• No results found

Examensarbete Grundnivå Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet. En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Examensarbete Grundnivå Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet. En litteraturöversikt"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Grundnivå

Sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet. En litteraturöversikt

Nurses’ experience of providing care to older at home. A literature review

Författare: Ylwa Harlén och Linda Johnsson Institution: Högskolan Dalarna

Handledare: Ingrid From Examinator: Gabriela Armuand Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2017

Högskolepoäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2022-01-14

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Hemmet är viktigt för äldre personers hälsa och självständighet. Palliativ vård innebär en helhetssyn genom att stödja individen vid obotlig sjukdom när livet närmar sig slutet genom största möjliga välbefinnande och livskvalité. Den äldre befolkningen ökar och fler äldre med komplexa vårdbehov behöver palliativ vård i hemmen. Det innebär stora krav på sjuksköterskorna som arbetar med de äldre.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet.

Metod

En litteraturöversikt som grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar.

Sökningar gjordes i Cinahl, PubMed, BMJ och Wiley. Avgränsningar för artiklarna är att de skall vara publicerade inom 10 år, urvalsgruppens ålder över 65 år, att artiklarna skall vara skrivna på engelska och peer reviewed.

Resultat

Sjuksköterskornas erfarenheter delades in i 2 huvudkategorier vilka var: Samarbete och stöd, Professionellt perspektiv, samt 8 underkategorier vilka var: Problem i samarbete, Svåra beslut i arbetet, Brist på resurser, Behov av stöd, Kunskap och erfarenhet, Stress i arbetsmiljön, Stöd från ledningen och Professionell tillfredsställelse.

Slutsats

Erfarenheterna från sjuksköterskorna var ökad stress och att det fanns många brister i samarbete, resurser, kunskap samt stöd från ledningen. Det fanns också svårigheter och behov av stöd i arbetet med att vårda de äldre palliativa patienterna. När allt fungerade bra upplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete.

Nyckelord: erfarenheter, hem, palliativ vård, sjuksköterska,

(3)

ABSTRACT

Background

The home is important for the health and independence of the older. Palliative care means a holistic view by supporting the individual in incurable disease when life is coming to an end through the greatest possible well-being and quality of life. The older population is increasing and more older people with complex care needs need palliative care at home.

This means great demands on the nurses who work with the older.

Aim

To describe the nurse's experiences of providing palliative care to older at home.

Method

A literature review based on 14 qualitative articles and 2 quantitative articles. Searches were done in Cinahl, PubMed, BMJ and Wiley. Limitations for the articles were that they should be published within 10 years, the selection group's age over 65 years, that the articles should be written in English and peer reviewed.

Results

The nurses' experiences were divided into 2 main categories which were: Cooperation and support, Professional perspective and 8 subcategories which were: Problems in

cooperation, Difficult decisions at work, Lack of resources, Need for support, Knowledge and experience, Stress in the work environment, Support from management and

Professional Satisfaction.

Conclusions

The experiences from the nurses were increased stress and that there were many shortcomings in cooperation, resources, knowledge and support from the management.

There were also difficulties and the need for support in the work of caring for the older palliative patients. When everything worked well, the nurses still felt satisfied in their work.

Keywords: experience, home, nurse, palliative care

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Teoretisk utgångspunkt ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte och frågeställningar... 5

METOD ... 5

Design ... 6

Urval och datainsamling... 6

Kvalitetsgranskning ... 9

Dataanalys ... 10

Etiska överväganden ... 10

RESULTAT ... 10

DISKUSSION ... 15

Sammanfattning av huvudresultaten ... 15

Resultatdiskussion... 15

Metoddiskussion ... 17

Slutsats ... 18

Klinisk betydelse för samhället ... 19

Vidare forskning ... 19

REFERENSER ... 20 BILAGOR

(5)

1 INLEDNING

I arbetet som sjuksköterskor i kommunen har vi uppmärksammat att vården nu inriktar sig på att vårda fler svårt sjuka äldre i hemmen och på äldreboende. Det blir tydligare nu när den stora populationen, som är född på 40-talet börjat bli äldre och lever längre med svår sjukdom. Det innebär att de som dör hemma är fler vilket ställer andra krav på oss sjuksköterskor med grundutbildning. Vi vill med denna uppsats studera sjuksköterskors upplevelser av att ge äldre patienter palliativ vård i hemmet oavsett om det är i eget boende eller på äldreboende.

BAKGRUND

Förekomst av äldre

Antalet personer i världen som är över 60 år ökar. År 2019 var antalet personer som var 60 år och äldre 1 miljard. Antalet kommer att öka till 1,4 miljarder år 2030 och 2,1 miljarder år 2050 (World Health Organization [WHO], 2021). Den äldsta åldersgruppen, 80 år och äldre, är den åldersgrupp som växer fortast och förväntas även framöver att växa fortast. År 1970 fanns det 190 000 som var 80 år eller äldre i Sverige. Idag är de över en halv miljon och år 2070 beräknas att det är 1,3 miljoner i de äldsta åldrarna. Det är 782 000 fler än år 2020 eller en ökning med 140 procent (statistiska centralbyrån, 2021).Det leder till att antalet individer som dör på äldreboende kommer öka. År 2011 bodde 89 000 äldre på äldreboende och de flesta var över 80 år (Seiger Cornfalk et al., 2015). Äldre har ofta levt med flera kroniska sjukdomar och åldersrelaterade

funktionsnedsättningar i många år. Denna ökande äldrebefolkning leder till att allt fler dör i högre ålder (Honix et al.,2019).Risken att drabbas av demenssjukdom ökar med åldern och är en kronisk sjukdom där patienten blir sämre efterhand. Var 5:e invånare är diagnostiserad med

demenssjukdom vid 85 års ålder och från 90 år har hälften en demenssjukdom (Regional

Cancercentrum för samverkan). Det uppskattas att mer än 20 miljoner patienter varje år behöver palliativ vård. Trots att mindre än en fjärdedel av alla dödsfall beror på cancer har den moderna palliativa vården till stor del handlat om cancerpatienter (Strang, 2017). Personer som behöver palliativ vård stiger till minst 40 miljoner i världen per år om alla skulle kunna dra nytta av den vården i ett tidigare skede av sin sjukdom (World Health Organization [WHO], 2014). I Sverige bedöms 70 000–75 000 varje år ha behov av palliativ vård, totalt avlider drygt 90 000 per år i Sverige. Vård i livets slutskede ges i olika vårdformer inom sluten, öppen vård och kommunal vård (Socialstyrelsen, 2016). Personer med cancer får palliativ vård i 64% av fallen medan andra sjukdomar som hjärtsjukdom, demens och organsvikt endast får palliativ vård i 4–10% av fallen

(6)

2

(Aoun et al, 2017). Det är en ökning av kroniska sjukdomar och komplexa vårdbehov på äldreboenden, palliativ vård är betydelsefull i denna miljö (Honix et al., 2019).

Hemmet

Hemmet är viktigt för äldre personers hälsa, välbefinnande och självständighet. Både den omedelbara hemmiljön och det lokala grannskapet påverkar uppfattning om hemmet. Det finns också komplex ambivalens och motstridiga känslor när yngre äldre reflekterar över sina framtida boenden (Kylén et al., 2019). Ungefär 1% av världens befolkning dör varje år, av dessa föredrar 70% att dö hemma, men det är bara hälften som gör det (Ramplin, 2019). Hem kan vara en yttre dimension, platsen personen har sina tillhörigheter på, där bostaden skänker tak över huvudet.

Eller en inre dimensionen, en känsla där hen känner sig hemma, behöver inte vara knuten till en geografisk plats utan handlar mer om värderingar och upplevelsen av att vara hemma (Wiklund Gustin & Bergbom, 2017). Det är viktigt att den omgivande miljön är hemlik där den sjuke kan behålla sin personlighet och sina intressen genom att ha sina egna saker (Widell, 2016). Hemlik vårdmiljö kan uppfattas olika av vårdare och den äldre. För vårdare kan det vara en fysisk miljö medan det för den äldre kan innebär hemlika människorelationer, gemenskap och möjligheten att få hjälp (Wiklund Gustin & Bergbom, 2017).

