• No results found

Undervisning som främjar barns lärande och utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Undervisning som främjar barns lärande och utveckling"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Undervisning som främjar barns lärande och utveckling

En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till undervisning i förskolan

Kurs: Examensarbete för förskollärare 15 hp Program: Förskollärarprogrammet 210 hp Författare: Matheos Gorgis & Rafal Al-Allaf Handledare: Cathrine Ryder

Examinator: Mikael Segolsson Termin: VT21

(2)

Jönköping University Examensarbete för förskollärare 15 HP School of Education and Communication Förskollärarprogrammet VT21

SAMMANFATTNING

Matheos Gorgis & Rafal Al-Allaf

Undervisning som främjar barns lärande och utveckling. En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till undervisning i förskolan.

Teaching that promotes children’s learning and development. A qualitative study about

preschool teachers' approaches to teaching in preschool.

Antal sidor: 26

Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i förskolan. Mer specifikt intresserar vi oss för hur förskollärare arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Följande frågeställningar har bearbetats för att besvara studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt förhållningssätt till undervisning? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande?

Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare från fyra olika förskolor. I resultatet beskriver förskollärarna hur de tar hänsyn och förhåller sig till undervisningen för att främja barns lärande och utveckling, vidare framkommer förskollärarnas syn på undervisning i förskolan och barns delaktighet i

undervisningen. I resultatet framkommer även strategier som förskollärare använder sig av i sin undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Dessa är dokumentation, växlingen mellan spontana och planerade moment, temaarbete och att utgå från barns olika förutsättningar.

Nyckelord: Förhållningssätt, Förskolan, Förskollärare, Lärande, Läroplan (lpfö18), Undervisning, Utveckling

Postadress Gatuadress Telefon Högskolan för lärande och Gjuterigatan 5 036-101000 Kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 Jönköping

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. BAKGRUND ... 5

2.1UNDERVISNING UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV ... 5

2.2STYRDOKUMENTENS FORMULERINGAR OM UNDERVISNING I FÖRSKOLAN ... 6

2.3TIDIGARE FORSKNING ... 7

2.4BEGREPPET UNDERVISNING ... 9

2.5TEORETISKT PERSPEKTIV ... 10

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

4. METOD ... 13

4.1METODVAL ... 13

4.2URVAL ... 14

4.3GENOMFÖRANDE ... 14

4.4DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD ... 15

4.5TROVÄRDIGHET ... 16

4.6ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 17

5. RESULTAT ... 18

5.1FÖRSKOLLÄRARNAS SYN PÅ UNDERVISNING I FÖRSKOLAN ... 18

5.2BARNS DELAKTIGHET I UNDERVISNING ... 19

5.3DOKUMENTATION ... 21

5.4VÄXLINGEN MELLAN PLANERADE OCH SPONTANA MOMENT ... 22

5.5TEMAARBETE ... 23

5.6ATT UTGÅ FRÅN BARNS OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 24

6. DISKUSSION ... 26

6.1FÖRSKOLLÄRARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL UNDERVISNING ... 26

6.2STRATEGIER SOM ANVÄNDS FÖR ATT BEDRIVA UNDERVISNING FÖR ATT FRÄMJA BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING ... 27

6.3METODDISKUSSION ... 29

6.4VIDARE FORSKNING ... 29

7. REFERENSLISTA ... 30

BILAGOR ... 33

BILAGA 1 ... 33

BILAGA 2 ... 34

BILAGA 3 ... 35

(4)

1. Inledning

Fram till 1998 reglerades förskolan i socialtjänsten, och när förskolan fick sin första läroplan förflyttades även barnomsorgen till utbildningsdepartementet. Det har medfört att förskolans funktion har förändrats och sedan 2011 har den setts som en egen skolform, vilket har

resulterat i att innehållet i verksamheten har uppmärksammats och undervisningen har alltmer implementerats (Melker, 2019). Sheridan och Williams (2018) redogör för hur förskolan i Sverige har upplevt flera reformer. Begreppet undervisning implementerades i den nya reviderade läroplanen av Skolverket (2018) och har fått en central roll i förskolans utbildning.

Williams och Sheridan (2019) menar att behovet av ökad forskning kan kopplas till

förskolans undervisning, en anledning är för att etablera en stark förskollärarkompetens kring begreppet. Jonsson, Williams och Samuelsson (2017) beskriver att många förskollärare är skeptiska till undervisningsbegreppet eftersom de kopplar undervisning till skolans

verksamhet och inte till förskolan. Sheridan och Williams (2018) tydliggör att forskningen har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskolan.

Skolinspektionen (2016) hävdar att förskollärare kan uppleva undervisning som ett svårtolkat begrepp och menar att deras förhållningssätt till undervisning är oklar, vilket kan bero på att det inte finns några riktlinjer som anger hur undervisningen ska bedrivas i förskolan.

Skolinspektionen problematiserar att det inte finns någon närmare tolkning av begreppet undervisning än hur skollagen definierar det. Skollagen (2010:800) redogör inte för hur undervisning ska bedrivas utan fokuserar mer på omsorg, utveckling och lärande. Då uppstår det en fråga om hur undervisningsbegreppet ska tolkas och förstås av förskollärare utifrån olika styrdokument för att främja barns lärande och utveckling. Det finns en del studier kring undervisning men det är sparsamt med forskning på hur förskollärare förhåller sig till

undervisning i förskolan. Denna studie syftar till att skapa en djupare uppfattning kring samt synliggöra hur förskollärare förhåller sig till undervisning i förskolan för att främja barns lärande och utveckling.

(5)

2. Bakgrund

Bakgrunden inleds med ett historiskt perspektiv om undervisning. Därefter nämns styrdokumentens formuleringar om undervisning i förskolan, tidigare forskning kring området samt begreppet undervisning. Slutligen redogörs hur förskollärare undervisar ur ett didaktiskt och teoretiskt perspektiv.

2.1 Undervisning ur ett historiskt perspektiv

Melker (2019) förklarar hur förskolereformen 1975 bidrog till en förskola för alla barn. I barnstugeutredningen från 1972 görs en historisk överblick över hur förskolan har tillkommit i Sverige. I studien framkommer det att Fröbel och Montessorifilosofin ligger till grund för den svenska förskolans framväxt. Fredrich Fröbel hade pedagogiska tankar om hur en förskola skulle utformas. Verksamheten skulle under den tidsperioden benämnas som kindergarten eller barnträdgårdar, men grundtanken för barnverksamheten som fanns då skiljer sig från dagens tankar. Verksamheten i kindergarten fokuserade mycket på

barnomsorgen, vilket utgör grunden för undervisning och omsorg i förskolan idag. En annan filosofi som påverkat dagens förskola är Montessoripedagogiken som betonar vikten av att utbildning och lärande ska organiseras på sådant sätt att barns intressen och utveckling ska ligga till grund för undervisningen. Montessori betonar även att material är en viktig faktor i undervisningen, vilket överensstämmer med Vygotskijs tankar om olika artefakter.

Sheridan, Sandberg och Williams (2015) beskriver att från och med 1975 började det ske förändringar gällande hur omsorgen, undervisningen och den vuxnas roll skulle utvecklas.

Socialstyrelsen lanserade “Arbetsplan för förskolan”. Genom denna reform blev den vuxnes arbetssätt och roll förändrad, arbetsuppgifterna och omsorgen blev tydligare och förskolan fick en tydligare roll i samhället. I och med att denna reform infördes blev det mer fokus på att barnen skulle utveckla sina kunskaper inom begrepp och kultur, och det var stort fokus på lek och omsorg som skulle bilda en helhet. Melker (2019) redogör vidare att under 1980-talet förtydligades den vuxnes roll ännu mer och fokus låg mer på att innehållet i förskolan skulle baseras mycket på barnens individuella erfarenheter och kunskaper. Undervisning har alltid varit en del av förskolan, men det är först från och med 2010-talet som aktiviteterna har benämnts som undervisning. I och med att Skollagen (SFS 2010:800) nu benämner det som undervisning är det nu ett begrepp som verksamma i förskolan måste förhålla sig till.

