Arbetsgivarverket
A
Utländsk bakgrund i staten 2015
Rti20165
Utländsk bakgrund i staten 2015_EK RAPPORT kopia 3 2016-06-21 16:41 Sida 2
Dnr 2015/0767
2
Förord
Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda med utländsk bakgrund i staten utveck- lats under perioden 2005 till 2015.
Ett av de delmål för de statliga arbetsgivarna som regeringen har satt upp är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. För att följa upp detta mål använder
regeringen andelen anställda med utländsk bakgrund i staten. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att på en övergripande nivå följa utvecklingen av andelen med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna. Med staten avses i denna rapport dels myndigheter under regeringen, men även Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar. Att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå är däremot inte lämpligt.
Andelen med utländsk bakgrund förändras över tiden genom personalomsättning. Statliga arbetsgi- vare rekryterar efter författningsreglerade grunder som förtjänst och skicklighet för att få den kom- petens som verksamheten behöver. Att rekrytera medarbetare till staten med utländsk bakgrund kan ytterligare bidra till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och stödja en effektiv verk-samhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service.
Rapporten är författad av utredarna Youn Hee Pernling, Malin Sundeby och Matti Särngren.
Stockholm i juni 2016
Eva Liedström Adler Generaldirektör
3
Sammanfattning
Anställda med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka. År 2015 hade 17,7 procent av de statsan- ställda utländsk bakgrund. Bland de nyanställda i staten hade 26,8 procent utländsk bakgrund, detta är andra gången den senaste 10-årsperioden som denna andel är högre än i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen var 25,3 procent. En förklaring till skillnaden mellan andelen av nyanställda och andelen av alla statsanställda med utländsk bakgrund, är att andelen med utländsk bakgrund också ökat i hela befolkningen. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag.
En majoritet av de anställda med utländsk bakgrund i staten är utrikes födda. Av de utrikes födda är mer än hälften, födda utanför Norden och EU. Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 17,8 procent och andelen män var 17,5 procent år 2015. Bland nyanställda var andelen män med utländsk bakgrund något högre än andelen kvinnor med utländsk bakgrund. I staten är anställda med utländsk bakgrund i genomsnitt yngre än anställda med svensk bakgrund. Bland de anställda med utländsk bakgrund är 32,5 procent i åldrarna 25-34 år. Totalt i staten var andelen i denna åldersgrupp 21,5 procent.
Andelen anställda med utländsk bakgrund är högst inom verksamhetsinriktningarna Utbildning och Socialt skydd m.m. Lägst är andelarna i Försvar, Näringslivsfrågor m.m. och Samhällsskydd och rätts- skipning. De verksamhetsinriktningar där andelarna är lägst är de som har störst andelar anställningar med krav på svenskt medborgarskap.
Andelen med utländsk bakgrund i staten är störst inom storstadsregionerna, vilket bland annat kan förklaras av att de stora lärosätena finns i dessa regioner. Inom verksamhetsinriktningen Utbildning återfinns flest anställda med utländsk bakgrund inom alla tre kompetenskategorier, kärnkompetens, stödkompetens och ledningskompetens. Lärosätens verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka banden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Det- ta för med sig en mer internationell arbetsplats där arbetsspråket ofta är engelska vilket också kan underlätta rekrytering av individer med utländsk bakgrund inom andra kompetenskategorier.
Gruppen anställda med utländsk bakgrund skiljer sig åt inom olika delar av staten. Inom Natur och teknik ökar andelen med utländsk bakgrund till exempel snabbare än för resten av staten, medan andelen inom IT-arbete ökar betydligt långsammare.
Innehåll
Förord
2Sammanfattning
3Utländsk bakgrund i staten
6Bakgrund 6
Andelen med utländsk bakgrund fortsätter öka 7
Andelen med utländsk bakgrund större bland nyanställda 8
Fler kvinnor än män bland de med utländsk bakgrund i staten 8
Större andel med utländsk bakgrund bland yngre 9
Störst andel med utländsk bakgrund i storstadsregionerna 9
Inom Utbildning är andelen med utländsk bakgrund högst 9
Vilka arbetsuppgifter utförs av anställda med utländsk bakgrund? 11
Natur och teknik 12
IT-arbete 13
Slutsats
16Bilaga: Tabellsamling
17Figur och tabellförteckning
Tabell 1. Andel med utländsk bakgrund 2005 2015, procent 7
Figur 1. Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 7 Figur 2. Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 8 Figur 3. Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med
utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda 2015 9
Figur 4. Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika
verksamhetsinriktningar 2005, 2010 och 2015, procent 10
Tabell 2. Andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhetsinriktningar
och kompetenskategorier år 2015 10
Figur 5. Andel av anställda med utländsk bakgrund per arbetsområde i BESTA 11
Figur 6. Natur och teknik och IT-arbete 11
forts. figur 6. Natur och teknik och IT-arbete 12
Figur 7. Utveckling av andelen anställda med utländsk bakgrund 12
Figur 8. IT-arbete, individer födda utomlands efter födelselandgrupp 2006-2015 14 Figur 9. Arbetsområde IT, Utbildningsbakgrund efter svensk eller utländsk bakgrund 15
Tabell B1. Andel med utländsk bakgrund 2005-2015, procent 17
Tabell B2. Antal och andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 17 Tabell B3. Antal och andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion 18 Tabell B4. Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund 18
6
heten behöver. Anställda med utländsk bakgrund medverkar till att säkerställa en långsiktig kom- petensförsörjning och stödja en effektiv verk- samhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service.