Palliativ vård

Den palliativa vårdmetoden utvecklades ursprungligen för hospicevård och för personer med cancersjukdomar, men har gradvis expanderat till att omfatta andra sammanhang och människor i alla åldrar, med olika livshotande sjukdomar (Törnqvist et al., 2013). Palliativ vård innebär en helhetssyn genom att stödja individen vid obotlig sjukdom när livet närmar sig slutet genom största möjliga välbefinnande och livskvalité. God palliativ vård skall omfatta alla oavsett ålder eller diagnos (Nationellt vårdprogram, 2021). Palliativ vård är för patienter som har en progressiv obotlig sjukdom eller skada. Det innebär att hälso- och sjukvården beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt ger stöd till närstående (Word Health Organization [WHO], 2020). Palliativ vård i slutskedet är när målet med vården är att lindra lidande och främja

livskvalité, det är den vård som ges under patientens sista tid i livet (Socialstyrelsen, 2021). Det är mer än att ge smärtlindring, det inkluderar hjälp med det fysiska, psykosociala och känslomässiga lidandet hos patienter med allvarlig avancerad sjukdom samt att stödja familjemedlemmar som ger vård till närstående (WHO, 2020). Att främja ett öppet och ärligt förhållningssätt med patienter och närstående är avgörande för att bygga terapeutiska relationer mellan personal, patienter och närstående det är en grundläggande del av palliativ vård i slutskedet (Ramplin, 2019). Palliativ vård i slutskedet är när botande och bromsande behandling avslutats vilket bedöms individuellt och för några innebär det en mycket kort tid kvar i livet (Socialstyrelsen, 2016).

(7)

3 Brytpunktssamtal

Innan vården övergår till palliativ vård har ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient ett brytpunktsamtal om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål (Socialstyrelsen, 2021).Det huvudsakliga målet ändras från att gå från livsförlängande till att vara lindrande. Flera samtal behövs oftast för att täcka in behoven av information och besvarande av frågor. Att

närstående är med är önskvärt om patienten tillåter det. Sjuksköterska bör också vara med för att kunna följa upp samtalet och svara på frågor vid behov (Nationellt vårdprogram, 2021).

Palliativ vård för äldre

Sköra äldre kan ha svåra symtom och är en utmaning för god palliativ vård då de är svåra att identifiera. Behandlingsmålen för sköra äldre förändras och är fortlöpande, det är en process som sällan avgörs vid ett enskilt samtal utan patienter och närstående behöver tid för att ta in

informationen om att livets slut närmar sig (Nationellt vårdprogram, 2021). Palliativ vård gäller även äldre och den kommunala vården, där sjuksköterskor innehar viktiga funktioner. Kommunal hälso- och sjukvård är dock inte i första hand inriktat på avancerad omvårdnad och det är viktigt att synliggöra sjuksköterskors förutsättningar för att bedriva den vården (Törnqvist et al., 2013).

Team

Specialiserad palliativ vård utförs ofta av ett multiprofessionellt team med särskilda kunskaper i palliativ vård och ges till patienter med komplexa symtom (Socialstyrelsen, 2021). I den

specialiserade palliativa vården ingår läkare och sjuksköterska alltid och oftast även

undersköterska, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och sjukhuspräst. Den kommunala äldrevården har en annan sammansättning av teamet som består av flera undersköterskor och sjuksköterska med tillgång till läkare och andra kompetenser vid behov (Strang, 2017). Samarbetet med regionens läkare och kommunens sjuksköterskors är ibland bristfälligt när det gäller

bedömning och brytpunktssamtal av palliativa patienter (Socialstyrelsen, 2016).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i hälsofrämjande, förebyggande av sjukdomar, behandling och vård (World Health Organization [WHO], 2019). Sjuksköterskan beskrivs ofta som spindeln i nätet för sin koordinerande funktion. Det är sjuksköterskan som är närmast patienten och bedömer patientens fysiska, psykiska, social och existentiella behov (Beck-Friis et al 2005). De är ofta den första och ibland den enda vårdpersonal som människor träffar och kvaliteten på deras första bedömning, vård och behandling är avgörande (WHO, 2019). Sjuksköterskor tros ha den bästa möjligheten att påverka döendeprocessen, på grund av sin närhet till patienter och deras

(8)

4

närstående. Av all vårdpersonal sägs sjuksköterskor tillbringa mest tid med patienten. Patienter och deras närstående vänder sig oftast till sjuksköterskan för råd och vägledning speciellt när det gäller hemsjukvård och patienterna som vill dö i sina egna hem (Ramplin, 2019). Kunskap om olika tillstånd för att göra rätt bedömningar och utföra rätt behandlingar är av stor vikt och att uppdatera kunskapen kontinuerligt för att ge den senaste evidensbaserade omvårdnaden. Bygga upp förtroendefulla relationer med patienten och närstående som varken blir för ytliga eller för känslosamma. Stötta patienten och närstående genom att underlätta uppmuntra och vara

närvarande. Kommunicera med patient och närstående kräver kunskap, fingertoppskänsla, respekt ödmjukhet och närvaro (Beck-Friis et al 2005). Palliativ vård i livets slutskede är utmanande för alla sjuksköterskor, men nyutbildade sjuksköterskor kan tycka att detta område av arbete är skrämmande (Ramplin, 2019). Vi vet att det kommer att finnas ett stort behov av palliativ vård bland äldre i framtiden, så det kommer att ställas omfattande krav på vårdpersonalens motivation att diskutera och utveckla sina kunskaper inom detta område (Seger Cornfalk et al., 2015).

Teoretisk utgångspunkt

Studiens teoretiska referensram utgår från Katie Erikssons vårdteori. Katie Erikssons caritativa teori, där caritas står för kärlek och barmhärtighet, är grunden för all omvårdnad (Wiklund-Gustin

& Lindwall, 2014). Omvårdnad är vård inom hälso- och sjukvård i sjuksköterskans ansvarsområde (Wiklund Gustin & Bergbom, 2017). Omvårdnad eller som Eriksson (2018) beskriver som

vårdande vård är den form av vård som kommit människan nära som helhet och där de mest grundläggande behoven tillgodoses (Eriksson, 2018). Hon beskriver att kunskap om lidande och hälsa är vårdandets hjärta och motivet för all vård är att lindra lidandet. Vårdlidande uppkommer när det finns ett glapp mellan patientens behov och begär och den kunskap, den attityd och den relation som sjuksköterskan har till den lidande människan (Wiklund-Gustin & Lindwall, 2014).

Katies inriktning utgörs av ett synsätt om hur något borde vara (normativt). Där kunskapssyn och människosyn är en uttalad ontologi (Eriksson, 2018). I vårdtraditionen framträder den väsentliga kunskapen som tidlös och evig. Omtankens etos är kärlek och välgörenhet, och människan ses som en helhet av kropp, själ och ande. Dessutom ses en människa ontologiskt som en ständigt

föränderlig varelse i nära gemenskap med andra. En människa är unik och helig. En människas absoluta värdighet utgår från denna helighet. Vidare innebär värdighet att varje människa har rätt att bli behandlad unikt (Korhonen et al.,2014). Grundläggande begrepp används som utgångspunkt från en medveten värdemässig grund. Den strävar efter att stärka omvårdnadens praktik och

inriktning och har anknytning till omvårdnad som praktiskt ämne (Eriksson, 2018). Positiva förhållningssätt till den äldre, att se personen bakom sjukdomen och lidandet, är grundläggande förutsättningar för etiskt uppförande i den dagliga vården (Frilund et al., 2013). En människas värdighet värnar om det dominerande värdet som respekteras och implementeras överallt inom

(9)

5

vårdvetenskap och praktisk vård. Det innebär att varje människa har rätt att bli behandlad som en unik individ i vården och vården ska främja hälsa, lindra lidande oavsett om prognosen är att leva eller dö (Korhonen et al., 2014).

Problemformulering

Äldre över 65 år blir fler, lever längre med kroniska sjukdomar och dör i allt högre ålder.

