ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 756
___________________________________________________________________________
Konsten att planera ett torg
En studie om samverkan, funktion och upplevelse inom
det offentliga rummet
Matilda Åberg
Uppsala, februari 2011 ISSN 0283-622X
2
FÖRORD
Mitt intresse för konst och samhällsplanering är det som gett mig inspiration till att skriva denna C-uppsats i Samhällsgeografi med planeringsinriktning på Uppsala Universitet om Dragarbrunns torg i Uppsala.
Jag vill uttrycka mitt stora tack till min handledare Sara Johansson för bra väg-ledning i allt huvudbry en C-uppsats skapar. Samt ett stort tack till informanterna, Ebba Matz, Jan-Olof Hasselborn, Karin Åkerblom, Lena Hartwig, Lisen Hessner, Lisa Thörn, Michael Eriksson och Sven-Erik Asp, för att jag fick intervjua er.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 4
1. 1 Syfte och frågeställningar 5
1. 2 Metod 5
1. 3 Metodreflektioner 7
1. 4 Avgränsning 8
1. 5 Disposition 9
2 KONSTEN, PLATSEN OCH TANKEN OM OFFENTLIGHET 9
2. 1 Konst i det offentliga rummet 9
2. 2 Torgets plats som vårt offentliga vardagsrum 12
3 ATT PLANERA DEN GODA STADEN 16
3. 1 Aktörerna och det kommunala planeringsmonopolet 16
3. 2 Den goda staden och trafikrummets utformning 17
4 DRAGARBRUNNSGATANS FÖRVANDLING 19
4. 1 Från bakgata till torg 19
4. 2 Från vision till verklighet 21
5. ETT TORG SKAPAS 23
5. 1 Samverkan 24
Samverkan för att skapa Dragarbrunns torg 25
Kommunikationen mellan aktörerna 27
5. 2 Funktion 28
5. 3 Upplevelse 30
6. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH DISKUSSION 33
6. 1 Analys av aspekterna samverkan, funktion och upplevelse 33 6. 2 Samverkan vid omvandlingen av Dragarbrunns torg 34 6. 3 Funktionen av trafiklösningen på Dragarbrunns torg 35 6. 4 Upplevelsen av gestaltningen på Dragarbrunns torg 37
6. 5 Avslutande reflektioner 38
4
1 INLEDNING
Innan Dragarbrunns torgs1 omvandling var det en hemvist för en stor del av Uppsalas kajor. De satt i de stora träden, förde oväsen och smutsade ner runt bil- och cykelpar-keringen under. Platsen har efter en ombyggnation förvandlats till ett torg vilket in-nebär en utökning av stadskärnan, en förändrad trafiksituation och en ny konstnärlig miljö att utforska i Uppsalas stadsmiljö.2 På senare år har Uppsala Kommun börjat införa nya sätt att integrera konst i sina offentliga miljöer. Det finns positiva erfaren-heter som fört Uppsalas kommuns konstnärliga utveckling framåt med till exempel projekt Östra Ågatan där konstverket Jona, allmänt ”varma gubben”, förtydligar konstens funktion och som blivit en populär sittplats även vintertid. Projektet Östra Ågatan gav mersmak där både utformningen, gestaltningen och framförallt konsten gjort gatan till en populär mötesplats för Uppsalas invånare. Att konsten mer och mer integreras tidigare i stadsutvecklingsprocessen i Uppsala märktes tydligt när blickar-na riktades mot visionen att utveckla Dragarbrunnsgatan.3
Exemplet Dragarbrunns torg visar att konsten blivit central för både utformningen och gestaltningen i ett tidigt skede. Projektet tog fart i den norra delen av Dragar-brunnsgatan där Uppsala kommun tillsammans med konstnären Ebba Matz satte igång att omvandla den gamla bil- och cykelparkeringen till ett konstnärligt gestaltat offentligt rum.
4
1
Dragarbrunns torg är en del av Uppsalas centrala delar belägen i nordlig riktning mellan Kungsgatan, Drottninggatan samt St: Olofsgatan.
