att ingen
skulle tycka om mig. Men jag
hade fel för jag har fått flera
jättebra kompisar.
Här är det lugnt och tyst, och Natalie får hjälp
Natalie Rosén är 12 år och sedan sjätte klass går hon på Hällsboskolan i Stockholm.
Hällsboskolan ligger centralt i Stockholm, nära Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand och bara några tunnelbanestationer från city.
Natalie kommer från Torshälla, ett litet samhälle med 7 000 invånare som nästan vuxit ihop med Eskilstuna, där inte mycket är likt hennes nya stad. Hon hade bara varit i Stockholm några gånger när hon kom hit för att bo, utan sina föräldrar och börja i en klass där hon inte kände någon.
Nu bor Natalie tillsammans med fyra andra elever i en lägenhet tillsammans med tre vuxna.
Två som jobbar på eftermiddag och kväll och en som jobbar på natten.
– Jag har kompisar på boendet men jag är enda tjejen, säger Natalie. Men jag kan umgås med killar, tillägger hon.
På kvällarna brukar hon sitta vid datorn och ibland går hon och kompisarna ut och promene- rar.
– Jag har ju inte varit så ofta i Stockholm så för mig är det spännande att upptäcka allting.
Hur stora husen är och hur många hus det finns.
Ibland är det svårt att hitta. Då försöker vi gå tillbaka vägen vi gick.
Men den största skillnaden jämfört med hur det var i Torshälla är lektionerna. I hennes förra skola pratade alla i munnen på varandra. Här är det lugnt och tyst, och Natalie får hjälp.
– Det är så få elever i klassen att man inte be- höver sitta och räcka upp handen jättelänge och ändå inte få säga något.
Natalie började här i sexan för att hon har svårt att läsa och ibland hitta rätt ord när hon pratar. Hennes föräldrar tog kontakt med Hälls- boskolan när de märkte att den ordinarie skolan hade svårt att ge Natalie det stöd hon behöver.
Nu går hon i en klass med bara sju elever och två, ibland tre lärare.
– Det är inte bra att vara kvar på en vanlig skola om man har svårt att läsa. Det är bättre
att byta, för på en skola där många har svårt att läsa känner man sig inte så ensam, säger Natalie.
I den gamla skolan kände hon sig annorlunda och hon var ofta ledsen när hon kom hem från skolan. Hon övade och övade på att läsa trots att det var mycket svårare för henne än för de andra i klassen. Ändå var det inte självklart för Natalie att byta skola. Även om föräldrarna sa att det skulle bli bättre, var det ju inte säkert att de hade rätt.
– Jag var orolig för att jag skulle vara utanför och att ingen skulle gilla hur jag var. Jag var jättenervös första dagen. Men oron försvann när jag fick träffa de som går här.
På helgerna åker Natalie hem. En taxi kom- mer och hämtar utanför skolan på fredag efter- middag och måndag morgon åker hon tillbaka.
Hon har bara gått på Hälssboskolan några må- nader, men redan går läsningen mycket bättre.
Natalie visar böckerna hon läser. Hon är precis klar med Mitt liv som monster och ska börja på en Lasse Maja-bok.
– Nu har jag den här energin. Jag kan, jag kan bara jag försöker. Det var svårt att tro på det i min gamla skola.
Har du något råd till ett barn som funderar på att börja på Hällsboskolan?
–Tänk på den hjälp du kan få! Även om du förlorar vänner så är det värt det. Och man får nya kompisar.
”David har bara gått på skolan i
några månader och det kändes bra från början. Lärarna är duktiga, de vet vad de gör.”
– För David var Hällsboskolanpå Kungsholmen i Stockholm det bästa alternativet. Han har svårt att läsa och skriva, och här på Gotland kan han inte få den hjälp han behöver nu när han börjar i sjuan, säger Mattias White, Davids pappa.
David är 14 år och slukar ljudböcker. Favori- terna är Harry Potter och Sagan om ringen. Han gillar att hjälpa till på familjens gård. Gården är stor med 130 mjölkkor och ligger i Garda, på Gotland. När David kommer hem från skolan är han van att byta om och gå ut och jobba med maskinerna, djuren och traktorn.
Han har gått i språkskola sedan förskolan.
Han var sen med att börja prata och även om han nu pratar bra, har han fortfarande svårt att läsa och skriva.
– Vi har väntat på att det skulle lossna och att läsningen och skrivandet skulle komma igång men det har det aldrig gjort, säger Mattias.
Ända sedan förskolan har David åkt taxi fem mil till Visby varje morgon och sedan fem mil hem igen. Nu veckopendlar han till Stockholm.