Uppgifterna i denna rapport är baserade på den partsgemensamma lönestatistiken som har kom- pletterats med uppgifter från Statistiska central- byråns befolkningsregister för åren 2005-2015. Av integritetsskäl är materialet avidentifierat. Inga uppgifter för enskilda myndigheter eller individer kan lämnas ut.
I denna rapport används två begrepp, enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, definitioner om utländsk bakgrund och utrikes födda. Statistiken redovisas enligt COFOG och BESTA. Rapporten omfattar personer med månadsavlönad anställ- ning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte.
Nyanställda avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till och med 2005 finns uppgifter om en person är nyanställd bara för de med en anställningsom- fattning på 40 procent eller mer.
Bakgrund
Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av etnisk och kulturell mångfald i arbets- livet. I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) som antogs av riksdagen hös- ten 1997 framhåller regeringen att den etniska mångfalden bör genomsyra arbetslivet och att staten som arbetsgivare har ett särskilt ansvar.
Senast i budgetpropositionen för 2016 skriver re- geringen följande: ”Att de statsanställda avspeg- lar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen.” Ett av de delmål för de statliga arbetsgivarna som regeringen har satt upp är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer (prop.
2015/16:1, utg. omr. 2 avsnitt 5).
Arbetsgivarverket har strategin Inkluderande synsätt - en strategi för mångfald i staten, som är ett stöd och ett verktyg för att nå det gemensam- ma arbetsgivarpolitiska målet att statliga verk- samheter ska präglas av mångfald. Verksamheter som genom att tillämpa ett inkluderande
synsätt, och därmed bättre ta tillvara och utveckla all den kompetens verksamheten behöver, bidrar till en effektiv verksamhet och ökad mångfald. Statliga arbetsgivare rekryterar efter förtjänst och skick-lighet för att få den kompetens som verksam-
Utländsk bakgrund i staten
Utländsk bakgrund
En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda.
Utrikes född
En utrikes född person är född i något annat land än Sverige. Även en person med okänt födelseland räknas som utrikes född.
Verksamhetsinriktning - COFOG
COFOG (Classification of Functions of Govern- ment) är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna och används bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för internationella jämförelser av offentlig verksam- het. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslag- na till sju i Arbetsgivarverkets statistik. Vissa grupper hade annars blivit mycket små, då de i Sverige huvudsakligen återfinns inom kommuner och landsting.
BESTA
BESTA används som indelningsgrund för att grup- pera och redovisa arbetsuppgifter för an-ställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. BESTA-systemet innebär en indelning i arbetsområden och grup- peringsnivåer. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll och BESTA består av 64 arbetsområden.
Grupperingsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Den ska också återspegla det ansvar, den självständig- het, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra dem.
7
Av alla anställda i staten var 6,1 procent3 ut- ländska medborgare år 2015. Av dessa var nästan hälften medborgare i ett annat EU-land. I be- folkningen har 9,5 procent utländskt medborgar- skap. I staten har 12,6 procent4 av de nyanställda utländskt medborgarskap. En orsak till den lägre andelen bland statsanställda kan vara att cirka 20 procent av samtliga statliga befattningar kräver svenskt medborgarskap. Exakta uppgifter om hur många befattningar i staten som kräver svenskt medborgarskap finns inte.
Andelen med utländsk bakgrund fortsätter öka
Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat från 10,6 procent år 2005 till 17,7 procent år 2015. Antalet uppgår år 2015 till 42 800 personer. Som tabell 1 visar är andelen som har utländsk bakgrund lägre i staten än i befolkning- en (20-64 år), och även något lägre än andelen med utländsk bakgrund bland alla förvärvsarbe- tande föregående år. En viktig anledning till att det är så är att andelen i befolkningen som har utländsk bakgrund har ökat över tid. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades när det fanns färre personer med utländsk bak- grund i befolkningen än idag.
Därför är det också intressant att jämföra ande- len som har utländsk bakgrund bland de nyan- ställda i staten med befolkningen. Andelen av de nyanställda som har utländsk bakgrund är 26,8 procent. Detta är andra gången den senaste 10-årsperioden som andelen är högre än i befolk- ningen, 25,3 procent. Första gången det hände var år 2012, se bilagan tabell B1.
Figur 1 visar att en majoritet av de anställda i staten som har utländsk bakgrund är utrikes föd- da. Det är också i denna grupp som den största ökningen skett. En uppdelning efter födelsere- gion visar att andelen födda i Norden minskat medan andelen födda i EU och resten av världen ökat under tioårsperioden. Även andelen perso- ner födda i Sverige med utländsk bakgrund ökar successivt och är sedan år 2009 större än andelen födda i Norden.
Anmärkning
Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder.
Figur 1. Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion2
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Övriga världen (inkl.
Europa utom EU) Okänt
1För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden 2005-2013. Uppgifter för samtliga år finns i tabell B1 i bilagan.
Tabell 1. Andel med utländsk bakgrund 2005 2015, procent
1
2005 2007 2009 2011 2013 2014 2015
Staten1 10,6 11,4 12,5 14,1 16,1 16,8 17,7
Nyanställda i staten2 15,3 17,2 19,0 21,4 23,1 24,2 26,8
Förvärvsarbetande 20-64 år3 13,9 15,1 15,8 17,2 18,5 19,2 i.u.
