Underlag för att utveckla infrastrukturen i fördjupningsområdet, exempelvis centrala gång- och cykelstråk

(1)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

STADSANALYS LUND, JÄRNVÄGSPLAN, LOKALISERINGSUTREDNING HÄSSLEHOLM-LUND, EN DEL AV NYA STAMBANOR 31

5.1.4 Fördjupningsområde Lund C

Fördjupningsområdet har identifierats som bedöms vara sär- skilt intressanta för framtida stationsläge. Detta har gjorts genom att bortse från som anläggningen detaljerade förutsätt- ningar. Område i stad eller i nära anslutning med möjliga kopp- lingar och tillgänglighet, samt en stationsplacering som medger högre bevarandegrad av bebyggelse. Se även inledningen till kap 5 och kap. 2.4 och kap. 3.

Fördjupningsområdet ligger i centrala Lund i anslutning till befintliga centralstationen och dess spårområde. Området har en mycket hög grad av direktkoppling till nationella, regionala och lokala kollektiva färdmedel.

Den centrala placeringen gör att den direkta kopplingen till huvudvägnätet dock är begränsad till ett par större huvudgator med redan hög belastning.

För befintligt gång- och cykelvägnät finns goda kopplingar av varierande karaktär. Bebyggelse i området, i synnerhet i anslutning till befintligt spår- område, är tät och i hög grad kulturhistoriskt värdefull. Ett alternativ med en ny stambana byggd i tunnel mildrar konsekvenserna för påverkan.

Inom identifierat område finns ett högt utbud och närhet till social-, offentlighet-, kultur-, kommersiell service. Närvaron av logistiktunga och industriella verksamheter är obefintlig men det finns inslag av lättare arbetsplatser av tjänstekaraktär.

Stadsrummet definieras av många viktiga platser som torg, grönytor, stråk och byggnader som representerar en viktig del av Lunds identitet. Både nyare och äldre bebyggelse förhåller sig till en väl avvägd skala som ger stadskärnan dess intima bebyggelsekaraktär.

En särskild hänsyn bör tas till följande faktorer i fördjupningsområdet:

Tillgänglighet och användbarhet

• I fördjupningsområdet kan flera lägen för en station vara aktuella, starka kopplingar kan skapas till befintlig infrastruktur och resande från fördjupningsområdet i sin helhet. Denna centrala stationsplacering kan minska barriäreffekter om antalet passager kan öka

• Fördjupningsområdet omfattar befintlig lokal, regional och nationell nod samt ansluter till stadens samtliga befintliga järnvägsspår och kollektivtrafik

• Begränsat utrymme för nya mark- eller broanläggningar. En lösning med tunnel eller bro innebär större påverkan och särskild hantering av övergångar i nivåskillnader

• Utmaning att lösa eventuella behov av planskildheter beroende på befintligt spårområde kring Lund C.

Samhällsutveckling

• Placering av en station inom fördjupningsområdet ger stärkt tillväxt och utvecklingsmöjligheter för centrum, underlag för förstärkning av verksamhetsområden i norr samt förstärkning av ett stadsintegrerat näringsliv. Då området är beläget i nära anslutning till spåret vilket ger en begränsad möjlighet för breddning av spårområde.

• Underlag för att utveckla infrastrukturen i fördjupningsområdet, exempelvis centrala gång- och cykelstråk

• Risk för upplevda barriärer förstärks vid lösningar med bro eller tunnel

• Kommunalt markägande i fördjupningsområdet består främst av of- fentliga gator, torg och parker i området samt större skolområde

• En station i fördjupningsområdet, sett som generator och mötesplats, passar väl ihop med översiktsplaneringens visioner kring förtätning och utveckling av stadskärnan genom identifierade stadsutvecklingsfo- kus och utvecklingsnoder.