Varje fredag kommer han hem och måndag mor- gon åker han tillbaka. I Stockholm möter perso- nalen från boendet honom på Bromma flygplats och fredag eftermiddag följer de med honom ut till flygplatsen.
– Det är klart att vi saknar honom när han inte är hemma, men vi känner ändå att det här är det bästa för honom.
Egentligen var det aldrig någon diskussion om att David skulle börja på Hällsboskolan. Han har en äldre kompis från språkskolan i Visby som började på Hällsboskolan tidigare, så för David var det självklart att göra samma sak.
– David har bara gått på skolan i några måna-
duktiga, de vet vad de gör, säger Mattias.
I Stockholm bor David tillsammans med fem elever i en sjurumslägenhet bredvid skolan. På dagarna finns två personal på plats och på natten en som sover kvar hos eleverna.
– Jag var med första veckan och man märker att personalen har lång erfarenhet och vet hur man hanterar situationen. De sköter all tvätt, disk, matlagning och städning. Ungarna behöver inte göra någonting och först tänkte jag att David skulle bli alldeles för bortskämd. Men det är för att barnen inte ska behöva känna att de ska klara av allt praktisk. Det kan ju räcka med att de har flyttat hemifrån.
När David saknar jordbruket spelar han Far- ming simulator på datorn. Ibland när Mattias ringer plöjer David eller tar hand om djuren.
När han slutar skolan har han sagt att han vill komma hem och arbeta på gården.
– Jag hoppas att han ska vara väl förberedd för framtiden. Men ibland kan jag känna mig orolig. Nu för tiden kräver ju alla jobb läs- kunnighet. Även inom jordbruket. Till exempel robotmjölkas alla våra kor och för att klara av det måste man kunna läsa och skriva.
– Men det ordnar sig säkert, tillägger han.
David är en praktiker ut i fingerspetsarna och hans kunskaper kommer alltid att behövas.
Namn: Mattias White Bor: Gotland
Pappa till: David, 14 år, som går på Hällsboskolan i Stockholm.
Boende och fritid
Hällsboskolan erbjuder elevhem för elever som bor långt från skolorten och som inte kan dagpendla till skolan. Elevhemmen ligger i skolornas närhet och har en hemlik miljö där personalen lägger stor vikt på trivsel och trygghet.
Stöd i kommunikationen ges i alla sociala sammanhang. Eleven motiveras till att delta i olika fritidsaktiviteter utifrån intresse och önskemål.
Fritidshem
Plats på fritidshem erbjuds till alla elever under 13 år. Fritidshemsverksamhe- ten finansieras av hemkommunen.
Besök oss
Du som förälder har möjlighet att komma till oss på besök med ditt barn för att prova på skolgång och elevhem. Tillsammans planerar vi ett besök anpas- sat för just er.
Hur ansöker man?
Det är du som vårdnadshavare som ansöker om en plats i specialskolan. För elever som ska börja till höstterminen, ska ansökan med tillhörande hand- lingar ska vara inlämnad senast den 15 januari samma år. För elever som an- söker till annan tid på året behöver vi få in ansökan i så god tid som möjligt.
Vi strävar efter en handläggningstid på tre månader, men under sommaren kan det ta längre tid.
En ansökan kan inte godkännas förrän den är komplett. Därför är det viktigt att du bifogar alla handlingar. Det är Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning som fattar beslutet och du får skriftligt besked per brev. Nämnden sammanträder flera gånger per år.
Specialskolan får medel från staten och elevernas hemkommuner.
Föräldrarna betalar därför ingenting för skola, boende och resor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialskolorna ingår i Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel samt statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Våra statliga specialskolor tar emot elever som behöver ett alternativ till den vanliga grundskolan. Förutom Hällsboskolan som presenteras i broschy- ren har SPSM ytterligare specialskolor för olika målgrupper. De skolor som tar emot elever från hela landet är
• Ekeskolani Örebro för elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar.
• Åsbackaskolan i Örebro för elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och elever med medfödd dövblindhet.
För elever som är döva eller har en hörselnedsättning finns
• Birgittaskolani Örebro
• Kristinaskolani Härnösand
• Manillaskolani Stockholm
• Vänerskolani Vänersborg
• Östervångsskolan i Lund
VILL DU VETA MER OM OSS?
Kontakta Hällsboskolan i Stockholm eller Umeå.
Telefon: 010 473 50 00 Texttelefon: 010 473 68 00 e-post: hallsboskolan@spsm.se Besöksadress i Stockholm:
Rålambsvägen 32B Besöksadress i Umeå:
Aktörgränd 29
Webbplats: www.spsm.se
Vill du ha den här informationen i alternativt format kontaktar du order@spsm.se
TRYCK: DANAGÅRDLITHO AB 2014. FOTO: HANS ALM.
