Regeringens proposition

Regeringens proposition 1987/88: 166

om inrättande av högskola i Blekinge

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp hifogade utdrag ur n.:geringsprotokollct den 24 mars 1988.

Pf1 regeringens viignar

Kje/l-0/1~(frldt

L<'llllart Bodstriim

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom hiigskolcrcformen {1r 1977 fick högskolan en enhetlig organisation med hög,koleenhetcr i flertalet liin. Sedermera har nya hiigskolecnhcter inriittah i Skövde och Halmstad. Diirl'fter iir det endast Gotland och Blekinge som saknar egna högskoleenheter.

Förslag om en fortsatt uthyggnad av högskolan har presenterats i utred- ningen (DsU 1987: 11 l Fortsatt hiigskolcuthildning. I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88: 100. hilaga 10. s. :Bl fi.ire,liis all medel fi\r högskoleut- hildning p<°t Gotland ansl{1s fr. ~J. m. hudget;iret 1988/89.

I propositionen förcsl{1s inriitlandc av en ny högskola i Blekinge fr. o. m.

huugetiiret 1989/90. i vilken skall ingit den högskoleutbildning som redan i dag hedrivs inom liinet av anura högskoleenheter. Utbildning kommer all bedrivas pii flera orter inom liinet. Diirmed kommer samtliga liin all ha en egen organisation för hiigskoleutbildning.

I f<ik1d11g1'11 1987/88. I .1111//I. Nr IM

Prop.

1987/88: 166

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur pn,tokoll vid rcgcringssammantriidc den 2..1 mars 1988

Niirvarande: statsriidcn Feldt. ordförande. Gustafsson. Lcijon. Petcrson.

Bodström. Göransson. Grndin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellströn1.

JLlhansson. Hulterst röm. I .indq\'ist. G. Andersson. Tha!Cn

För~dragandc: statsr{tdct Bod ström

Proposition om inrättande av högskola i Blekinge I Bakgrund

Spridning av h(igskoleutbildningcn var c\l viktigt inslag i 1977 {1rs h(igskll- krcform. Nya hiigsko\or inriittades !"iir att hiigskll\eutbi\dningcn skulle komma inom rimligt rcscavst;lml för ett större antal ii1iinniskor och diirmed skapa riittvisa mellan individer lh:h gL'd tillgtrng till högskoleutbildning oavsett bostadsort. Tvi! liin saknar emellertid fortfarande egna högskolor.

Med anledning av ett uppdrag frän regeringen i september ·\986 redovisa- de universitets- och hiigskoleiiinbetet ( lJ IL:\) i januari 1987 ett förslag om hur ytterligare högskoleutbildning skulle ct;1blcras i Blekinge och att. efter- som olika högskoleenheter skulle s'vara l"iir utbildningcn. rcgionstyrclscn för Lund/Malmö hiigskolcrcgion skullc svi1ra för samordningen av utbild- ningsinsatscrna.

P(1 grundval av propositionen om fortsatt decentralisering inom högsko- lan !prnp. 1986/87: 127. UbU 1987/88: L rskr. Il har riksdagen beslutat all mcdcl för lokala och individuella linjer samt fristi'tcndc kurser skall anvisas dirckt till berörda högskoleenheter och att i konsekvens hiirmed regionsty- relserna avskaffas. Varje hligsklllecnhet förutsiills hiirvid svara for utbild- ningsutbudct i det egna liinct. Prnblcmct med all Gotland och Blekingc saknar egna högskolccnhetcr har diirmed aktualiscrats. I propositionen tillkiinnagav jag diirflir ocks{i min avsikt att föresl[t utredning om hur en enhetlig ledning <tv högskolcut.bildningen i Blekinge skulle {tstadkommas.

Utredningen har nu redovisats i rapporten DslJ 1987: 11 Utbyggd hligsko- lcuthildning. Fn sammanfattning av rapporten bör r1)gas till protokollet i deua iircndc som hiluga.

I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88: 100. bilaga 10. s .. r~J har jag för~slagit att mcdcl fr. o. m. budget;\ret 1988/89 skall anvisas för högskole- utbildning p[i Gotland. varvid en siirskild hög~kolekommitte knuten till liinsstyrelscn skall svara rör plancringcn av utbildningen. Diirmed kommer det att finnas en fast organisation flir hiigskoleuthildning i samtliga liin utom Blekinge.

