Konstmuseerna i Eskilstuna kommun -

(1)

1

Konstmuseerna i

Eskilstuna kommun -

utvecklingsmöjligheter och visioner

Texten baserar sig bland annat på ”En rapport i tre delar” av Torun Ekstrand och Anneli Berglund, 16 november 2020

(2)

2

Innehåll

1. Uppdragets bakgrund och syfte ... 3

2. Konstområdet i Eskilstuna kommun ... 4

Eskilstuna konstmuseum – historia och nutid ... 4

Ebelingmuseet – historia och nutid ... 5

Offentlig konst... 6

Övrig konstverksamhet ... 7

3. Ett museum - vad är det? ... 7

Internationell definition av ett museum ... 8

Propositionen Kulturarvspolitik och Museilagen ... 8

4. Styrkor och utmaningar i Eskilstuna konstmuseers verksamheter ... 9

Eskilstuna konstmuseums styrkor ... 9

Eskilstuna konstmuseums utmaningar ... 10

Ebelingmuseets styrkor ... 11

Ebelingmuseets utmaningar ... 11

5. Regionala perspektiv ... 11

6. Konstnärliga residens ... 12

7. Konsten som besöksmål och platsutveckling ... 12

8. Utvecklingsmöjligheter ... 13

1. Munktellområdet ... 13

2. Regional samverkan ... 14

3. Konstpedagogik ... 14

4. Residens ... 14

5. Digitalisering av konstsamlingarna ... 14

6. Vård av konstsamlingarna ... 15

7. Externa medel för utveckling av konstverksamheterna ... 15

8. Nätverksbyggande ... 15

9. Offentlig gestaltning och gestaltad livsmiljö... 15

10. Industrimiljöer och samtidskonsten ... 16

11. Besöksnäringen och konsten ... 16

Slutord ... 16

Referenser ... 16

(3)

3

Sammanfattning

Eskilstuna kommun har en god grund och stora möjligheter att bygga en kreativ, innovativ och attraktiv identitet med konsten som ledstjärna och som en viktig del av samhällsutvecklingen.

Eskilstunas rika kulturhistoriska industriarv skulle kunna skapa många möjligheter till samverkan med samtidskonsten inom profilerad residensverksamhet, projekt och utställningar liksom för att initiera ny spännande samverkan mellan konst och industri. I den internationella museiföreningen ICOM:s museidefinition läggs särskilt vikt vid den kritiska dialogen om historien och framtiden, något som Eskilstunas konstmuseer har stora möjligheter att arbeta vidare med genom sin konstsamling, den offentliga konsten samt industrimiljöerna.

Det professionella arbete som idag bedrivs inom området offentlig konst i Eskilstuna kommun har mycket goda möjligheter att utvecklas till ett spjutsspetsarbete inom konst och pedagogik, särskilt kring hur delaktighet uppnås genom samverkansprojekt och inom politikområdet gestaltad livsmiljö. Nya riktlinjer och policys för den offentliga konsten är basen för det fortsatta utvecklingsarbetet i det offentliga rummet.

Den nya museilagen påvisar att samverkan är viktigt för museer. En god samverkan kräver personella insatser, kunskap om varandra, ibland nya metoder och en stor portion tid. I framtidens museer ska deltagande och medskapande stå i fokus, även för det krävs tid och möjlighet att utveckla nya metoder och pröva nya arbetssätt.

För att kunna bedriva verksamhet på samma nivå som i dag är det nödvändigt att bibehålla nuvarande budget. Genom höjda anslag skulle verksamheten ytterligare kunna säkras upp, göras än mer

professionell och kunna skapa det utvecklingsutrymme som behövs för att nå fler invånare och göra konsten mer tillgänglig för alla.

Framtidens museum framhäver de upplevelsebaserade besöken och vikten av digitaliseringen och dess möjligheter. Eskilstuna kommun har styrkan, miljöerna och kunskapen att bygga vidare på detta i sitt arbete för att skapa nya möten med konsten.

1. Uppdragets bakgrund och syfte

I årsplan för 2019 står att ”Eskilstunas historia och samtid består av kvinnor och män, flickor och pojkar från olika miljöer som levt och lever här. Historien behöver levandegöras för omvärlden och aktivt användas för att skapa delaktighet och tillit men även för att stärka Eskilstunas attraktivitet.

Parallellt ska en övergripande inriktning för Eskilstunas och Torshällas museer för de kommande åren tas fram. Uppdraget utgår från den kulturpolitiska planen och den nationella kulturarvspolitiken.”

Den nationella kulturarvspolitiken

Uppdraget vilar på nationell nivå. Propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) tar ett

helhetsgrepp om kulturarvsområdet som ett eget politiskt område. Kulturarvspolitiken ska bidra till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla, att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. I propositionen presenteras övergripande prioriteringar och en rad konkreta förslag, bland annat en ny museilag. Lagen (Museilag 2017:563) gäller för det allmänna museiväsendet och trädde i kraft 1 augusti 2017. Lagen definierar vad som avses med det allmänna museiväsendet.

Den kulturpolitiska planen

I Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern 2016–2021 står bland annat att Eskilstuna ska vara en plats där nya kulturformer uppstår, möts och utvecklas. Den offentliga konsten ska vara modig och

(4)

4 skapa reaktioner. Stadens invånare ska väntat och oväntat möta kulturen i vardagen. Eskilstuna ska utmana med kultur.

Konstmuseerna

Eskilstuna kommun har två konstmuseer, Eskilstuna konstmuseum och Ebelingmuseet i Torshälla.

Utöver den egna verksamheten ansvarar även Eskilstuna konstmuseum för den offentliga konsten i Eskilstuna kommun. I uppdraget, Framtidens konstverksamheter i Eskilstuna kommun, ingår att utarbeta en konstpolicy och riktlinjer för den offentliga konsten, att titta på konstmuseernas samlingar och depositionskonsten samt att vidareutveckla den tidigare utredningen Framtidens museer med syfte att särskilt belysa utvecklingsområden för konsten i Eskilstuna och för Eskilstuna konstmuseer.

Syfte

Syftet med uppdraget är dels att definiera och förtydliga uppdraget för konstmuseiverksamheten i Eskilstuna kommun dels definiera och förtydliga respektive konstmuseums specifika uppdrag och inriktning. Slutprodukten är en verksamhetsidé för konstmuseiverksamheten.

