Verksamhetsrapport
efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan
Gullvivan i Huddinge kommun
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvali- teten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern
2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner.
Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, grupp- storlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. För- skolan Gullvivan, i Huddinge kommun ingår i detta urval.
Förskolan Gullvivan besöktes den 14 – 15 oktober 2015. Ansvariga inspektörer har varit Lena Godin och Andrés Brink Pinto. I denna rapport redovisar in- spektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogö- relse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till ”utveckling och lärande”.Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa
verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri- tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om förskolan Gullvivan
Förskolan Gullvivan ligger i ett villaområde i kommundelen Snättringe, Hud- dinge kommun. Förskolan har fem avdelningar, Lönneberga, Bullerbyn, Mat- tisborgen, Villekulla och Junibacken. På förskolan finns från 16 upp till 20 barn inskrivna per avdelning. Barnen är i åldrarna 1 till 5 år.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Junibacken som har 17 barn mellan 3 och 5 år. I avdelningen finns 2,87 tjänster varav 0,87 innehas av en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. En pedagog är utbildad grundskollärare, årskurserna 4 – 9, men innehar en tjänst benämnd förskolepe- dagog och en är barnskötare. De båda pedagogerna har båda tillträtt sina tjäns- ter under år 2015.
Förskolan leds av en förskolechef som till sin hjälp har en biträdande förskole- chef. Ledningen, som tillträdde sina tjänster under år 2015 ansvarar för ytterli- gare fyra förskolor med totalt 15 avdelningar i samma kommundel.
Personalen på avdelning Junibacken genomför arbetet tillsammans och delar ansvaret. Förskolechefen berättar i intervju att ett arbete har startats för att tyd- liggöra ansvarsfördelningen på förskolorna i hela kommundelen och som ska leda till att förskollärarens ansvar blir tydliggjort.
Förskolan är en fristående byggnad från 1960-talet. Avdelningen som besöks är inrymd i en central del av förskolan och innehåller ett större rum disponerat för att ge möjlighet till lek och aktivitet samt två avskilda ”rum i rummet” för mer avskilda aktiviteter. Angränsande rum används för bygglek, samling och i viss mån vila. På avdelningen finns också ett mindre rum med köksutrustning och utrymme för förråd och datoranvändning. Tamburen är trång vilket gör att den inte används till annat än av- och påklädning av ytterkläder.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Förskolans gård är förhållandevis stor och omgärdad av staket. På gården, som till stora delar är asfalterad men som också i vissa områden är kuperad, finns sandlåda, mindre klätterställning, rutschkana, naturliga kullar och cykelstråk.
Undervisning i förskolan
Med utgångspunkt från intervjuer med såväl arbetslaget som med förskollära- ren framgår att begreppet lärande är det som används i förskolans verksamhet.
Personalen tycks dock inte finna begreppet undervisning vare sig otydligt eller svårt att hantera men av resonemanget i intervjuerna framgår att lärande är ett begrepp som personalen menar inbegriper ett lärande genom lek och interakt- ion med barnen i många olika vardagliga situationer. Någon annan uppfatt- ning framkommer inte i intervjun med förskolechefen/ biträdande förskolechef.
Resultat
1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och perso- nal används för att stimulera och utmana barnet
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utma- nar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare grans- kas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker bar- nets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet.
Lyhördhet och uppmärksamhet
Under de två dagar verksamheten observeras noteras att det varierar hur ly- hörd personalen är för barnens behov och intentioner. Vid morgonens fria lek då alla i personalen inte kommit planerar en personal för utflykt till biblioteket.
I rummet pågår lek framför allt vid bord men någon dialog med barnen före- kommer näst intill inte, inte heller då fruktstunden förbereds. Efterföljande
samling består av personalens information om den förestående utflykten samt genomgång av dagens kalender där barnen svarar mer eller mindre i kör. Då samlingen övergår till fruktstund kommer ett samtal om äpplen igång, ett ex- empel då personalen tar tillvara möjligheten att stimulera barnets utveckling och lärande. Ett barn säger ”jag hittade en kärna i mitt äpple” varvid personalen svarar ”nu får vi ta fram jord igen och plantera kärnor”. Samtalet kring äppelkär- nan fortsätter och personalen säger ”har ni sett att äpplen finns hela året” ett utta- lande som dock inte leder vidare.