Prop. 1987/88: 166

J

Inrättandet av en högskola i Blekinge

Mitt förslag: En hiigskob:nhet i Bkkingl' inriittas dl'n I juli I 9X9.

Utredarens l"iirslag överensstiimmer med mitt.

Skälen för mitt fiirslag: Högskoleutbildning i form av kurser har anord- nats hinge i Blekinge. ()mfal\ningen av u\bi\dningsutbudet ;ir innevarande liisiir 439 ;'trsstudierlatser och antalet ;·1rsstudierlaher kommer att ytterli- garl' iika till följd av redan fallade beslut. Sedan liisiirct IY77/7X anordnas yrkesteknisk högsklileutbildning l°YTH I i Karlskrona med 30 pi<1tser. I Sviingsta arlllrdnas sedan liisilret 19X5/X6 utbildning p;\ en lokal linje. niimli- gcn linjen l"ör elektnmik med datainriktning med I h rlatser. h.ir biida dessa utbildningar svarar universitetet i Lund. Som ett resultat a\' det tidigare niimnda utredningsuppdragct till U HA startade liisiln:t 1987/XX utbildning p;'t linjen l"i.ir administrativ databehandling med 30 platser i Ronneby.

decentraliserad fr~in högskolan i Yiixjö och. friln högskolan i Kalmar..

drifttcknikerlinjen med 15 platser i Karlskrona och verkstadsingenjörs- linjcn med 16 rlatser i Olofström.

Av min beskrivning framgar tll:ksi"i hur srlittrat ansvaret iir fiir ·den utbildning som nu bedrivs i liinet. 1-:tt universitet och tre högskolor svarar för utbildningen. Ingen av dem har ansvar för att det sammantaget finns ett s{1dant utbud av hi.igsklileuthildning i liinct som svarar mot liincts och individernas behov. Jag har i den tidigare niimnda proptisitionen llm de- centralisering inom högskolan t prnr. I 9X6/X7: I ~71 framh;lllit all högskole- enheten eller högskoleenheterna inom varje Hin hiir ansvara för högskole- utbildningen i liinct. Blekinge iir med undantag för Gotland det enda Hin som inte har egen högskola.

I ;\rets budgetproposition har j<tg bcriiknal ko.stnaderna for linjen för industriell teknik !tidigare verkstadsindustrilinjenl samt fiir l"iirsiiksverk- samheten med samordnad ingenjiirsutbildning under anslaget Ctbildning för tekniska yrken. an-;lagsro-;ten lliigskoleutbildning i Blekinge. Kostna- den för den lokala linjen elektronik med datainriktning samt för vissa frist;lcmk kurser har jag beriiknat under anslaget Lokala 1.H.:h individuella linjer m:h fristi1ende kurser. ;rnslagsrosten Högskoleutbildning i Blekinge.

Fiir linjerna fiir administrativ databehandling ( Viixjöl. driflleknikcrlinjen oi.:h verkstadsingenjiirslinjen t Kalmar! belastar knstnaderna fram t. o. m.

b11dgeti.1rc'\ 1989/90. förutom högsk.:ilan i Kalmar vad. avser drifttekniker- linjen. anslaget C 4. Regionala ut vei.:klingsinsatser m. m .. anslags posten Teknik och kunskarsspridning under tolrte huvudtiteln. Ocksii vissa l"risti'1- ende kurser bekostas ur detta anslag.

Liksom var:ie högskola har sin egen prl1fil finns llt:ksft forutsiittningar för att högskolan i Blekinge utiiver utbildning .som har sin motsvarighet pii andra h{ill - oi.:h diir det iir viktigt att ingen sektor till{its bli hell thimin~­

rande - skall kunna finna el! egcl spei.:ialomr;lde. Detta. kan förutses komma all ligga p;i omr«ldct for utveckling av rrngramvara för den snabbt viixande datoriseringen inom alla delar av niiringslivet. Ut vecklingen av programvaruomrillkt inom datall'kniken sker med lika stor snabbhet som niir det giiller utvecklingen av den elektroniska utrustningen.