Bedömningen av palliativ vård för sköra äldre kan vara komplicerad och sjukvården i hemmet är inte inriktad på avancerad omvårdnad i första hand. Det ökande behovet av mer avancerad palliativ omvårdnad i hemmet ställer högre krav på sjuksköterskan som arbetar i hemmen och

äldreboenden. Det finns behov av ett avancerat samarbete där omvårdnad och behandling är komplex. Hemmet är en viktig plats för äldre personers hälsa. Att ge palliativ vård innebär att hjälpa patienter med avancerad sjukdom i flera dimensioner (fysiskt, psykiskt, social och andligt).

Hälso- och sjukvården skall lindra och främja livskvalité och det är avsikten med palliativ vård, som skall gälla för alla oavsett ålder eller sjukdom. Arbetet i detta område har behov av utveckling och att ytterligare belysas genom att synliggöra sjuksköterskors erfarenheter.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet.

Centrala begrepp

Äldre avses i litteraturstudien som personer över 65 år.

Äldreboende avses i den här litteraturstudien som ett samlat begrepp för alla typer av vårdboende där patienten har tillgång till sjuksköterska på plats dygnet runt.

Patient är en person som erhåller hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2021).

Närstående är den person som den enskilde valt att ha en nära relation med, det skiljer sig från anhörig som är en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna (Socialstyrelsen, 2021). I litteraturstudien används begreppet närstående.

METOD

Design

Studien är en litteraturöversikt över det omvårdnadsrelaterade området, sjuksköterskans

erfarenheter av att ge palliativ vård till äldre i hemmet. Både kvantitativ och kvalitativ forskning ingår i analysen. Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå (Friberg, 2017). Alla

(10)

6

kriterier för en litteraturöversikt är inte uppfylld utan studien är “en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter” (Karolinska Institutet, u:å).

Urval och datainsamling

Artikelsökningarna har gjorts i databaser som finns tillgängliga i Högskolan Dalarnas bibliotek och de som använts riktas sig till omvårdnad. Sökningar är gjorda i Cinahl, PubMed, BMJ och Wiley. Avgränsningar för artiklarna har varit att de skall vara publicerade inom 10 år,

urvalsgruppens ålder över 65 år, att artiklarna skall vara skrivna på engelska och peer reviewed.

Olika sökblock provades och det som gav bäst resultat för syftet i studien var “end of life care and community nurse and experience” och “end of life care and nurse experience and home care”. I databasen Cinahl ges förslag på synonymer och relevanta begrepp vilket gjorde att fler synonymer använts i den databasen. Då sökningar gjordes med samma synonymer i de andra databaserna blev träffarna för få, se tabell 1. Alla artiklar fanns inte i fulltext i inkluderande databaser utan hittades i google scholar. Vid artikelsökningen lästes samtliga titlar, kopior och de som inte motsvarade syftet sorterades bort. Nästa sållning gjordes när resterande abstrakt granskats och många

motsvarade inte studiens syfte och gallrades bort. Slutligen lästes resterade artiklar och 15 av dessa motsvarade inte heller syftet och även de togs bort, se figur 1.

Tabell 1. Sökord utifrån PEO-modellen

Population Exposure Outcome

Sjuksköterskor som ger äldre palliativ vård

Palliativ vård erfarenheter

(11)

7 Tabell 2. Översikt över sökblock och hur dessa kombinerats

Databas Sökblock

1 Sökblock 2 Sökblock 3 Sökblock

4

Sökblock

5 Kod

CINAHL end of life care or palliative care or death or dying or teminally ill

AND community nursing or district nursing or community nurse or district nurse

AND experience or

perceptions or views

A

PubMed end of life care or palliative care or death or dying

AND community nurs*

AND experience B

BMJ end of

life care

AND community nursing

AND nurses experience

AND home care

AND older patients aged 65 or older

C

Wiley end of life care or palliative care or death or dying

AND community nursing

AND experience or

perceptions or views

AND aged 65 or 65 +

D

CINAHL end of life care or palliative care

AND nurses experience

AND home care E

PubMed end of life care or palliative care

AND nurses experience

AND home care F

(12)

8 Tabell 3. Presentation av datainsamling

Databas

Datum Kod* Avgränsningar Antal

träffar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal inkluderade artiklar CINAHL

2021-10-09

A Published Date: 20110101- 20211231;

English Language aged: 65+ years

152 21 8 7

PubMed 2021-10-09

B Free full text, in the last 10 years, English, Aged: 65+ years.

162 18 5 2

BMJ 2021-10-25

C Published between: 20110101- 20211231

146 23 4 2

Wiley 2021-10-25

D Publication date 20110101-20211231 Journals

Open access content

67 10 3 1

CINAHL 2021-11-05

E Published Date: 20110101- 20211231;

English Language aged: 65+ years

108 17 7 1

PubMed 2021-11-05

F Free full text, in the last 10 years, English, Aged: 65+ years.

98 13 4 3

Manuell sökning

TOTALT 16

* Kod för kombinerade sökblock, se Tabell 1

(13)

9 Urvalsprocess av inkluderade artiklar

(PRISMA flödesdiagram, modifierat)

Identifiering

Artiklar identifierade genom databassökning

(n = 733)

Artiklar identifierade från andra källor

(n = 0)

Artiklar efter att dubbletter tagits bort (n = 682)

Screening Grovsållning (Screening) av

artiklar för relevans (n = 102)

Artiklar exkluderade

(n = 580)

Valbara och möjliga

Artiklar bedömda mot inklusions‐ och exklusionskriterier

(n = 31)

Artiklar exkluderade

(n = 15)

Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar

(n = 16)

Artiklar exkluderade för

låg kvalitet (n = 0)

Inkluderade

Artiklar inkluderade för analys

(n = 16)

Figur 1. Översikt över urvalsprocessen av inkluderade artiklar

Kvalitetsgranskning

Artiklarna var granskade med hjälp av “Granskningsmall för kvalitativa studier” och

“Granskningsmall för kvantitativa studier” modifierad av Ulrica Nilsson, Örebro Universitet. Två av artiklarna var kvantitativa, den granskningsmallen bestod av 37 frågor. Resterande 14 artiklar var kvalitativa och där bestod granskningsmallen av 32 frågor. Alla frågor som gav Ja-svar fick 1 poäng och övriga svarsalternativ gav 0 poäng. Procentsatsen räknades ut genom att varje fråga som gav 1 poäng har dividerats med antalet frågor. Därefter beslutades kvalitén till: låg = 0-69%, medel

= 70-79% och hög = 80-100%. Artiklarna som sedan användes i resultatet hade kvalitén medel eller hög.

(14)

10 Dataanalys

Analysen har gjorts genom ett strukturerat arbetssätt enligt den modell som beskrivs i Friberg, (2017). I första steget har artiklarna lästes flera gånger för att få en övergripande förståelse i textens helhet. I det andra steget gjordes den egentliga analysen och artiklarnas resultat jämfördes för att urskilja likheter och olikheter, texten delades in i kategorier. I det sista steget behandlades texten åter som en helhet och beskrevs i en sammanfattande text som utgick från kategorierna (Friberg, 2017).

Etiska överväganden

Vid hantering av integritetskänsligt material behövdes forskningsetiska övervägande där det gällde att hitta en rimlig balans mellan olika legitima intressen såsom kunskapsintresset,

integritetsintresset och skydd mot olika former av skada eller risk för andra. I “Den europeiska kodexen för forskningens integritet” gavs vägledning om de grundläggande principerna:

tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet, 2021). De grundläggande principerna har tillämpats i litteraturstudien genom att: Artiklarna som valts var peer review vilket innebar att de blivit vetenskapligt granskade av experter innan publikation. Artiklarna har lästs och granskats med syfte att återge materialet till resultatet korrekt. Det har inneburit att artiklar översatts från engelska noggrant ibland med hjälp av google translate, språkliga osäkerhet har gemensamt studerats. Alla artiklar som använts i litteraturöversikten har tillstånd från etisk

kommitté. Personliga åsikter eller erfarenheter har strävats efter att inte återspeglas i litteraturstudien.