(6)

2.2 Styrdokumentens formuleringar om undervisning i förskolan

Skollagen (2010:800) betonar att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolverket (2018) lyfter även fram att förskollärare ansvarar för undervisning i förskolan och att undervisningen ska syfta till att främja barns utveckling och lärande. Förskollärarna ansvarar för de målstyrda processerna i undervisningen, vilket innebär att vardagliga aktiviteter som har sin grund i barnens intressen och rutiner ska vara en del av undervisningen. Förskollärare ska utveckla det pedagogiska innehållet genom att inspirera barnen till utveckling och lärande samt att stimulera deras intresse och nyfikenhet genom olika miljöer.

Skollagen (2010:800) tydliggör att undervisning numera är en del av förskolans praktik som tydliggör ett uppdrag att undervisa barn i relation till olika målområden för att främja deras lärande. Förskollärare ska förhålla sig till läroplanens mål för att genomföra undervisning samtidigt som de erbjuder lek, lärande och omsorg. Förskollärarens ansvar blir att följa upp, stimulera och utmana barns utveckling och lärande. Den statliga skollagskommittén (2002) beskriver att undervisning är målstyrda processer som leds av förskollärare och syftar till inhämtning av kunskaper och värden. Skollagen (2010:800) uppmärksammar att förskollärare ska göra analyser av undervisning och lärande i tydliga situationer. Det innebär även att förskolläraren ska ha en kompetens att planera, genomföra och utvärdera. Förskolläraren kan formulera preciserade mål för att bedriva undervisning utifrån styrdokumenten, samt välja lämpligt innehåll i undervisningen utifrån barnens förutsättningar, behov och tidigare kunskaper. Det är således av vikt att förskollärare ska arbeta för att ta tillvara på barnens nyfikenhet, tankar och idéer i undervisningen.

(7)

2.3 Tidigare forskning

Thulin och Jonsson (2018) påpekar i sin studie att förskollärarnas kompetens är en avgörande faktor för hur undervisningen ska utformas. Detta innebär att förskollärarnas kompetenser och förmåga att fokusera på olika lärandeinnehåll i förhållande till barnets situation är centralt. Därmed kan det medföra att förskollärarens kompetens behöver förstärkas inom vissa områden för att generera goda lärandemoment som kan främja barnens lärande i

undervisningen. Studien beskriver hur förskollärare kommunicerar med de yngsta barnen och hur det främjar barnens lärande. Studien innefattar olika observationer för att analysera kommunikationen mellan barn i tidig ålder och förskollärare i olika situationer. Resultatet visar att även om förskollärare fokuserar på att planera genomtänkta aktiviteter i form av undervisning, barns involvering, uppmärksamhet och intressen, uppfattar förskollärarna inte det som lärande. Begreppet lärande relateras mer till aktiviteterna än till undervisning enligt förskollärarna (Thulin & Johansson, 2018).

Sheridan, Sandberg och Williams (2015) belyser i sin forskning att förskollärare har en roll att möta, vidga, fördjupa samt arbeta tillsammans med kollegor för att utveckla

undervisningen. Forskarna påpekar att förskollärare i sin yrkesroll har i uppdrag att skapa goda förutsättningar för att bedriva undervisning i förskolan. Detta påpekas även av

Williams, Sheridan och Arnqvist (2013) som redogör att förskollärarens roll i undervisning blir att utveckla barnens innehållskunskaper och att skapa förutsättningar för att bedriva undervisning mot de lärandemål som förskolan arbetar med. Dessutom har förskollärarna i uppdrag att låta barnen få tillgång till nya kunskaper samt erbjuda möjligheter att fundera, utveckla och uttrycka sina känslor i undervisningen. Melker (2019) studerade att

undervisning i förskolan sågs som ett mångfasetterat arbetssätt som handlar om att utforma undervisningen utifrån barnen och barngruppens behov. I artikeln lyfter Melker (2019) upp två studier som kan sammankopplas med didaktiska implikationer. Studie 1 fokuserar på hur förskollärarna förhåller sig till undervisning och hur undervisningen genomförs och planeras.

Vidare baseras undervisningen på två fokusområden: teknik och samverkan. Undervisningen sker genom att förskolläraren observerar hur barnen hanterar teknik och har därefter olika dialoger med barnen. I studien beskrivs att det kan uppfattas som problematiskt med de didaktiska utgångspunkterna hos förskollärare vid en planerad undervisning. Anledningen till detta är att förskollärarna har skapat tydliga ramar för undervisningen i förskolan och delat upp barnen i olika par. En ytterligare konsekvens är att ansvaret läggs på barnen och hur de

(8)

samverkar med varandra, vilket genererar i ett minskat utrymme för barnens individuella idéer i den planerade undervisningen. I artikeln beskriver Melker (2019) även studie 2 som förklarar en bildskapande aktivitet i undervisningen. Studie 2 skiljer sig från studie 1 eftersom barnen får i uppgift att måla av ett djur från en annan vinkel. Här handlar undervisningen om hur förskollärare analyserar och planerar aktiviteten och hur barnen socialiseras in i ett estetiskt perspektiv genom bildskapande och konst. Syftet är att barnen skall bekanta sig med redskap som papper och penna och även se undervisningen utifrån olika perspektiv. En konsekvens i studien kan vara att aktiviteten är alltför individualiserad eftersom fokuset ligger på det enskilda barnets lärande, vilket innebär att gruppens uppgift för barns lärande blir underordnad. Melker (2019) poängterar att resultaten från studie 1 och 2 även kan uppkomma spontant, och behöver därmed inte vara en planerad verksamhet. En spontan undervisning uppstod eftersom barnen inte hade delats in i grupp och förskollärarna eller arbetsgruppen inte hade planerat undervisningen. Den spontana undervisningen ger olika möjligheter än den planerade undervisningen och kan uppkomma vardagligt (Melker, 2019).

Tankar som Sheridan et al. (2015) tar upp är läroplanens revideringar som kan påverka synen på förskollärarnas kompetens. Det handlar om att förskollärare ska hålla sig uppdaterade gällande forskning och litteratur kring undervisning för att både utveckla kompetensen inom arbetslaget och förskolans organisation. När kompetensen bland förskollärarna ökar leder det till att undervisningen får en högre kvalité. Undervisningen kan dock medföra att det uppstår dilemman som förskolläraren måste hantera. Ett sådant dilemma kan vara att förskolläraren vill fokusera på ett lärandeområde under en längre tid, vilket kan leda till att andra

lärandeområden i undervisningen prioriteras bort.

Begreppet temaarbete är en viktig och grundläggande del i undervisningen, betonar Sheridan och Williams (2018). Vidare framför de att temaarbete kan uppfattas som ett sätt för barnen att vara medskapare i undervisningen och att det ses som meningsfullt när de får vara med och bestämma. Enligt författarna har undervisning varit väsentligt för temaarbete.

Temaarbete är kopplat till långsiktiga mål samt att undervisningen planeras utifrån

läroplanens mål när det kommer till att planera undervisning samt att involvera sig i barnens intresse. Temaarbete är ett sätt för förskollärare att både reflektera och utveckla sin

undervisning och kan pågå under en kortare eller längre tidsperiod.

(9)

2.4 Begreppet undervisning

Enligt Sheridan, Sandberg och Williams (2015) handlar undervisning om kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Sheridan och Williams (2018) förklarar undervisningen utifrån fyra olika kvalitetsdimensioner som är samhället, förskollärarna, barnet och verksamheten. Sheridan och Williams (2018) lyfte upp en studie som visade att viss

förskolepersonal förknippade undervisningen med både begränsningar och krav på prestation hos barn. Samtidigt såg förskollärarna i studien undervisning med de yngsta barnen som en del av förskolans förändring. I studien lyftes argumentet hur undervisning var en rättighet för barn samt att undervisning var en del av förskolans läroplan. Sheridan och Williams (2018) kom fram till att det handlade om att barnen var aktiva och orienterade mot sin omvärld när de observerade, lyssnade och provade olika saker, vilket även ledde till att barnen lärde sig i förskolan.