Prop. 1987/88: 166

3

Högskolan i Hlekinge hör inte bli en förminskad variant av de tekniska Prop. 1987/88: 166 högskolorna eller universitetens tekniska fakulteter. diir utveckling av

elektronik och dess fysiska komponenter utgör en naturlig huvuduppgift.

Genom statliga insatser. initierade av industridepartementet i komhination m.:d kommunala och privata investeringar har i Ronnehy soft center ska- pats en unik anliiggning. diir ett 25-tal företag och offentliga institutioner samtidigt utvecklar och praktiskt tilliimpar datateknik siirskilt liimpad för i första hand mindre och medelstora företag. men ocks~1 med hög anviind- barhet för andra typer av organisationer.

Kring universitet och högskolor uppstfir i Sverige som i andra liinder utvecklingsföretag av olika slag. ofta samlade is. k. forskarbyar. Vad som iir ~peciellt för Blekinge iir att <idana utvecklingscentra i form av det förut niimnda Ronneby sort c.:nter samt Verkstadstekniskt center (VTC-syd) i Karlskrona och teknikcentrum i Olofstriim för.:gi'1tt inriittande av en hög- skoleenhet. Utbildningen p<I de hittill' inriittade linjerna i Blekinge hedrivs delvis med utnyttjande av resurserna vid dess~1 centra. Full effekt av denna samverkan kan emellertid inte uppn{1s fiirriin högskoleutbildningen i Wnet fatt en enhetlig ledning.

Kostnaderna for lokala och utrustning for större delen av utbildningen i Blekinge betalas i dag av kommuner i liinet. Företag finansierar ockS:1 delvis utbildnings- och utrustningskostnader.

Utredaren har heriiknat kostnadenrn for en förvaltningsorganisation vid högskolan i Blekinge till 1.45 milj. kr. hudget[1ret 1988/89 samt till ytterliga- re 0.35 milj. kr. p;·1följande hudgeti1r. Utredaren har vidare föreslagit att förheredelsearbetet för all inriitta högskolan skall p{1hö1:ias den I juli 1988 och ledas av en interimsstyrelse. Jag har heriiknat kostnaderna för denna niista hudgeti1r under anslaget LL1kala och individuella linjer och fristaende kurser. anslagsposten Hiigskoleuthildning i Blekinge.

Det ankommer pil reg.:ringen att besluta om interimsstyrelsen och dess uppgifter liksom pck<i alt hesluta om namnet p{i högskoleenheten. Enligt min uppfattning iir l liigskolan i Blekinge liimpligt.

3 Hemställan

Med hiinvisning till vad jag nu har anfort hemstiiller jag att regeringen for.:sl<lr riksdagen

att besluta om inriittande a\· en högsklila i Blekinge fr. o. 111. der.

I juli 1989.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överviiganden och beslutar att genllll1 propositionen föresli1 riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

4

Sammanfattning av delbetänkandet(Ds U 1987: 11) Utbyggd högskoleutbildning

Bakgrund samt

av utredningsarbctct

I regeringens pniposition l 98o/X7: 127 om fortsatt decentralisering inom högskolan anförde föredragande statsr<ld all Blekinge och Gotlands Hin.

vilka iinnu saknar hiigsktileenhet. biir fri en permanent organisation flir högskoleutbildningen inom liinet.

Med anledning av propositionen viiektes motioner Slllll log upp fr<'lgan om den framtida organisationen av högskoleutbildningen iiven i Fyrstads- omriidet tUddevalla. Viinersborg. Trollhiittan od1 Lysekil) samt i södra delen av Strn.:khlilms hin. Utbildningsutskottet an<1g d~irför vid sin be- handling av propositionen "att en förutsiittningslös utredning bör göras av frttgan llfTI den framtida hl>gskoleutbildningen i Gotlands oc.:h Blekinge liin samt i TyrslaLbomriidct" och i den södra delen ;1v Stockholms Hin".

Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag.

Utbildningsdcpartementet har uppdragit [1t undertecknade att som sakkun- niga inom departementet svara för denna utredning. Med hiinsyn till om- fattningen av utredningsuppdragct redovisas arbetet i etapper. Vi re- dovisar hiir flirslag rörnndc den framtida högskoleutbildningen i Gotlands och Blekinge Hin.