2. Konstområdet i Eskilstuna kommun

Eskilstuna konstmuseum – historia och nutid

Eskilstuna konstmuseum öppnade redan 1937, som då det första konstmuseet utanför

storstadsregionerna. Konstmuseet låg fram till 2004 i ”gamla lasarettet” men huserar sedan 2006 i Bolinder Munktells gamla kugghjulsverkstad i stadsdelen Munktellstaden. Under de år som museet var stängt planerades för flytten och den nya byggnaden museets skulle ta plats i. Konstpedagogik skulle nu få spela en större roll än tidigare. Museet hade med extern hjälp fått en grafisk profil, en särprofil eftersom det var viktigt att även lyfta museet nationellt.

I den nya byggnaden var tanken att besökaren först skulle möta samlingen, därefter gå vidare in i museet och då ha med sig konsthistorien i mötet med de tillfälliga utställningarna, som oftast skulle vara samtidskonst. Samlingen, som var hängd kronologisk, skulle med jämna mellanrum hängas om.

Det är ett stort arbete att kontinuerligt hänga om en samling hängd i kronologisk ordning och därför hängdes samlingen bara om någon enstaka gång fram till 2018 då en stor omhängning skedde. Det visade sig också att en kronologisk hängd samling slog snett ur ett genusperspektiv då vissa årtionden domineras av manliga konstnärer.

Att museets nya lokaler innehöll en butik som speglade museets innehåll var viktigt. En butik bidrar till fördjupning och möjliggör för besökaren att få med ett minne från museet samt är betydlesefull ur ett besöksnäringsperspektiv. I lokalerna skulle också finnas en restaurang som skulle drivas privat och följa museet öppettider samt samarbeta med konstmuseet kring program, temakvällar eller teman i

utställningar. En restaurang med privat drift finns idag i anslutning till konstmuseet, men restaurangens öppettider överensstämmer inte med museets.

Till en början hade museet tre salar för tillfälliga utställningar. I alla utställningssalar pågick ett flertal olika utställningar per år och då liksom nu omformades rummet utifrån varje utställnings specifika förutsättning. Under de första åren använde konstmuseet ett flertal gånger externa curatorer för att skapa utställningar till den stora utställningshallen, men också för att få stöd att curera större utställningsprojekt som Nordic Art Station, Eisa Peitää etcetera.

Det fanns två konstpedagogiska verkstäder varav en mediaverkstad och en konstverkstad. Konstmuseet hade budgeterat för två konstpedagogtjänster men när Barnkulturcentrum lades ned flyttades deras bildpedagogtjänst till konstmuseet och blev en av de två konstpedagogtjänsterna. Svenskt

Barnbildsarkiv, SBBA, flyttades till konstmuseet vilket innebar att både nya kontor och utrymme för

(5)

5 SBBAs arkiv behövde skapas. En tjänst för depositionskonsten tillkom och i uppdraget ingick att inventera, köpa in, handha ut- och inlån samt vård av konsten.

Konstmuseet hade under den här tiden ett regionalt uppdrag genom en konstkonsulenttjänst. Tjänsten bidrog till konstkompetens samt att konstmuseet synliggjordes regionalt och nationellt. Det regionala uppdraget för konst sträckte sig fram till årsskiftet 2013, då uppdraget återgick till Sörmlands museum.

Staten och KRO, Konstnärernas riksorganisation, fattade beslut om bättre villkor för konstnärer vid utställningsarbete. Medverkans- och utställningsersättning, MU-avtalet, bestämmer ekonomisk

ersättning till konstnärer för att ställa ut verk som konstnären äger. Det bestämmer också att ett enskilt avtal ska tecknas mellan arrangör och konstnär för konstnärens insatser och kostnader i anslutning till en utställning. Beslutet gäller statliga myndigheter, med en tydlig rekommendation att även kommunala museer ska följa beslutet. Eftersom Eskilstuna konstmuseum hade statliga medel både för SBBA och för den regionala konstkonsulenttjänsten behövde museet följa beslutet.

Effektiviseringar samt ett ohållbart antal tillfälliga utställningar per år i förhållande till de resurser som fanns (personal och medel) ledde till att museet gick från 14 tillfälliga utställningar per år till dagens 6-7.

Innebörden av effektiviseringen är också att konstmuseet gått från två konstpedagoger till en, samt enbart en konstverkstad. När museet öppnades var fokus i pedagogiken att ”alla ska in i huset”, nu är uppdraget att bedriva verksamhet både utanför och inuti huset. Konstmuseet har idag pedagogisk verkstad för grupper inom kommunal verksamhet främst barn och unga inom förskola och skola men även för familjer samt nyanlända. Konstmuseet har även utåtriktad verksamhet i många av kommunens stadsdelar och då särskilt för barn och unga. Samarbeten sker ofta med andra verksamheter som skola, mötesplatser och ungdomsverksamheter men även med externa aktörer. På grund av effektiviseringar och minskad budget har museets handlingsutrymme minskat.

2012 till 2017 var konstmuseet, stadsmuseet och stadsarkivet en gemensam enhet. En omorganisation påbörjades inom KFF 2017 då stadsmuseet och arkivet blev en enhet. Torshälla stads förvaltning lades ned vilket ledde till att Ebelingmuseet och Eskilstuna konstmuseum slogs samman till en enhet och konstmuseichefen blev enhetschef. En områdeschef för kultur tillsattes.

Under 2018 stängdes utställningshallarna ner under några månader för att museet skulle ha möjlighet att renovera och bygga om rummet för samlingen. Numer hänger samlingen utifrån teman i stället för kronologiskt vilket ger möjlighet till nya ingångar och förståelse för besökaren, men också möjlighet att kunna hänga om samlingen oftare då endast ett tema i taget behöver hängas om samt att samlingen presenteras med genusbalans.

Huvuduppdraget för konstmuseet idag är att samla, vårda, undersöka, förmedla och tillgängliggöra konst. Konstmuseet är också ansvarig för inköp och förvaltning av den offentliga konsten. Museet har en professionell utställningsverksamhet där både museets konstsamlingar och tillfälliga utställningar av samtida svenska konstnärer visas. Konstmuseet förvaltar två konstsamlingar; museets konstsamling bestående av ca 6 200 verk och depositionssamlingen med av ca 5 000 verk. Museet ansvarar för inköp och förvaltning av museets konstsamlingar. Med museichefen finns nio anställda där det förutom museernas personal även finns en arkivarie och en koordinator som ansvarar för Svenskt

barnbildsarkiv. Koordinatorn har ett regionalt uppdrag.