2
Intervju med Jan-Olof Hasselborn 101208 och Karin Åkerblom 101207
3
Intervju med Lisen Hessner 101124
4
Uppsala nya tidning hemsida: Hämtad den 3 januari 2011: Rubrik Östra ågatan prisas, http://www.unt.se/kultur/ostra-agatan-prisas-342187.aspx
Bild 1. Karta över Dragarbrunnsgatans norra del Bild 2. Utformningen före omvandlingen. Källa Bild 1 och 2. Thunman, Dan. Åkerblom, Karin. Hessner, Lisen & Linde, Hanna (red.) (2009), Dragarbrunnsgatan, kvaliteter i stadsbilden och gestaltningsprinciper s. 5
5
1. 1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att studera gestaltningen av Dragarbrunns torg. Mer specifikt att undersöka hur de tre aspekterna samverkan, funktion och upplevelse har fungerat vid utformningen av Dragarbrunns torg. Omvandlingen undersöks med utgångspunkt i frågställningarna: Hur fungerar samverkan mellan aktörerna vid planeringen av Dragarbrunns torg? Vilka intentioner ligger bakom funktionen av torget? Hur är tan-ken att gestaltningen av Dragarbrunns torg ska upplevas?
1. 2 Metod
Nedan redogörs för de metoder jag använder mig av i uppsatsen. Jag har utvecklat dem till att passa in i uppsatsens sammanhang och de fungerar som inspiration till hur jag genomfört undersökningen om Dragarbrunns torg. Inom kvalitativ metod finns det flera sätt att närma sig relationen människor och plats. Bland annat genom observationer eller semistrukturerade intervjuer. Det finns även andra metoder som kompletterar vanliga intervjuformer och i denna uppsats har jag prövat att göra gå-intervjuer.5
Jon Anderson förklarar i sin artikel Talking whilst walking: a geographicalar-chaeology of knowledge hur spatserande kan ge uttryck för ett sociospatialt förhål-lande när han diskuterar det han kallar för att ”prata genom promenaden”. Han menar att fokus ligger på konversationen genom att vara på platsen och att det är en del av den geografiska kontexten som borde vara självklar i kvalitativ metod. Genom gåen-det kan en samarbetsvilja uppstå eftersom platsen i sig kan utnyttjas till att bli gåen-det som lockar fram minnen och producerar kunskap.
6
Inne på samma spår är Jo Lee och Tim Ingold som skriver om Fieldwork on foot: Percieving, routing and socializing använder sig av gåendet när de argumente-rar för att bedriva fältstudier till fots och beskriver fördelarna med metoden. Att gå tillsammans med de människor som ska intervjuas kan beskrivas likt ett flöde av en gemensam kontakt. Där personerna tittar på varandra ibland men inte behöver ha ögonkontakt hela tiden. Informanten kan alltså dela upplevelsen, miljön och ögon-blicket med den som intervjuar. Det ger uttryck för att det är genom dessa som kommunikationen uppstår och själva gåendet i sig bidrar till kommunikationen.
7
Vid nybyggd miljö eller stadsförnyelse såväl inomhus som utomhus kan Suzan-ne de Lavals gåturmetod användas för en utvärdering. Den kan fylla fler syften än bara belysa planerarfrågor men är utvecklad för att främst genom gåturen utvärdera miljön. Originaltanken innebar att en grupp rör sig runt en viss bestämd rutt med inplanerade stopp. Vid varje stopp kan gåturledaren styra diskussion genom att
5
Anderson, Jon (2004). “Talking whilst walking: a geographical archaeology of knowledge”
Area nr 3, s. 256-257.
6
Ibid.
7
Coleman, Simon & Collins, Peter (red.) (2006). Locating the field space, place and context
6
sa stoppet med en fråga. Eftersom det sker i grupp kan en dialog uppstå mellan del-tagarna och därmed besvaras många frågor direkt på plats; - viktigt är att gruppen inte är för homogen. Gåturen påverkas främst av projektledaren när stoppens väljs ut. Parallellt med gåturen kan eventuella missförstånd rättas till efteråt då gruppen sam-las för att sammanställa sina punkter ifrån turen. Har gåturledaren då skrivit ned fel kan de medverkande enkelt korrigera dem.8
Denna uppsats utgår ifrån Dragarbrunns torg där tanken var att intervjuerna skul-le ske på torget i miljön som uppsatsen berör. Emelskul-lertid har vädret inte varit till gå-intervjuns fördel under november och december.9
Av intervjuerna har två genomförts enligt den gå-intervjumetod vars grundprin-ciper redogörs för ovan. Den ena med Lisen Hessner kulturstrateg vid Kulturkontoret och den andra med Lena Hartwig numera pensionerad politiker för Socialdemokra-terna. De övriga intervjuerna är samtalsintervjuer och har varit öppna till den grad att diskussionen av platsens utformning inte tappat alltför mycket fokus. Vid samtalsin-tervjuer är det som undersöks fenomen som formar sig jämfört med frågeundersök-ningar som tittar på frekvensen av hur ofta någonting förekommer.