Landskap

• Fördjupningsområdet är till stora delar bebyggd med tätare bebyggelse och tunga infrastruktur vilket skapar utmaningar för nybyggnation

• Bantorgets park i söder och grönområden i Spoletorp i väster utgör gröna värden som kan påverkas negativt av en anläggning men möjli- gen utvecklas under förutsättningar att de förädlas och görs tillgäng- liga. Ekosystemtjänster som är viktiga här är rekreationsvärden med positiva hälsoeffekter, naturpedagogik samt reglering av vatten- och lufttemperatur samt luftföroreningar

• Fördjupningsområdet omfattar Södra stambanan och endast vissa höjdskillnader finns att beakta; i söder finns kring Trollebergsvägen en planskildhet under järnvägen

• Bangatan i höjd med befintlig station, Clemenstorgets platsbildningar samt Västra stationstorgets parkerings- och angöringsytor utgör tydliga övergripande rumsligheter vilka kan påverkas negativt av en anlägg- ning men möjligen utvecklas under förutsättningar att de förädlas och görs tillgängliga.

Hälsa och Säkerhet

• Spårbunden trafik kan innebära fler upplevda störningsmoment i när- liggande bebyggelseområden

• All spårbunden trafik innebär en viss risk för urspårning och olyckor kan orsaka omfattande skada på människa, miljö och egendom

• Järnvägen kan innebära en förstärkt barriäreffekt i centrum som ökar risken för olaga påverkan i spårområdet samt spårspring för att korsa barriären

• Ökat antal passager kan (beroende på korsnings- och anläggningstyp) öka risken för sabotage, exempelvis föremål som kastas ner på spår

• Befintlig järnväg är utpekad som rekommenderad transportled för farligt gods vilket kan påverka vilket kan påverka nybyggnadsmöjligheter

• Markanläggning byggd bredvid befintligt spår skapar särskilda utmaningar för systemets driftsäkerhet och robusthet

• Befintligt vägnät och parkeringsutbud behöver uppgraderas i befintlig stadskärna

• Stora delar i fördjupningsområdets norra och nordvästra delar riskerar att översvämmas vid skyfall.

Resurser tillgängliga för människan

• Delar av bebyggelsen söder och öster om Lund C är särskilt känslig avseende kulturmiljö, området berör både registrerad fornlämning (Lunds medeltida stad) samt riksintresse för kulturmiljö. Flera bygg- nadsminnen finns (även statliga) som kan påverkas. Hänsyn till dessa värden och skydd behöver beaktas

• Ligger huvudsakligen längs befintligt spårområde vilket minskar påver- kan i oexploaterad mark. Befintlig infrastrukturkorridor kan då utnyttjas mer effektivt

• Vid tunnellösning behöver mynningar lokaliseras och kommer sanno- likt upp utanför indikerat område vilket kan påverka staden i övrigt

• Omgivningspåverkan med avseende på byggbarhet kan förväntas påverkas kraftigt med anläggningsdjup och med andelen anläggnings- delar under mark.

5.1.4.1 Kv Armaturen som ligger direkt inpå stambanan. 5.1.4.2 Klosterkyrkan som som ligger intill stambana

(2)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

! (

Lundagård

Centrum

1

2 3

4 5

Kommunhuset

Tingsrätt

Lund C

Turistbyrån

Klosterkyrkan

Armaturfabriken

Domkyrka Bibliotek

km

Teckenförklaring

!

( Bebyggelse/Landmärken Fördjupningsområden Delområden

Bebyggelsemiljöer

Torg 1 Clemenstorget 2 Västra stationstorget 3 Knut den stores torg

4 Bantorget 5 Stortorget 6 Domkyrkoplatsen 7 Mårtenstorget

GCM-vägtyp

Utveckling efter 2040 Utvecklingsområde blandad bebyggelse

Utvecklingsområde fritidsanläggning

Utvecklingsområde verksamheter Utbyggnadsområde för

verksamheter

Vatten

5.1.4.3 Översikt fördjupningsområde

(3)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

5.1.5 Fördjupningsområde Lund C/Norra Innerstaden

Fördjupningsområdet ligger i centrala Lund och omfattar centralstation med spårområde och sträcker sig nordöst mot befintligt sjukhusområde, där extra koppling till spårvagn också finns. Området har en mycket hög grad av direktkoppling till nationella, regionala och lokala kollektiva färd- medel. Den centrala delen är begränsad till ett par större huvudgator med redan hög belastning, medan den nordöstra ligger med god anslutning till huvudvägnät. För befintligt gång- och cykelvägnät finns goda kopplingar av varierande karaktär. Bebyggelse i fördjupningsområdet, i synnerhet i anslutning till befintligt spårområde, är tät och i hög grad kulturhistoriskt