Sheridan och Williams (2018) skriver vidare att undervisningen ska vara meningsfullt och inspirerande för att främja barns livslånga lärande. Dessa två faktorer kan uppkomma i både planerade och spontana undervisningstillfällen. Författarna drar slutsatsen att läroplanen kan få olika konsekvenser för de didaktiska kunskaperna som förskollärare förväntas besitta.

Sheridan och Williams (2018) påpekar att didaktik är en teori som handlar om konsten att undervisa. Didaktik betyder “Läran om undervisning” och de fyra nyckelbegreppen i didaktik är: vad, hur, varför och vem. Undervisning innebär att förskolläraren interagerar med barnen och planerar undervisning utifrån barnens perspektiv, leder, stöttar och utmanar barnen i deras lärande för att kunna följa upp deras lärprocesser. Den didaktiska kunskapen innebär enligt Sheridan och Williams (2018) en förmåga att planera, utvärdera och genomföra undervisning, men även att möta, stötta, leda och utmana barnen i lärandet. Författarna hävdar att det ställs högre krav på förskollärarnas didaktiska kunnande eftersom målen i förskolan förändras ständigt. Sandberg (2004) har liknande synpunkter och uppfattar även kommunikation i arbetslaget som något betydelsefullt för att ett gott samarbete ska kunna äga rum. Sandberg (2004) menar att för att kunna bedriva undervisning i förskolan behöver arbetslaget vara delaktiga i processen och det innefattar att de kommunicerar om både innehåll och deras sätt att arbeta. Detta skapar förutsättningar för deltagarna i arbetslaget att känna trygghet med varandra. Vidare redogör Sandberg för att en tydlig struktur och

gemensamma utgångspunkter i arbetet är av stor vikt eftersom det ska finnas ett helhetsperspektiv som tar sin utgångspunkt i förskollärares uppdrag.

(10)

2.5 Teoretiskt perspektiv

Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet för att tydliggöra hur kommunikation mellan förskollärare och barn i olika sociala sammanhang har betydelse för undervisningen i förskolan. Begrepp som mediering, interaktion och den proximala utvecklingszonen är viktiga för förskollärarens förståelse av barns lärande och utveckling.

Mediering handlar om att fysiska och intellektuella artefakter används när människor förmedlar saker (Säljö 2015). Det kan vara material, som leksaker eller naturmaterial, som kan användas i undervisningen. Förskollärare ska kommunicera med barnen och använda material för att stödja barns lärande i undervisning. Kommunikation och språkanvändning ses som en länk mellan barnet och omgivningen. Språk ses som ett flexibelt teckensystem eller ett semiotiskt system av tecken som kan användas för att beskriva, tolka och analysera världen på olika sätt. Säljö (2015) beskriver även att en människa är en biologisk, social, kulturell och historisk varelse och att det är viktigt att förstå hur lärande och utveckling påverkas av dessa aspekter, samt hur de samverkar. Därmed behöver förskollärare ta hänsyn till barns olika förutsättningar när de undervisar. En barngrupp kan bestå av barn med olika kulturell bakgrund, utvecklingsnivå, intresse och erfarenhet som en förskollärare måste förhålla sig till i sin planering.

Vygotskij (1978) förklarar den proximala utvecklingszonen genom att lärandet i undervisning bygger på den stöttning som kommer från den vuxne till barnen. Detta leder till att barn tar till sig de kunskaper som kommer från den vuxne och omvandlar det till sina egna. Barnet skapar förståelse genom att interagera med andra som har mer erfarenheter i förskolan och kan därefter utföra saker och ting på egen hand. Eftersom barnet omringas av vuxna som har mer erfarenhet lär sig barnet att hantera olika saker i förskolan. Detta leder till att barnet utvecklas genom samspel och förståelse.

Interaktion handlar om hur olika människor interagerar med varandra i undervisningen i förskolan. Det går inte att interagera på samma sätt med alla barn, utan förskolläraren måste bemöta barnen på olika sätt. Det gäller att den vuxna gör det på deras nivå (Säljö, 2015).

Vidare tydliggörs det att vuxnas stöttning bidrar till att barnens lärande stimuleras och att barnen klarar av att göra saker på egen hand allteftersom. Förskollärare måste tänka på att barns lärande äger rum genom interaktioner, eftersom aktiviteter kan gynna samspel mellan

(11)

barn samt barn och vuxna. Språket är en nyckelfaktor för individens lärande med tanke att det används hela tiden och utvecklas ständigt. Vygotskij (1995) hävdade att relationer mellan vuxna och barn enskilt och i grupp är centralt för barnets utveckling och lärande både i förskolan och hemmet. Vygotskij synliggjorde även att miljön, relationerna och språket i ens omgivning är centrala för att utveckling och lärande ska kunna ske.

(12)

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i förskolan. Mer specifikt intresserar vi oss för hur förskollärare arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Följande frågeställningar har bearbetats:

● Hur beskriver förskollärare sitt förhållningssätt till undervisning?

● Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder i undervisning för att främja barns utveckling och lärande?

(13)

4. Metod

Kapitlet redogör för val av metod och urval av respondenterna, följt av genomförande, databearbetning och analys. Avslutningsvis presenteras studiens tillförlitlighet och etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

Ahrne och Svensson (2015) beskriver intervju som en form av datainsamlingsmetod inom den kvalitativa forskningen. Studiens val av metod utgick från studiens syfte och

frågeställningar. Författarna beskriver att genom intervjumetoden kan forskaren få

information om hur respondenter utför arbetet och vilka rutiner de använder sig av. Metoden kan vara effektiv för att få nya insikter och kunskaper gällande människors upplevelser och erfarenheter. Ahrne och Svensson (2015) menar att en användning av kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer bidrar till en datamängd och tydligare variation, eftersom respondenterna har olika erfarenheter och kunskaper. Forskning med kvalitativ ansats leder till att forskaren utvecklar kontakten med deltagarna när de befinner sig i olika miljöer där forskningen utspelar sig.

Patel och Davidson (2019) poängterar att kvalitativa intervjuer bidrar till att respondenterna får möjlighet att svara med egna ord. Christoffersen och Johannessen (2015) har liknande synsätt och diskuterar vikten av kvalitativa intervjuer som erbjuder respondenterna friheten att uttrycka sina tankar och åsikter under intervjuerna. Respondenterna kan diskutera händelser och situationer under intervjuerna. Dessutom kan intervjuaren erbjuda

respondenterna möjligheten att bestämma tid och plats vid intervjun. Ahrne och Svensson (2015) lyfter fram en möjlig nackdel med metoden vilket är att respondenterna ibland kan berätta det som gynnar dem och deras verksamhet, vilket kan leda till att intervjuerna inte utgår från det som intervjuaren har planerat.

Bryman och Bell (2017) redogör att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren använder sig av såväl öppna och som slutna frågor. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in information från respondenternas upplevelser för att vidare jämföra de olika svaren med varandra. Semistrukturerade intervjuer har även använts för att ge respondenterna frihet att uttrycka sig fritt och utforma sina svar på deras sätt, för att vi därefter ska kunna

(14)

ställa olika följdfrågor. Det innebär att respondenterna kommer att intervjuas med likvärdiga frågeformulär för att en jämförelse ska vara möjlig (Bryman & Bell, 2017). En orsak till varför vi inte valde en öppen intervju var för att vi ville utgå ifrån ett frågeformulär och specificera oss inom ett problemområde. Vi anser därför att en semistrukturerad intervju kan vara lätt att dokumentera, eftersom vi väljer ut specifika frågor till samtliga respondenter.

4.2 Urval

I studien deltog sex legitimerade förskollärare från fyra olika förskolor. Ahrne och Svensson (2015) hävdar att sex respondenter bidrar till ett nyanserat och varierat empiriskt material.