Ebelingmuseet – historia och nutid

Ebelingmuseets samling består av konstverk av Allan Ebeling, Marianne Ebeling, Harriet Ebeling och Bo Englund. Ebelingmuseet är inrymt i en lokal som ägs av en privat fastighetsägare. Museet tillkom 1997 efter en donation från familjen Ebeling och samlingen som donerades ska enligt gåvobrevet till Torshällas stads nämnd visas för allmänheten på lämpligt sätt samt i möjligaste mån vara samlad på

(6)

6 Ebelingmuseet. När museet startades 1997 visades först bara samlingen men det var inte hållbart publikmässigt utan tillfälliga utställningar av andra konstnärer tillkom utöver den permanenta samlingen. 2014 bestod den tillfälliga verksamheten av tre utställningsrum med totalt tillsammans 15 utställningar. Det är utifrån befintliga resurser inte hållbart att jobba med så många tillfälliga

utställningar och museet arrangerar idag, utöver sin basutställning, 5–6 tillfälliga utställningar med samtidskonstnärer per år. Museet presenterar även mindre utställningar från pedagogiska projekt, teman ur samlingen, olika samarbeten samt en utställning med Föreningen Ebelingmuseets vänners stipendiat.

Museets verksamhets de första åren genomfördes till stor genom arbetsmarknadsåtgärder. Efterhand har det blivit permanenta tjänster, men först runt år 2011 anställdes en konstintendent, det vill säga en person med utbildning inom konstområdet. Innan dess leddes museets verksamhet av kulturchefen i Torshälla stads förvaltning. På Ebelingmuseet arbetar idag tre personer; en

intendent/verksamhetsledare, en konstpedagog och en tekniker/receptionist.

2014 anställdes en ny intendent med arbetsledaransvar. Tjänster gjordes om och en konstpedagog tillsattes. Sedan dess har den konstpedagogiska verksamheten kunnat utvecklas från att innan 2014 bara vara något enstaka nedslag i veckan, till att nu ha en stor, bred konstpedagogik med tydlig inriktning och mål. Museet har konstpedagogisk verksamhet för barn och unga och samarbetar med förskola, skola, fritids, bibliotek, äldreboende och mötesplats för personer med funktionsnedsättning samt har även en språk-och integrationsstärkande verksamhet.

Ebelingmuseet följer idag MU-avtalet och kan även betala för transporter, vilket inte skedde tidigare.

Dock saknas utrymme att betala medverkanersättning vid hängning av utställning och på vernissage, vilket görs på Eskilstuna konstmuseum.

Ebelingmuseet har utvecklats från att 2014 varit viktig lokalt, men ganska osynlig nationellt, till att bli ett museum som många känner till runt om i Sverige, vilket visas av de ansökningar som kommer in till museet. Kvaliteten på utställningarna har höjts markant genom åren. Ebelingmuseet har också de senaste åren varit en viktig samarbetspart i Torshälla stads utvecklingsarbete. Sedan flera år tillbaka är intendenten på Ebelingmuseet den som projektleder de offentliga konstuppdragen i Torshälla, cirka ett uppdrag per år. Ebelingmuseet är fortfarande viktig lokalt och har stor betydelse för Torshällas självbild som kulturstad.

I Torshälla finns många offentliga verk av Allan Ebeling som knyter an till platsens industrihistoria.

Under senare år har arbetet med offentlig konst utvecklats och bland annat har en skulpturpark vuxit fram. Museet erbjuder utöver den permanenta samlingen tillfälliga utställningar med samtidskonst, visningar och pedagogisk verksamhet för skolor. Även programpunkter och pedagogisk verksamhet för alla åldrar som till exempel Bebisvisning, Kreativa seniorer, Verkstadshäng för alla åldrar och utlån av ryggsäckar med material knutet till den offentliga konsten.

Föreningen Ebelingmuseets vänner startade 1998. Föreningen ger ut böcker och köper ibland in konstverk till museets samling.

Offentlig konst

Konst och kultur i det offentliga rummet skapar kulturell närvaro och bidrar till ökad trygghet, en känsla av ägarskap över närområdet och attraktiva offentliga miljöer för invånarna. Eskilstunas invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag, såväl i centrum som i alla stadsdelar och på landsbygden.

Konsten ska vara en självklar del i utformandet av det offentliga rummet och ska bidra till att skapa mötesplatser och rum för gemenskap. Den offentliga konsten ska vara tillgänglig, skapa engagemang och delaktighet. Utformning och konstnärlig gestaltning av det offentliga rummet, liksom platsens historia, är betydelsefull för platsens identitet. En stark identitet gör en plats intressant och attraktiv – såväl för invånarna som för besökare och turister. Kulturella resurser skapar stolthet hos invånarna.

(7)

7 Fram till år 2014 sköttes processen kring projekt för offentlig konst av museichefen. När budget och uppdrag ökade gjordes en tjänst om på konstmuseet och tjänsten som handläggare för depositionskonst blev nu intendent för offentlig konst. Svårigheten är att depositionskonstuppdraget lades på annan medarbetare och nu görs på cirka 30% vilket medför att endast visst administrativt arbete, utlån, inköp och lite vård ryms. Kontinuerlig inventering hinner ej göras.

2015 började Eskilstuna kommunfastigheter AB avsätta 0,5 % av byggbudgeten för offentligt

finansierad nybyggnation till konstnärlig utsmyckning (Munktellbadet var första projektet). Det ökade till 1 % efter att Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern 2016-2021 antogs. Uppdragen hanteras av konstmuseet.

Eskilstuna konstmuseum förvaltar runt 160 offentliga konstverk i parker, torg, på husfasader, skolor och andra platser i hela Eskilstuna kommun. Den offentliga konsten har en egen besökswebb där en också kan ta del av en broschyr som presenterar samtliga offentliga konstverk i kommunen.

Nya metoder att arbeta pedagogiskt med offentlig konst, både i bostadsområden där det inte finns konst sedan tidigare och i friluftsområden, har utvecklats av personalen på Eskilstuna konstmuseum.

Exempel på detta är det deltagarbaserade arbetet inom Konst + Friluftsliv=Sant samt Konstfokus.

Konstmuseet samarbetar kring samtidskonst med skolor och föreningsliv i bostadsområden på ett innovativt och berömvärt sätt.

Övrig konstverksamhet

Både i Eskilstuna och Torshälla finns konstföreningar som arrangerar utställningar, salonger och konstrundor. Eskilstuna konstförening arrangerar genom avtal med Eskilstuna konstmuseum en gång om året en stipendieutställning på konstmuseet.

Ytterligare exempel på konstverksamheter i Eskilstuna är:

• Form & Färgverkstaden som drivs som en ideell förening öppen för lokala konstnärer. I lokalerna finns verkstäder för flera olika grafiska tekniker, ateljéer och mörkrum för fotografi samt utrymmen för måleri och skulptur. Föreningen driver även ett galleri. Här visar

föreningens medlemmar samlingsutställningar såväl som separata utställningar. Verksamheten finansieras av kommunala bidrag och årsavgifter.