RESULTAT

Resultatet av litteraturöversikten baserades på 16 artiklar, 14 kvalitativa och 2 kvantitativa som var utförda i 11 olika länder i fyra världsdelar (Europa n=7, Asien n=5, Nordamerika n=3 och

Oceanien n=1). Utbildningsnivån för sjuksköterskor var inte helt jämförbara i de olika länderna, litteraturstudien gjorde ingen skillnad på sjuksköterskors erfarenheter utifrån utbildningsnivå.

Totalt ingick 950 sjuksköterskor i litteraturstudien. Resultatet delades in i 2 huvudkategorier SAMARBETE OCH STÖD, PROFESSIONELLT PERSPEKTIV samt 8 underkategorier vilka var:

Problem i samarbete, Svåra beslut i arbetet, Brist på resurser, Behov av stöd, Kunskap och erfarenhet, Stress i arbetsmiljön, stöd från ledningen och Professionell tillfredsställelse

(15)

11

SAMARBETE OCH STÖD

Problem i samarbetet

Sjukhusen fokuserade på behandling även när patientens liv närmade sig slutet. Det hände att svårt sjuka blev utskrivna från sjukhus då inga behandlingsalternativ fanns och att patienten endast levde ett fåtal timmar hemma (Törnqvist et al., 2013). Att samarbetet fungerade vid utskrivning från lasarett till andra vårdgivare var viktigt. Tyvärr upplevde sjuksköterskorna inte att det fungerade optimalt där brister i kommunikationen var det största hindret (Danielsen et al., 2018;

Kaasalainen et al., 2014; Törnqvist et al., 2013). Ibland hände det att personal på sjukhuset gav orealistiska förväntningar till patienten då de lovades hjälp av sjuksköterska dygnet runt vilket inte var genomförbart (Danielsen et al., 2018). När samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor i hemmet brast förekom onödig sjukhusvistelse för patienterna som kunde innebära att de fick avsluta sina liv på sjukhus istället för att få god palliativ vård i slutskedet i den trygga hemmiljön.

(Danielsen et al., 2018; Törnqvist et al., 2013). Vem som tog över det medicinska ansvaret var ofta oklart och det blev sjuksköterskan i hemmet som fick en roll som samordnare för att ta reda på vilken vårdgivare och läkare som hade ansvaret för patienten i hemmet (Kaasalanien et al., 2014;

Törnqvist et al., 2013). Enligt Danielsen et al (2018) tappades delar av informationen då den skickades elektroniskt först till hemsjukvårdens samordnare och därefter skickades vidare till sjuksköterskorna.

Stöd från ledningen

Sjuksköterskorna upplevde ofta att stödet från chefer och beslutsfattare saknades (Danielsen et l., 2018; Heydari el al. 2019; Midtbust et al., 2018; Törnqvist et al., 2013). Legitimerade

sjuksköterskor erfor att deras kunskap i palliativ vård inte erkändes i kommunala sammanhang av chefer och beslutsfattare (Törnqvist et al., 2013). Ledningen gav inte alltid resurser att ge

nödvändig tid i första mötet med palliativa patienter och deras närstående (Danielsen et al., 2018).

Chefen höll på med ekonomiska åtgärder trots att resurserna inte ökade i takt med

arbetsbelastningen (Midtbust et al., 2018). Sjuksköterskor var inte erkända utanför sjukhusen och var obekanta med att tillhandahålla hälsotjänster på samhällsnivå (Heydari el al. 2019). Vid psykologiskt krävande situationer och samtal runt existentiella problem med närstående hade sjuksköterskorna erfarenhet av att stödet från chef och läkare saknades (Törnqvist et.al., 2013).

(16)

12 Brist på resurser

Många sjuksköterskor upplevde brist på kontinuitet, personalresurser som ett hot mot bra palliativ vård (Danielsen et al., 2018; Handley et al., 2014; Indarwati et al., 2020; Kaasalainen et al., 2014;

Midtbust et al., 2018; Spelten et al.,2019). När patienter blev palliativt bedömda tog det mycket av sjuksköterskornas tid. Tidskrävande arbetsuppgifter var administrativ planering av besök,

symtomlindring och rätt utrustning samt bidra med utbildning och stöd (Danielsen et al., 2018;

Spelten et al.,2019). Förberedande samtal med patienter och närstående om vårdnivå vid livets slut för att undvika sjukhusinläggningar med plågsamma ingrepp initierades för sent på grund av tidsbrist från läkare och sjuksköterska i hemmet (Handley et al., 2014). Det var svårt att genomföra avancerade vårdplaneringar när det endast fanns vikarierande sjuksköterskor närvarande (Midtbust et al., 2018). Det var komplext att bedriva palliativ vård i livets slutskede i hemmet som kunde bli avancerad vilket försvårades när det ofta saknades mediciner och medicintekniska produkter (Danielsen et al., 2018; Goddar et al., 2011; Indarwati et al., 2020; Kaasalainen et al., 2014;

Törnqvist et al., 2013). Vårdhemmen var inte alltid rustade för att hantera de komplexa behov som fanns. Begränsade resurser identifierades av omvårdnadspersonal och sjuksköterskor (Goddar et al., 2011). Sjuksköterskor uttryckte ofta frustration över utmaningen att få resurser och material som behövdes för att ge optimal palliativ vård (Kaasalainen et al., 2014). Det kunde ta flera dagar att få hem läkemedel då de lokala apoteken inte hade det hemma (Danielsen et al., 2018).

Behov av stöd

Palliativ vård krävde intensiva arbetsperioder som påverkade sjuksköterskorna som efterfrågade mer handledning med systematiskt mentorskap och rådgivning (Danielsen et al.,2018; Lee et al., 2019; Povedano-Jimenez et al.,2020; Törnqvist et.al., 2013). Psykologiska aspekter som rädsla,oro och ångest var svårast att tillfredsställa (Lee at al., 2019). Det var både fysiskt och psykiskt

påfrestande vid intensiva arbetsperioder med palliativa patienter i slutskedet. Sjuksköterskorna delade erfarenheter slumpmässigt när tid fanns eller då det var nödvändigt (Danielsen et al.,2018).

Mer än hälften (61,2%) av de sjuksköterskorna som svarade i en studie rapporterade att de klarade av att arbeta med döende på ett optimalt sätt. Äldre sjuksköterskor jämfört med yngre

sjuksköterskor rapporterade en känsla av otillräcklig hantering av den palliativa vården (Povedano- Jimenez et al.,2020). Mycket var lika mellan vårdhemmen i England men det fanns skillnader i hur trygga vårdpersonalen kände sig att vårda i livets slut och att känna igen när någon närmar sig livets slut. (Goddard et al.,2011). Sjuksköterskorna uppskattade telefonsamtal eller sms från kollegor när de var ensamma ute hos patienterna som stöttade emotionellt eller gav instruktioner av teknisk apparatur (Spelten et al.,2019).

(17)

13 PROFESSIONELLT PERSPEKTIV

Svåra beslut i arbetet

Sjuksköterskornas erfarenhet var att det var svårt att indikera när behovet av vård i livets slutskede skulle inledas (om inte cancersjukdom eller njursjukdom i slutstadiet förekom), de flesta patienter led av demens med flera komplikationer som diabetes, hjärtsvikt och artrit (Handley et al.,2013).

Även fast det var läkaren som bedömde att patienten var palliativ så var de sjuksköterskan som skulle kontakta närstående och ge dödsbeskedet (Kaasalainen et al., 2014). Patienter i livets slut prioriterades alltid på bekostnad av övriga patienter. En gyllene regel var att ingen med

långtidsvård skulle behöva dö ensam (Midtbust et al., 2018). Sjuksköterskor ansåg att det viktigaste i den palliativa vården var att patientens önskemål tillgodosågs och att lindra smärta samt att involvera patienten och närstående i sjukdomsförloppet. Det fanns tillfällen där de inte höll med om patientens önskemål men tillgodosåg dem ändå det kunde t.ex handla om att patienten ville ha alkohol istället för smärtlindring(Mistry et al., 2015). Ibland behövdes

sjukhusvård för patienten i slutskedet och då var sjuksköterskorna ett viktigt stöd till närstående som kanske hade lovat att patienten skulle få dö hemma. Sjuksköterskorna var flexibla och hjälpte till med varandras arbetsuppgifter när någon av dem behövde jobba extra hos en patient i livets slutskede. Även arbetstiderna kunde behövas justeras så hjälpen fanns där den bäst behövdes (Danielsen et al., 2018). Sjuksköterskorna beskrev att existentiella frågor ofta fick stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna bekymrade sig över att patienter lämnades ensamma med sina tankar och de såg oron i patienternas ögon men kunde inte förmå dem att prata om dem (Söderman et al., 2020).