Många av de genomförda intervju-erna har därför hållits inomhus vid de platser som informantintervju-erna föreslagit.
10
Jag har valt samtalsintervjuer som kompletterande metod för att de bäst beskri-ver de fenomen som format sig omkring Dragarbrunns torg. Intervjuerna har varit från en timme upp till två timmar långa och jag har träffat majoriteten av de jag in-tervjuat personligen där två, av olika orsaker, är mail- och telefonintervjuer. Kvalita-tiva angreppssätt går att förhålla sig till på olika sätt och synen på hur intervjun går till varierar. Jag är också medveten om den påverkan jag kan ha haft på mina infor-manter men har strukturerat frågorna genom att tematisera dem efter mina tre aspek-ter. Tanken med samtalsintervjuer är att de formar sig utifrån ett vardagligt ämne för att sedan gå in på de mer kontroversiella frågorna om ämnet intervjun får då mer formen av ett samtal. Även om intervjuaren inte bör påverka alltför mycket så att informanten får chansen att berätta om ämnet så har jag använt mig av stickord så att samtalet inte tappat för mycket fokus från uppsatsens tre aspekter samverkan, funk-tion och upplevelse.
11
Jag har utfört två observationer på torget för att förhålla mig till informationen jag samlat in via samtals- och gå-intervjuer samt att jag har haft en medhjälpare12
8
De Laval, Suzanne (1997). Planerare och boende i dialog: metoder för utvärdering. Stock-holm: Tekniska högskolan. s. 153-155 och s. 161-167.
som tagit bilder på Dragarbrunns torgs omvandlade miljö.
9
SMHI Hemsida: Hämtad den 4 januari 2011, Rubrik: Kallaste decembermånaden på över
100år i Götaland,
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/kallaste-decembermanaden-pa-over-100-ar-i-gotaland-1.14368 .
10
Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
mark-nad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik s 284.
11
Ryen (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Li-ber ekonomi s. 43, s. 49.
12
7
På vintern används torget mindre i den bemärkelsen att på sommaren finns det till exempel uteserveringar längs torget eller gatan och att fontänen är i bruk. Detta på-verkar självfallet bilden av torget och därför är det relevant för uppsatsens tre aspek-ter att tidsperspektivet är vinaspek-tern 2010.
Urval är inte enbart hur många personer som deltar i undersökningen utan sker även vid val av studieobjekt där miljön, processer och händelser ingår. Här redovisas urvalet för intervjuerna vilka är sammankopplade med mitt urval av miljö och hän-delse, vilka de flesta varit delaktiga i omvandlingen av Dragarbrunns torg.13 Hur många som behöver intervjuas för att säkerställa ett källkritiskt trovärdigt informa-tionsmaterial finns det egentligen ingen given gräns för. I samtalsintervjuundersök-ning bygger inte intervjuerna på källkritik på samma sätt som i en frågeundersöksamtalsintervjuundersök-ning utan det fenomen som studeras är människors föreställningar och tänkesätt om feno-menet.14
Informanterna i urvalet är: Från Uppsala Kommun:
Karin Åkerblom, strategisk planerare och processledare (kommunledningskontoret) Lisen Hessner, kulturstrateg, (kulturkontoret)
SvenErik Asp, exploateringsingenjör och sektionschef för plan och -investeringssektionen (gatu– och trafikkontoret)
Jan-Olof Hasselborn, gatuingenjör och före detta projektledare för Dragarbrunnsga-tan (gatu– och trafikkontoret)
Lena Hartwig, politiker för socialdemokraterna (Politiskt aktiv i Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fram till maktskiftet i oktober 2010 samt medlem i styr-gruppen för ”den goda staden”)
De privata aktörerna:
Lisa Thörn, cityledare, (Uppsala Citysamverkan AB)
Michael Eriksson, Enhetschef, Samhällsbyggnad (Ramböll, Uppsala) samt projektle-dare för det fortsatta projektet med omvandlingen av Dragarbrunnsgatan
Ebba Matz, konstnär som gestaltat Dragarbrunns torg
1. 3 Metodreflektioner
Att genomföra gå-intervjuer på Dragarbrunns torg har varit en intressant lärdom både genom att de kräver en del planering för att genomföra dem samtidigt som det är roligt och intressant att pröva en annorlunda metod. Svårigheten med metoden har legat i att få till intervjuer med informanterna. Jag har lyckats genomföra två gå-intervjuer till denna uppsats och jämförelsevis med de andra samtalsgå-intervjuerna tycker jag att det går att peka på många fördelar med att vara i miljön som berörs. En fördel är skillnaden som ligger i upplevelsen att se miljön direkt på plats likväl som
13
Ryen (2004). s. 71.
