1
REMISSVAR2016-10-11
s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se
Remissvar avseende betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Diarienum- mer S2016/01918/FST
Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt remissvar avseende rubricerade betänkande.
Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt 15 000 medlemmar över hela landet. Bland dessa finns barn och vuxna med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området.
Sammanfattning av synpunkterna
Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker att barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. Förbundet ser positivt på förslaget om ändring i utlänningslagen, men anser att barn med funktionsnedsättning måste uppmärksammas särskilt i lagtexten då vi vet att det finns brister i rättssäkerheten för barn med autism1 i migrationsprocessen. Förbundet välkomnar förslagen om ändring i LSS och föreslår
förtydligande av vad individuella förutsättningar innebär samt understryker vikten av stöd och anpassningar för att barn med funktionsnedsättning ska kunna framföra sina åsikter och få dem beaktade. Barnets bästa bör inte vara ett kriterium för rätt till insats enligt LSS. Förbundet tillstyrker den förslagna straffbestämmelsen om misshandel av barn. Det krävs dock ytterligare lagändringar för att garantera rättssäkerheten för barn med funktionsnedsättningar i den straffrättsliga processen.
Förbundet ser positivt på förslaget om nya bestämmelser i förvaltningslagen och förvaltningsprocess- lagen om barnets bästa. Förbundet anser att Barnombudsmannen eller annan lämplig myndighet ska ges möjlighet att föra talan för enskilda, men föreslår mer långtgående möjligheter att pröva ärenden om kränkningar av rättigheterna. Kompetenshöjande material och vägledningar om barnkonventionen måste innehålla särskild information om barns rättigheter enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Angående konflikter mellan barnkonventionen och svensk lag lyfter förbundet särskilt artikel 23, som i flera avseenden ger barn med funktionsnedsättning sämre rättigheter än svensk lag. Svensk lag måste i dessa avseenden gå före barnkonventionen. Sverige bör ratificera det tredje fakultativa protokollet till barnkonventionen om ett individuellt klagomålsförfa- rande. Frågan om tvångsvård av barn borde ha lyfts i utredningen då många kränkningar av barns rättigheter sker på detta område.
1 Med autism avses i detta remissvar samtliga autismspektrumtillstånd (autism, Aspergers syndrom, atypisk autism m.fl.).
2
5.1.6 Barn i migrationsprocessen – bedömningar och förslagAutism- och Aspergerförbundet tillstyrker utredningens förslag i detta avsnitt angående förtydligande av utlänningslagen, men anser att barn med funktionsnedsättning måste uppmärksammas särskilt i lagtexten. Enligt vår erfarenhet har ensamkommande flyktingbarn med autism sämre möjligheter att få asyl på grund av att deras berättelser inte bedöms vara trovärdiga. Barnets funktionsnedsättning gör att barnet inte ger sammanhängande, beskrivande berättelser på det sätt som krävs i asylprocessen, eftersom barnet har svårt att förstå sammanhang och har svårigheter inom kommunikation och socialt samspel. Trots att denna fråga särskilt åberopats i domstol har ingen hänsyn tagits till funktionsned- sättningens konsekvenser i migrationsprocessen2. Vi anser därför att det krävs ett förtydligande av lagtexten så att barn med funktionsnedsättning har rätt till stöd och anpassningar i processen, när barnet ska framföra sina åsikter och när barnet ska få information. Det är också i linje med artikel 7 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), som stadgar att barn ska ges stöd anpassat till funktionsnedsättningen för att utöva rätten att uttrycka sina åsikter. Den föreslagna lagtexten behöver också förtydligas så att information måste anpassas till barns kognitiva förmågor.
5.2.6 Stöd och service till barn med funktionsnedsättning –bedömningar och förslag
Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att bestämmelsen om barnets bästa i LSS förtydligas och förstärks liksom att det införs en bestämmelse om barnets rätt till information. Vi anser dock att begreppet ”andra individuella förutsättningar” bör förtydligas så att informationen måste anpassas till barnets kognitiva förmåga. Anpassningar i informationen och det sätt informationen ges är avgörande för att ett barn med autism ska kunna vara delaktig och ha inflytande över insatserna. Vi vill återigen hänvisa till artikel 7 i CRPD, som ger barn med funktionsnedsättning rätt till stöd anpassat till funktionsnedsättningen för att utöva rättigheten att få uttrycka sina åsikter och för att dessa ska tillmätas betydelse.