Stress i arbetsmiljön

Många sjuksköterskor (66%) bedömde att den stressiga arbetsmiljön bidrog till en sämre vård för patienterna (Povedano-Jimenez et al.,2020). När tidspressen ökade för omvårdnadspersonalen påverkades de svagaste såsom demenssjuka på äldreboenden (Midtbust et al., 2018). Det var svårare för sjuksköterskorna att utföra en bra palliativ vård då de fick många patienter i livets slut samtidigt och det var långa avstånd att åka. Det som tog mest tid av sjuksköterskorna var dödsfall eller symtomlindring av smärta, oro och stöttning av närstående (Spelten et al.,2019).

Sjuksköterskor var ofta ensamma i svåra beslut angående vård i livet slut, speciellt på kvällar och helger (Törnqvist et al., 2013).

(18)

14 Kunskap och erfarenhet

Många sjuksköterskor som vårdade palliativa patienter i hemmet hade inte tillräcklig kunskap för att ge optimal palliativ vård i livets slut (Goddar et al.,2011; Heydari et al. 2019; Indarwati et al.,2020; Povedano-Jimenez et al.,2020; Törnqvist et.al.,2013). Lägst kompetens fanns i två av de asiatiska studierna av Heydari et al. (2019) och Indarwati et al. (2020). I den ena visade sig att många av sjuksköterskorna trodde att palliativ vård endast var avsett för patienter med cancer (Indarwati et al., 2020). I den andra hade sjuksköterskor ingen utbildning i att vårda terminalt sjuka cancerpatienter i hemmet då de inte var bekanta med den palliativa vårdens olika

dimensioner. Mer utbildning behövdes för att ändra attityden till vård i hemmet (Heydari et al., 2019). En studie visade att kort arbetslivserfarenhet på mindre än 10 år också gav en negativ upplevelse när det gällde hantering av dödsfall (Povedano-Jimenez et al.,2020). Erfarna

sjuksköterskor i hemmet hade bättre kunskaper i palliativ vård men var ändå inte lika kvalificerade såsom specialiserade enheter på sjukhus som hospice, onkologavdelningar och palliativa center (Danielsen et at., 2018; Törnqvist et.al., 2013). Erfarenhet och kunskap skaffade sjuksköterskorna genom erfarenhet och stöd från kollegor (Törnqvist et.al., 2013). Positivt var att i en av studierna där 378 sjuksköterskor deltog uppgav 76% att de fått utbildning i palliativ vård (Yamamoto-Mitani et al., 2015). Det förekom även stora brister i omvårdnaden av palliativa patienter i slutskedet.

Sjuksköterskorna kände ansvar att undervisa omvårdnadspersonal och vårdare av närstående i basal omvårdnad såsom sköta personlig hygien, munvård, förebygga trycksår samt när

sjuksköterskan behövde kontaktas (Handley et al., 2014; Philip et al.,2019).

Professionell tillfredsställelse

Många sjuksköterskor kände ändå en tillfredsställelse när den palliativa vården i slutskedet fungerade bra (Kaasalainen et al.,2014; Spelten et al.,2019). Sjuksköterskorna upplevde att om de visade medlidande, nyfikenhet och satte sig in i patienternas perspektiv/situation så underlättade det i kommunikation med patienten och planeringen av den fortsatta vården (Sinclair et al.,2018).

Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonal och volontärer ansågs av alla inblandade vara betydelsefullt för patienterna och fungerade bra (Danielsen et al., 2018 Handley et al., 2014;

Philip et al., 2019; Yamamoto-Mitani et al., 2015). En ”God död” var när patientens och

närståendes värdighet bevarades, deras önskemål tillgodosågs och patienten var smärtfri samt fick en fridfull död. Då kände sig sjuksköterskorna tillfredsställda i sin sjuksköterskeroll över att de kunde ge god palliativ vård till patienterna (Kaasalainen et al.,2014). De ansåg att det var ett riktigt privilegium och ära att få vara med i den speciella och intima process som dödsprocessen var. De kände att de fick uppskattning av närstående som var hjärtligt tacksamma. De kände sig belönade och upplevde en professionell tillfredsställelse i hög grad (Spelten et al.,2019).

(19)

15 DISKUSSION

Sammanfattning av huvudresultaten

Problem i samarbete framkommer tydligast i att bristen på kommunikation mellan olika

vårdinstanser är det största hindret för ett bra samarbete. Det framgår också att samarbete mellan läkare och sjuksköterska ibland brister. Svåra beslut i arbetet består i att kunna avgöra när vård i livets slut skall inledas, att ge information och svåra besked till närstående, prioriteringar i

varierande patientgrupper samt arbeta flexibelt för patienternas bästa. Det finns resursbrister på tid, mediciner och personal. Arbetet med palliativa patienter är krävande och det syns det tydligt i resultatet att sjuksköterskorna har behov av mer handledning och att stödet från erfarna kollegor är viktigt. Det tydliggörs vilken erfarenhet av kunskap sjuksköterskorna har och hur den påverkar den palliativa vården. Stress i arbetsmiljön är ett stort problem och beror ofta på tidsbrist.

Sjuksköterskorna saknar stöd från chefer och beslutsfattare. Det syns också att sjuksköterskorna som arbetar i hemmen upplevs ha lägre rang än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Det som är positivt med att arbeta med palliativa patienter är tillfredställelsen när vården fungerar bra och att samarbetet fungerar runt personalen som står patienten närmast.

Resultatdiskussion

I resultatet framgår det att samarbetet brister vid utskrivning från sjukhus. Detta har även andra studier kommit fram till (Sæle Barlund et al., 2021; Seger Cornfalk et al., 2015). I studien är det den dåliga kommunikationen som är den största orsaken till att samarbetet brister. Seger Cornfalk et al. (2015) menar att det främst beror på när ansvarsområden är oklara och vården inte är

samordnad, vilket leder till onödiga missförstånd (Seger Cornfalk et al., 2015). Här verkar finnas förbättringspotential av vården och det är också en av WHO:s fyra hörnstenar som definierar palliativ vård, där kommunikation och relation handlar om att främja patientens livskvalitet. Det innebär god kommunikation och goda relationer inom och mellan teamet men också i förhållande till patienten och de närstående (Nationellt vårdprogram, 2021).

Brist på resurser i form av tid, medicinsk utrustning och mediciner är vanligt och ett stort hot för palliativ vård. Det förekommer inte bara i u-länderna utan är ett problem i alla de världsdelar som ingår i litteraturstudien (Europa, Asien, Nordamerika och Oceanien). Det är ett problem som även syns i andra studier (Amroud et al., 2021; Eilertsen & Kikk, 2016; Lundin & Godskesen). Amroud et al., (2021) beskriver att det är den viktigaste utmaningen i palliativ vård. Det indikerar att otillräcklig struktur, finansiering och brist på resurser är ett stort hinder för den palliativa vården.

(20)

16

Det framgår att sjuksköterskorna ofta står inför svåra beslut i den palliativa vården. Sjuksköterskor har en viktig roll i att ge vård och behandling till patienter med palliativ vård vilket ställer höga krav på sjuksköterskorna (Hov et al., 2009). Arbetet med döende patienter kan ofta vara

påfrestande både psykiskt och fysiskt det framgår i resultatet. Detta förtydligas även i andra studier där det beskrivs att även om arbetet med palliativa patienter i slutskedet är positivt kunde det samtidigt vara känslomässigt utmanande (Aoun et al., 2017; Eilertsen & Kiik, 2015; Hov et al., 2009; Mikaelsson Midlöv & Lindberg, T, 2020). Att erbjuda sjuksköterskor på äldreboenden stöd med fokus på självkänsla och yrkesstolthet borde vara av stor vikt och det finns metoder som visat sig vara framgångsrika såsom grupphandledning och självsäkerhetsträning (Hov et al., 2009).