Respondenternas erfarenhet kring undervisning är viktiga för att uppnå hög tillförlighet i studien. Christoffersen och Johannessen (2015) diskuterar om bekvämlighetsurvalet som handlar om att göra det som är enklast och mest bekvämt i urvalet. Vi valde respondenter som vi tidigare hade kontakter med och som vi visste har erfarenhet kring undervisning i förskolan. Ett urvalskriterium var att samtliga respondenter skulle vara förskollärare.

Förskollärarna fick anonyma namn och tilldelades namnen Erik, Stina, Johannes, Marita, Karin och Svante. Samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar i samma kommun. Två av förskollärarna arbetar i samma förskola men på olika avdelningar, resterande förskollärare arbetar i olika förskolor. Antal yrkesverksamma år hos förskollärarna varierar från 5 till 15 år. Tre förskollärare arbetar med barn i åldern 1–3 år och de andra förskollärarna ansvarar för barn i åldern 4–6 år.

4.3 Genomförande

I första steget kontaktades respektive rektor för varje förskola för att vi skulle få deras tillåtelse att genomföra intervjuerna. Sedan kontaktades förskollärarna via telefon för att bestämma dag och tid för att genomföra intervjuerna. Fem intervjuer genomfördes på plats medan en intervju gjordes via zoom på grund av den rådande situation kring covid-19. Varje intervju varade mellan 25–35 minuter.

Bryman (2011) uppmärksammar att intervjuer kan genomföras digitalt i syftet att säkerställa intervjuaren och respondenten trygghet och säkerhet. Nackdelar kan finnas med digitala intervjuer, exempelvis att forskaren missar respondenternas kroppsspråk i form av minspel och gester. Det finns även risk för störningar när intervjuer genomförs digitalt.

(15)

Vi planerade att genomföra sju intervjuer men på grund av att en av respondenterna inte kunde ansluta till det digitala mötet på Zoom fick intervjun ställas in, vilket resulterade i ett bortfall. Sex intervjuer genomfördes istället. För att svara på studiens syfte och

frågeställningar användes öppna frågor för att få bredare och mer detaljerad information. En annan anledning till detta var för att skapa en trygg och avslappnad miljö för respondenterna.

Respondenterna intervjuades på sina arbetsplatser, vilket Hultman och Ribaeus (2021) betonar är viktigt i strävan av att genomföra en lyckad intervju. Respondenterna fick bestämma plats för att de skulle känna sig bekväma och få möjlighet att prata fritt.

4.4 Databearbetning och analysmetod

Löfgren (2014) belyser vikten av en tematisk analys vilket innebär att undersöka flera individers berättelser för att kunna skapa en uppfattning kring deras beskrivningar gällande ett studieområde. Därmed användes tematisk analys som syftar till att söka efter

samtalsområden och teman i respondenternas berättelser. För att analysera det empiriska materialet användes de tre grundläggande arbetssätten sortera, reducera och argumentera (Ahrne & Svensson, 2015). Författarna redogör att sortera handlar om att skapa ordning och hur forskaren blir förtrogen med det insamlade materialet genom att kunna skapa ordning för sin analys. Reducera bygger på ett representationsproblem som handlar om att välja ut rätt material och bekanta sig med det för att representera nödvändiga val utifrån forskning och teori. Argumentera är den sista delen av analysprocessen och det innebär att forskaren ska göra sig hörd i studien och argumentera sina tolkningar utifrån det empiriska materialet.

Transkribering gjordes inom 48 timmar. Det är av vikt att transkribera materialet snabbt med tanke på att intrycken från intervjun är färska. Redigering av olika ljud och ord som “mmm”

och “eeh” gjordes under transkribering eftersom de inte var nödvändiga eller relevanta i studien. När intervjuerna hade transkriberats delade vi dokumentet med varandra och sedan började arbetet med sammanställning, tolkning och analys av det empiriska materialet utifrån studiens frågeställningar. Tillsammans lästes det som hade transkriberats med syfte att vi skulle bekanta oss med materialet.

Begreppen som är av vikt i ett teoretiskt perspektiv är interaktion, mediering och proximala utvecklingszonen. Ahrne och Svensson (2015) tar upp hur teoretiska begrepp kan vara ett stöd för forskaren att kunna kategorisera sinnesförnimmelser för att kunna ge svar till studien.

(16)

Vidare menar författarna att forskaren kan använda sig av olika begrepp som är relevanta för analysen och i forskningen. De teoretiska begreppen blev ett stöd när transkriberingarna och anteckningarna lästes. Analysen genomfördes genom att hitta olika teman utifrån

förskollärares beskrivningar. Samtalsområden som framkommer i studien var förskollärarnas förhållningssätt till undervisning och strategier som förskollärare använder sig av för att främja barns lärande och utveckling.

4.5 Trovärdighet

Trovärdigheten består av fyra delkriterier vilka Bryman (2011) nämner som tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. I studien har trovärdigheten uppnåtts genom att dels transkribera korrekt och ordagrant för att få med rätt information från respondenterna och dels för att studera hur trovärdigt resultatet från respondenterna är. Olika följdfrågor kan även förtydliga resultatet och tillförlitligheten under intervjuerna. Genom att ställa ett par följdfrågor till respondenterna kan man säkerställa att inga missuppfattningar görs. Pålitlighet innebär att forskaren redogör alla steg av forskningsprocessen som val av metod, urval av respondenterna och analys av insamlade data (Bryman, 2011). Studien har strävat efter en fullständig redogörelse för alla steg i genomförandet.

Konfirmering betyder att forskaren inte får påverka studiens resultat och utförande. Under studiens gång har vi inte påverkat studiens genomförande och resultat med våra egna värderingar. Det insamlade materialet granskades objektivt och samtidigt har vi hållit våra egna värderingar utanför studiens analys och resultat (Bryman, 2011). Överförbarhet innebär att forskarens beskrivningar av forskningsval gällande metod och resultat ska vara detaljerad.

Bryman (2011) beskriver vikten av en fyllig redogörelse av studiens genomförande för att bedöma om resultaten kan överföras till olika miljöer och kontexter. Studien har strävat efter att beskriva på ett tydligt sätt hur respondenterna arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Det innebär att överförbarhet möjliggörs på individer med samma yrkesprofession och erfarenheter till en annan miljö och kontext.

(17)

4.6 Etiska ställningstaganden

Genomförandet av studien förhöll sig till de fyra etiska grundläggande principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Löfdahl, 2014). Informationskravet handlar om att informera respondenterna om studiens syfte.

Hanteringen av informationskravet genomfördes genom att deltagarna informerades om sin roll i undervisningen, där vi som studenter hade en skyldighet att informera att deras

deltagande var frivilligt och deras rättighet att avbryta sitt deltagande.

Hultman och Ribaeus (2021) lyfter fram att det är viktigt att i god tid informera

intervjupersonerna om syftet med studien. Samtyckeskravet betyder att respondenterna informeras om sina rättigheter kopplat till medverkan i studien (Löfdahl, 2014).

Respondenterna informerades tydligt om samtyckeskravet och sina rättigheter att avbryta intervjun när de ville och att deras medverkan är frivillig, vilket även Bryman och Bell (2017) tar upp. Konfidentialitetskravet handlar om att respondenternas personuppgifter och arbetsplatser avidentifieras. Detta för att skydda deras identitet och informationen som lyftes upp under intervjuerna. Nyttjandekravet innebär att respondenterna informerades om att insamlad data enbart kommer att användas för studiens ändamål och att det senare kommer att raderas efter godkänt examensarbete (Bryman & Bell, 2017).

(18)

5. Resultat

I resultatet framkom olika teman utifrån respondenternas beskrivningar om hur förskollärare förhåller sig till undervisningen. Frågeställningen “Hur beskriver förskollärare sitt

förhållningssätt till undervisning?” besvaras under rubrikerna 5.1 och 5.2. Därefter behandlas frågeställningen “Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder i undervisning för att främja barns utveckling och lärande?” besvaras under rubrikerna 5.3, 5.4, 5.5 och 5.6.