• I fördjupningsområdet kan främst två entréer skapas med starka kopplingar till befintlig infrastruktur; Lund C och Sjukhusområdet.

Detta innebär en central station med semiurban anslutning till befintlig infrastruktur; Södra stambanan och E22

• Lokalisering andrauppgång i anslutning till Sjukhusområde oklar

• Fördjupningsområdet ansluter till befintlig lokal, regional och nationell nod samt stadens samtliga befintliga spår och kollektivtrafik

• Begränsat utrymme för nya mark- eller broanläggningar. Risk för för- stärkt upplevd barriär för hantering av övergång till tunnel i söder och i anslutning till E22 norr

• Eventuellt en viss potential i att samnyttja parkeringsmöjligheter i sjukhusområdet och därmed minska angöringstrafiken i övrigt.

• Placering av en station inom fördjupningsområdet ger stärkt tillväxt och utvecklingsmöjligheter för centrum samt förstärkning av stadsintegrerat näringsliv. Förstärkning av verksamhetsområden

• Kommunalt markägande i fördjupningsområdet består främst av of- fentliga gator, torg och parker i området samt större skolområde

• Underlag för att utveckla infrastrukturen i fördjupningsområdet, exempelvis centrala gång- och cykelstråk

• Särskild känslig kulturarvsbebyggelse i östra delen av fördjupningsom- rådet kan påverkas negativt av en ny stambana

• En station i fördjupningsområdet, sett som generator och mötesplats, passar väl ihop med översiktsplaneringens visioner kring förtätning och utveckling av stadskärnan genom identifierade stadsutvecklings- fokus och utvecklingsnoder. En station kan även bidra till blandade funktioner och stadsliv längs enligt översiktsplaneringen identifierade viktiga gaturum.

Landskap

• Fördjupningsområdet är till stora delar bebyggt med tätare bebyggelse och infrastruktur vilket påverkar nybyggnation

• Lundagårds park i öster och ett flertal trädgårds- och mindre park- anläggningar kring institut och institutioner utgör gröna värden som kan påverkas negativt av en anläggning men möjligen utvecklas under förutsättningar att det kan förädlas och göras tillgängliga. Ekosys- temtjänster som är viktiga här är rekreationsvärden som främjar lek, sociala interaktioner och ger positiva hälsoeffekter samt reglering av vatten- och lufttemperatur samt luftföroreningar

• Ligger i linje med sydvästlig riktning av Södra stambanan, nära E22 i nordöst. En station inom fördjupningsområdet bedöms enbart genom- förbar med tunnel

• Bangatan i höjd med befintlig Station, Clemenstorgets platsbildningar samt Västra stationstorgets parkerings- och angöringsytor utgör tydliga övergripande rumsligheter vilka kan påverkas negativt av en anlägg- ning men möjligen utvecklas under förutsättningar att de förädlas och görs tillgängliga.

Hälsa och Säkerhet

• Järnvägen kan innebära en förstärkt barriäreffekt i centrum som ökar risken för olaga påverkan i spårområdet samt spårspring för att korsa barriären

• Befintlig järnväg är utpekad som rekommenderad transportled för farligt gods vilket kan påverka vilket kan påverka nybyggnadsmöjligheter

• Mindre områden i fördjupningsområdets västra del riskerar att över- svämmas vid skyfall.