Under den efterföljande promenaden till biblioteket passerar personalen och barnen ett skräpupplag, en byggarbetsplats och annat som väcker barnens in- tresse. Men ingen av dessa tillfällen används för att ta tillvara barnens nyfiken- het trots att det finns barn som pekar och säger ”titta så skräpigt”. Promenaden innehåller snarare samtal som är av karaktären tillsägelser. Att barnen gått denna sträcka många gånger och att man hade en avtalad tid med biblioteket är enligt personalen en förklaring till att man tvingas hasta på. Inte heller matsitu- ationen, korvgrillning som är en del av förmiddagens aktivitet, används i nå- gon högre utsträckning för att få till stånd ett lärande samtal. Däremot finns ett inslag av insektsletande under utflykten, ett inslag där personalen är lyhörd för barnens frågor och reflektioner och där personalen uppmärksammar barnens intresse. I intervjuerna framgår att flera barn har börjat på avdelningen så sent som i augusti. Åldersspannet är stort och personalen kan se att de ännu inte lyckas vara tillräckligt lyhörda och uppmärksamma för alla barn, åtminstone inte i situationer då barngruppen är samlad. Förskolechefen menar att hennes korta anställningstid lett till att hon ännu inte kunnat organisera verksamheten så att det finns tillräcklig tid för att kunna tänka tillsammans och skapa större förståelse för varje individ i barngruppen.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Vid morgonens samling går personalen igenom dagens aktiviteter och förstär- ker med bilder på flanellografen. En liten handdocka är ett exempel på hur per- sonalen utmanar barnen och förstärker deras språk. Handdockan hade fått följa med ett av barnen hem och en flicka får berätta vad dockan varit med om. ”Nu får du berätta hur det var att ha Sigge-Pigge hemma”. Flickan berättar och persona- len bekräftar de olika händelserna ”ni var på sjukhuset och hälsade på”, ”blev hon glad ”och ”var är Sigge-Pigge nu?”
Under samlingen dag två av besöket använder personalen språk och kommu- nikation i interaktion med barnen. Barn och personal reflekterar kring gårda- gens aktiviteter och samtalar kring de småkryp de hittade när de letade insek- ter, hur insekterna lever, vad de äter, vilka släktingar de har etc. Vidare lyfter personalen fram olika begrepp utifrån dagens datum, månad, väderförhål-
lande, temperatur med mera, allt i dialog med barnen. Samlingen utgör ett ex- empel på hur personalen stärker barnens intresse för att lära och använda nya begrepp, i syfte att vidga deras perspektiv och ordförråd.
Insekterna följs upp i en strukturerad aktivitet där personalen tar tillvara bar- nens tankar och idéer. Barnen delas i grupper och får välja tre alternativa akti- viteter som anspelar på insekter. Vid ett bord erövrar barnen nya erfarenheter genom att leta bilder på datorn, forma ett spindelnät, klippa och klistra. Vid ett annat skapas gråsuggor av lera samtidigt som personalen och barnen samtalar kring insektens olika kroppsdelar, lerans form, konsistens och temperatur. Nå- got barn tycker det är svårt att få leran att hänga ihop, personalen uppmuntrar och barnet lyckas. Vid ett tredje bord skapas en myra av papier maché: ”Hur många ballonger går åt till rumpan”, ”hur många till kroppen”, och ”hur många till huvudet?” Barnen svarar och personalen utvecklar samtalet genom att reflektera tillsammans med barnen om hur man ska kunna skapa ben till myran.
Vid observationerna noteras att personalen också utmanar barnen utifrån deras tidigare erfarenheter. Ett barn, som har ett annat modersmål än svenska och som inte behärskar språket, prövar sig fram och får uppmuntran och hjälp av personalen. Ett annat barn blir avvaktande inför att arbeta med papier maché men stärks av personalen ”det gör ingenting att vi blir lite kladdiga, vi tvättar oss sedan, det är härligt att kladda” och ytterligare ett barn berättar om hur det kän- des då hon blev biten av en insekt, något som personalen fångar upp och låter de andra barnen reflektera kring.