Löpande görs kopplingar till begreppen interaktion, mediering och den proximala utvecklingszonen, vilka är centrala i studien.

5.1 Förskollärarnas syn på undervisning i förskolan

Utifrån förskollärares beskrivningar om undervisning i förskolan framkommer det vilken syn förskollärare har om undervisning. Det belystes av alla respondenter att undervisning alltid har funnits där men att begreppet undervisning har blivit en implementerad del i dagens förskola. Respondenterna menar att de alltid har arbetat som de gör idag men att det inte dokumenterades, analyserades och utvärderades förrän begreppet undervisning

implementerades i den nya reviderade läroplanen Skolverket (2018). Alla respondenter hade uppfattningen om att undervisning är kopplat till barnens lärande och utveckling samt att allt som görs i förskolan bygger på att stimulera barns lärande med olika undervisningsmoment.

Stina och Karin anser att det är viktigt att begreppet undervisning kom till i förskolan så att förskolan får en central roll i samhället. Anledningen är för att arbetet går ut på att fostra framtida medborgare och att barns kunskap behöver utvecklas redan från de tidigare åren.

Erik och Svante hade en annorlunda uppfattning till undervisning från de övriga respondenterna och menar istället att begreppet “undervisning” inte riktigt passar in i förskolan. Motiveringen är att det blir mer likt en formell skola och att förskolan förlorar både glädje och lycka.

Resultatet visar att samtliga respondenter förklarar att interaktion mellan de deltagare som ingår i gruppen ses som viktigt för att möjliggöra att barnen involveras i undervisningen. Det förklaras även att för att göra barnen delaktiga kan förskollärarna ställa frågor så att barnen kan fokusera samt bli mer nyfikna. Ömsesidig dialog är således något som samstämmigt lyfts fram som en viktig aspekt av undervisningen hos samtliga respondenter:

(19)

(…) Det är att barnen utifrån sett med förutsättningar lär sig och utvecklas från det behovet och intressen som barnen har, så det blir en lektion, så de kommer framåt (Marita).

I citatet ovan framgår att det är barnens intresse och behov som utgör grunden för innehållet i undervisningen. Förskolläraren agerar utifrån den proximala utvecklingszonen som omfattar hur förskolläraren ser varje undervisningsmoment som en avgörande faktor för att barnen ska ta till sig lärande och lära sig att göra saker på egen hand. Förskolläraren ska anpassa olika undervisningsmoment på ett tydligt sätt för att barnen ska förstå syftet med undervisningen.

Det handlar om att undervisa för att förbereda barnen inför förskoleklass som respondenten uttrycker, att förskolan har som mål att försöka göra barnen självständiga och göra saker på egen hand.

5.2 Barns delaktighet i undervisning

Samtliga respondenter beskriver att barn blir mer delaktiga i undervisningen när den vuxna bedriver undervisning som främjar barnens inflytande. Det handlar om att involvera barnen i undervisningen och att man som förskollärare behöver lyssna på vad barnen har att säga, både under undervisningsmoment och under den fria leken, vilket uppfattas som ett viktigt förhållningssätt som förskollärare ska förhålla sig till för att barnen ska uppleva att vi är delaktiga i undervisningen. Diskussioner lyftes även upp av alla respondenter om att uppmärksamma barn som är blyga eller har problem med språket. Här blir det viktigt att förskolläraren arbetar för att göra barnen mer delaktiga men inte pressar alltför mycket under sångsamlingar exempelvis. Det handlar om att låta barnen ta sin tid. Ibland kan arbete i smågrupper hjälpa barn som är reserverade och är blyga med att prata, betonar respondenten.

För Marita är stöttning viktigt i undervisningsmomentet:

(…) En del barn behöver stöttning i undervisningsmoment och att vi som förskollärare försöker tillgodose alla barns behov oavsett situationer. Ibland får ett barn mer utrymme för att göra saker, eller fler frågor för att hålla barnet fokuserat under undervisningsmoment (Marita).

(20)

I ovanstående citat resonerar Marita hur stöttning är något som förskollärare ska arbeta med, vilket kan kopplas till den proximala utvecklingszonen. Ibland behöver barnen stöttning för att klara av undervisningen. Respondenten kan uppleva att undervisningen i vissa situationer kan vara för styrd, men att stöttning är viktigt för att undervisningen ska uppfattas som mer intressant och ge barnen möjlighet att vara mer aktiva. Genom att barnen får mer utrymme att göra saker och ting får de frihet och kan själva styra utifrån sina önskemål, vilket påverkar deras rättighet att få inflytande i undervisningens innehåll.

Stina diskuterar om barnens intresse som en viktig utgångspunkt i aktiviteterna:

(…) Barnet tycker att det är svårt att klippa, så jag ber barnet att kanske klippa eller vi klipper tillsammans och när vi har klippt tillsammans så kan barnet kanske klippa själv och alltid

bidra med positiv förstärkning i det barnet gör (Stina).

I ovanstående citat framgår vikten av att pedagogen interagerar med barnet för att på så sätt synliggöra vilka behov barnet har. Förskolläraren agerar därefter utifrån barnets proximala utvecklingszon och stöttar det i dess försök att lära sig nya saker, i det här fallet att klippa.

Förskollärarens förhållningssätt grundas i en strävan efter att lyfta barnet genom att ge en positiv förstärkning. Det som respondenten här beskriver som undervisning är enligt vår analys även kopplat till en aktivitet där barnet själv är aktivt och undervisningens fokus är att barnet ska kunna hantera en artefakt, i detta fall en sax.

Samtliga av de intervjuade respondenterna föredrar att organisera undervisningsaktiviteter i grupper med färre deltagare. Anledningen är för att främja mer plats och talutrymme för barnen, vilket i sin tur stärker barnens lärande och utveckling. Det kan bero på olika orsaker, bland annat om att barnen kan lättare fokusera samt att det underlättar som förskollärare att bedriva undervisning när det inte är så många barn på plats, menar respondenterna som är eniga kring detta.

(21)

5.3 Dokumentation

Gemensamt redogör samtliga respondenter att dokumentation är något viktigt för förskolans arbetslag. Genom dokumentation kan förskollärarna synliggöra, både individuellt och tillsammans med arbetslaget, hur arbetet med dokumentation går tillväga och vad som

behöver arbetas vidare. Dokumentation kan vara ett sätt för förskollärarna att visa barnen vad de har gjort när de har arbetat med olika teman. Samtliga respondenter är eniga om att

dokumentation är ett sätt för att uppmärksamma vad barnen säger och gör. Dokumentationen kan vara bilder, videos eller ljudinspelningar. Respondenterna Johannes och Erik förklarar att dokumentation kan uppstå när förskollärarna visar bilder för barnen när de har befunnit sig i skogen eller ateljén. Johannes förklarar betydelsen av att hänga upp bilder på det man har dokumenterat:

(…) Det är på sådant sätt man gör det synligt för barnen. Man kan även dokumentera på olika sätt så att vårdnadshavare kan ta del av detta.

Förskollärare kan uppmana vårdnadshavare om att prata med barnen hemma om detta (Johannes).

Citatet ovan kopplar vi i vår analys till interaktion genom att respondenten redogör att dokumentation syns tydligt i förskolan så att vårdnadshavare kan se vad deras barn har gjort.

Genom att synliggöra undervisningen för vårdnadshavare kan det bidra till att det

uppmärksammas mer i hemmet och barnen kan återupprepa det som de varit med om genom att titta på dokumentationen. Utöver detta kan dokumentationen även användas av arbetslaget för att identifiera barns intresse samt hur de har förstått innehållet i den undervisning som dokumenterats. Interaktion i detta sammanhang är viktigt eftersom förskollärare får information om vad de ska arbeta vidare med tillsammans med barnen.