Befolkningen 20-64 år4 18,2 19,6 21,1 22,4 23,7 24,5 25,3
1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade ingår inte.
2Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år.
Fram till och med 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent.
3Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstids- omfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2015 finns ännu inte tillgänglig.
4Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
2Uppgifter som är underlag till figuren finns i tabell B2 i bilagan.
3Inklusive anställda med okänt medborgarskap. Värdet för befolk- ningen avser personer i åldrarna 20-64 år.
4Inklusive nyanställda med okänt medborgarskap.
8
Andelen med utländsk bak- grund större bland nyanställda
Utvecklingen bland nyanställda förtjänar att uppmärksammas särskilt. Det är den som visar på i vilken utsträckning arbetsgivarna idag rekry- terar anställda med utländsk bakgrund och det är detta agerande som på sikt påverkar andelen i hela gruppen statsanställda. Totalt hade 26,8 procent av samtliga nyanställda5 i staten utländsk bakgrund år 2015.
Andelen med utländsk bakgrund bland nyan- ställda ligger därmed på en historiskt hög nivå.
Detta är andra gången den senaste tioårsperioden som andelen är högre än i befolkningen. Andelen med utländsk bakgrund i hela befolk-ningen var 25,3 procent. År 2013 minskade ande-len, delvis beroende på att nyanställningarna då skett i relativt större omfattning inom de verk-
samhetsinriktningar där andelen anställda med utländsk bakgrund är lägst och andelen tjänster som kräver svenskt medborgarskap är högst. Un- der de senaste två åren har åter en större andel av alla nyanställningar skett inom övriga verksam- hetsinriktningar.
Fördelningen inom gruppen med utländsk bak- grund är något annorlunda bland de nyanställda jämfört med bland de sedan tidigare statsan- ställda. Något fler är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar, och färre är födda i Norden. Fler är födda i EU eller resten av världen.
Fler kvinnor än män bland de med utländsk bakgrund i staten
Sedan 2008 arbetar något fler kvinnor än män i staten. Könsfördelningen varierar dock kraftigt mellan olika verksamhetsinriktningar. Till ex- empel är inom Försvar närmare 80 procent män, medan nästan 70 procent är kvinnor inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Antalet kvinnor är större än antalet män även bland dem som har utländsk bakgrund. Skillnader mellan verksam- hetsinriktningarna när det gäller både könsfördel- ning och andel anställda med utländsk bakgrund bidrar till att andelen med utländsk bakgrund är lägre bland män. De mest mansdominerade verk- samhetsinriktningarna har de totalt sett lägsta andelarna anställda med utländsk bakgrund.
Andelen med utländsk bakgrund har sedan 2006 varit större bland nyanställda män än nyan-ställ- da kvinnor. Antalet nyanställda kvinnor med utländsk bakgrund var dock år 2015 fler än män- nen. En anledning till att andelen nyanställda män med utländsk bakgrund ändå är större, är att andelen med utländsk bakgrund är högre bland män inom de verksamhetsinriktningar som har totalt sett flest nyanställda.
År 2015 var andelen med utländsk bakgrund i gruppen nyanställda män 27,9 procent mot 25,8 procent av de nyanställda kvinnorna. Detta hänger samman med att flest nyanställningar fortfarande sker inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Inom Utbildning är det fler män än kvinnor med utländsk bakgrund som nyanställts.
Även inom verksamhetsinriktningen med näst flest nyanställda, Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård, är andelen med utländsk bakgrund större bland män än kvinnor, trots att antalet nyanställda kvinnor är nästan dubbelt så många.
Andelen kvinnor med utländsk bakgrund totalt i staten var 17,8 procent och andelen män var 17,5 procent år 2015.
Figur 2. Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion6
Anmärkning
1) Fram till och med 2005 finns uppgift om nyanställning endast för personer med en anställningsomfattning på 40 procent eller mer. Från och med 2006 finns uppgift om man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfatt- ning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt 1 620 personer per år med anledning av denna förändring.
2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder.
0 2 4 6 8 10 12 14
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands
Norden utom Sverige
EU utom Norden
Övriga världen (inkl.
Europa utom EU) Okänt
5Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år.
6Uppgifter som är underlag till figuren finns i tabell B3 i bilagan.
9
Störst andel med utländsk
bakgrund i storstadsregionerna
Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig också avsevärt åt mellan olika regioner av Sverige.
Utanför de tre storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än ge- nomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för befolkningen, samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden eller statligt anställda. Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, där andelarna är över 20 procent.
Inom Utbildning är andelen med utländsk bakgrund högst
Andelen anställda med utländsk bakgrund varie- rar mellan olika delar av statsförvaltningen. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, cirka 30 procent, finns inom verksamhetsinrikt- ningen Utbildning. Det är också denna verksam- hetsinriktning som har flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksam- het karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka banden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Också andelen nyanställda med utländsk bakgrund är högst inom Utbildning, 42 procent år 2015. En tredjedel av alla nyanställda anställs inom denna verksamhetsinriktning.
Verksamhetsinriktningen Socialt skydd m.m. har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 21 procent. Myndigheter inom denna verksamhetsinriktning har ofta kärnverksam- heter som har direktkontakt med allmänheten.