• Ligger huvudsakligen längs befintlig infrastruktur i marklägen utanför identifierat fördjupningsområde

• Delar av bebyggelsen söder och öster om Lund C är särskilt känslig avseende kulturmiljö, området berör både registrerad fornlämning (Lunds medeltida stad) samt riksintresse för kulturmiljö. Flera bygg- nadsminnen finns (även statliga) som kan påverkas

• Omgivningspåverkan med avseende på byggbarhet kan förväntas påverkas kraftigt med anläggningsdjup och med andelen anläggnings- delar under mark.

värdefull. Ett alternativ med en ny stambana byggd i tunnel mildrar konsekvenserna för påverkan.

Inom fördjupningsområdet finns ett högt utbud och närhet till social-, offentlighet-, kultur-, kommersiell service. Närvaron av logistiktunga och industriella verksamheter är obefintlig men det finns inslag av lättare arbetsplatser av tjänstekaraktär. Kunskapsstråket och sjukhusområdet löper längs fördjupningsområdets utbredning.

Stadsrummet definieras av många viktiga platser som torg, spårvagn, grönytor, stråk och byggnader som representerar en viktig del av Lunds identitet. Både nyare och äldre bebyggelse förhåller sig till en avvägd skala som ger stadskärnan dess intima bebyggelsekaraktär.

En särskild hänsyn bör tas till följande faktorer i detta fördjupningsområ- det:

5.1.5.1 Skånes Univeritetssjukhus i Lund med hållplatser för regional- och lokalbussar i nära anslutning vid Getingevägen.

5.1.5.2 Lunds Univeritetsbibliotek i park.

(4)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

! (

Lundagård

Centrum

1

2 3

4 5

Kommunhuset

Tingsrätt

Lund C

Turistbyrån

Klosterkyrkan

Armaturfabriken

Domkyrka Bibliotek

km

Teckenförklaring

!

Bebyggelsemiljöer

Torg 1 Clemenstorget 2 Västra stationstorget 3 Knut den stores torg

4 Bantorget 5 Stortorget 6 Domkyrkoplatsen 7 Mårtenstorget

GCM-vägtyp

verksamheter

Vatten

5.1.5.3 Översikt fördjupningsområde

(5)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

5.2 Delområde ”Norra Lund”

Inom delområdet beskrivs dess unika rumsligheter och grönska samt kommunens planer för den framtida utvecklingen. Inom delområdet har olika bebyggelsemiljöer identifierats, främst avgränsade utifrån befintliga förhållanden i bebyggelsemiljö.

Delområdet och bebyggelsemiljöerna har särskilt analyseras med fokus på dess känslighet och potential i relation till ett anläggande av en stambana. Detta för att i kommande process möjliggöra bedömningar och ställningstaganden kring eventu- ella stationslägen.

Gunnesbo

Längs områdets delar längsmed västkustbanan ligger blandad bostads- bebyggelse med ett områdescentrum och skola nära Gunnesbo tågstation.

Området domineras för övrigt av olika former av handelsområden, industri, kontor men också Gunneboverket vars högre byggnader är en del av stadens nordvästra siluett. Andra exempel på anläggningar i området är Gunnesbos återvinningscentral och värmeväxlaretillverkaren Alfa Lavals huvudkontor ligger i området. I buffertzonen mellan bebyggelse stambana och norra ringen är även en del större och mindre koloniområden belägna.

Potential finns att en ny stambana skulle kunna bidra till främst utpekade utvecklingsområdens tillväxt.

Nöbbelöv

Närmast centrum i en kil mellan västkustbanan, stambanan och norra ringen ligger Sliparelyckan. En mindre villastad med lägre bebyggelse och mindre gator. Genom området går ett cykelstråk som fortsätter vidare genom Oscarshem, ett område i samma skala på andra sidan norra ringen.

I Nöbbelövs kärna finns ett stadsdelscentrum och högre flerfamiljshus.

Områdets skola ligger i nära anslutning till staddelscentrat och en bit längre bort även en tågstation som delas med karaktärsområdet Gunnesbo.

I områdets utkant finns både Norra Nöbbelövs kyrka med kyrkogård och intill stambanan Fredentorps kyrkogård. Områdets gröna rum binder samman bebyggelsemiljöerna. En ny stambana skulle därför vara lämpligast intill befintliga spår med risk för påverkan av naturreservat eller kyrkogård.