Resterande respondenter delade andra tankar såsom strategier om dokumentation kopplat till undervisning. Det kunde vara att utmana barnen för att se deras framsteg för att främja deras lärande och utveckling genom att ställa öppna frågor i undervisningen, för att sedan

dokumentera deras lärande och eventuellt följa upp. En annan strategi som bidrar till att utveckla dokumentationen är att dokumentera med sina kollegor för att skapa en uppfattning om vad barnen har lärt sig och hur de ska arbeta vidare.

(22)

5.4 Växlingen mellan planerade och spontana moment

Det som är samstämmigt är att en strategi kan vara en växling mellan planerade och spontana undervisningsmoment i förskolan. Ett gemensamt tänk av respondenterna är att både

spontana och planerade undervisningsmoment handlar om att lyssna in barnens vilja och kunskap men även att de får vara inkluderade att tycka till och förändra. Det inkluderande perspektivet är viktigt enligt samtliga respondenter. Ett exempel ges av Stina som förklarar hur ett spontant undervisningsmoment kan uppstå. Det kan vara när hon läser en bok som barnen fäster sin uppmärksamhet på, för att sedan arbeta utifrån från vad boken handlar om eller skriva ut bilder på huvudkaraktären så att barnen får måla. Stina förklarar att en växling kan uppstå när ett planerat undervisningsmoment sker varje vecka, och att hon försöker hålla sig till planerade moment eller lärandemoment som exempelvis siffror.

Samtliga respondenter lyfter upp att växlingen mellan spontana och planerade

undervisningsmoment är två strategier som är lika viktiga för förskolan. Det kan handla om att förskollärare uppmärksammar något som barnen anammar som tillslut blir ett

samtalsämne för förskolläraren. Det lyfts upp hur den spontana undervisningen är lika viktig som den planerade undervisningen eftersom barnen sätter fokus på något som förskolläraren kan ta tillfälle i akt och undervisa om. De konsekvenser som Erik och Marita redogör är att den spontana undervisningen inte alltid går som planerat eller att barnen inte känner ett intresse kring det. Då handlar det om att göra något annat för att försöka fånga deras verksamhet och försöka göra dem aktiva på ett annat sätt:

(...) För allt vi gör i förskolan och när ni undervisar handlar om att stärka barnens lärande såsom spontan och planerad undervisning (Stina).

I citatet framhävs interaktion eftersom förskollärare integrerar med barnen, och

undervisningen planeras utifrån barns erfarenheter både till den spontana och planerade undervisningen. Analysen utgår ifrån att förskollärare ska beakta att barns lärande sker på olika sätt och där samspelet mellan barn och vuxna är avgörande för hur förskollärare kan anpassa undervisningen. Detta blir avgörande eftersom relationer mellan barn och vuxna är centralt för barns lärande och utveckling. Det handlar om ömsesidiga relationer som

förskollärare bygger upp med barnen som är viktigt för barnens trivsel och lärande i förskolan.

(23)

Vidare lyfter samtliga respondenter upp konsekvenser som kan uppstå med planerade undervisningsmoment som strategi. Det handlar om att fortsätta bygga på det med och försöka involvera sig i barnens intresse och uppmärksamma vilka frågor barnen ställer som man kan arbeta vidare med i det planerade undervisningsmomentet. När förskollärarna endast arbetar med det de har tänkt sig kan det påverka barnens kunnande menar alla respondenter, för då uppmärksammas inte barnens intresse och behov. Det kan slutligen leda till att innehållet blir endast planerat för vad förskollärarna anser vara bra, men inte för hur det kan gynna barnen.

5.5 Temaarbete

Utifrån alla respondenternas beskrivningar gäller det att vara observant när det kommer till temaarbete. Alla respondenter som intervjuades var tydliga med att undervisning är starkt kopplat till temaarbete. En förklaring var att tema är själva drivkraften i undervisningen.

Samtliga respondenter belyser betydelsen av undervisning i tema och menar att allt som inträffar under undervisningsmomenten kan gynna barnens fortsatta intresse kring det temaarbete som förskolan arbetar med. När barnen pratar om det de har gjort och lärt sig under temaarbete bedriver de undervisning för oss som förskollärare, redogör

respondenterna:

(...) Genom att vi har olika temaarbete försöker vi uppmärksamma att alla barn involveras och kommer till tals på olika sätt. Barnen tycker att det är väldigt roligt med olika teman och

vill fortsätta med det (Erik).

I citatet framkommer begreppet mediering som något viktigt i förskolans undervisning.

Språket blir en viktig utgångspunkt för förskollärare, och kommunikationen mellan barn och vuxna blir ett sätt att förstå varandra när det kommer till att arbeta med temaarbete.

Förskollärare ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar oavsett om barnen behärskar det svenska språket eller inte. Det ska finnas kommunikation mellan barn och vuxna för att kunna planera temaarbete utifrån barnens intressen och erfarenheter.

(24)

Erik och Johannes har sett olika följder och utveckling när det gäller temaarbete. Saker som de har upplyst är hur barnen involverar sig mer i förskolan och frågar om temat som de arbetar med och när de ska få göra om det. Detta har i sin tur skapat ett engagemang hos barnen kring uppgifterna samt att de tar till sig lärandet. Det gäller att inte endast bli förblindad av det man har planerat i sitt tema utan det handlar om att vara flexibel, men det blir bättre när man har planerat något som barnen kan uppskatta. Erik och Marita uttrycker att det under vissa omständigheter inte är lätt att starta igång ett tema när det är ont om personal.

Orsakerna kan vara att barngruppen består av många barn och det kan det leda till att alla barn inte uppmärksammas. Resterande respondenter upplevde inte några problem med temaarbete eftersom de hade tillgång till fler förskollärare och kunde därmed dela in barnen i mindre grupper där varje respektive förskollärare hade ansvar för sin egen barngrupp.

5.6 Att utgå från barns olika förutsättningar

Samtliga respondenter diskuterar att de tar hänsyn till barns olika förutsättningar. Alla

respondenter lyfter fram att barn har olika förutsättningar, med tanke på att de har olika åldrar och är skickliga på olika saker. I nedanstående citat är det Johannes som beskriver sin syn på förskollärarens yrkeskompetens:

(…) Det är viktigt som förskollärare att ha bra kunskaper och tålamod i arbetet då detta är en process som tar sin tid

och att det inte behöver vara perfekt utan man förbättrar processen med tiden helt enkelt (Johannes).

Analysen av ovanstående citat är att utgångspunkten för den undervisning som bedrivs i hög grad är kopplat till barnets ålder och tidigare kunskaper. Det framgår även i resultatet att förskollärarens kompetens och kunskap är viktigt. Yrkeskompetens består dels av en förmåga att anpassa undervisningen till barnens tidigare erfarenheter, men även att förskolläraren bör ha tillräckliga ämneskunskaper för att kunna göra undervisningen spännande och intressant för barnen. Undervisningen bör således ha sin grund i att förskolläraren möter barnet i dess proximala utvecklingszon. Utifrån insamlade data menar respondenten att förskolläraren ska ha goda kunskaper eftersom barn lär sig från vuxna med mycket kunskaper, samt att

undervisningen inte behöver vara perfekt och att den förbättras med tiden.

(25)

Respondenterna lyfter fram vikten av att skapa förutsättningar för barnen när det kommer till att planera och genomföra undervisning och det är viktigt att förstå vad som kan hindra vissa barn från att delta i undervisningsmomenten. Det handlar om att planera så att alla barn ska kunna delta.

(26)

6. Diskussion

Diskussionskapitlet inleds med att diskutera centrala delar i resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur som har redovisats, med utgångspunkt i studiens två

frågeställningar. Löpande diskuteras även studiens tre centrala begrepp som låg till grund för vår analys, interaktion, mediering och den proximala utvecklingszonen. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion och förslag till vidare forskning.