• Konstfrämjandet i Eskilstuna är en bildningsorganisation som genom utställningar och program sprider konst i Sörmlands län. De delar även ut utmärkelsen Årets Sörmlandskonstnär.

• Galleriscenen är inte så utvecklad men det finns mindre lokala gallerier som drivs av privata aktörer eller föreningslivet. Cirka 150 konstnärer är verksamma i Region Sörmland, varav cirka 40 konstnärer arbetar i Eskilstuna kommun.

3. Ett museum - vad är det?

Denna del av rapporten diskuterar definitioner av museibegreppet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Avsnittet beskriver också Museilagen, dess tillämpning samt kulturarvspropositionen.

Inledningsvis några citat från Riksförbundet Sveriges museer som skapat ett framtidsdokument där framtidens museer analyseras och vissa utvecklingsområden lyfts fram:

”Vi lever i ett samhälle med allt större krav på människor att kunna orientera sig i ett ökat

informationsflöde. Vi behöver helt enkelt vara mer selektiva. Medieforskning visar att det tidigare fanns fler gemensamma referensramar och uppfattningar exempelvis kring demokrati och yttrandefrihet samt vad som styr olika processer i landet. Förr skapades en gemensam bild i public service, idag skapar

(8)

8 många sin egen bild av världen i sociala medier. Samtidigt ser vi en utveckling från kollektivt tänkande och allmännytta till individers självförverkligande.”

”Två stora trender kan beskrivas genom de så kallade ”nyhetssökarna” – de som redan finns bland museibesökare samt ”nyhetsundvikarna” – de som är inte är så intresserade av samhällsfrågor samt gruppen yngre. Generellt gäller att människor föredrar information som bekräftar den egna

uppfattningen.”

”Museerna, tillsammans med skolor och bibliotek, har en viktig roll som kunskapsinstitutioner genom att bidra med redskap för hur vi kan orientera oss i nyhetsflödet. Museer som meningsfullt kan gestalta kunskap eller ge samhällsperspektiv har extra bra förutsättningar. Utmaningen består i att nå de unga och de utrikes födda. Idag finns en oro för framtiden och det är lätt att välja de enkla förklaringarna.

Om museerna med sin gestaltning kan förklara processer mer konkret och ge perspektiv på skeenden kan vi stödja grupper som har svårt att orientera sig i informationsflödet.”

Internationell definition av ett museum

International Council of Museums, ICOM, har en sedan länge internationellt vedertagen

museidefinition som säger att ”Ett museum är en permanent institution utan vinstintresse som främjar samhället och dess utveckling. Museet är öppet för allmänheten och förvärvar, bevarar, utforskar, förmedlar och ställer ut materiell och immateriell vittnesbörd om människan och hennes omvärld i utbildnings-, fördjupnings- och rekreationssyfte.”

ICOM samlar världens museer i en gemensam medlemsorganisation med olika underavdelningar och arbetsgrupper. Den gällande museidefinitionen handlar i stora drag bland annat om människan och hennes omvärld, och en förståelse av människor och världen oavsett tid och rum. För konstmuseer i Sverige och runt om i världen fungerar den gällande museidefinitionen väl in i konstens grundläggande roll och betydelse i samhället.

Propositionen Kulturarvspolitik och Museilagen

Med propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) togs ett helhetsgrepp om kulturarvsområdet som ett eget politiskt område. Kulturarvspolitiken ska bidra till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla, att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas.

I propositionen presenteras övergripande prioriteringar och konkreta förslag, bland annat en ny

museilag. Lagen (Museilag 2017:563) antogs av Riksdagen 2017 och trädde i kraft första augusti samma år. Museilagen är den första samlade lagen för det allmänna museiväsendet i Sverige och tar ett samlat grepp om de allmänna museernas uppdrag, innehåll och kärnverksamhet. Museilagens utgångspunkt är att det övergripande ändamålet för museerna i det allmänna museiväsendet ska vara att bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

Bestämmelserna gäller för statliga, regionala och kommunala museer samt för museer vars styrelse utgörs av ledamöter där mer än hälften är utsedda av stat, region eller kommun. Övergripande fokuserar museilagen på museiverksamheternas kvalitativa aspekter.

Museernas verksamhet har inte varit lagreglerad tidigare. Skälen att införa en museilag menas i propositionen bland annat vara att befästa:

• museernas självständiga ställning i förhållande till politiken

• museernas arbete med förvaltning av samlingar, kunskapsuppbyggnad och publika verksamhet

• museerna som fria kunskapsinstitutioner med uppdrag att vidga och fördjupa det offentliga samtalet

(9)

9

• museernas kunskapsuppbyggnad, publika verksamhet, samverkan samt ansvars- och rollfördelning mellan museerna

Det är fortfarande museernas huvudmän, det vill säga staten, regioner eller kommuner som bestämmer institutionernas grundläggande uppdrag, alltså vilket ämnesområde museet ska verka inom samt hur den ekonomiska, organisatoriska och administrativa förvaltningen ska skötas.

4. Styrkor och utmaningar i Eskilstuna konstmuseers verksamheter

Konsten berör och ger nya perspektiv genom sin möjlighet att ifrågasätta invanda föreställningar. Den har en förmåga att ofta utmana vårt sätt att förhålla oss till samhället eller omvärlden. Genom

Eskilstuna kommuns två konstmuseer, konsten i de offentliga miljöerna, samlingarna och depositionskonsten samt de konstpedagogiska satsningarna har kommunens konstmuseer stora möjligheter att på många olika fronter synas och beröra invånare och besökare. Konstmuseerna har attraktionskraft för både invånare och besökare och med en stärkt infrastruktur för konstmuseerna kan detta bli än mer tydligt och kommunicerbart.

Eskilstuna konstmuseums styrkor

• Eskilstuna konstmuseum är centralt lokaliserat i Munktellstaden som har en särskild atmosfär och karaktär vilket stärker verksamheten. Konstmuseet ligger på gatuplan vilket gör museet tillgängligt för många.

• Eskilstuna konstmuseum är lokalt, regionalt och nationellt känt och har ett gott renommé inom konstvärlden genom sin betydelsefulla och breda konstsamling och de samtida nationella och internationella utställningarna av hög kvalitet som produceras och visas av kompetent personal.

Dessutom finns bred kunskap inom både pedagogik och offentlig gestaltning vilket

uppmärksammas. Att ha ett kommunalt museum av Eskilstuna konstmuseums dignitet betyder mycket för konstnärer i området, dels för att konstmuseet har kontakter i konstvärlden, dels för att det skapar arbete genom offentliga gestaltningar, utställningar och projekt. Eskilstuna konstmuseum bidrar även positivt till stadens näringsliv och turistnäring.