Högskoleutbildning på Gotland

I avsnittet 4.2 belyses bl. a. den ogynnsamma niiringsstrukturcn pi1 Got- land. Vi redovisar iiven att gymnasieeleverna pi⁰1 Glitlaml har en betydligt lägre andel som p{1bö1:iar högskoleutbildning iin vad som giiller for övriga Hin. Bl. a. dessa faktorer talar fiir en försliirkning av högskoleutbildningen p<i Gotland. Detta giiller s{1viil utbildningens omfattning som lednings- och ansvarsfunktionerna. Av viisentlig betydelse for den framtida högskoleut- bildningen p<i Gotland iir det Ut vec.:klingscentrum Gotland ( UCG) som nyligen etablerats. Kring delta resurscentrum bör hiigsknleutbildningcn byggas upp.

Den utbildning som vi fiiresbr fiirliiggas till Gotland bör i forsla hand ta sikte p{i all stiirka det gotliindska naringslivet. Det iir dock samtidigt viktigt att utbildningen blir riksrekryterande.

Sammanfattningsvis fiiresliir vi

1111 en lokal linje inom ckllllOmiomriidet om 80 poiing och med hiigsl 24 platser anordnas fr. o. m. 1988/89:

1111 en lokal linje inom ADB-omri'1det om 60-80 poiing och med högst 24 platser all(irdnas

rr.

1111 ett sammanhi'dlet utbud av enstaka kurser inom 1urismomri'1de1 <mord-

nas fr. o. m. 19X9/90 samt

1111 en successiv fiirstiirkning sker av utbudet av enstaka kurser avsedda

för si1viil fort-och vidareutbildning som för ett mer allmiinl bildnings- behov. Bl. a. hiir cfterstriivas en för~tiirkning av utbildningen inom det kult Lirvetenskaplif!a .,mradet.

Prop. 1987/88: 166

5

Hiirull)ver flire-.l(ir vi i enlighet med den s. k. Sll\:1-grurrens förslag Prop. 1987/88: 166

ull en lokal linje om XO roiing -.amt en riibyggnadsutbildning om -10 roiing kommer att arwrdnas I YX::\!tN som ett resultat av regeringens striivan att stiirka ingenji\rsutbildningen ri1 mdlannivii.

Utbildningsvolymen fi.ir hela den fl>reslagna högskoleutbildningen blir drygt 200 ;irsstudierlatsn IYXX/89 oi.:h omkring 28:' iirsstudieplatser 1989/

90. Antalet antagningsplatser blir 1988/89 omkring 300.

Vi anser det ,·iktigt att besluten om vilken högskoleutbildning som skall anordnas rii Gotland i större utslriii.:kning skall kunna piiverkas av de direkt beriirda. Det hiir diirl'iir skaras en lokal högskoleorganisaton rii Gotland med ansvar fiir utbildningsresurserna. Vi fl\resliir

all ansvaret for hiigsknlcutbildningcns rlanering r•I Gotlai1d fr. o. m. 1988/

89 liiggs ri"i en till liins-.lyrelsen knuten hiigskoleKllllllllitte:

att det ankommer pi1 hiig-.;k11lekn111mitten all flirdcla disponibla resurser till resp. högskl'lcenhcter i den omfattning dessa kommer att svara för utbildningen pi1 Ci11tland -;amt

11ll till hiigskolek11mmittL;n knyts ett mindre kansli.

Vi anser vidare

11ll de niinnaslc arens erfarenheter av viira förslag biir avvaktas innan slutlig stiillning tas till fri1gan om en sjiilvsliindig högskola r~I Gotland.

hir att iika det gotliindska niiringslivets möjligheter att fo tillg[rng till den forsknings- och ut,·ei.:klingskompetens som finns inom hiigskolc- omriidet föresli'1r vi

all en tjiinsl som kontaktsckrelL'rare inriittas vid hiigskolcutbildningen pii Got I and fr. o. m. 1988/89.

K<i-.tnaderna fiir den hi>g-.kole,·erksamhet rii c;lltland. snm vi 1111 föresliir.

bt:r~iknar vi fi.ir 1988/89 till Gt 3.X milj. kr. lt:.xkl. h1kalkostn;1derl. Hiirav av..;er de direkta utbildningsklistnaderna ca 2.7 milj. kr.. vilket iir en ökning med 900000 kr. i f. h. t. innevarande budgeti1r. Budgeti'iret 1989/90 bcriik- nar vi de totala kostnaderna till L'a :'i milj. kr.