Utländsk bakgrund kan i sig innebära att indivi- der har specifik kompetens som är extra viktig i kontakter med allmänheten exempelvis språk- kunskaper. Detta kan vara en förklaring till en relativt sett hög andel anställda med utländsk bakgrund inom detta område. Andelen har ökat kraftigt sedan år 2014, då ett stort antal nyan- ställts inom denna verksamhetsinriktning det se- naste året. Detta beror främst av det stora antalet nyanlända till Sverige, vilket gör att myndigheter inom verksamhetsinriktningen behövt mer per- sonal. Nu har mer än var femte av alla nyanställda individer utländsk bakgrund inom verksamhets- inriktningen Socialt skydd m.m.
Större andel med utländsk bakgrund bland yngre
Även en förändrad åldersstruktur över tid påver- kar andelen med utländsk bakgrund.
Medelåldern bland anställda med utländsk bak- grund är lägre än den är bland anställda i staten totalt. Skillnaderna i åldersfördelning kan stude- ras i figur 3. På grund av att relativt stora pen- sionsavgångar de senaste åren ersatts med yngre anställda har medelåldern minskat för samtliga anställda oavsett bakgrund. Sett till medelåldern bland nyanställda är den än lägre.
Nyanställda i staten är generellt sett yngre än samtliga anställda. Nyanställda med utländsk bakgrund är på samma sätt också yngre än alla med utländsk bakgrund i genomsnitt. Som figur 3 visar var de nyanställda med utländsk bakgrund också i snitt yngre än de nyanställda totalt sett.
Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten kan antas öka snabbare under kommande år. Detta eftersom de som pensioneras under de närmaste åren övervägande har svensk bakgrund, samtidigt som den största delen av de nyanställda är yngre, vilket är den del i befolkningen som har störst andel med utländsk bakgrund.
Figur 3. Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda 2015
0 1 2 3 4 5 6
15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72
Samtliga anställda Utländsk bakgrund Nyanställda utländsk bakgrund
Samtliga nyanställda
10
krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa verksamheter. Det krävs svenskt medborgarskap till exempel för an- ställning inom försvaret respektive för att arbeta som domare eller polis. Det är en stor skillnad avseende andelen anställda med utländskt med- borgarskap mellan verksamhetsinriktningarna.
Inom Försvar och Samhällsskydd och rättsskip- ning är det mindre än en procent av de anställda som har annat medborgarskap än svenskt. Inom den största gruppen Utbildning har däremot 18 procent utländskt medborgarskap, att jämföra med 10 procent av befolkningen mellan 20-64 år.
Av alla anställda med utländsk bakgrund, har 34 procent utländskt medborgarskap.
Ett annat sätt att jämföra verksamhetsinriktning- ar med varandra är att studera hur stor andel av alla anställda inom respektive kompetenskategori som har utländsk bakgrund. I tabell 2 redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund för olika delar av statsförvaltningen och inom olika kompetenskategorier. Här blir tydligt att verksam- hetsinriktningen Utbildning har en stor andel med utländsk bakgrund inom både kärnkompetens och stödkompetens. Detta har till viss del stud- erats närmre i avsnittet om vilka arbetsuppgifter som utförs av individer med utländsk bakgrund.
Gemensamt för alla verksamhetsinriktningar är att andelen anställda med utländsk bakgrund succesivt ökat under 2005-2015. I figur 4 illustreras utvecklingen av andelen anställda med utländsk bakgrund inom samtliga verksamhetsinriktningar och staten totalt för perioden 2005-2015.
Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, där 6 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom både verksamhetsinriktningarna Försvar och Näringslivsfrågor m.m., där affärsver- ken finns, samt inom Samhällsskydd och rättsskip- ning, finns befattningar som enligt olika författ- ningar förutsätter svenskt medborgarskap7. Detta
17,7 6,3
10,6 10,6
13,4 14,2
20,5
29,5
13,3 5,3
9,0 8,3
10,3 12,8
14,5
22,2
10,6 4,2
6,8 7,0
8,5 12,5 12,1
17,8
0 5 10 15 20 25 30
Staten Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor m.m.
Allmän offentlig förvaltning Fritidsverksamhet, kultur och religion Socialt skydd m.m.
Utbildning
2005 2010 2015
Figur 4. Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika verksamhets- inriktningar 2005, 2010 och 2015, procent
Kompetenskategori
I förordning om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter om anställdas kompetenskategorier, AgV FS 2003:7 A 2, ges följande definitioner för kategorierna:
Anställda med personalansvar och med uppgift att plane- ra och leda myndighetens verksamhet klassificeras inom kategorin ledningskompetens. Personal med sakområ- deskompetens inom myndighetens verksamhetsområde kategoriseras inom kategorin kärnkompetens. Kategorin stödkompetens omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdes- kompetens inom myndighetens verksamhetsområde.
Tabell 2. Andel anställda med utländsk bakgrund
inom olika verksamhetsinriktningar och kompetenskategorier år 2015
Utländsk bakgrund Kompetenskategorier – andelar med utländsk bakgrund
Verksamhetsinriktning Andel Ledning Kärn Stöd
Allmän offentlig förvaltning 13,4 7,1 14,2 12,7
Försvar 6,3 4,1 6,2 6,6
Samhällsskydd och rättsskipning 10,6 5,3 10,9 12,0
Näringslivsfrågor m.m.1 10,6 7,8 10,8 10,4
Fritidsverksamhet, kultur och religion 14,2 10,2 14,1 14,2
Utbildning 29,5 14,8 34,9 18,4
Socialt skydd m.m.2 20,5 12,0 22,3 15,1
Staten 17,7 7,8 19,8 13,9
Anmärkning: 1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. 2) Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland anställda som saknar uppgift om kompetenskategori, i genomsnitt 21,5 procent för år 2015. Dessa ingår i värdena för kolumnen Utländsk bakgrund andel.