• Genom konstmuseets samarbete med Carl Axel Valénstiftelsen har många samtidskonstnärer erhållit stipendium vilket gjort museet känt i konstkretsar.

• Tillsammans med Ebelingmuseet arrangeras konstkollo under sommaren. Konstpedagogisk verksamhet sker under skolloven, liksom ibland konstpedagogiska nedslag i det offentliga rummet utifrån nya metoder.

• Forskningsarkivet Svenskt barnbildsarkiv, SBBA, har ett regionalt uppdrag och är lokaliserat på konstmuseet. SBBA samlar sedan 1977 barns bilder från framför allt Sverige, men även från andra delar av världen. Arkivet har som uppgift att ta emot, registrera och bevara barns teckningar och målningar. Bilderna kan användas för studier och forskning, samt ge kunskap om och väcka intresse för barns bildskapande. I barnbildarkivets samlingar ingår cirka 700 000 originalteckningar och 150 korta filmer.

• Bredden på den offentliga konsten i Eskilstuna har betydelse för hela staden. Konst ingår som ett naturligt inslag i det offentliga rummet, på olika typer av platser, i stadsdelar och på

landsbygden. Ett fortsatt arbete med konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet ger

nationell genklang och fungerar som föredöme för andra kommuner. Eskilstuna konstmuseum gör tydliga satsningar och arbetar med teman i prioriterade fokusområden på särskilda platser.

• Genom att Eskilstuna så medvetet satsar på offentlig konst får konsten ett högt men

svårmätbart besöksantal. Det finns en webbsida för offentliga gestaltningar, både pågående och avslutade projekt, där arbeten presenteras med bild och text. Här kan besökaren tycka till om den offentliga gestaltningen samt ställa frågor vilket bidrar till transparens och demokrati. En ny broschyr med karta över offentlig konst kom ut juni 2020.

(10)

10

• Eskilstuna ligger mitt i Mälardalen och genom kontakter med konstverksamheter i närliggande regioner stödjs en god infrastruktur för konstscenen. Att ha flera samarbetsparter inom konstområdet som exempelvis konstföreningar, konstskolor, folkhögskolor och högskolor, galleriverksamhet, verkstäder för konstnärer och aktiv konstscen skapar synergieffekter och genererar besökare till kommunen.

• En fördel är närheten mellan museerna i Eskilstuna och den korta promenaden från tågstationen till Rademachersmedjorna, Eskilstuna stadsmuseum, Munktellmuseet och Eskilstuna konstmuseum i Munktellstaden. Ett besök på det ena museet kan locka besökare vidare till nästa och samverkan mellan museerna kan förtydliga och utveckla besöksmålet på ett spännande sätt.

• Fri entré både till själva museet liksom till den konstpedagogiska verksamheten.

Eskilstuna konstmuseums utmaningar

• Eskilstuna konstmuseum har arbetat framgångsrikt och professionellt med konstpedagogik under många år. Tidigare fanns två konstpedagoger som arbetade med skolklasser men genom effektiviseringar finns nu enbart en konstpedagog kvar. Trots minskad personalstyrka

producerar konstmuseet ett regelbundet och varierat program för skolor, barn, unga och familjer men med utökade personella resurser skulle fler barn och unga kunna ta del av museets verksamhet. En utmaning är att pedagogtjänsten ska räcka både till verksamhet inne i huset, samt för verksamhet utanför huset.

• Trots Eskilstuna konstmuseums breda verksamhet arbetar endast en person i varje uppdrag, det vill säga en konstpedagog, en intendent, en tekniker etcetera vilket gör organisationen sårbar.

Det finns en utmaning i verksamheten att konstmuseets budget påverkats av effektiviseringar.

Verksamheten har anpassats utifrån rådande budget och fungerar väl, men ytterligare

effektiviseringar av budget eller nya uppdrag kommer påverka museets verksamhet och utbud.

• Att hitta balansen mellan att vårda och ta hand om samlingen och det utåtriktade arbetet med tillfälliga utställningar, konstpedagogik i och utanför huset samt uppdrag kring offentlig konst.

• Det vore betydelsefullt för kommunen om museet arbetade med residensverksamhet och projekt. Residensprogram ger nya perspektiv på Eskilstuna och Sörmland och skapar

konstnärsambassadörer för Eskilstuna nationellt och internationellt. Viktigt för verksamheten skulle också vara att stärka upp nätverk och samarbeten, både i kommunen och regionen samt med angränsande regioner och konstinstitutioner i hela landet. Men utifrån museets situation idag ryms inte detta.

• För att göra museets samlingar sökbara och tillgängliga för fler bör samlingarna digitaliseras, men detta ryms inte utifrån museets situation idag.

• Att hitta en ekonomisk framtida balans mellan investeringsbudget för inköp samt budget för att vårda Eskilstuna kommuns konstsamlingar kontinuerligt, både samlingen på konstmuseet och den offentliga konsten är en utmaning för museet.

• Att bibehålla och stärka Eskilstuna konstmuseums status i övriga konstsverige, vilket är betydelsefullt inte minst för besöksnäringen och som en del i bilden av Eskilstuna utåt. Den höga nöjdbarheten i undersökningar hos besökare består, men besökssiffrorna har under sista åren dalat bland annat på grund av att den trogna besöksskaran blivit äldre, att

konstpedagogiken minskat med en pedagogtjänst samt att den tillfälliga

utställningsverksamheten anpassats till en mer rimlig nivå utifrån de resurser som finns.

• Eskilstuna konstmuseers verksamhet påverkas negativt av den svaga infrastrukturen vad gäller konstinstitutioner och konstgallerier som finns i regionen och kommunen.

• Att den externa restauratören i samma lokal som konstmuseet valt att inte längre anpassa öppettiderna efter konstmuseets öppettider, utan stänger efter lunch och har stängt på helger, är

(11)

11 något som präglar konstmuseets verksamhet och helhetsupplevelsen av besöket. För besökaren är restaurangen en del av museet och personalen möter ständigt besökare som är besvikna över att inte kunna fika.

Ebelingmuseets styrkor

• Eskilstuna kommun ligger mitt i Mälardalen och genom kontakter med konstverksamheter i närliggande regioner stödjs en god infrastruktur för konstscenen.

• Konstpedagogiken är Ebelingmuseets största styrka. Personalgruppen är inte stor men genom att de arbetar i nära samverkan blir de flexibla och kan arbeta experimentellt för att nå nya målgrupper. Tillsammans med Eskilstuna konstmuseum arrangeras konstkollo under sommaren. Genom den pedagogiska verksamheten har museets personal ett stort uppbyggt kontaktnät med skolor och verksamheter för unga.