14
8
det också finns nackdelar med att genomföra gå-intervjuer som mer har att göra med till exempel att gå, prata och anteckna samtidigt under intervjun.
Vid de två tillfällena för gå-intervjuerna var det givande att kunna visa infor-manten de delar av torget som frågorna handlar om. Exempelvis kan frågan som lyder ”Vad är det första du tänker på när du nu tittar på torget?” ge ett omedelbart svar från informanten utan alltför mycket reflekterande. Det ger intressanta vinklar till aspekten om upplevelse eftersom det ger en fingervisning om vad det första som fångar ögat hos informanten vid torget kan vara. När intervjun utspelar sig i miljön för uppsatsen kan den i viss mån tala för sig själv precis som Lee och Tim Ingold menar när de skriver att informanten delar upplevelsen, miljön och ögonblicket med den som intervjuar.15
Det blir även direkt påtagligt vid en gå-intervju att till exempel trafiksituationen är besvärlig. Ett exempel från en av mina gå-intervjuer är med Lena Hartwig ställer sig mitt i gatan och låter bilarna sakta glida förbi oss. Ett experiment som tydligt illustre-rar informantens uppfattning om hur trafiken på Dragarbrunns torg är en ”mental process” som kan förändras.
16
Min personliga uppfattning av gå-intervjuer är att informationen blir klarare och tydligare om den ges i den miljö som intervjun behandlar. Risken för missförstånd minskar och påverkan kommer främst från miljön i sig utan att intervjuaren behöver säga allt för mycket. Miljön öppnar för en kreativare intervju där informanterna kan måla i snön om hur de var tänkt att torget skulle se ut eller visa på de olikfärgade papperskorgarna och sprickorna i stenarna. Vid intervjuerna som utfördes på Dragar-brunns torg berörde samtalet miljön på ett sätt som gjorde att jag som intervjuade inte behövde delta så mycket även om jag styrde det genom att se till att de aspekter som uppsatsen fokuserar på ändå berördes.
1. 4 Avgränsning och Disposition
Dragarbrunns torg är intressant för en studie av det offentliga stadsrummets utform-ning eftersom det genomgått en genomgripande omvandling, från att ha varit en bak-gata och parkeringsplats till att bli ett torg med en ny funktion och utformning.17
15
Coleman & Collins (red.). (2006). s. 66-68.
Skapandet av ett användarvänligt torg innebär flera aspekter. Intentionen jag hade var att från början undersöka allmänhetens bild av torget och dess användningsområ-den men jag har valt att avgränsa uppsatsen till mina tre aspekter samverkan, funk-tion och upplevelse som enbart fokuserar på aktörerna delaktiga i omvandlingen. Uppdelningen av aspekterna överlappar varandra i några avseenden men i denna uppsats har jag valt att behandla dem utifrån aspekterna för att tydliggöra den konst-närliga gestaltningen av Dragarbrunns torg, samverkansprocessen vid anläggandet av
16
Intervju Lena Hartwig 101213.
17
Thunman, Dan. Åkerblom, Karin. Hessner, Lisen & Linde, Hanna (red.) (2009),
9
torget samt trafikplaneringen genom att beröra vilken påverkan var för sig av aspek-terna har på planeringen av ett torg.