Att klä på och av sig i tamburen är för flertalet barn inga svårigheter och bar- nen uppmuntras att hjälpa varandra. Personalen finns närvarande och använ- der situationen för att utmana barnen till kommunikation och nya färdigheter.
Några barn behöver stöd med att dra på klumpiga overaller och stövlar. Perso- nalen namnger plaggen och uppmanar också dem att försöka själva. Ett barn behöver tydligare stöd och personalen upprepar och uppmuntrar det barnet försöker uttala.
I intervjuerna med såväl arbetslaget som förskolläraren framkommer att perso- nalen vill utforma avdelningen så att materialet kan inspirera och stärka bar- nens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdighet- er. De framhåller emellertid att de befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att deras möjligheter idag är begränsade. Förskolechefen uttrycker samma ambit- ion men menar att kontinuerlig dokumentation är en förutsättning för att kunna stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskap- er och färdigheter, något hon menar hon ännu inte fullt ut kan se i personal- gruppen och som hon inte heller lyckats skapa förutsättningar för.
Barnens vetgirighet och nyfikenhet
Under första dagens promenad till biblioteket och tillhörande matsituation ob- serveras få tillfällen då personalen ger respons på barnens reflektioner och tar tillvara deras vetgirighet och nyfikenhet. Det finns under promenaden flera tillfällen då personalen tillsammans med barnen skulle kunna reflektera kring såväl tekniska frågor som miljöfrågor men detta är inslag som vare sig upp- märksammas eller kommenteras. Däremot tar personalen tillvara tiden då bar- nen letar insekter. Barnen delas in i mindre grupper och personalen kan däri- genom höra och respondera på barnens kommentarer kring de insekter de hit- tar. ”Nu ska vi se om vi hittar några gråsuggor?” Barnen har tidigare kunskap om just gråsuggor som bor hemma på förskolan i ett terrarium. Barnen lyfter på stenar och kvistar och hittar gråsuggor. ”Här är en .” Personalen fotograferar insekten och säger ”Åh bra, det blir en bra bild, här bor gråsuggorna bra bland jord och mossa” Ett annat barn hittar en spindel och personalen fotograferar även denna och säger ”Den var fin och det blir nog också en bra bild.” Personalen an- vänder sedan barnens nyvunna kunskaper i samlingen då man tar fram terra- riet och bland annat konstaterar att det är för torrt i gråsuggornas miljö. ”Vad ska vi göra åt det?” Barnen svarar att det behövs fukt, varvid personalen droppar i vatten. Bilderna skickas runt bland barnen och något barn tar lite längre tid på sig för att titta. ”Ibland behöver man lite längre tid för att hinna se” säger persona- len. Situationen då barn och personal i mindre grupper letar insekter är ett ex- empel på hur personalen lyckas ta tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och där barnens erfarenheter förstärks i samlingen. Men i intervjuerna fram- kommer att personalen ser hinder för att kunna möta barnens vetgirighet då tiden för att systematiskt planera och reflektera över aktiviteterna saknas helt eller delvis. Förskolechefen uttrycker att hon kan se personalens strävan att stimulera barnens nyfikenhet och vetgirighet. Samtidigt vill hon betona vikten av att personalen måste dokumentera aktiviteterna som ett redskap för att kunna se och reflektera.