6.1 Förskollärarnas förhållningssätt till undervisning

Förskollärares syn på undervisning framkom som en viktig del i resultatet och mer än hälften var positivt inställda till begreppet undervisning. Respondenterna menar att förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet och ha ett ansvar för att förskolans utbildning främjar barns lärande och utveckling. Respondenterna var eniga om att undervisning är komplext och består av olika aspekter som handlar om att förskollärare ska besitta kunskaper om hur undervisningen ska genomföras. Resultatet kan kopplas samman med tidigare forskning som beskriver att en orsak kan vara att läroplanen kan få olika konsekvenser för de didaktiska kunskaperna i undervisningen som förskollärare förväntas besitta. Förskollärarna förväntas planera, utvärdera och genomföra undervisning och samtidigt möta, stötta, leda och utmana barnen i lärandet. Det ställs därmed ett högre krav på förskollärarnas didaktiska kunnande (Sheridan & Williams, 2018).

I resultatet har det framkommit att barns erfarenheter och intresse är en viktig utgångspunkt när förskollärare planerar ett undervisningsmoment. När förskollärare utgår ifrån barns erfarenheter och intresse blir undervisningsmomentet meningsfullt och intressant för barnen.

Undervisningen ska vara målinriktad av vuxna, men samtidigt kunna erbjuda barnen

inflytande och delaktighet för att vara med och bestämma i undervisningen. Vygotskij (1978) förklarade i sin forskning att den proximala utvecklingszonen innebär att lärandet i

undervisningen är baserat på vuxnas stöd till barn. Det genererar att barn tar till sig kunskap från vuxna och omvandlar den till egen kunskap.

(27)

Respondenterna menar att det handlar om uppmärksamma barnens behov och stötta dem.

Det kan vara att barnet uppfattas som blygt eller behöver hjälp med språket. Vikten med att skapa en meningsfull undervisning handlar om att göra alla barn medverkande och att de känner sig inkluderade. Enligt tidigare forskning redogör Säljö (2015) att begreppet mediering fokuserar på hur förskollärare ska kommunicera med barnen på ett sätt för att utveckla deras lärande i undervisningen genom olika material, såsom leksaker och naturmaterial för att se till att alla barn får rätt förutsättningar i förskolan.

6.2 Strategier som används för att bedriva undervisning för att främja barns lärande och utveckling

I resultatet framkommer det att förskollärarna använder olika strategier för att bedriva undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Dokumentation kan vara ett verktyg för att involvera både barn och vårdnadshavare i vad förskolan arbetar med.

Respondenterna förklarar även att dokumentation kan vara ett sätt för förskollärare att synliggöra hur arbetet hanteras individuellt och gruppvis. En viktig del som lyfts fram i resultatkapitlet är att dokumentation är ett sätt för förskollärarna att redovisa arbeten med olika teman. Tidigare forskning lyfter upp att läroplan och dokumentation kan ses som ett stöd för förskollärare att bedriva undervisning som kan främja barnens lärande och

utveckling (Säljö 2015). Dialoger mellan kollegor, vårdnadshavare och barn kan underlätta arbetet med dokumentation, då detta kan synliggöra barns lärande i undervisningstillfället.

Respondenterna nämner att undervisning i förskolan äger rum genom spontana och planerade aktiviteter. Förskollärarna i studien nämner hur spontana och planerade aktiviteter handlar om att skapa förutsättningar för att barnen ska upptäcka nya saker och ta till sig nya

kunskaper. Vygotskij (1978) redogör i sin forskning hur den proximala utvecklingszonen är förknippad till att barn skaffar sig mer erfarenheter när de omringas av vuxna. Det handlar om att kunna fråga och interagera med barnen genom att fråga nyfiket vad barnen gör.

Mycket bygger på att vara en närvarande förskollärare som involveras i vad barnen upptäcker, samt visar intresse för vad de gör.

(28)

Alla respondenter uppmärksammar att det kan uppstå olika konsekvenser när man växlar mellan den spontana och planerade undervisningen. Det nämns av respondenterna att den spontana undervisningen inte alltid går som planerat eller att barnen kanske inte känner något intresse av undervisningen. I denna situation försöker förskollärarna att fånga deras intresse genom att inkludera dem och försöka få dem aktiva på ett annat sätt. Vidare lyfter

respondenterna upp konsekvenser med den planerade undervisningen som strategi och nämner att förskollärarna endast arbetar med det de har tänkt jobba med. Effekterna kan vara att det kan påverka barnens kunnande eftersom förskollärarna inte uppmärksammar barnens intressen och behov. Trots detta lyfter förskollärarna upp att både en spontan och planerad undervisning är en viktig strategi för förskolan och är något som barnen behöver ta del av.

Detta kan kopplas till begreppet interaktion där vuxna och barn tillsammans interagerar med varandra under temaarbeten för att stärka samspelet. Thulin och Jonsson (2018) redogör att förskollärare ska förstå vilka kunskaper och erfarenheter barnen besitter för att sedan ansvara för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att främja deras lärande och utveckling. En jämförelse med tidigare forskning kan göras eftersom Melker (2019) skriver att det kan uppfattas som problematiskt vid en planerad undervisning när

förskollärarna har skapat tydliga ramar och planerat hur undervisningen ska genomföras. Ett problem kan då vara att barnen kan uppfatta den planerade undervisningen som mindre intressant och därmed prestera mindre.

Resultatet visar att respondenternas tankar om temaarbete skiljde sig åt. I resultatet nämner Erik och Marita att det inte är enkelt att starta igång ett temaarbete när det är personalbrist.

Effekterna kan vara att alla barn inte uppmärksammas eftersom barnen är betydligt fler än personalen. Förskollärarna försöker i sådana situationer involvera och uppmärksamma alla barn, eftersom barnen har lyft upp att de tycker att det är positivt med teman och vill fortsätta med det i framtiden. Resterande förskollärare lyfter upp att de inte upplevde problem med temaarbete eftersom de ständigt var förberedda. Detta framför även Sheridan och Williams (2018) när de skriver att tema kan ses som ett sätt för förskollärare att både reflektera och utveckla sin undervisning och kan pågå under en kortare eller längre tidsperiod. Det

framkommer även i resultatet att förskollärare arbetar utifrån temaarbete i sin undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Förskolläraren ska lyssna och tolka barnens intressen för att skapa ett meningsfullt undervisningsmoment för dem. Hur ett tema ska utformas och hur länge det ska hålla på beror på barnens intresse.

(29)

6.3 Metoddiskussion

Syftet med studien var att bidra med kunskap om undervisning i förskolan och hur

förskollärare arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter för att skapa en uppfattning gällande förskollärarnas förhållningssätt till undervisning. Intervjuerna genomfördes med stöd av bestämda frågor och följdfrågor för att få detaljerad information för att svara på studiens frågeställningar. Ahrne och Svensson (2015) uppmärksammar en svaghet gällande intervjumetod, som menar att datamaterialet kan bli begränsat och den ibland behöver kompletteras med stöd av andra metoder.

Fem intervjuer genomfördes på förskolan och en intervju digitalt. Anledningen till detta var att en respondent inte kunde ta emot en student på arbetsplatsen på grund av rådande

omständigheter kring Covid-19. Upplevelsen kring den digitala intervjun var att respondentens kroppsspråk missades, vilket kunde påverka studiens resultat eftersom forskaren inte kunde avläsa detta.

6.4 Vidare forskning

Studien har besvarat vår frågeställning men har också bidragit till nya funderingar. Fortsatt forskning inom ämnet kan vara att studera hur barnen uppfattar undervisningen och vilka synpunkter som lyfts upp. En spännande del hade varit att intervjua barn och ställa följdfrågor för att även förtydliga deras syn på begreppet undervisning. Genom att både förskollärare och barn intervjuas kan vi skapa en utvidgad bild av hur olika individer förhåller sig till undervisningen och hur det skiljer sig i olika förskoleverksamheter. Det ger oss även möjlighet att dra ytterligare diskussioner om begreppet och få ett bredare resultat.

Ytterligare forskning skulle kunna vara att intervjua barnskötare istället för förskollärare eller både och för att kunna jämföra resultatet.