7Enligt t.ex. Regeringsformen RF 11 kap. 11§, Lag (1994:260) om offent- lig anställning (LOA) och 29§ Säkerhetsskyddslagen (1996:627)
11
För att om möjligt kunna jämföra dessa två arbetsområden är de nerbrutna till BESTA-
områden (arbetsområde och grupperingsnivå) och den valda grupperingsnivån är nivå 3. Denna är den vanligaste grupperingsnivån inom det statliga avtalsområdet och beskriver arbetsuppgifter som utförs i stor utsträckning självständigt utifrån till- lämpade riktlinjer och praxis inom verksamheten.
Tidigare i denna rapport har det framkommit att verksamhetsinriktningen Utbildning har störst andel anställda med utländsk bakgrund. Det valda BESTA-området Natur och teknik är det enskilt största området inom Utbildning såväl för staten totalt som för de anställda med utländsk bakgrund. Kompetenskategorin kärnkompe- tens har en större andel anställda med utländsk bakgrund än kompetenskategorin stödkompe- tens. En bidragande orsak till detta kan vara att Natur och teknik, med sin stora andel av anställda med utländsk bakgrund, tillhör kärnkompetens.
IT-arbete å andra sidan tillhör kategorin stödkom- petens. När det kommer till andel individer med utländsk bakgrund skiljer sig dessa två områden markant åt.
Vilka arbetsuppgifter utförs av anställda med utländsk bakgrund?
Individer med utländsk bakgrund finns inom alla arbetsområden på det statliga avtalsområdet.
Det arbetsområde där det finns störst andel med utländsk bakgrund är arbetsområde 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning.
De arbetsområden som är markerade i figur 5 är två områden som finns hos ett stort antal av Arbetsgivarverkets medlemmar och är totalt i staten stora arbetsområden. Arbetsområdena är dels 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning (Natur och teknik) som har flest antal anställda med utländsk bakgrund, och dels arbetsområde 46 IT-arbete (IT-arbete) med 3,5 procent av de anställda med utländsk bakgrund.
Tabell 2. Andel anställda med utländsk bakgrund
inom olika verksamhetsinriktningar och kompetenskategorier år 2015
Utländsk bakgrund Kompetenskategorier – andelar med utländsk bakgrund
Verksamhetsinriktning Andel Ledning Kärn Stöd
Allmän offentlig förvaltning 13,4 7,1 14,2 12,7
Försvar 6,3 4,1 6,2 6,6
Samhällsskydd och rättsskipning 10,6 5,3 10,9 12,0
Näringslivsfrågor m.m.1 10,6 7,8 10,8 10,4
Fritidsverksamhet, kultur och religion 14,2 10,2 14,1 14,2
Utbildning 29,5 14,8 34,9 18,4
Socialt skydd m.m.2 20,5 12,0 22,3 15,1
Staten 17,7 7,8 19,8 13,9
Anmärkning: 1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård. 2) Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland anställda som saknar uppgift om kompetenskategori, i genomsnitt 21,5 procent för år 2015. Dessa ingår i värdena för kolumnen Utländsk bakgrund andel.
Figur 5. Andel av anställda med utländsk bakgrund per arbetsområde i BESTA
Arbetsomårde 19 Utbildning och forskning med teknisk och naturvetenskaplig inriktning 14,5%
Arbetsområde 46 IT-arbete 3,5%
12
Natur och teknik är ett av få områden inom staten där individer med utländsk bakgrund är fler än individer med svensk bakgrund. Inom IT-arbete är det som en jämförelse endast 15 procent som har utländsk bakgrund. Detta är en något lägre andel än för staten totalt, där andelen är 18 procent.
Bland de med utländsk bakgrund inom Natur och teknik är nästan alla utrikes födda. Tre fjärdedelar av de med utländsk bakgrund inom IT-arbete är födda i ett annat land än Sverige.
Inom staten totalt är könsfördelningen 52 pro- cent kvinnor respektive 48 procent män. Inom de specialstuderade områdena ser det annorlunda ut.
Majoriteten är män inom båda områdena. Bland anställda med utländsk bakgrund i staten totalt är det dock flest kvinnor.
Natur och teknik
Åtta procent av alla med utländsk bakgrund i staten återfinns inom Natur och teknik gruppe- ringsnivå 3. Här klassificeras arbetsuppgifter som innehas av doktorander inom Natur och teknik.
Detta medför att alla anställda i gruppen har en god utbildningsbakgrund.
Natur och teknik utländsk bakgrund
Utrikesfödd Svenskfödd
IT-arbete utländsk bakgrund
Utrikesfödd Svenskfödd
Natur och teknik
Män Kvinnor
IT-arbete
Män Kvinnor
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Natur och teknik Staten totalt
Figur 7. Utveckling av andelen anställda med utländsk bakgrund
Natur och teknik
Svensk bakgrund Utländsk bakgrund
Figur 6. Natur och teknik och IT-arbete
IT-arbete
Svensk bakgrund Utländsk bakgrund
13
inom de olika världsdelarna är relativt lika, det vill säga att det är fler män än kvinnor inom Natur och teknik, men det är något större andel kvinnor är män som är födda i Sverige och fram- förallt en större andel män födda i Asien.