• Tillfälliga samtidskonstutställningar samsas med verk ur samlingen vilket gynnar publikarbetet och dynamiken kulturhistoria-samtid.

• Genom den tillfälliga utställningsverksamheten kan museets erbjuda utställningsplats både lokalt, regionalt och nationellt.

• Det finns en vänförening kopplad till Ebelingmuseet.

• Samlingen på Ebelingmuseet och den offentlig konsten i Torshälla har stark koppling genom Allan Ebelings verk.

• Fri entré både till själva museet liksom till den konstpedagogiska verksamheten.

• Konstsamlingen är en del av enheten Eskilstuna konstmuseers konstsamlingar.

• Torshälla stads nämnd jobbar aktivt för att vara en kulturstad och Ebelingmuseet skapar en kulturell identitet till Torshälla.

Ebelingmuseets utmaningar

• Museet i Torshälla bär till stor del upp identiteten kultur i arbetet med Torshälla som kulturstad Detta kan ses som en styrka men är även en utmaning för museet utifrån dess förutsättningar och det ansvar det innebär.

• Ebelingmuseet bedriver en bred verksamhet utifrån de resurser som finns. För att kunna

fortsätta bedriva verksamhet med samma höjd är det viktigt att resurser till museet inte minskar.

• En utmaning är att kunna ge konstnärer likvärdiga villkor inom hela enheten det vill säga samma som Eskilstuna konstmuseum ger. I nuläget finns exempelvis inte utrymme för medverkansersättning enligt MU-avtal för utställande konstnärer.

• Samlingen består av verk av Allan Ebeling och Marianne Ebeling samt till viss del även verk av Harriet Ebeling. Utrymme att växa och förändras saknas och risk finns att samlingen kommer att upplevas som statisk och icke utvecklingsbar. Utmaningen är att hitta ett utvecklingsarbete kring samlingen för att koppla samman den till nutid och se den med nya ögon.

• Ebelingmuseets lokal är inte anpassad för konstmuseiverksamhet. Klimatanpassning saknas vilket påverkar konsten på sikt. Luftfuktigheten liksom värme/kyla varierar kraftigt beroende på årstid, vilket påverkar inte bara samlingen utan även de tillfälliga utställningarna. Det kalla inomhusklimatet vintertid samt det varma klimatet inomhus sommartid påverkar även personalens arbetsförhållanden.

• För Ebelingmuseet råder samma situation som för Eskilstuna konstmuseum; att den tidigare trogna besökspubliken åldrats och besöker museerna allt mer sällan. På Ebelingmuseet har dock konstpedagogikens ökade besöksantal täckt upp för den dalande besöksstatistiken.

5. Regionala perspektiv

Region Sörmlands kulturplan är det viktigaste strategiska styrdokumentet för de mål, satsningar

(12)

12 och prioriteringar inom kulturområdet som Region Sörmland gör under planperioden. Kulturplanen arbetas fram genom dialog och samverkan med kommunerna och genom samråd med det

professionella kulturlivet och civilsamhället i länet, såväl genom en referensgrupp för alla konstformer och i dialogmöten.

Varken Eskilstuna konstmuseum eller Ebelingmuseet finns nämnda i Region Sörmlands kulturplan 2019–2022. Eskilstuna konstmuseum är ett renodlat konstmuseum med stor konstsamling, lång historia av konstutställningar av nationellt och nordiskt intresse samt ett medvetet arbete med konst i det offentliga rummet. Detta borde avspeglas i den regionala kulturplanen samt i dialoger kring verksamhetsutveckling.

I Region Sörmlands kulturplan 2019–2022 finns skrivelsen att det regionala kulturarbetet i Sörmland ska möta människor i hela länen och bjuda in till delaktighet. Just delaktighet är en viktig del i utvecklingsarbetet på Eskilstuna konstmuseer och i arbetet med den offentliga konsten.

6. Konstnärliga residens

Konstnärliga residens arrangeras i många olika format och platser i Sverige och internationellt.

Grunden är ofta ett behov att starta en internationell plattform för utbyten och utveckla den lokala konstscenen med nya nätverk och ny kunskap. Residensverksamhet kan ge lokala och regionala konstnärer förutsättningar att utvecklas. Om residensverksamheten också arrangerar möten och utbyten finns möjlighet att skapa internationella kontakter. Genom att satsa på residens skapas kopplingar mellan det lokala, regionala och internationella. En residenssatsning kan stärka relationen mellan konsten och platsen, mellan konstnär och andra konstnärer, konstnär och medborgare, konstnär och kulturarbetare samt mellan konstnär och akademi.

Konstnärer som är delaktiga i residensprogram bidrar till kulturell mångfald. Konstnärliga residens är till ovärderlig hjälp vid kulturella utbyten eftersom de ger konstnärer kännedom om värdlandets samhälle och kultur. Samtidigt ger de också möjlighet till insikter i den kulturella bakgrunden till varje delaktig konstnärs egen bakgrund. Ett konstnärligt och kulturellt utbyte och samarbete genom

residensprogram kan öka förståelsen mellan länder och kulturer. Allt detta är särskilt viktigt i perioder av politiska och ekonomiska spänningar och när den allmänna opinionen och inställningen i Europa visar tecken på kulturell intolerans.

Många konstnärer är idag intresserade av att arbeta på mindre orter och med platser, arkiv, kunskap och sammanhang som inte lyfts fram i historieböckerna. Särskilt arbetets praktik och vad det inneburit och innebär att arbeta i industriella miljöer. Storstädernas residens lockar fortfarande, men för en konstnär kan det idag vara mer intressant att hamna i en okänd miljö. Konstnärliga residens har visat sig viktiga för utvecklingen inom konstens ekosystem samt för små och medelstora platsers utveckling.

7. Konsten som besöksmål och platsutveckling

Det finns flera goda exempel i Sverige på platser där konsten och kulturen är de faktorer som främst lockar besökare och deltagare, turister, konstintresserade och övriga. Det finns både etablerade och oetablerade platser, en del har vuxit fram under många års envist stretande, andra har haft en storskalig start från början. Konst- och kulturdestinationer har skapats inom både offentlig och privat regi.

Konsten kan vara den viktigaste anledningen till resan, gärna i kombination med både kulturhistoriska och andra sevärdheter. Konstmuseer, konstfestivaler och konstorganisationer behöver både den lokala och den tillresta publiken.