Högskoleutbildning i 1:3lekingc

Vi redovi..;ar inledningsvis de probkm slllll finns inom liinet med en ogynn- ..;am niirings- oi.:h fiirl'1;1gsstruktur. l'i1 grund hiirav. i avsaknad av hiigskola inom liinet. samt for att 11nderliitta teknik- oi.:h kunskarssrridning har i Blekinge ett antal resursi.:entra byggts urr. Flertalet av dessa har en teknisk inriktning. Till de olika centra har knutits högskoleutbildningar med varierande inriktning.

Högskoleutbildningen i Blekinge iir redan relati,·t omfattande. Förutom

regulj~irt finansierad utbildning har hösten I 9t<7 startat ett antal utbild- ningslinjer som under en trci'trsrcriod skall finansieras med siirskilda regio- nalrolitiska medl'I. För dessa linjl'r ansvarar olika högskoleenheter inom hiigskoleregioncn. Betydande insatser görs iiven av lllik;1 myndigheter.

företag m.11. inom l~inet.

6

Lisilret 1988/89 riiknar vi meJ

llff följande utbildningslinjer kommer att anordnas i Hlekinge:

Driflleknikerlinjen. 80 pliiing. 15 platser:

YTH-vcrkstadsindustrilinjen. 60 poiing. med .~O platsn pi1 vardera inriktningen mot produktion och elektronik:

Linjen för administrativ databehandling, 00 poiing. 30 platser:

Verkstadsingcnjörslinjen. 80 poiing. 16 platser samt

- Linjen för e\d.tronik med datainriktning. 80 po~ing. 16 platser.

Vi föresli'1r vidan:

11tt en lokal linje om XO poiing inom ekonomiomriidet med inriktning mot de smf1 och medelstora företagens bdwv inriillas samt

11tt en successiv förstiirkning sker av utbudet av enstaka kurser. Siirskilt bör hiirvid beaktas behovet av bl. a. humanistisk. ekonomisk. juridisk och allmiin samhiillsvetenskaplig utbildning.

Slutligen föresliir vi i enlighet med den s. k. SIM-gruppens förslag

att en mellaningenjörsutbildning om 80 poiing och med drygt 100 platser startar som ett led i arbetet med att förstiirka ingenjörsutbildningen pi"i mellannivii.

Den totala utbildningsvolymen i Blekinge kommer. med denna senare utbildning medriiknad. att omfatta drygt 400 ilrsstudieplatser 19!-18/89 och ca Ml() årsstudieplatser 1989/90. Antalet antagningsplatser l 9XX/89 blir to- talt omkring 500.

Med den omfattning högskoleutbildningen nu f{ir i Blekinge anser vi att en fastare organisation i form av en högskola iir motiverad. Av praktiska skiil anser vi det dock inte möjligt all inriitta en sjiilvstiindig hiigskoleehet redan fr{m hösten 1988. Vi fi.iresl{ir diirför:

11tt en statlig högskoleenht:t skall inriittas i Blekinge senast I juli 1989:

11tt förberedelsearbetet för att inriitta högskolan skall ledas av en inte- rimsstyrelse fr. o. m. I juli 1988 samt

lift en högskoleförvaltning byggs upp under 1988/89.

Med hiinsyn till den betydelse den decentraliserade modellen har för högskoleutbildningen i Blekinge anser vi

lift högskoleenhetens namn bör vara Iliigskolan i Blekinge.

Vi anser vidare

11tt högskolestyrelse. rektor och de centrala kansliresurserna bör lokalise- ras till Karlskrona.

[k totala statliga kostnaderna för den hiigskoleverksamhet. som interims- styrelsen i Blekinge 1988/89 kommer att ansvara for. beriiknar vi till ca 4.3 milj. kr. (exkl. lokalkostnader). Hiirav avser ca 2.6 milj. kr. direkta utbildningskostnader. För 1989/90 kan kostnaderna uppskattas till omkring 5 milj. kr. Hiirtill kommer ca 2.5 milj. kr. per budgetilr för den utbildning som olika högskoleenheter svarar för med hjiilp av regionalpolitiska medel.

Norstedts Tryckeri, Stockholrti 1986

Prop. 1987/88: 166

7