(30)

7. Referenslista

Ahrne, G., G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3).

Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för förskollärarstudenter.

Studentlitteratur.

Jonsson, A., Williams, P., & Samuelsson, P., I (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 1(5), s.90–109. s://forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf

Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Liber.

Löfdahl Hultman, A. & Ribaeus, K. (2021). Förskollärarens metod och vetenskapsteori.

(Andra upplagan). Liber.

Löfgren, H. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Lärarberättelser från förskolan. (S. 144–156).

Melker, K. (2019). Planering och genomförande av undervisning i förskolan -Exemplen teknik och bildskapande. Vetenskapsrådet (nr.729- 2013-6848).

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: MTM.

Roth, A-C., V., Vallberg Roth, A-C., Aasa, S., Ekberg, J-C., Holmberg, Y., Sjöström & J., Stensson, C. 2018. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? red. Undervisning och

(31)

sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers/rektorers skriftliga beskrivningar år 2018: 129–156. Malmö: Malmö University.

diva-portal.org/smash/get/diva2:1407286/FULLTEXT01.pdf

Sandberg, H. (2004). Arbetsklimat och teamarbete [Elektronisk resurs] slutrapport i projektet Arbetsklimat och problemlösning. Eskilstuna: Centrum för välfärdsforskning, Mälardalens högskola.

SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartementet.

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. (1 uppl.) Studentlitteratur.

Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan – En kunskapsöversikt: 31–47.

Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf393 2.pdf

Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag: Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Skolinspektionen.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Skolverket.

Säljö, R (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups.

Thulin, S & Jonsson, A. (2018). Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Norsk senter for barneforskning.

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos.

Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes.

Harvard U.P..

(32)

Williams, P., Sheridan, S. & Arnqvist, A. (2013). Dimensionernas interaktion. I Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Studentlitteratur.

Williams, P., & Sheridan, S. (2019). Förskollärarkompetens Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn (Trondheim, Norway), 36(3–4), 127–146.

ps://doi.org/10.5324/barn.v36i3- 4.2901

1999 års skollagskommitté (2002). Skollag för kvalitet och likvärdighet: betänkande. Fritzes offentliga publikationer.

(33)

BILAGOR

Bilaga 1

Avtal 1

____________________ _____________________

Matheos Gorgis Rafal Al-Allaf

____________________ ____________________

Ort/datum Ort/datum Jag förstår ovan information och önskar delta i studien.

__________________________________

Underskrift

_________________________________

Ort/datum

(34)

Bilaga 2

Avtal 2

Informationsbrev Hej!

Vi är två blivande förskollärare som heter Matheos Gorgis och Rafal Al- Allaf som läser vårt sista år på förskollärarprogrammet på Jönköping University. Vi utför en studie om

förskollärarens förhållningsätt om begreppet undervisning i förskolan.

Vi skickar ut denna samtyckesblankett för att kunna få ert medgivande att delta i

undersökningen. Vi vill även spela in detta på Zoom eller Microsoft med ert godkännande.

Undersökningen kommer att ha sin grund i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer där vi kommer att följa konfidentialitetskravet där insamlade data kommer att användas i studiesyfte. Insamlade data kommer att raderas efter att arbetet är slutfört. Era

personuppgifter kommer att skyddas på ett säkert sätt så att obehöriga ej kan ta del av detta.

Intervjun sker på ett frivilligt deltagande och kan avbrytas när ni vill.

Vänliga hälsningar

Matheos Gorgis och Rafal Al-Allaf

Kontaktuppgifter vid tänkbara frågor

Matheos Gorgis Mima18bh@student.ju.se Rafal Al-Allaf Alra17R8@student.ju.se

(35)

Bilaga 3

Intervjufrågor:

1. Vad anser du att undervisning är i förskolan?

a. Vad är syftet med det, i dina egna ord?

b. När du tänker på undervisning, tänker du att det handlar mer om t.ex. olika självständiga eller återkommande aktiviteter, rutiner, eller om en process, eller något annat?

2. Har införandet av undervisningsbegreppet i den nya läroplanen ändrat hur ni jobbar med barnen? Kan du ge något exempel?

3. Vad tyckte du om idén av undervisning i förskolan när du först fick reda på att det skulle införas i läroplanen?

a. Skulle du säga att dina tankar var mer åt det positiva hållet eller det negativa hållet?

Varför?

4. Vilka skillnader ser du mellan undervisning och temaarbete? Finns det några, eller ser du dem som saker som kan ingå i undervisning? Eller kanske tvärtom, att undervisning förekommer under paraplyet av temaarbete?

5. Skulle du säga att din undervisning är mestadels planerad eller spontan?

6. Kan du berätta om hur några av de spontana undervisningsmomenten har uppstått?

7. När det sker planerad undervisning, hur går planeringen till?

a. Hur mycket tid lägger du/ni på avdelningen ner på planeringen av undervisningen?

b. Är det oftare något du gör eller något ni gör tillsammans? Varför?

8. Hur är det med reflektionsarbetet kring undervisningen, kan du berätta om hur du gör där?

a. Tillsammans med kollegorna?

b. Med barnen?

c. På egen hand?

9. Nu har vi några frågor som fokuserar specifikt på hur du tänker kring eller gör med barnen under undervisningsmoment. När du svarar, tänk gärna utifrån något eller några av exemplen du har berättat om. Om möjligt, berätta gärna även om skillnader mellan undervisning med hela barngruppen och med mindre grupper.

10. Hur arbetar du för att göra barnen medverkande i och aktiva under olika undervisningsmoment?

a. (I små grupper?

b. Med hela barngruppen?)

11. Hur hanterar du barns olika förutsättningar under ett undervisningsmoment?

a. Hur viktigt är det att alla barn som är med deltar aktivt, eller att alla av dem stannar kvar under hela momentet?

i. Hur har du hanterat det när ett barn inte vill delta aktivt?

ii. Eller när ett barn har velat gå därifrån / göra något annat?

(36)

Nu vill vi fråga er om vad du skulle ge för råd till andra eller blivande förskollärare när det gäller undervisning. Du får gärna tänka utifrån/koppla tillbaka till de exempel du har berättat om i dina svar.

12. Har du några råd för hur förskollärare kan skapa meningsfulla undervisningsmoment?

13. … på hur förskollärare kan på ett bra sätt arbeta med barnens erfarenheter och intressen i den spontana eller planerade undervisningen?

14. På olika sätt att synliggöra undervisningen för att främja barnens lärande?

15. Har du några andra tankar kring undervisning som du skulle vilja dela med dig om?

16. Hur tycker du det skulle vara utan undervisning i förskolan?

References

Related documents

I Johansson, Pramling Samuelsson (2006, kap 5) står de att när pedagogerna berättar om lärande och lek så kan man se tre olika typiska drag: att barn lär av varandra, lek och lärande

De flesta barn leker på ett eller annat sätt men för att leken ska kunna utvecklas och också bidra till barnens utveckling så måste det finnas flera komponenter som bidrar till

& Naeslund 1999, s. I resultatet av lärloggarna blev det synligt att pedagogerna till viss del fokuserar på gruppens förmågor och lärande snarare än det enskilda barnet.

fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Studenternas köp av bärbar dator de senaste sex månaderna har fungerat som underlag för samtalet. Resultatet av studien visar att

Kravet inom diskursen på ansvarsutkrävande hänvisar dock till demokratisk legitimitet genom dess utformning, medborgarna ska kunna kräva ansvar gentemot beslutsfattarna, detta

Med sin skotska börd hade han stor förståelse för de delar, som inte hörde till det egentliga England.. Sin främste medhjälpare, Thomas W entworth, senare

Även om dessa siffror och jäm- förelser rymmer många tolkningssvårig- heter torde det dock vara otvetydigt att den svenska turistnäringen har väl så stor betydelse för

Labour vill förbli ett riksparti och satsar inte speciellt p å till exempel Skottland eller Wales. Vad gäller arbetarklassens röstning har de borgerliga partierna