Förbundet finner det anmärkningsvärt att kommunikationshjälpmedel inte använts i de granskade utredningarna inför beslut om LSS. Utan stöd och hjälpmedel berövar man barn med nedsättningar i kommunikationsförmåga sin rätt att uttrycka sin åsikt. Vi instämmer i uttalandet att det är centralt att bedömningen av barnets förmåga att bilda egna åsikter inte sammanblandas med förmågan att uttrycka dessa åsikter. Med det sagt vill vi också uppmärksamma att det för vissa barn med autism skapar stor oro och stress att tvingas till delaktighet vid möten och samtal. Det kan då vara till barnets bästa att, som utredningen uttrycker det på s. 198, faktiskt skyddas från deltagande. Däremot kan dessa barn vara delaktiga på andra sätt, exempelvis genom att via sina föräldrar få föra fram sina åsikter.
Det finns en fara i att bedömningar om rätt till insatser bygger på vad barnet framfört om sina egna behov. Många barn uttrycker att de ”kan själva” fast det inte är så. Det kan vara så att barnet inte själv förstår sitt stödbehov eller att barnet beskriver vad barnet skulle vilja kunna själv. Barnet kan också anpassa svaret efter vad hen tror att frågeställaren vill höra. Det är viktigt att ett sådant samtal med barnet inte leder till avslag avseende sökta insatser.
Förbundet välkomnar den kartläggning som utredningen föreslår att Socialstyrelsen ska utföra angående om barnets rättigheter tillgodoses när det gäller LSS-insatser, men anser inte att den bör få till följd att barnets bästa blir ett kriterium för rätt till insats enligt LSS. Det finns en stor risk att ett
2 Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr UM 4761-16.
3
sådant kriterium ytterligare begränsar den redan strama tillämpningen av rättigheterna enligt LSS. En sådan begränsning har skett med begreppet ”goda levnadsvillkor”, som började användas som kriterium för rätt till insatser enligt LSS trots att det egentligen bara är ett kvalitetskrav på redan beviljade insatser. Det har fått stora negativa konsekvenser för personer som tillhör personkretsen i LSS. Trots att den enskilde har behov av en insats och behovet inte är tillgodosett på annat sätt så avslås insatsen med hänvisning till att den inte behövs för att uppnå goda levnadsvillkor. En liknande tolkning kan komma att göras om barnets bästa blir ett kriterium för rätt till insats enligt LSS, dvs. att ett barn nekas insats trots att behov finns, enbart för att insatsen inte behövs med hänsyn till barnets bästa. Vår erfarenhet är att beslutsfattare använder argument som förstärker motivering till det redan fattade beslutet, vilket också forskning på området konstaterat.35.3.6 Barn som bevittnat våld inom familjen – bedömning
Autism- och Aspergerförbundet instämmer i utredningens bedömning och vill även när det gäller barn som bevittnat våld understryka att barn med autism är särskilt utsatta på grund av sina svårigheter att uttrycka vad de varit med om. Utredningar, samtal med och stöd till barnet måste anpassas och de som möter barnet måste därför ha kompetens om funktionsnedsättningen.
5.4.6 Barn som har utsatts för våld inom familjen - förslag
Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget om en särskild straffbestämmelse om misshandel av barn, särskilt det faktum att det inte krävs att våldet orsakat smärta. Det kan vara svårt för barn med autism att uttrycka att barnet utsatts för smärta, varför bevisföring kommer att underlättas när detta inte behöver styrkas. Precis som utredningen konstaterar måste även ett barn som inte kan uttrycka eller beskriva en smärtupplevelse skyddas mot våld. Autism- och Aspergerförbundet instämmer i bedömningen att bestämmelsen ska omfatta personer som svarar för barnets fostran, vård eller tillsyn.