Norra Fäladen

En tydlig barriär genom området är Svenshögsvägen som är en av områ- dets viktigaste leder in mot centrum. Området har stadsdelscentrum med bl.a en kyrka och handel, men i olika delar även flera skolor och ett sjukhus, industri och restauranger. Blandad bebyggelse över området med villor, radhus och flerbostadshus, men även en större del av studentbostäder i dess östra del. Det finns en tydlig gräns mellan det bebyggda området och det omgivande odlingslandskapet. Bebyggelsen är tät och har få utrym- men som inte skulle vara känsliga för påverkan.

Möllevången

Bebyggelsebeståndet är varierande och ligger norr om Baravägen och längsmed Kävlingevägen. Utöver bostäder så finns det både vårdinrättning, idrottsarena och skolor. Norra Kyrkogården är dock det som upptar cirka en tredjedel av området där också Sankt Olofs kapell är beläget. Det utvecklingsområden som finns skulle möjligen kunna samförläggas med lokal spårtrafik. Norra kyrkogården är en mycket känslig miljö för påverkan.

5.2.2 Rumslighet och grönska

Grönskan i denna del av Lund är kopplad till stora park- och grönområden mellan olika stadsdelar och grönska inom bostadskvarter och som buf- fertområden kring vissa trafikleder. I området finns flera större parker och grönområden som S:t Hans backar med sin utsikt över Lund, Fårhagar vid järnvägen i väster och Klosterängshöjden vid E22 i öster. I området finns stora inslag av grönska genom grönområden mellan och inom stadsde-

lar, och i norr även gångled mot Ladugårdsmarken. Här finns även några mindre parker som Borgarparken och Monumentparken intill järnvägen.

Smörlyckans IP och Norra kyrkogården är andra stora gröna områden i denna del av Lund. Det är en klar gräns mellan det bebyggda området och det omgivande odlingslandskapet i väster och i norr.

Grönskan i dessa områden genererar ekosystemtjänster som ger de boende nytta i form av bland annat rekreationsvärden med möjlighet till lek och fysisk aktivitet med promenad- och löpslingor i gröna miljöer. I grönom- rådena fångas regnvatten upp och de har en luftrenande effekt och bidrar även med behagligare temperaturer i staden. Grönområdena utgör viktiga habitat för växter och djur i staden. I nära anslutning till stambana finns öppna ytor som potentiellt skulle kunna ge plats åt en ny stambana. Sam- ma yta har höga rekreativa värde och samtidigt därför en känslig miljö.

5.2.3 Framtida utveckling

I väster föreslår översiktsplanen ny blandad bebyggelse i Fredentorp, i delar av ett obebyggt område mellan Nöbbelöv och Norra Fäladen. I norr föreslås ett nytt grönområde, en ny fritidsanläggning och ett nytt verk- samhetsområde. I stadsdelen Stångby som ligger utanför Lunds norra sammanhållna bebyggelse är också ett utpekat utvecklingsområde vars tillväxt skulle kunna främjas av ett externt stationsläge.

5.2.1.3 Överång mellan Gunnesbo bostadsområde och Naturreservatet Nöbbelövs mosse.

5.2.1 Bebyggelsemiljöer

Delområdet omfattas av flera kraftiga barriärer, en nordlig och en sydlig sida in mot centrum skapas av trafikleden Norra Ringen, dock med förhål- landevis många passagemöjligheter. Övriga större barriärer i området är stambanan, västkustbanan, E22:an och Fjelievägen. Norra Lund karak- teriseras av en variation av bostadsområden framväxta under framförallt 1900-talet. Bebyggelsen utgörs framförallt av markbostäder kompletterat av områden med flerbostadshus i 2-4 våningar. Bostadsområdena Gun- nesbo och Norra Fäladen är kringskurna av barriärskapande trafikinfra- struktur. Stadsdelar inom området är Gunnesbo, Nöbbelöv, Norra Fäladen, Kobjer (del av) och Möllevången. Delområdet ”Norra Lund” delas här in i 4st bebyggelsemiljöer:

5.2.1.1 Humbertusgården Nöbbelöv flerfamiljshus och park i bakgrunden.

5.2.1.2 Norra Ringen.

(6)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

E6

E22

931 928 938

930

936 939

921

923

946

103 108

Nöbbelövs mosse

Smörlyckans idrottsplats

Borgareparken Sankt Hans

backar

Monumentsparken

Slåtterbacken Gustavshemsparken

Klosterängshöjden Fredentorps

begravningsplats

Fårhagar

Norra kyrkogården

Västkus tbanan

Spårvagn Fjelievägen

km

Teckenförklaring

Utredningsområde Delområden Vatten GCM-vägtyp

Grönstruktur och

naturvårdsprogram områden

5.2.0.1 Översiktlig befintliga strukturer

(7)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

STADSANALYS LUND, JÄRNVÄGSPLAN, LOKALISERINGSUTREDNING HÄSSLEHOLM-LUND, EN DEL AV NYA STAMBANOR 37 Högestorp

Fjelie Tornagården

boställe

Solgården

Nöbbelöv

Gamlemark

Pilsåker Kobjärs-

Gunnesbo

Vallkärratorn Valltuna

Tornhill Svenshög

Lackalänga ladugårdsmark

Norra fäladen

Hobyladugårdsmark

Tuvan

Lunds ladugårdsmark

Västragård

Brunnshög

V Odarslöv

Tuna

Östra Torn

Lund

Stångby

km

Teckenförklaring

Utredningsområde Delområden

Utveckling efter 2040

Utvecklingsområde blandad bebyggelse

Utvecklingsområde verksamheter

Utbyggnadsområde för verksamheter

5.2.0.2 Översikt framtida planering

(8)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

Högestorp

Fjelie Tornagården

boställe

Solgården

Nöbbelöv

Gamlemark

Pilsåker Kobjärs-

Gunnesbo

Vallkärratorn Valltuna

Tornhill Svenshög

Lackalänga ladugårdsmark

Norra fäladen

Hobyladugårdsmark

Tuvan

Lunds ladugårdsmark

Västragård

Brunnshög

V Odarslöv

Tuna

Östra Torn

Lund

Stångby

Norra fäladen

Möllevången Nöbbelöv

Gunnesbo

km

Teckenförklaring

!

( Bebyggelse/Landmärke Fördjupningsområden Delområden

Bebyggelsemiljöer

5.2.0.3 Översikt identifierade förutsättningar.

(9)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

5.2.4.1 Tillbyggnadsprojekt av bostäder i anslutning till Nöbbelövs centrum.

5.2.4.2 Hagar och rekreationsområde intill befintlig stambana.

5.2.4 Fördjupningsområde Nöbbelöv/Norra Fäladen

Fördjupningsområdet ligger i norra Lund, öster om stambanan mellan Nöbbelöv och Norra Fäladen. Området har en låg grad av direkt koppling till nationella och regionala kollektiva färdmedel men koppling till ett fåtal lokala kollektiva. God anslutning till huvudvägnät finns, men begränsat utrymme för etablering av anläggningsytor för angöring utan avsevärd påverkan på rekreationsområde. För befintligt gång- och cykelvägnät finns goda kopplingar av varierande karaktär. Utrymmet kring till expansion i anslutning till befintligt spårområde och mycket begränsat samt hög grad av bebyggelse som inte kan rivas.

Inom identifierat fördjupningsområde finns huvudsakligen bostäder och låg närhet till social-, offentlighet-, kultur-, kommersiell service. Närvaron av logistiktunga och industriella verksamheter är obefintlig.

Stadsrummet definieras av vägar, bostadsområden och rekreationsområde samt avsaknad av platser som torg, och publika byggnader. Ingen bebyggelse av känslig karaktär finns inom fördjupningsområdet.