Uppsatsen är uppdelad i två delar där den första inriktas kring teorier om konstens plats i det offentliga rummet och vilka egenskaper som gör torg attraktiva. Den första delen innefattar både andra, tredje och fjärde kapitlet som börjar med att kortfattat beröra kommunal planering och samverkansprojektet ”den goda staden”. Även tra-fikrummets utformning på Dragarbrunns torg avhandlas utifrån idén om ett gemen-samt trafikrum. Den första delen avslutas med Dragarbrunnsgatans historiska bak-grund och redogör för kommunens och fastighetsägarnas program för omvandlingen. Andra delen behandlar resultatet från intervjuerna och diskuterar samt analyserar dem utifrån ovan nämnda teoretiska utgångspunkter och bakgrund.
2 KONSTEN, PLATSEN OCH TANKEN OM OFFENTLIGHET
Vad som tillskrivs det offentliga rummet kan precis som konstens tycke och smak variera i innehåll. Generellt inom forskningen för rumsliga företeelser finns det flera olika perspektiv där det går att närma sig begreppet.18 Nedan inriktas teorin kring de tre aspekterna samverkan, funktion och upplevelse genom att redogöra för en analys om det offentliga rummet.2. 1 Konst i det offentliga rummet
Konst placerad eller skapad i det offentliga rummet kan ges många uttryck. Det finns både platsspecifik konst och offentlig konst där begreppen delvis överlappar var-andra. Begreppens bakgrund är en del av en protest mot så kallad ”ploppkonst”19 i början av 1970-talet vilket beskriver hur den tidens offentliga konst kunde liknas vid svampar som ploppar upp på olika platser utan vare sig logik eller sammanhang mes-tadels för att smycka offentligt utformade miljöer. Det går att skilja platsspecifik konst och offentlig konst åt men begreppen är förhållandevis vaga. Men diskursen om vad konsten fyller för funktion spelar en allt större roll när teorier om staden och det offentliga rummet införlivas alltmer i discipliner som arkitektur, konst och stads-planering.20
En av de första platserna för offentliga konsten och offentliga rummet menar Catharina Gabrielsson kan härröras till en av historiens mer gåtfulla platser. Hon skriver i sin avhandling Att göra skillnad: Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar om grottmålningarna tillhörande den
18
Madanipour, Ali (2006). “Roles and Challenges of Urban Design”, Journal of Urban
De-sign, nr 2. s. 174-175.
19
Egen översättning ifrån engelska uttrycket ”Plop art”.
20
Fagerström, Linda & Haglund, Elisabet (red.) (2010). Plats, poetik och politik: samtida
10
paleolitiska konsten21, som en början på det offentliga rummet och den offentliga konsten. Hon menar att vi inte egentligen inte kan veta något om betydelsen eller bakgrunden till varför de uppkommit men menar att det kan bottna i en tanke på ett gemensamt ursprung för både konsten och arkitekturen. Det gemensamma ursprung-et kan förklaras med att grottorna22 är avlägset belägna där det krävs en kulturell och social medvetenhet för att dels upptäcka grottorna dels måla bilderna i dem. Hon menar att om denna tanke kan accepteras kan konsten och arkitekturen därmed sägas vara beroende av varandra. Det väsentliga i denna tanke om ursprungskällan till den offentliga konsten och det offentliga rummet är att det är något människan medvetet skapat och än idag skapar. Även om det här kan tyckas långsökt att härleda begrep-pen så långt tillbaka i tiden som Gabrielsson gör i sin avhandling.23
Enligt Gabrielsson så inrymmer begreppet om det offentliga rummet och den offentliga konsten också en del problematik. Tillgänglighet blev det offentliga rum-mets ledord när tanken om offentlighet började växa sig starkare med den franska revolutionen. De gömda konstskatterna skulle i och med den ges en bredare publik än bara försköna maktens rum och korridorer. En ideologisk förhållningsätt som är förankrat av arbetarrörelsens rönta framgångar.