Förbundet vill hänvisa till de slutsatser som drogs i docent Katrin Lainpeltos forskning om rättsväsen- dets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Lainpelto har bland annat konstaterat att brott mot barn med vissa funktionsnedsättningar, bland annat autism, hade lägre åtalsfrekvens och ledde till fler friande domar. Det ställs krav på barnen angående till exempel detaljrikedom i barnets berättelse och dessa krav kan barn med autism inte alltid uppnå och barnet bedöms därför inte tillräckligt trovärdigt. Mot bakgrund av resultaten av denna forskning anser förbundet att det krävs ytterligare lagändringar än de föreslagna för att garantera rättssäkerheten för barn med funktionsnedsättning i straffrättsliga processer.
5.5.2 Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen – förslag
Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget om nya bestämmelser i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen angående att barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas. Dessa lagar täcker in ett stort rättsligt område. Det gör att barnets bästa mot bakgrund av de föreslagna bestämmel- serna måste beaktas även på viktiga områden som socialförsäkring, färdtjänst, bostadsanpassning med mera. Idag fullgör förvaltningsdomstolarna sällan sin utredningsskyldighet och därför är det bra att skyldigheten åtminstone vad gäller barnets bästa ytterligare förstärks i lag som utredningen föreslår.
Förbundet anser att en bestämmelse om barnets bästa och barnets rätt att framföra sina åsikter också bör införas rättegångsbalken.
3 Engwall, Kristina, Barnperspektiv i LSS-handläggning – en aktstudie. FoU-Södertörns skriftserie nr 115/13.
2013, 22 f. och 32.
4
6.3.1 LagstiftningsåtgärderAutism- och Aspergerförbundet instämmer i bedömningen om vilka åtgärder som ska vidtas, men vill understryka att barnkonventionen ska tolkas i ljuset av CRPD när det gäller ett barn med funktions- nedsättning samt att man vid ett barnrättsperspektiv alltid måste utgå ifrån att barn är olika individer och har olika behov.
6.3.2 Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna
Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget om att göra myndigheters verksamhet tillgänglig och anpassad för barn och vill understryka att samtliga myndigheter särskilt måste beakta barn med funktionsnedsättning i detta arbete.
Förbundet anser liksom utredningen att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda. Vi anser dock att det bör finnas ett institut som tar upp samtliga fall till prövning och i likhet med t.ex. Skolinspektionen kan förelägga aktörer vid vite att vidta
åtgärder då barnkonventionen inte följs. Var detta ansvar ska läggas har förbundet ingen åsikt om, men instiftandet av en människorättsinstitution som är på väg att förverkligas bör inväntas så att de olika myndigheternas roller kan klargöras.
6.3.3 Administrativa och andra åtgärder
Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget om att höja kompetensen om barnkonventionen, men vill understryka att allt material kring barnkonventionen också behöver innehålla information om barns rättigheter enligt CRPD. Till exempel är artikel 7 som nämnts ovan tydligare vad gäller rätten till stöd att uttrycka sig än barnkonventionens bestämmelser.
Förbundet anser att ett kunskapslyft kring metoder för att lyssna på barn måste innehålla särskild kompetensutveckling avseende att lyssna på barn som på grund av funktionsnedsättning har svårt att kommunicera och som uttrycker sig på andra sätt eller behöver anpassningar och stöd för att kunna uttrycka sig.
Förbundet ser positivt på att oberoende, lokala barnrättsbyråer främjas ekonomiskt. Vår erfarenhet av den befintliga barnrättsbyrån är att dess medverkan haft positiva effekter för barn med autism, framförallt på grund av att representanter kunnat vara med barnet vid möten och besöka barnet exempelvis på HVB och på så sätt ge barnet stöd på plats. För att dessa byråer ska kunna ge sådant ingående stöd behövs omfattande resurser.
7.5.2 Ska hela eller delar av barnkonventionen inkorporeras?
Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker att de föreslagna artiklarna ska gälla som svensk lag.
Utöver dessa anser förbundet även att artikel 44 bör inkorporeras för att rättstillämpare och myndig- heter ska få kännedom om rapporteringsförfarandet.