Tidsbristen beskrivs i studien som ett hot mot god palliativ vård. Det finns dock fler studier som pekar mot det (Eilertsen & Kiik, 2015; Lundin & Godskersen, 2021; Mikaelsson & Lindberg, 2019). Det finns tillräcklig tid att utföra uppgift på men inte tillräckligt för att leva upp till

sjuksköterskans egna förväntningar på bästa vården för patienten (Eilertsen & Kiik, 2015). Många sjuksköterskor som arbetar med avancerad demenssjukdom i ett palliativt slutskede rapporterar att underbemanning, begränsad tid och stor arbetsbelastning gör det svårt att ge adekvat vård (Lundin

& Godskesen, 2021). I Katie Erikssons vårdteori beskriver hon utebliven vård som en av de övergripande kategorierna i vårdlidande. Det kan bero på bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver. Hon beskriver att det kan vara allt från mindre förseelser till direkt medveten vanvård (Eriksson, 2018). Att arbeta under stress och tidspress kan orsaka att sjuksköterskor omedvetet utsätter patienter för vårdlidande. Denna litteraturstudie undersöker endast

sjuksköterskorna erfarenhet och därför är det oklart om patienterna i palliativt slutskede märkte av tidsbrist och stress eftersom de alltid prioriteras enligt resultatet. Palliativa patienter prioriteras alltid före annat arbete och det lyfts även fram av distriktssköterskor (Mikaelsson Midlöv &

Lindberg, 2019).

Sjuksköterskornas erfarenhet visar att det saknas kunskap för att bedriva optimal palliativ vård i flertalet länder. Tyvärr styrks detta i flera andra studier där kunskapsbrist upplevs som ett stort problem (Honinx et al., 2019; Hov et al., 2009; Mikaelsson Midlöv & Lindberg, 2020; Turan et al., 2017). I tvärsnittsstudien från fem europeiska länder framgår att det finns skillnader mellan

länderna i grundläggande principer för palliativ vård men att det finns utrymme till förbättring i alla länder som deltog och att sjuksköterskorna behöver ha minst grundläggande kunskap i

palliativ vård för det komplexa vårdbehov som finns på äldreboenden (Honinx, 2019). Kunskap är ett av de fyra ledorden i palliativ värdegrund och borde ha ett större utrymme i den palliativa vården. Det framgår tydligt i det Nationella vårdprogrammet (2021) som beskriver närhet, helhet, kunskap och empati som den palliativa vårdens fyra ledord. För att kunna erbjuda optimal palliativ

(21)

17

vård behövs kunskap och det är viktigt att personalen får utbildning samt kontinuerlig fortbildning (Nationella vårdprogrammet, 2021). Det framgår också i resultatet att sjuksköterskorna ofta skaffar sig kunskap genom erfarenhet och stöd från kollegor, det är en viktig utveckling för att höja

kunskapsnivån. Men det finns även oro att tidsbristen på äldreboende inte ger möjlighet till att diskutera och utveckla kunskaperna (Seger Cornfalk, 2015).

Sjuksköterskor i hemsjukvård och på äldreboenden behandlas med lägre rang än kollegor på sjukhus. Denna känsla av att var undervärderad uppstod när sjuksköterskor kände sig orättvis kritiserade, men även om de var sårade så lät de det mesta passera i tysthet (Hov et al., 2009).

Det positiva i resultatet är att kommunikationen inom teamet mellan sjuksköterska, omvårdnadspersonal och volontärer är bra och det är ändå de som står patienten och dess närstående närmast. Det goda samarbetet mellan omvårdnadspersonal och den palliativa hemsjukvården lyfts även fram i Sæle Barlundel et al. (2021). Eriksson (2018) beskriver att en närstående som lider inte kan lida med patienten, det kan ge upphov till känslor som skam/skuld och aggression/förtvivlan. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har bra kommunikation och samarbetar även med de närstående. Sjuksköterskorna känner en tillfredsställelse att arbeta med patienter och deras närstående i livets slut och att de fått uppskattning för den goda palliativa vården trots att närstående känner sorg och lidande. Det är en känsla som även beskrivs i Hov et al.

(2009). Det är viktigt att uppfylla patientens sista önskan även om det påverkar ens egna hälsa och sociala liv (Sæle Berglund et al., 2021). Lidandet är en del av allt mänskligt liv trots att det i vården ibland kan kännas meningslöst. Att mista en närstående ger känsla av ensamhet och att då inte bli sedd kanske är den djupaste känslan av lidande (Eriksson, 2018).

Metoddiskussion

Sökningen gjordes i flera olika sökmotorer och trots att Cinahl och Pubmed gav bäst resultat valde vi att inkludera de artiklar som hittades i BMJ och Wiley i resultatet eftersom de artiklarna höll en bra kvalité och inte kunde återfinnas i Cinahl eller Pubmed. Analysen har sedan gjorts genom ett strukturerat arbetssätt enligt den modell som beskrivs i Friberg (2017).

Styrkorna i arbetet med denna studie är att författarna haft fysiska träffar minst 1 gång/vecka och diskuterat alla delar i litteraturstudien samt att kunnat ta del av varandras material genom att använda google drive mellan träffarna. Svagheter är att engelska språket i vissa artiklar har varit svårt och att översättningen kan ha brister då vi inte har engelska som modersmål. Alla världsdelar är inte representerade i studien. Författarna har ställt sig objektiva till resultatet trots att hög

igenkänningsgrad finns. Det finns risk att resultatet påverkats av att få en jämförbar bild av

(22)

18

sjuksköterskors kompetens då utbildningen är olika i olika länder. Litteraturstudiens olika delar har systematiskt gåtts igenom med handledare som kommenterat materialet eftersom. Det som

framkommer i resultatet svarar på syftet och onödiga bifynd har skalats bort. Metoden har

presenterats utförligt i olika tabeller och genom att följa dessa kommer de artiklar som inkluderats att hittas. Första tabellen figur 1 visar sökord utifrån PEO-modellen som står Population: Vilka som ska undersökas. Exposure: Vad som ska undersökas och Outcome: Vad ska utfallet handla om. Därefter visar tabell 1 en översikt över sökblock och hur dessa kombinerats. Trovärdigheten uppskattas som väldigt hög då flera studier från flera olika länder kommit fram till samma resultat.

Vi har medvetet valt ut de artiklar som håller medel till hög kvalité. Trots att det är de kvalitativa artiklarna som bäst beskriver erfarenhet så valdes även två kvantitativa artiklar att ta tas med då dessa frågor behandlade sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård.

Slutsats

Samarbete mellan olika yrkeskategorier och vårdinstanser är mycket viktigt för patientens omvårdnad. Individuell vårdplanering med alla inblandade vårdaktörer krävs för att få

informationsöverföring om patienten och att patienten ska få veta var i vårdkedjan den befinner sig och vilken vård den kan förväntas få. Patienten slipper då onödigt lidande i form av behandlingar som inte behövs och att flyttas till olika instanser i onödan. Det ska vara klart med vem som gör vad innan patienten förs över till en ny vårdinrättning. Det behövs både bättre kommunikation och samordning.

Palliativ vård är svårt och krävande både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Det verkar som om döden är så vanligt förekommande i vården så att det inte är en så stor sak för en sjuksköterska men inget dödsfall är det andra likt. Ingen vet hur dödsprocessen kommer att avlöpa. Lugnt och stilla eller med smärta oro och ångest. Hur närstående kommer att reagera. Trots att sjuksköterskan inte arbetar i specialiserade palliativa team behövs tid för reflektion av vad som har hänt och om något kunde gjorts annorlunda för att rensa de tankar sjuksköterskor har efteråt.