Om endast nyanställda inom Natur och teknik studeras så blir bilden något förändrad. Av de individer som nyanställts är endast 37 procent födda i Sverige. Europa är fortfarande näst största region och därefter återfinns Asien, men andelar- na från dessa regioner är högre bland nyanställda.
IT-arbete
IT-arbete är ett relativt stort arbetsområde i staten och återfinns inom många verksamheter.
De senaste åren har området växt och utvecklats mycket, i takt med digitaliseringen och den tek- niska utvecklingen. Ökningen av antalet anställ- da har skett för båda könen och könsfördelning- en har varit relativt konstant över åren. Andelen män har varit betydligt större än andelen kvin- nor. En anledning till att det inom IT-arbete är fler män än kvinnor, oberoende av svensk eller utländsk bakgrund, skulle kunna vara att det historiskt sett har varit en större andel män än kvinnor som har valt utbildningar inom IT-om- rådet.
Andelen anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är något lägre än för staten totalt. Dock har denna andel ökat, men ökningen har skett i betydligt långsammare takt än vad den gjort för anställda med utländsk bakgrund i resten av staten. Det kan bland annat bero på att anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är äldre än de med utländsk bakgrund i staten totalt. De anställda finns också i ungefär likartad utsträck- ning inom de olika åldersgrupperna oberoende av svensk eller utländsk bakgrund. Detta medför att andelen med utländsk bakgrund i mindre utsträckning förändras på grund av att fler med svensk bakgrund går i pension, vilket kan ses i resten av staten.
Andelen anställda med utländsk bakgrund har mer än fördubblats i Natur och teknik under de senaste tio åren. Det finns många förklaringar till en sådan utveckling. Som tidigare nämnts kan en förklaring vara att arbeten inom utbildnings- väsendet är speciella då verksamheten bygger på internationella och nationella samarbeten mellan forskargrupper. En av Arbetsgivarverkets med- lemmar som har många anställda inom Natur och teknik är Kungliga tekniska högskolan, KTH. De bedriver ett aktivt samarbete med forskarklus- ter över hela världen. En bidragande orsak till att antalet anställda med utländsk bakgrund är stort ar att det pågår en omfattande rekrytering av studenter internationellt vilket också mark- nadsför KTH i världen så att lärare och forskare senare vill arbeta där. En anledning till att antalet anställda med utländsk bakgrund ökat så snabbt inom Natur och teknik är att många som kommer som gästarbetare trivs så bra och därför väljer att stanna i Sverige och arbeta vidare inom högskolan.
För att underlätta mottagandet av nyanställda från utlandet så arbetar KTH för ett gott mot- tagande med en enhet för omlokalisering, bland annat hjälper de till med bostäder. KTH ordnar även träffar för medföljande. All utbildning på masternivå sker på engelska vilket skapar en mer internationell miljö, detsamma gäller för intro- duktion av nyanställda som också sker på engel- ska. För att stärka sammanhållningen förmedlas interkulturell kunskap och beskrivning av hur det är att leva och arbeta i Sverige.
Inom området Natur och teknik är individerna generellt sett yngre än i staten totalt, det be- ror främst på arbetsuppgifternas art och på de meriteringsgångar som finns på lärosäten. Drygt 80 procent är mellan 25-34 år vilket också är en bidragande orsak till att individer med utländsk bakgrund i hela staten har en lägre medelålder än staten totalt.
Merparten av de anställda inom Natur och teknik är individer födda i ett annat land än Sverige.
Cirka 45 procent är födda i Sverige vilket är färre än i staten totalt där andelen är 85 procent. Den största gruppen av individer som är födda i annat land är individer födda i andra delar av Europa, vilket motsvarar en dryg fjärdedel av de anställda.
Den näst största gruppen är från Asien och mot- svarar 22 procent. Individer födda i Nordamerika, Sydamerika och Afrika motsvarar någon enstaka procent var. Individerna från Oceanien är så få att de inte utgör en egen procentandel. Ytterliga- re är det cirka 1 procent av individerna som har ett födelseland som är okänt. Könsfördelningen
14
De flesta anställda med utländsk bakgrund inom IT-arbete är födda i annat land än Sverige. Förut- om att vara född i Sverige är den vanligaste fö- delseregionen ett annat europeiskt land och den näst vanligaste är Asien. Andelen anställda som är födda i annat europeiskt land minskar, medan andelen som är födda i Asien ökar.
Andelen med utländsk bakgrund inom IT-ar- bete i denna rapport är mindre än andelen med utländsk bakgrund inom den privata IT-sektorn8.
En förklaring kan vara att arbetsuppgifterna skil- jer sig åt eller att det är andra saker som påverkar, till exempel efterfrågan på god kunskap inom det svenska språket eller hur brist på kompetens hanteras.