7.7.4 Genomslaget för barnkonventionen vid en konflikt
Autism- och Aspergerförbundet ställer sig tveksam till att konflikter mellan barnkonventionen och annan lag kan lösas av rättstillämparna. Förbundet ser, liksom Barnkommittén gjorde 1997, en risk
5
med att en inkorporering av barnkonventionen lägger över tolkningsansvaret alltför mycket pådomstolarna; en alltför snäv juridisk tolkning av konventionen skulle kunna bidra till att försvaga snarare än stärka barnets rätt. Artikel 23 i barnkonventionen, om barn med funktionsnedsättning, innehåller skrivningar om rätten till ”ett anständigt liv” och rätt till bistånd ”inom ramen för tillgäng- liga resurser”. I dessa avseenden finns starkare rättigheter i svensk rätt än i barnkonventionen, då exempelvis insatser enligt LSS och socialtjänstlagen aldrig kan nekas på grund av kommunernas bristande resurser och då barn enligt LSS ska tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatserna.
Förbundet ser en fara i att myndigheter och domstolar kan komma att använda barnkonventionens artikel 23 som ett skäl att begränsa rättigheter för barn med funktionsnedsättning och neka stödinsatser och bistånd med hänvisning till exempel till ekonomiska skäl eller att det inte behövs för att barnet ska få ett anständigt liv. Här måste lagstiftaren förtydliga att barnkonventionen enligt artikel 41 aldrig får inverka på bestämmelser som går längre vad gäller att förverkliga barnets rättigheter. Förbundet anser också, med anledning av detta, att Sverige bör ratificera det tredje fakultativa protokollet till barnkon- ventionen om ett individuellt klagomålsförfarande. Det skulle ge barn en möjlighet att klaga på svenska domstolars tolkning av konventionen.
Mot bakgrund av det ovan sagda anser Autism- och Aspergerförbundet att det inte bör införas en bestämmelse i inkorporeringslagen som säger att barnkonventionen ska ha företräde framför annan svensk lag vid en lagkonflikt.
7.8.6 Vilken ytterligare vägledning behövs?
Autism- och Aspergerförbundet anser att rättstillämpare och myndigheter behöver tydliga vägled- ningsmaterial för att få verktyg vid bedömningen av barnets bästa och att barn med funktionsnedsätt- ning särskilt ska uppmärksammas i ett sådant material. Vår erfarenhet är att myndigheternas tolkning av barnets bästa skiljer sig från barnets och föräldrarnas tolkning och att det i vissa fall drabbar barn med autism hårt, då det kan få till följd att barnet inte får det stöd det behöver och i värsta fall leder till tvångsvård av barnet. Därför behövs material som förtydligar både barnets och föräldrarnas rätt till tolkningsföreträde i frågan om vad som är barnets bästa.
7.9 En översyn av översättningen av barnkonventionen
Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget att en översyn av översättningen ska göras, särskilt med beaktande av att termen handikapp används i den nuvarande texten och att denna bör ersättas med modernare begrepp. Man bör också överväga att översätta begreppet ”assistance” med ordet stöd istället för hjälp i inledningen av konventionen.
7.10.4 Möjligheten att få skadestånd vid kränkning av rättigheterna
Autism- och Aspergerförbundet anser att frågan om möjlighet att få skadestånd vid kränkning av rättigheterna enligt barnkonventionen bör utredas. I samband med det bör även möjligheten till rättshjälp i samband med en begäran om skadestånd utredas.
Övrigt
Autism- och Aspergerförbundet anser att det är olyckligt att frågan om tvångsvård av barn inte har lyfts i utredningen. De utredningar som pågick parallellt med denna mynnade ut i förslag som strider mot CRPD, bland annat föreslås att barn med funktionsnedsättning ska kunna tvångsvårdas på grund
6
av sin funktionsnedsättning.4 Inom området tvångsvård av barn sker ofta kränkningar av barnsrättigheter och därför hade området behövt uppmärksammas i betänkandet.
Datum som ovan,
Autism- och Aspergerförbundet
Anne Lönnermark
Ordförande genom
Hanna Jarvad Förbundsjurist
hanna.jarvad@autism.se
4 SOU 2015:71 Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU avsnitt 7.11.3.