Västra Götalandsregionen skriver i Kultur, turism och Stadsattraktivitet - Kultur som attraktion och värdeskapare att ”En nytta som kulturturisten kan bidra till att skapa är kreativitet. I den globala

(13)

13 konkurrensen måste en stad kunna erbjuda det som är bättre, originellare, attraktivare, genuinare, nyare, eller på annat sätt överlägset det som kan erbjudas på annat håll. I denna konkurrenssituation skapar turisten incitament för kreativitet och nytänkande som inte skulle ha haft samma grogrund om målgruppen enbart utgjorts av de på platsen boende.”

Konstens och kulturens betydelse för att locka inflyttare och företag är välkänt. Studier visar att människor väljer att flytta till städer som har attraktiv stadsmiljö och bebyggelse samt ett levande kulturliv, i långt högre grad än att flytta på grund av arbete.

Det finns inga färdiga recept på hur konstverksamheter som lockar både invånare och tillresta skapas, däremot finns det goda exempel att lyfta fram. Det finns studier som visar hur kulturella och kreativa näringar används för att utveckla platser och att det i sin tur gynnar andra näringar och det finns studier som visar på de olika effekter på samhället som kulturinstitutioner har. Konstens instrumentella värden står i dessa fall inte i något motsatsförhållande till konstens egenvärde.

I Eskilstuna kommuns Översiktsplan 2030 stämmer några av näringslivsmålen väl överens med planer på att stärka turismen genom kultur. Eskilstuna kommun ska verka för minskat sektorstänk kring olika fokusområden och tar också ställning för att det ska finnas ”ett rikt urval av attraktiva samt unika upplevelser.” I översiktsplanen står även att den lokala historien ska användas för att förstärka den egna identiteten och profilera kommunen. Vidare att ett rikt kulturliv gör kommunen mera attraktiv och därför ska ”kulturverksamheten göras mera synlig och skapa ökad delaktighet bland invånare, både som utövare och åskådare.” En inbjudande och tillgänglig offentlig miljön utpekas som en nyckelfaktor i detta arbete.

Ställningstagande ur Översiktsplan 2030 Eskilstuna kommun, Samrådshandling:

• Eskilstuna kommun ska stödja och uppmuntra kulturella och konstnärliga inslag inom både offentlig miljö och kvartersmark.

• Områden eller platser för kulturverksamhet ska planeras i centrala lägen i stadsdelar, noder, serviceorter och orter.

Exempel på destinationer där konsten har stor identitetsbärande roll och både skapar debatt och stolthet hos invånare är Örebro och Borås där konst i det offentliga rummet kan upplevas dygnet runt.

Besökaren överraskas av konsten på olika platser utspridda över stora områden och kulturturisten kan leta upp konsten via särskilda konstkartor.

8. Utvecklingsmöjligheter

1. Munktellområdet

Munktellområdet har de senaste åren utvecklats och så även områdena runt omkring där bostäder, förskolor och grundskolor, omsorgsboenden och annan verksamhet byggs. I ett övergripande arbete med att stärka Munktellområdet och göra det till en kreativ och attraktiv plats för stadens invånare att besöka och vistas på bidrar konstmuseet genom konst som har relevans, aktualitet, spets och djärvhet.

Utvecklingsmöjligheter

• Konstmuseet ska vara en kreativ, attraktiv och inkluderande mötesplats för boende i området.

• Att restaurangen i konstmuseets lokaler har samma öppettider som museet. Samarbeten mellan restaurangen och konstmuseet ska utvecklas med möjlighet att ha

programverksamhet i samverkan.

(14)

14

2. Regional samverkan

Eskilstuna konstmuseum och Ebelingmuseet är de största konstitutionerna i regionen och skulle genom samverkan eller ett regionalt uppdrag kunna vara en viktig bas i det regionala och kommunala utvecklingsarbetet kring konst. Det första steget är bättre samverkan mellan lokala och regionala aktörer.

• Inleda dialog med Region Sörmland kring samverkan för exempelvis residensverksamhet, offentlig konst, konstpedagogik och utställningsverksamhet, men även för att skapa förståelse för varandras uppdrag och verksamhet.

3. Konstpedagogik

Under många år har Eskilstuna konstmuseum tillsammans med Ebelingmuseet utvecklat konstpedagogiken. Konstpedagogik ger kunskap, perspektiv och skapar delaktighet samt är ett viktigt verktyg för att ge nycklar till konstnärens intentioner med ett konstverk. Det är även ett framgångsrikt arbetssätt för att problematisera och tänka kritiskt kring konst och kan även ge perspektiv på samhället i stort. Den konstpedagogiska verksamheten i Eskilstuna kommun ligger i framkant och kan fungera som ett gott exempel för andra kommuners pedagogiska verksamheter kring konst.

• Fortsätta utveckla konstpedagogiska satsningar speciellt de som fokuserar på den mest tillgängliga konsten; konsten i det offentliga rummet.

• Fortsätta att stärka den pedagogiska verksamheten i museihusen och samtidigt hitta synergieffekter med verksamheter i stadsdelarna.

4. Residens

Eskilstuna kommun har mycket att erbjuda konstnärer med bland annat konstmuseets och Ebelingmuseets verksamheter, staden, landsbygden, industrihistorien och den offentliga konsten. Det finns olika typer av residens; den klassiska som ger tid och utrymme för en konstnär att utveckla en idé, produktionsbaserade residens, residens kopplade till forskning, residens sammanlänkade med projekt, interdisciplinära eller tematiska residens.

Residensprogram ger nya perspektiv på Eskilstuna kommun och Sörmland och skapar konstnärsambassadörer för kommunen nationellt och internationellt. Inom residens kan långsiktiga utbyten och relationer vara i fokus, men det är också viktigt att fokusera på kärnan i residensverksamheten, vilket är att följa konstnärens kreativa processer utan att veta resultatet och att lita på konstnärens kunskap och erfarenhet.

• Utveckla residensprogram, för nationella och internationella konstnärer och curatorer, som utgår från industriarvet.

5. Digitalisering av konstsamlingarna

Genom att konstsamlingarna digitaliseras erhålls större transparens, de synliggöras och det underlättar för allmänheten att få inblick i samlingarna samt för institutioner som vill låna verk ur de omfattande samlingarna. En digitaliserad konst- och barnbildssamling skapar gynnsamma förutsättningar för samarbeten, lockar forskare och möjliggör projekt kring kulturhistoria och samtid. Konstmuseernas personal kan i pedagogiska projekt på ett enkelt sätt hänvisa till de digitaliserade samlingarna. Digitalisering av konsten gynnar deltagande och demokrati.

(15)

15 Utvecklingsmöjligheter

• Konst- och barnbildssamlingarna digitaliseras.