Det är framförallt inom arbetsuppgifter som är kopplade till systemutveckling som det råder brist på hela arbetsmarknaden. IT-arbete i staten består till större del av arbetsuppgifter som inte är systemutveckling och det är troligen därför bristen inte blir lika omfattande i staten. I Ar- betsgivarverkets rapporter Konjunkturbarometern för statlig sektor – en prognos för 2016 framgår att bristen är störst i staten inom IT, men att bristni- vån fortfarande är relativt låg. Ytterligare framgår
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Europa exkl Sverige Nordamerika
Sydamerika Afrika
Asien Oceanien
Figur 8. IT-arbete, individer födda utomlands efter födelselandgrupp 2006-2015
att bristen inte påverkar verksamheten i så stor utsträckning, vilket också kan ses i samband med att löneutvecklingen är lägre än för staten totalt, trots att det råder brist. Detta har studerats i Ar- betsgivarverkets rapport Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2014-2015. Att bristen inte påverkar verksamheten tyder på att bristen löses på annat sätt till exempel genom konsulttjäns- ter eller kortare visstidsanställningar. Det skulle vara intressant att studera andelen med utländsk bakgrund i gruppen konsulter inom IT-arbete.
Då skulle andelen med utländsk bakgrund inom IT-arbete troligen öka.
Utbildningsnivån på hela arbetsmarknaden har ökat, liksom utbildningsnivån inom staten. För anställda med utländsk bakgrund inom IT-ar- bete har utbildningsnivån också ökat under de senaste tio åren. Ökningen har framförallt skett i åldersgruppen 35-39 år, medan förändringen i utbildningsbakgrund är knappt synlig i de äldsta åldersgrupperna.
Inom IT-arbete är den högsta avslutade utbild- ningen vanligtvis eftergymnasial utbildning, följt av gymnasial utbildning. Bland individerna med utländsk bakgrund inom IT-arbete framgår att
8Privata IT-sektorn är här definierat som SNI 62 - Dataprogramme- ring, datakonsultverksamhet o.d.
15
dessa har en högre utbildningsnivå än individer med svensk bakgrund. Individer med svensk bak- grund har framförallt en lägre utbildningsnivå i de äldre åldersgrupperna. Detta kan bero på att de har arbetat inom staten en längre period och anställdes när kraven på utbildningsnivå inte var lika höga. Deras arbetsuppgifter är troligen också av mer av underhåll och stödfunktioner.
Som tidigare konstaterats är andelen anställda med utländsk bakgrund störst inom verksam- hetsinriktningen Utbildning. Dessa anställda har
Figur 9. Arbetsområde IT, Utbildningsbakgrund efter svensk eller utländsk bakgrund
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Svensk bakgrund Utländsk bakgrund
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning
till stor del kärnkompetens. Intressant är dock att även lärosäten till stor del har många anställ- da med utländsk bakgrund inom IT-arbete, som är stödkompetens, vilket också framgår i Tabell 2. KTH ger en förklaring till detta. De arbetar aktivt med att ha en internationell arbetsplats, framförallt inom kärnverksamheten, vilket även medför att det får effekt på stödverksamheten.
16
Arbetsgivarverkets medlem KTH har en stor andel anställda med utländsk bakgrund inom både kärn- och stödkompetens i verksamhetsin- riktningen Utbildning. De arbetar aktivt med att skapa en internationell arbetsplats framförallt inom kärnkompetens, vilket får till följd att även verksamhetens stödkompetens påverkas. De an- ställda inom verksamheten kommer från länder där olika språk talas och engelska har blivit det gemensamma språket istället för svenska. Detta medför att kravet på det svenska språket i vissa delar av stödverksamheterna minskar samt att lärosätet också i större utsträckning ser möjlig- heter istället för hinder kopplat till en interna- tionell arbetsplats även inom andra områden är kärnkompetens. Ytterligare är de på lärosätet måna om att i sin marknadsföring och i sina annonser i bild och text framhålla att det är en internationell arbetsplats, vilket gäller rekryte- ringar inom alla kompetenskategorier.
Anställda med utländsk bakgrund är i regel yngre än de med svensk bakgrund. Inom Natur och teknik är de anställda också yngre, vilket troligen beror på arbetsuppgifternas art och de merite- ringsgångar som finns på lärosäten. Inom IT-ar- bete däremot är de anställda äldre. Detta gäller också för individer med utländsk bakgrund i de två arbetsområdena. Snittåldern bland nyan- ställda är lägre än för de som redan arbetar inom staten. Vilket delvis kan kopplas till att många nyanställda anställs inom verksamhetsinriktning- en Utbildning. Andelen med utländsk bakgrund väntas öka i staten, då de som ska pensioneras till större del har svensk bakgrund. Detta kommer troligen ske framförallt inom andra arbetsom- råden än de två som studerats, eftersom andelen med svensk bakgrund här inte är så dominerande i de äldre åldersgrupperna.
Slutsats
Andelen med utländsk bakgrund ökar i befolk- ningen liksom i staten och andelen bland nyan- ställda visar att utvecklingen fortsätter i samma riktning. Av anställda med utländsk bakgrund är de flesta födda i ett annat land än Sverige. Ande- len födda i annat land än Sverige ökar inom hela staten och Asien är den födelseregion som ökar mest för de två studerade arbetsområdena, Natur och teknik samt IT-arbete. En anledning till att andelen födda i Asien ökar kan ha att göra med att andelen med högre utbildning har ökat i den regionen och att individer med den utbildnings- bakgrunden också blivit mer benägna att söka sig till andra länder i takt med globaliseringen. Detta påverkar också utbildningsnivån bland anställda med utländsk bakgrund i staten totalt och bidrar ytterligare till den redan ökande andelen med eftergymnasial utbildning.