24
Hon pekar även mot en inneboende splittring redan på 1930-talet mellan konst-närer och arkitekter där konsten skulle personifiera arkitekturen. Denna tanke införli-vades aldrig eftersom institutionaliseringen av konsten under samma decennium rön-te väg för ett slags ”statymani” där ärorika och äldre historiska bedrifrön-ter fick ersätta det hon kallar det kollektiva medvetandets röst. Gabrielsson behandlar i avhandling-en ävavhandling-en åsikter om konstavhandling-en som ett slöseri med skattemedel där jämförelsavhandling-en med vad pengarna kunde ha använts till istället blir kutym. 25
Konsten menar hon blir en slags kanalisering av andra känslor, direkt relaterade till exempel mot brister i boendemiljön, men som annars är outtalade eller förbjudna att ta upp. Hon menar att det inte enbart har att göra med tycke och smak utan att offentlig konst kan vara utlösaren för en inneboende symbolförväntan i våra kultur-mönster som i sin tur är förbunden med själva skulptur- och monumentföreställning-en. Konflikterna som konsten skapar blir därför oundvikliga oavsett om det gäller ett
21
Definitioner Nationalencyklopedin hemsida: Hämtade den 16 december 2010 Sökord:
Paleolitikum och Grottkonst: http://www.ne.se/enkel/paleolitikum, och
http://www.ne.se/enkel/grottkonst.
22
Förhistorisk konst eller paleolitisk konst som återfinns i grottsystem i nuvarande
Frankri-ke och Spanien, det mest kända är Chauvetgrottan och Altamiragrottan. Målningarna gjor-des för ca 15 000-30 000 år sedan och föreställer främst dåtida djur i rörelse till exempel bisonoxar och mammutar.
23
AVH. Gabrielsson, Catharina (2006). Att göra skillnad: det offentliga rummet som medium
för konst, arkitektur och politiska föreställningar. Stockholm: Arkitekturskolan, Kungliga
Tekniska högskolan s. 232-234.
24
Ibid.
25
11
abstrakt konstverk eller skulptur så uppfattas även den som ”föreställande” och får därmed kanalisera de känslor som återfinns på platsen för placeringen.26
Hon talar om ett skifte kring 1940- och 50-talet för konsten som medium mot de traditionella historiska föreställningarna och som innefattade ett nytt förhållningssätt gentemot arkitekturen. Konstens och arkitekturens relation kom därför att nu precis som innan stöta på svårigheter och meningsskiljaktigheter. Exempelvis att konsten kommer in för sent i processen eller att konsten blev tilldelad ett begränsat utrymme i projekteringen med kanske enbart en tom vägg att arbeta med. Arkitekturens mins-kade kontroll men även kommunikationsproblem, revirtänkande och rollfördelningen dem emellan inskränkte konstnärens vidare möjligheter.
27
Gabrielsson fortsätter sitt resonemang om problematiken med hur konst och arki-tektur relaterar mot varandra. Definitionen om vad konsten ska fylla för uppgift är en ständig fråga, ska den verka som dekor eller kan den fungera för sig själv helt utan inskränkningar i frihet och styrka. Skälen som Gabrielsson anger är att politiken struntar i att motivera varför konsten behövs och istället skriver att den ska skapa harmoni och trivsel. Helt enkelt är det nyttan som konsten skapar som är i fokus och inte vilken dess politiska uppgift är. Hon frågar sig om konsten ska vara nyttobeto-nad eller om konsten ska få vara fri. Där konstens konflikter kan ses ur ett djupare demokratiskt perspektiv. Diskussionen om nyttobetonad konst uttrycks ofta i offent-liga sammanhang eftersom den ligger utanför konstens privata domäner, där kan den inte verka fritt utan den måste ta hänsyn till ekonomiska och politiska beslut. Skill-naden ligger just i dessa argument samtidigt som den konfronteras med skilda språk-liga och kulturella system. Enligt Gabrielsson kräver denna diskurs sakspråk-liga och enkla argument om vad konstens egentliga nytta är. Det är förvånansvärt tyst om vilka vill-kor och betydelser den offentliga konsten fyller enligt Gabrielsson trots att den i Sve-rige har en lång historia.