Kunskap och erfarenhet är två viktiga faktorer som stärker självförtroendet hos sjuksköterskor och gör dem självständiga i deras arbete. Kunskap är en färskvara som måste fås genom kontinuerliga fortbildningar. Forskningen inom bedrivs fortlöpande och vården uppdateras ofta.

Brist på resurser göra att sjuksköterskornas arbete blir stressigt. Det behövs att resurser tillskjuts då stress leder till dålig kvalité på vården och är ett hinder i den palliativa vården. Sjuksköterskor inom kommunens verksamheter måste synliggöras för att ledningen ska se vilket arbete de gör.

(23)

19 Klinisk betydelse för samhället

Det kommer fram stora brister i den palliativa vården av äldre i den här studien. Vi framhåller att en fortbildning för sjuksköterskor borde utformas där tidiga symtom för inledning av palliativ vård av äldre står i fokus.

Vidare forskning

Denna litteraturstudie handlar om sjuksköterskors erfarenheter. Det vore intressant att forska vidare på hur patienter och närståendes erfarenheter är av palliativ vård i hemmet. Hur stress påverkar resultatet av den vård sjuksköterskor bedriver. Bristen på kunskap och bristande ledning är andra viktigt område att forska vidare på. Då resultatet i denna studie grundar sig på studier från olika delar av världen hade det varit av stor betydelse för den palliativa vården av äldre i Sverige att göra en svensk studie.

(24)

20 REFERENSER

Artiklar som inkluderats i resultatet har markerats med *

Amroud, M. S., Raeissi, P., Hashemi, S.-M., Reisi, N., & Ahmadi, S.A. (2021) Investigating the challenges and barriers of palliative care delivery in Iran and the World: A systematic review study. Journal of Education and Health Promotion, 10(246). Doi:10.4103/jeph.jehp_1325_20.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34485543/

Aoun, S. M., Rumbold, B., Howting, D., Bolleter, A., & Breen L. J. (2017). Bereavement support for family caregivers. The gap between guidelines and practice in palliative care. PLoS ONE, 12(10). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0184750

Beck-Friis, B., & Strang, P. (2005). Palliativ medicin (3 uppl.). Liber.

Eilertsen, I., & Kiik, R. (2016). Nurses´emotional challenges in providing home care in Norway.

Nordic journal of Nursing Research, 32(2), 82-87. https://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.1177/2057158515623406

*Danielsen, B.V., Sand, A. M., Rosland, J. H., & Føland, O. (2018). Experience and challenges of home care nurses and general practitioners in home-based palliative care - a qualitative study.

BMC Palliative Care, 20(7). https://doi.org/10.1186/s12904-018-0350-0

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap vetenskapen om vårdandet Om den tidlösa tiden. Liber.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats (3 uppl.). Studentlitteratur.

Frilund, M., Fagerström, L., Eriksson, K., Eklund, P. (2013). Assessment of Ethical Ideals and Ethical Manners in Care of Older People. Nursing Research and Practice, 2013.

https://dx.doi.org/10.1155/2013/374132

*Goddard, C., Stewart, F., Thompson, G., & Hall, S. (2011). Providing End-of-Life Care in Care Homes for older people: A Qualitative Study of the Views of Care Home Staff and Community Nurses. Journal of Applied Gerontology, 32(1), 76-95. http://doi.org/10.1177/0733464811405047

*Handley, M., Goodman, C., Froggatt, K., Mathie, E., Gage, H., Manthorpe, J., Barclay, S., Crang, C., & Iliffe, S. (2014). Living and dying: responsibility for end-of-life care in care homes without on-site nursing provision - a prospective study. Health & Social Care in the Community, 22(1), 22- 29. http://doi.org/10.1111/hsc.12055

*Heydari, H., Hojjat-Assari, S., Almasian, M., & Pirjani,P. (2019). Exploring health care providers´perceptions about home-based palliative care in terminally ill cancer patients. BMC Palliative Care 18(66) https://doi.org/10.1186/s12904-019-0452-3

Honinx, E., Smets, T., Piers, R., Deliens, L., Payne, S., Kylänen, M., Baranska, I., Pasman, W. P, Gambassi, G., & Van den Block, L. (2019). Agreement of Nursing Home Staff With Palliative Care Principles: A PACE Cross-sectional Study Among Nurses and Care Assistants in Five European Countries. Journal of Pain and Symtom Management, 58(5), 824-834.

https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2019.06.015

Hov, R., Athlin E., & Hedelin, B (2009). Being a nurse in nursing home for patients on the edge of life.Scandinavian journal of caring sciences, 23 (4), 651-659. https://doi.org/10.1111/j.1471- 6712.2008.00656.x

(25)

21

*Indarwati, R., Fauziningtyas, R., Kuncahyo, G. D., Tristiana, R. D., Chan, C. M., & Smith, G. D.

(2020). Palliative and end-of-life care’s barriers for older adults. Working With Older People, 24(1), 72-80. https://doi.org/10.1108/WWOP-08-2019-0021

*Kaasalainen, S., Brazil, K., Williams, A., Wilson, D., Willison, K., Marshall, D., Taniguchi, A.,

& Phillips, C. (2014). Nurses´experiences providing palliative care to individuals in rural communities: aspect of the physical residential setting. Rural and Remote Health 14(2).

http://www.rrh.org.au

Karolinska Institutet (u.å) Systematisk litteraturöversikt som examensarbete. https://kib.ki.se/soka- vardera/systematiska-oversikter/systematisk-litteraturoversikt-som-examensarbete. Hämtad 211008.

Korhonen, E.-S., Nordman, T., Eriksson, K. (2014). Determination of concept technology – the ontology of the concept as a component of the knowledge development in caring science.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 867-877. https://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.1111/scs.12118

Kylén, M., Löfqvist, C., Haak., & Iwarsson, S. (2019). Meaning of home and health dynamics among younger older people in Sweden. European Journal of Ageing, 16(3), 305-315.

https://doi.org/10.1007/s10433-019-00501-5

*Lee, J., Park, Y., Lim, K., Lee, A., Lee, H.,& Lee, J.-E. (2019). Care Needs of Patients at the End of Life With a Noncancer Diagnosis Who Live at Home. The Journal of Nursing Research,

27(2). http://doi.org/10.1097/jnr.0000000000000277

Lundin, E., & Godskesen, T. E. (2021). End-of-life care for people with advanced dementia and pain: a Qualitative study in Swedish nursing homes. BMC Nursing 20(48).

https://doi.org/10.1186/s12912-021-00566-7

*Midtbust, M.H, Einang Alnes, R., Gjengedal, E., & Lykkeslet, E. (2018). Perceived barriers and facilitators in providing palliative care for people with severe dementia: the healthcare

professionals´experiences. BMC Health Services Research, 18(709).

http://doi.org/10.1186/s12913-018-3515-x

*Mistry, B., Bainbridge, D., Bryant, D., Tan Toyofuku, S., & Seow, H. (2015). What matters most for end-of-life care? Perspectives from community-based palliative care providers and

administrators. BMJ Open, 5(6). https://doi.org/10.1136/bmjopen-2014-007492 Nationellt vårdprogram (2021). Palliativ vård (version 3:1).

https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ- vard/vardprogram/nationellt-vardprogram-palliativ-vard.pdf. Hämtad 211009.

Ramplin, C. (2019). Establishing a structured plan to provide high-quality end-of-life care in community settings. British Journal of Community Nursing, 24(3), 120-127. https://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.12968/bjcn.2019.24.3.120

*Philip, R. R., Venables, E., Manima, A., Tripathy. J. P., & Philip, S. (2019). “Small, small interventions, big big roles”- a qualitative study of patient, care-giver and health-care worker experiences of a palliative care programme in Keral, India. BMC Palliative Care, 18(16).

http://doi.org/10.1186/s12904-019-0400-2

(26)

22

*Povedano-Jimenez, M., Granados-Gamez, G., & Paz Garcia-Caro, M. (2020). Work environment factors in coping with patient death among Spanish nurses: a cross- sectional survey. Revista Latino-Americana De Enfermagem, 28. http://doi.org/10.1590/1518-8345.3279.3234

Sæle Barlund, A., André, B., Sand, K., & Brenne, A.-T. (2021). A gualitative study of bereaved family cargivers: feeling of security, facilitators and barriers for rual home care and death for persons with advanced cancer. BMC palliative Care 20(7). https://dx.doi.org/10.1186/s12904-020- 00705-y

Seger Cornfalk, B., Ternestedt, B.-M., Franklin Larsson, L.-L., Henriksen, E., & Norberg, A (2015). Utilization of palliative care principles in nursing home care: Educational interventions.