Barnets lek som verktyg för lärande
Under Skolinspektionens besök förekommer några få korta stunder av fri lek, stunder som snarast är att betrakta som övergångar mellan olika aktiviteter, i väntan på en samling, en planerad aktivitet eller lunch. Vid dessa stunder ob- serveras inte någon tydlig interaktion mellan personalen och barnen. Som ex- empel kan nämnas då några barn sitter vid ett bord och klipper. Det pågår inget samtal mellan personalen och barnen och barnen lämnar bordet efter bara en kort stund. Några barn leker med byggklossar men inte heller denna situat- ion används som tillfälle till interaktion med barnen. Personalen använder ti- den till att förbereda inför nästa moment, samling eller lunch. I intervjuerna berättar arbetslaget att personalgruppen är ganska ny, att det för dagen saknas
en ordinarie personal och att man ännu inte kunnat introducera alla barn i ut- budet av avdelningens material.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion på olika sätt för att stimulera och ut- mana barnen men detta sker nästan uteslutande i samlingar eller andra av per- sonalen planerade aktiviteter. Barnens lek, och andra tillfällen som inte har en tydlig struktur, tas i mindre utsträckning tillvara för att stimulera barnens ut- veckling och lärande. Frånvaron av interaktion mellan personalen och barnen under t ex promenaden eller korvgrillningen är exempel på att personalen inte i tillräcklig utsträckning är lyhörd och uppmärksam och använder alla tillgäng- liga tillfällen för att se till att barnens intressen och nyfikenhet tas tillvara. Inte heller den fria leken används i tillräcklig utsträckning för att stimulera barnen till ett lärande genom interaktion, sinsemellan eller i förhållande till personalen.
2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utom- hus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande.
Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utfor- mad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen an- vänder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.
Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande
Avdelning Junibacken är förlagd till den del av förskolan som när den byggdes skulle utgöra förskolans gemensamma, centrala utrymmen. Därför förekommer en viss genomströmning, företrädesvis av personal som måste förflytta sig från en avdelning till en annan, exempelvis då maten ska transporteras från köket.
Genomgångsrummet är inrett med bord och stolar men har också hyllor där material finns framlagt i en höjd där barnen kan se och själva ta fram. I flera hörnor finns avgränsningar där barnen kan leka affär, spela teater eller dra sig undan. Personalen uppger i intervju att de har ett tydligt mål att göra avdel-
ningen mer ”forskningsinriktad” med material som inbjuder till sökande och konstruktion utan färdiga lösningar. I dagsläget tycker personalen att målet är svårt att nå då materialutbudet är otillräckligt, något som de menar begränsar deras möjligheter att fullt ut kunna stimulera barnen till nya färdigheter. En så kallad mattehörna och en forskningshörna är under uppbyggnad, avgränsade ytor där materialet ska stimulera till diskussion och problemlösning. Två stora egenhändigt skapade avfallstunnor inbjuder till återvinning. I angränsande rum är ytan mer öppen. Här finns möjligheter till rörelse, om än i begränsad form, och bygglek men också en yta för vila. Förskolechefen bekräftar att hon ser hur personalen vill forma avdelningen och är också medveten om att miljön och tillgången till material begränsar.
Förskolans gård är förhållandevis stor, om än sliten. Här finns klätterställning och stubbar, asfalterad bana för cykelträning och kullar, odlingslådor och sand- låda för skapande. Personalen uppger i intervju att de betraktar förskolans gård som både torftig och oinbjudande. Personalen har försökt förbättra den men menar att gården trots det knappast kan erbjuda barnen någon miljö eller något material som utmanar deras fantasi och rörelse. Även om förskolechefen för dagen inte har någon tydlig plan för att utveckla förskolans gård så bekräftar hon att förskolans utemiljö skulle behöva förbättras.
Material för utveckling och lärande
Materialet som finns på avdelningen är exponerat på ett sådant sätt att barnen ser vad som finns. Det är tydligt att personalens intentioner, att åstadkomma ett materialutbud som gynnar naturvetenskap, präglar avdelningen. Det finns spel, plastbitar som kan sättas ihop och andra så kallade färdiga leksaker om än i mycket begränsad omfattning, men till övervägande del erbjuds barnen material som inbjuder till reflektion och skapande. I byggavdelningen finns byggklossar hämtade från naturen, på fönster och väggar finns barnens alster, böcker, bokstäver och siffror och också matematiska problem som kan inspirera till tanke och problemlösning. Tillgången till material är förhållandevis begrän- sad, men det som finns kan fånga och intressera såväl de yngsta som de äldre barnen.
Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande
Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter.
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så
att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.
Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande
Avdelning Junibacken är förlagd till den del av förskolan som när den byggdes skulle utgöra förskolans gemensamma, centrala utrymmen. Därför förekommer en viss genomströmning, företrädesvis av personal som måste förflytta sig från en avdelning till en annan, exempelvis då maten ska transporteras från köket.