28
Hon menar att det är som om detta material utanför konstens egna rum inte exi-sterar då den anses vara kringskuren av övriga beslut kring olika processer som ex-empelvis nybyggnationer och som därmed förpassar den till marginalerna.29 Där re-lationerna mellan konst och arkitektur även finns mellan platsen och publiken är det lika de nutida paradigmen om arkitektur och idén om offentlighet där konstens plats blir att skifta fokus mellan de två enligt henne. Offentlig konst är till för allmän åskådan och den är vänd mot allmänheten vilket är den självklara innebörden av or-det offentlig i sig.30
Det som skiljer offentliga konsten åt jämfört med annan konst enligt Gabrielsson är medvetenheten om konsten som offentlighetens idé där konsten måste förhålla sig till
26 Gabrielsson (2006). s. 233-235. 27 Ibid. 28 Gabrielsson (2006). s. 237-239. 29 Gabrielsson (2006). s. 238 -241. 30
Definition Nationalencyklopedin: hämtad den 16 december 2010, Sökord: Offentlig. http://www.ne.se/lang/offentlig.
12
idén om offentlighet. Konstvetaren Helena Taborskas argument diskuteras av Gabri-elsson när Taborska beskriver skillnaden mellan offentlig konst där konstnären gjort ett personligt konstverk utan koppling eller hänsyn till det allmännas intresse. Ta-borska menar att det inte kan ses som offentlig konst utan istället menar att det är ett konstverk på offentlig plats. 31
Kritiken riktad mot detta tankesätt som Gabrielsson diskuterar är att det ibland kan vara just det personliga i konstverken som ger det mening, som kan ge uttryck för det offentliga. Dock finns det en vag men ändå ganska viktigt skillnad på plats-specifik konst och offentlig konst och denna problematik måste enligt henne vara sammansatt av flera kriterier än just en specifik definition. Hennes åsikt är att det enda kriteriet för offentlig konst är att det har relevans i den bemärkelsen hur det uttrycks samt att formen och innebörden är relevant i sitt sammanhang. Emellertid menar hon att dessa kriterier beroende på hur de är sammansatta kan variera från person till person men att det tvingar in konsten i den kontext som testar dess giltig-het av det konstnärliga arbetet.32
2. 2 Torgets plats som vårt offentliga vardagsrum
Vårt samhälle och våra städer har genomgått stora omvälvande förändringar under historiens lopp. Ali Madanipour skriver i sin artikel Roles and challenges of Urban Design och menar att en förändring inom städernas utveckling kom med den indust-riella revolutionen. Enligt honom så ändrades städerna med det industindust-riella samhäl-lets födelse till verkstäder medan de idag istället kan sägas vara formade av krafter som har att göra med begrepp om abstrakt kapital. Förvandlingen mot ett tjänste-samhälle formar städerna genom ny teknologi och Madanipour menar att i ett sådant samhälle fungerar urban design som ett verktyg i den strukturala förändringsproces-sen.33
Urban design kräver ett flerdimensionellt perspektiv där Madanipour använder Nietzsches uttryck “the more eyes, different eyes, we can use to observe one thing, the more complete will our ‘concept’ of this thing, our ‘objectivity’, be”
34
för att beskriva vikten av att alla berörda aktörer är delaktiga i den urbana designen och stadsutvecklingen. Han menar att en dynamisk synvinkel är nödvändig för att kunna ta till sig urban förändring i en tid - och rumslig dimension där den bör inrymma både en politisk, ekonomisk och kulturell aspekt. Då den urbana designen enligt Ma-danipour ska ses som en kontinuerlig process där en ständig förändring av städerna alltid kommer finnas.35
Edward Relph jämför, i sin artikel Prospects for places, relationen till plats med hur komplicerad relationen till andra människor kan vara, de är subjektiva fulla av