En särskild hänsyn bör tas till följande faktorer i fördjupningsområdet:

• I fördjupningsområdet är en semicentral eler perifer stationsplacering möjlig, med anslutning till Södra stambanan

• Risk för förstärkt upplevd barriär och utmaning att lösa eventuella behov av planskildheter beroende på befintligt spårområde. Korsande spår över eller under Södra stambanan innebär planskildheter. Risk för förstärkt upplevd barriär

• Stor potential för nya mark- eller broanläggningar samt nybyggnads- områden

• Semiurban anslutning via Norra ringen

• Utmaning att lösa eventuella behov av planskildheter beroende på befintligt spårområde

• Kompletterande färdmedel till Lund C bör utvecklas och kan med för- del anslutas till Stångby.

• Placering av en station inom fördjupningsområdet ger möjlighet att utveckla Nöbbelöv centrum som utvecklingsfokus med utvecklingsnod, Stångby samt infrastrukturen i området

Hälsa och säkerhet

• Järnvägen kan innebära en förstärkt barriäreffekt i området som ökar risken för olaga påverkan i spårområdet samt spårspring för att korsa barriären

• Befintlig järnväg samt Norra ringen är utpekade som rekommenderad transportled för farligt gods vilket påverkar nybyggnation

• Stora delar av fördjupningsområdets centrala delar, kring Önnerups- bäcken, är riskutsatt för översvämning. Ökad mängd dagvatten till vattendraget eller tillkommande dämmande strukturer som kulvertar kommer att öka risken ytterligare. Vid skyfall finns stora risker för översvämningsproblem.

• Mindre betesmarker kan behöva tas i anspråk

• Området berör enstaka registrerad fornlämning, hänsyn till denna behöver beaktas

• Dammen i områdets centrala delar fungerar som utjämningsmagasin för dagvatten och minskar risken för översvämning nedströms. Dam- men bidrar till rening av dagvatten och lakvatten från före detta deponi i S:t Hans backar.

• Ligger huvudsakligen längs befintligt spårområde vilket minimerar påverkan i oexploaterad mark. Befintlig infrastrukturkorridor kan då utnyttjas mer effektivt.

• Kommunalt markägande i fördjupningsområdet är omfattande och består främst av de större markområdena intill järnvägens norra och östra sida

• En station kan bidra till förtätning, blandade funktioner, stadsliv längs i översiktsplaneringen identifierade viktiga gaturum. I väster planeras område för ny blandad bebyggelse längs ett utpekat stadsutvecklings- stråk söderut med ytor och stråk för stadsliv.

Landskap

• Fördjupningsområdet är till stora delar obebyggt vilket kan möjliggöra nybyggnation

• Naturområdet S:t Hans backar och dess kringliggande områden utgör gröna värden som kan påverkas negativt men som även kan utvecklas.

Ekosystemtjänster som är viktiga här är rekreationsvärden som främ- jar till lek, fysisk aktivitet samt mental återhämtning som ger positiva hälsoeffekter. Här sker även rening och reglering av vatten, tempera- turreglering och rening av och luftföroreningar i större skala

• Fördjupningsområdet ligger parallellt med Södra stambanan och få höjdskillnader finns att beakta

• Öppna ytor nordväst om S:t Hans backar utgör en tydlig övergripande rumslighet vilken kan påverkas negativt av en anläggning men möjli- gen utvecklas under förutsättningar att den förädlas och görs tillgänglig

• Nordväst om området finns en befintlig begravningsplats vilken kan påverka nybyggnation

• Omfattas av ytor för nytt grönområde i söder samt angränsar till blå- grönt huvudstråk norrut mot Stångby.

(10)

5 S TA D EN S K AR AK TÄ R

5.2.4.3 Översikt fördjupningsområde.

Nöbbelövs mosse

Smörlyckans idrottsplats

Borgareparken Sankt Hans

backar Sankt Hans

backar

Monumentsparken Fredentorps

begravningsplats

Fårhagar

Norra fäladen

Möllevången Nöbbelöv

Gunnesbo

km

Teckenförklaring

!

Bebyggelsemiljöer

verksamheter Vatten

Grönstruktur och

naturvårdsprogram områden GCM-vägtyp