Cambridge Unisersity Press, 13(6), 1745-1753. http://doi.org/10.1017/S1478951515000668

*Sinclair, S., Hack T. F., Raffin-Bouchal, S., McClement, S., Stajduhar, K., Singh, P., Hagen N.

A., Sinnarajha, A., & Chochinov, H. M. (2018). What are healthcare providers´ understandings and experiences of compassion? The healthcare compassion model: a grounded theory study of healthcare providers in Canada. BMJ Open 14(3). http://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-019701 Socialstyrelsen. (19 maj 2021). Termbank. https://termaank.socialstyrelsen.se/#results

Socialstyrelsen. (december 2016). Nationella riktlinjer – Utvärdering 2016 Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer och underlag för bedömning. https://www.socialstyrelsen.se

*Spelten, E., Timmis, J., Heald, S., & Duijts, S. F. A. (2018). Rural palliative care to support dying at home can be realised; experiences of family members and nurses with a new model of care. The Australian Journal of Rural Health 27(4), 336-343. https://doi.org/10.1111/ajr.12518

*Söderman, A., Werkander Harstäde, C., Östlund, U., & Blomberg, K. (2014) Community nurses´experience of the Swedish Dignity Care Intervention for older persons with palliative care needs- A qualitative feasibility study in municipal home health care. International Journal of Older People Nursing,16(4). https://doi.org/10.1111/opn.12372

Turan, G. B., Mankan, T., & Polat, H. (2017). Opinions of Nurses about Palliative Care.

International Journal of Caring Sciences, 10 (1), 176-184.n https://www.researchgate.net/publication/329402783

*Törnqvist, A., Andersson, M., & Edberg, A.-K. (2013).

In search of legitimacy – registered nurses’ experience of providing palliative care in a municipal context. Scandinavian journal of journal sciences, 27(3), 651-658.

http://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01074.x

Vetenskapsrådet. (2 mars 2021). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html

Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl.). Studentlitteratur AB.

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2014). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis Scandbook Falun.

World Health Organization. (augusti 2020). Palliative Care. https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/palliative-care

World Health Organization. (4 oktober 2021). Ageing and health. https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/ageing-and-health

(27)

23

World Health Organization. (5 oktober 2021). WHO takes steps to address glaring shortage of quality palliative care services. https://www.who.int/news/item/05-10-2021-who-takes-steps-to- address-glaring-shortage-of-quality-palliative-care-services

*Yamamoto-Mitani, N., Igarashi, A., Nouguchi-Watanabe, Y., & Suzuki, M. (2015). Factors of Good Collaboration in Home-Based End-of-Life Care: A Questionnaire Survey of Japanese Home Care Nurses, Home Helpers, and Care Managers. Care Management Journals, 16(3), 129-140.

http://dx.doi.org/10.1891/1521-0987.16.3.129

(28)

BILAGAA

Granskningsmall för kvalitativa studier

Författare, år: ……….

Titel: ……….

Antal deltagare : ……….………

Antal kvinnor/män: ………...………

Ålder (medel/median & spridningsmått): ………...…

Studerat fenomen/företeelse: ……….

……….. Kvalitativ metod:

……….………..

Sammanvägd bedömning av kvalitén.

HÖG MEDEL LÅG

Kommentar:

………

………

………

………

………

………

………

………

………

(29)

Anvisningar:

• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.

• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

Ja Nej Oklart Ej tillämpligt

1. Vetenskaplig relevans och redlighet

a) Finns en redovisning av kunskapsområdet som motiverar att genomföra studien?

b) Grundar sig forskningsfråga på en teori/teoretisk perspektiv som förklarar vald studie och studiedesign?

c) Är syftet med studien tydligt uttryckt?

d) Finns etiskt tillstånd?

e) Finns ett relevant etiskt resonemang?

f) Framgår det var varje enskild forskare bidragit med?

2. Urval och procedur

a) Framgår inklusions och exklusionskriterier?

b) Framgår hur deltagarna rekryterades till studien?

c) Är urvalet lämpligt för den företeelse/fenomen som studeras?

d) Beskrivs kontexten där deltagarna befinner sig?

e) Framgår hur datainsamlingen går till (tex intervjuer, observationer, focusgrupper)?

f) Framgår vem som genomför datainsamlingen?

g) Är relationen forskare/deltagare tydligt beskriven?

h) Framgår hur många personer som avböjt att respektive accepterat att delta i studien?

3. Analys

a) Är analysen tydligt beskriven?

b) Är analysförfarander relevant i relation till datainsamlingsmetod?

c) Finns exempel på hur analysen gått till?

d) Redogörs för vem /vilka som utför analysen?

e) Redovisar forskarna sin förförståelse?

4. Resultat/fynd

a) Är resultatet/fynden logiska?

(30)

Ja Nej Oklart Ej tillämpligt b) Är resultatet/fynden begripliga?

c) Svarar resultatet/ fynden på syftet?

d) Redovisas resultatet/fynden med representativa citat?

e) Presenteras resultatet/fynden på ett sätt att relationen mellan kategorier/tema är tydliga?

f) Redovisas resultatet/fynden i förhållande till ett teoretiskt perspektiv?

g) Genereras hypotes/teori/modell?

5. Kritiskt förhållningssätt

a) För forskaren ett kritiskt resonemang kring sin egen roll och inflytande under analysprocessen?

b) Diskuterar och belyser forskarna resultaten/fynden utifrån befintlig kunskap/forskning?

c) Diskuterar forskarna begräsningar/svagheter med studien?

d) Diskuterar forskarna resultatet/fyndens

överförbarhet till liknande eller andra kontexter?

e) Redovisas förslag på fortsatt forskning?

f) Finns en tydlig och relevant konklusion?

(31)

Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp

Författare, år: ……….

Titel: ……….

Antal deltagare : ……….………

Antal kvinnor/män: ………...………

Ålder (medel/median & spridningsmått): ………...…

Studerat fenomen/företeelse: ……….

……….. Utfallsmått vilket/vilka och tidpunkt/-er: ………

……….. Sammanvägd bedömning av kvalitén.

Kommentar

………

………

………

………

………

………

………

………

HÖG MEDEL LÅG

References

Related documents

Fisker och Strandmark (2017) tydliggör även att anledningen till anhörigas beslut av vård i hemmet kunde grundas utifrån negativa erfarenheter från sjukhusvistelser och därav

Detta skulle kunna enligt både Meyer & Rowan (1977) och DiMaggio & Powell (1983) skapa yttre legitimitet som kan användas för att stärka organisationen och därmed utgöra

(2014) belyste sjuksköterskornas erfarenheter kring att bygga relation där sjuksköterskorna erfor att detta var viktigt för att kunna erbjuda de bästa möjliga vård.. Medan

Switching activity of sum and carry outputs for the first stage of integrator section in CIC (Sim. are the simulated and the estimated values respectively for a single bit

With regard to rolling resistance, measurements by TUG, both on laboratory drum and on the Swedish test section, showed that rolling resistance was extremely low

Enligt denna studie har pronomen hen en negativ inverkan på attityden till författaren och på den språkliga kvalitén, dessa resultat kan utvecklas samt undersökas noggrannare, med

Sjuksköterskorna beskriver sina erfarenheter av när samarbetet brister mellan både kollegor och patienter kan det resultera till en sämre vårdkvalité, vilket kan skapa etiska

Vi har alla ett ansvar för att motverka den politik som så tydligt skapar pro- blemområden med stark koppling till klass och social status.. Välfärdens utveckling går