Gruppen anställda med utländsk bakgrund skil- jer sig åt inom olika delar av staten. Inom Natur och teknik ökar andelen med utländsk bakgrund till exempel snabbare än för resten av staten, medan andelen inom IT-arbete ökar betydligt långsammare.
Andelen med utländsk bakgrund är störst inom storstadsregionerna, vilket för statens del kan förklaras av att de stora lärosätena finns i dessa regioner. Lärosätena i sin tur återfinns inom verk- samhetsinriktningen Utbildning, där andelen med utländsk bakgrund är som störst. Inom IT-arbete är andelen med utländsk bakgrund däremot min- dre än för staten totalt. Ytterligare skiljer sig de studerade arbetsområdena åt då Natur och teknik framförallt är arbetsuppgifter inom kärnkompe- tens och IT-arbete är arbetsuppgifter inom stöd- kompetens. Det som däremot är en gemensam nämnare är att det är verksamhetsinriktningen Utbildning som har högst andel med utländsk bakgrund inom alla tre kompetenskategorier.
17
Bilaga: Tabellsamling
Tabell B1. Andel med utländsk bakgrund 2005-2015, procent
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Staten1 10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 17,7
Nyanställda i
staten2 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 26,8
Förvärvsarbe- tande 20-64 år3
13,9 14,4 15,1 15,6 15,8 16,5 17,2 17,8 18,5 19,2 i.u.
Befolkningen
20-64 år4 18,2 18,8 19,6 20,3 21,1 21,8 22,4 23,0 23,7 24,5 25,3
1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade ingår inte.
2Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent.
3Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars arbetstids- omfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2015 finns ännu inte tillgänglig.
4Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell B2. Antal och andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal anställda i staten
(tusental)1 225,0 229,6 228,2 223,7 225,8 228,4 232,0 236,4 237,5 239,6 242,2 Antal anställda med
utländsk bakgrund (tu- sental)
23,9 25,5 26,1 26,8 28,3 30,4 32,8 35,9 38,2 40,3 42,8
Andel anställda med utländsk bakgrund, procent
10,6 11,1 11,4 12,0 12,5 13,3 14,1 15,2 16,1 16,8 17,7
Varav:
Född i Sverige med två föräldrar födda utom- lands
1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 2,8 2,9 3,0
Utrikes född 8,7 9,1 9,4 9,8 10,2 10,9 11,6 12,5 13,3 13,9 14,6
Varav född i:
Norden utom Sverige 2,3 2,3 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 2,0 2,0 1,9 1,9
EU utom Norden2 2,2 2,4 2,5 2,6 2,7 2,9 3,1 3,3 3,5 3,8 4,0
Övriga världen (inkl.
Europa utom EU) 3,9 4,0 4,3 4,7 5,1 5,6 6,1 6,8 7,3 7,7 8,2
Okänt 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6
1Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade ingår inte.
2Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder.
18
Tabell B3. Antal och andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelse-region
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal nyanställda i staten
(tusental)1 21,5 28,9 25,2 24,7 26,2 27,8 29,3 30,9 29,6 28,7 29,1
Antal nyanställda med ut-
ländsk bakgrund (tusental) 3,3 4,8 4,3 4,6 5,0 5,7 6,3 7,4 6,8 7,0 7,8
Andel nyanställda med
utländsk bakgrund, procent 15,3 16,6 17,2 18,4 19,0 20,4 21,4 23,9 23,1 24,2 26,8 Varav:
Född i Sverige med två
föräldrar födda utomlands 2,5 3,0 2,8 3,0 2,8 3,1 3,2 3,6 3,4 3,7 4,0
Utrikes född 12,8 13,6 14,4 15,4 16,2 17,3 18,2 20,3 19,6 20,5 22,8
Varav född i:
Norden utom Sverige 2,1 1,9 2,1 2,0 2,0 1,8 1,6 1,7 1,6 1,6 1,7
EU utom Norden2 2,9 3,6 3,6 4,1 4,2 4,3 4,9 5,1 5,3 5,6 6,2
Övriga världen
(inkl. Europa utom EU) 6,8 7,1 7,7 8,3 8,8 9,8 10,5 12,1 11,3 11,6 13,2
Okänt 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,4 1,3 1,4 1,5 1,7 1,8
1Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år.
Fram till 2005 markerades nyanställningen endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda ökar med i genomsnitt 1 620 personer per år med anledning av denna förändring.
2Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande länder.
Tabell B4. Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund
Region Definition
Stor-Stockholm Alla kommuner i Stockholms län
Stor-Göteborg Kungsbacka kommun i Hallands län och kommunerna Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och
Alingsås i Västra Götalands län
Stor-Malmö Kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala,
Skurup, Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg i Skåne län Mellansverige i övrigt Samtliga kommuner i länen Uppsala, Södermanland, Östergötland,
Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg
Västsverige i övrigt Samtliga kommuner i länen Halland och Västra Götaland förutom de som ingår i Stor-Göteborg, se ovan
Sydsverige i övrigt Samtliga kommuner i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne förutom de som ingår i Stor-Malmö, se ovan
Norrland Samtliga kommuner i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten
och Norrbotten.
Rapportserie 2016:5
Box 3267,103 65 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 44
Växel: 08 700 13 00
www.arbetsgivarverket.se
arbetsgivarverket@arbetsgivarverket.se Utländsk bakgrund i staten 2015_EK RAPPORT kopia 3 2016-06-21 16:41 Sida 1