6. Vård av konstsamlingarna

Offentlig konst, depositionskonst och konst till konstmuseernas samling nyförvärvas årligen vilket gör att samlingen kontinuerligt växer och underhållsbehovet ökar. I dagsläget räcker inte befintliga medel för att underhålla samlingarna och en underhållsskuld har byggts upp. Konst som inte underhålls riskerar att gå förlorad.

• Ekonomiska och personella resurser tillförs för att underhålla konstmuseernas olika samlingar.

7. Externa medel för utveckling av konstverksamheterna

Möjligheter finns att söka externa medel för olika utvecklingsprojekt där konsten tillgängliggörs för fler och skapar delaktighet. Exempel på bidragsgivare är Kulturrådet, Region Sörmland, Iaspis/Konstnärsnämnden, Kulturbryggan, Nordisk Kulturkontakt och Svenska

Postkodlotteriet. I många fall handlar det om utveckling av koncept i samverkan med olika samarbetspartners. Att söka dessa bidrag och hitta samarbetspartner kräver personella insatser som i dagsläget inte ryms i konstmuseernas befintliga tjänster.

• Ekonomiska och personella resurser tillförs för att möjliggöra externa bidragsansökningar och samarbeten.

8. Nätverksbyggande

Genom att ingå i nätverk som stödjer samtidskonst och ger nya samarbetspartners, både regionalt i Mälardalsregionen och nationellt, utvecklas verksamheten och kompetensen hos medarbetarna stärks. Samverkan motverkar en eventuell kompetensbrist och leder till mer flexibla arbetsformer. Samarbeten kan vara med både konstinstitutioner och akademin.

• Ett tillskott av personella resurser skulle möjliggöra externa bidragsansökningar och samarbeten.

• Kultur- och fritidsförvaltningen fokuserar del av tjänst på att utveckla samverkan med andra konstinstitutioner och akademin samt för att skapa nätverk både lokalt och i närliggande regioner.

9. Offentlig gestaltning och gestaltad livsmiljö

Den offentliga konsten är väl utvecklad och utgör en betydande del av Eskilstunas kommuns konstsamling, den offentliga konsten är även en viktig identitetsmarkör. Den offentliga konstsamlingen behöver kommuniceras regionalt och nationellt genom konferenser, projekt och samarbeten med institutioner och publik i Mälarregionen och närliggande regioner, alternativt genom ett nordiskt samarbete.

• Synliggör och kommunicera den offentliga konsten i Eskilstuna genom marknadsföring, projekt och samarbeten.

(16)

16

10. Industrimiljöer och samtidskonsten

I Översiktsplan 2030 står att den lokala historien ska användas för att profilera Eskilstuna kommun och förstärka den egna identiteten samt att ett rikt kulturliv gör kommunen mer attraktiv. Genom fokus på det industrihistoriska kulturarvet finns unik möjlighet till stärkt identitet och profilering av arbetet med samtidskonsten i kommunen. De många

industrimiljöerna skulle kunna vara plats för spännande möten mellan konst och

industrihistoria. Genom att koppla samman samtidskonst med industrihistoria skapas nya värden och kulturarvet sätts i nya perspektiv. Båda kulturyttringarna lyfts fram och kan i samverkan stärka Eskilstuna kommuns identitet som kulturstad och nå nya målgrupper.

• Undersöka möjligheten att profilera konstmuseerna genom Eskilstuna kommuns

industrihistoriska kulturarv och på så sätt skapa en unik identitet och profilering av arbetet med samtidskonsten

11. Besöksnäringen och konsten

Konstens och kulturens betydelse för att locka inflyttare och företag är välkänt. Det finns flera goda exempel i Sverige på platser där konsten och kulturen är de faktorer som främst lockar besökare och deltagare, turister, konstintresserade och övriga. Studier visar att människor väljer att flytta till städer som har attraktiv stadsmiljö och bebyggelse samt ett levande kulturliv, i långt högre grad än att flytta på grund av arbete. Konsten kan vara den viktigaste anledningen till resan, men gärna i kombination med både kulturhistoriska och andra sevärdheter.

• Öka kunskapen om konstens betydelse för besöksnäringen.

• Utveckla projekt och samarbeten för att stärka kulturturismen.

• Fortsätta utveckla arbetet med kommunikation och synliggörande av Eskilstunas konstmuseer.

Slutord

Genom konst med relevans, aktualitet, spets och djärvhet bidrar konstmuseerna till att göra Eskilstuna kommun till en kreativ och attraktiv kulturstad. Genom samarbeten med lokala, regionala, nationella och internationella konstaktörer berikas Eskilstuna kommuns konstliv. Verksamheterna ska främja utveckling och fungera som möjliggörare för olika former av projekt och process- och

utvecklingsarbeten. Konstmuseernas verksamheter ska genomsyras av ett aktivt arbete för att säkerställa att alla invånare och besökare i kommunen ges likvärdiga möjligheter att ta del av konsten i Eskilstuna.

Genomgående inslag av konst som både utmanar och lockar bidrar till upplevelsen av Eskilstuna kommun som en attraktiv plats.

Referenser

Alma Löv Art. https://www.almalov.se/

Iaspis. https://www.konstnarsnamnden.se/iaspis

ICOM, International Council of Museums Museidefinitioner http://icomsweden.se/verksamhet/icoms-museidefinition/

Lindeborg, L. 2010. Med kulturen som ledstjärna: Europeiska städer och regioner i förvandling.

(17)

17 Lindeborg, L. & Lindkvist, L. 2013. Kulturens kraft för regional utveckling, Stockholm.

Medverkans- och utställningsavtalet, Arvodesrekommendationer och avtalsunderlag. KRO Konstnärernas Riksorganisation http://www.kro.se/uppdrag-och-ers%C3%A4ttningar/

Nordisk kulturkontakt/Mobilitetsprogrammet/Residensstöd.

https://www.nordiskkulturkontakt.org/sv/

OpenArt Örebro https://openart.se/

Pilane, Tjörn https://www.pilane.org/

Regeringskansliet, Kulturdepartementet. Kulturarvet – en angelägenhet för alla, kortversionen PDF.

https://www.regeringen.se/493822/contentassets/23a2d5b04f794df99383f938e15c0b9b/kortversion- kulturarvspolitik-prop.-201617116

Skulpturstaden Borås. https://boraskonstmuseum.se/offentlig-konst.html Sveriges Museer www.sverigesmuseer.se

Sveriges Riksdag, Museilag (2017:563) https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/museilag-2017563_sfs-2017-563 Wanås, Skåne. https://www.wanaskonst.se