Genomgångsrummet är inrett med bord och stolar men har också hyllor där material finns framlagt i en höjd där barnen kan se och själva ta fram. I flera hörnor finns avgränsningar där barnen kan leka affär, spela teater eller dra sig undan. Personalen uppger i intervju att de har ett tydligt mål att göra avdel- ningen mer ”forskningsinriktad” med material som inbjuder till sökande och konstruktion utan färdiga lösningar. I dagsläget tycker personalen att målet är svårt att nå då materialutbudet är otillräckligt, något som de menar begränsar deras möjligheter att fullt ut kunna stimulera barnen till nya färdigheter. En så kallad mattehörna och en forskningshörna är under uppbyggnad, avgränsade ytor där materialet ska stimulera till diskussion och problemlösning. Två stora egenhändigt skapade avfallstunnor inbjuder till återvinning. I angränsande rum är ytan mer öppen. Här finns möjligheter till rörelse, om än i begränsad form, och bygglek men också en yta för vila. Förskolechefen bekräftar att hon ser hur personalen vill forma avdelningen och är också medveten om att miljön och till- gången till material begränsar.
Förskolans gård är förhållandevis stor, om än sliten. Här finns klätterställning och stubbar, asfalterad bana för cykelträning och kullar, odlingslådor och sand- låda för skapande. Personalen uppger i intervju att de betraktar förskolans gård som både torftig och oinbjudande. Personalen har försökt förbättra den men menar att gården trots det knappast kan erbjuda barnen någon miljö eller något material som utmanar deras fantasi och rörelse. Även om förskolechefen för dagen inte har någon tydlig plan för att utveckla förskolans gård så bekräftar hon att förskolans utemiljö skulle behöva förbättras.
Material för utveckling och lärande
Materialet som finns på avdelningen är exponerat på ett sådant sätt att barnen ser vad som finns. Det är tydligt att personalens intentioner, att åstadkomma ett materialutbud som gynnar naturvetenskap, präglar avdelningen. Det finns spel, plastbitar som kan sättas ihop och andra så kallade färdiga leksaker om än i mycket begränsad omfattning, men till övervägande del erbjuds barnen material som inbjuder till reflektion och skapande. I byggavdelningen finns byggklossar
hämtade från naturen, på fönster och väggar finns barnens alster, böcker, bok- stäver och siffror och också matematiska problem som kan inspirera till tanke och problemlösning. Tillgången till material är förhållandevis begränsad, men det som finns kan fånga och intressera såväl de yngsta som de äldre barnen.
Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande
Vid besöket kan konstateras att barnen använder en del av det material som finns tillgängligt. Kring byggklossarna samlas några barn, känner på dem, luktar på dem och reflekterar över att det kan finnas en viss skevhet i ytorna. Några andra sitter vid bord och använder pennor och kritor men i flera av de mer åt- skilda ytorna vistas inga barn. Böckerna tas inte ner från hyllorna och några roll- ekar eller andra lekar där barnen kan interagera med varandra förekommer inte heller. Flera av ytorna, såsom mattehörnan och forskningshörnan, som enligt personalen ska ha en central roll, besöks inte vid något tillfälle av barn under Skolinspektionens besök. Detsamma gäller de avgränsade utrymmena, där bar- nen har möjlighet att leka eller dra sig undan.
Under den skapande, vuxenstyrda aktiviteten används allehanda materiel, såsom färg, lim, papper, ballonger och lera liksom verktyg t ex saxar. Under ak- tiviteten pågår ett antal samtal om produkternas olika egenskaper, exempelvis hur de känns och luktar, färg och form, vad de kan användas till och hur resulta- tet av deras arbete växer fram. Under samtalen pågår interaktion på alla nivåer, mellan barn och vuxna och barnen sinsemellan.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är öppen och inbjudande. Däremot är tillgången till material begränsat. Det material som finns är dock exponerat på ett sätt som inbjuder till utveckling och lärande.
Förskolans gård är förhållandevis stor och utrustad med ett antal lekredskap men dessa liksom gårdens ytor är både slitna och oinspirerande.
Syfte och frågeställningar
Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckl- ing och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer.
All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.