31 Gabrielsson (2006). s. 243-244. 32 Ibid. 33 Madanipour (2006). s. 174-175. 34 Ibid. 35 Ibid.
13
känslomässiga band. Det viktiga här är inte definitionen av plats utan upplevelsen av den. Oavsett vilken skala platsen upplevs på så är den fortfarande en del av en sam-manhängande enhet. Denna enhet menar han är både naturligt och mänskligt tillver-kade objekt där funktioner, aktiviteter och skapandet av mening genom mänskliga intentioner uppträder. 36
Relph invänder mot designteorier som ser för mycket svart och vitt och betraktar värdet av strukturella visuella upplevelser alltför formellt eller med alltför precisa föreskrifter. Det han menar är att upplevelsen eller meningen tillskriven platsen han-teras som vilka andra variabler som helst som går att manipulera. Han efterlyser en diskurs som går mot en design som både ser till vardagen och de mer exceptionella händelserna. En diskurs som hämtar inspiration från platsernas betydelse för männi-skornas olika behov och därmed anpassas till dem.37
Vad platsens tillskrivs för mening är olika för människor men enligt både Jan Gehl som skrivit boken Livet mellen husene och William H Whyte Introduction: The life of Plazas, Sitting space, and Sun, Wind, Trees and Water så finns det flera ge-mensamma faktorer som kan bidra till att göra platser och torg mer populära. De hämtar inspirationen från sina observationer över offentliga platser och torg där det sedan går att analysera fram vilka faktorer som gör torgen populärare än andra ut-ifrån olika infallsvinklar. De är dock inte så komplicerade som det ibland kan ver-ka.
38
Jan Gehl har intresserat sig för vad som gör platser attraktiva och lockar till sig människor medan andra är nästintill folktomma. Han menar att den sociala aspekten av stadslivet kan komma tillbaka när människor får tillfälle till naturliga möten. Han skriver att beroende på kvalité i stadsbilden ökar antalet användningsområden i stads-rummet åtskilligt.39
För att förklara närmare vad som gör att aktiviteterna ökar med stadsbildens kva-lité delar han in de i tre aktivitetskategorier. Den första är det han kallar för de abso-lut nödvändiga aktiviteterna som i princip sker varje dag och är tvingande för utföra-ren. I kategorin nödvändiga aktiviteter ingår till exempel att vänta på bussen, gå till jobbet och handla mat. I de tre aktivitetskategorierna finns även det som han kallar för de frivilliga aktiviteterna, den andra aktivitetskategorin, som sker genom en vilja eller önskan från utföraren om att ta sig för någonting. Det kan vara alltifrån att gå på promenad till att spendera tid i en park och sola sig.
40
Den tredje kategorin är det Gehl kallar för de sociala aktiviteterna som äger rum i närvaron av andra i stadens offentliga rum och utrymmen exempelvis när barn leker utomhus eller där en passiv vardagskontakt med andra okända människor upprättas.
36
Larice, Michael & Macdonald, Elizabeth (red.) (2007). The urban design reader. London: Routledge. s. 120-123.
37
Ibid.
38
Larice & Macdonald (red.) (2007). s. 350, s 365-366.
39
Ibid.
40
14
Personer som rör sig i utemiljön har enligt Gehl alltid en passiv kontakt med andra människor runt omkring dem. Speciellt om personerna är ensamma och därmed age-rar och är medvetna om den passiva kontakten med varandra, de lägger då märke till andra personer som rör sig utomhus mer än de skulle göra när de enbart umgås med en specifik person. De två sista aktiviteterna enligt Gehl är både beroende av var-andra samt beroende av hur den fysiska miljön är utformad. I de välutformade och attraktiva utemiljöerna tenderar det att ske mer frivilliga aktiviteter menar Gehl efter-som de är mer inbjudande än andra miljöer. Han förtydligar att ju fler frivilliga akti-viteter som förekommer desto fler sociala aktiakti-viteter kommer också äga rum då det finns ett samband mellan kategorierna emellan.41
Gehl menar att stadens ytor och byggnader kan investeras i och utformas i all evinnerlighet men om inte det görs någonting åt den sociala aspekten bakom hur de blir utformade skapas istället det han kallar en livlös stad varefter investeringar i den fysiska miljön görs överflödiga och lönlösa. Det han menar är att det är människorna mellan huskropparna som skapar spektrumet av erfarenheter genom de aktiviteter som de genererar. I livet mellan huskropparna ingår inte bara de sociala eller rekrea-tionsaktiviteterna med spatserande eller flanerande i stadens rum utan att genom att man ser till helheten kring det element som finns mellan husen gör stadens rum at-traktiva och meningsfulla.42
Faktorerna som påverkar folklivet i staden kan exempelvis vara, antal sittplatser, solens rörelser, vindriktning, antal träd och integrerat vatten i stadsmiljön, anser Wil-liam H Whyte som undersöker vad som gör urbana platser utomhus populära. Det finns enkla faktorer som kan förvandla urbana platser redan på planeringsstadiet me-nar Whyte. Designen av urbana platser ska inte ske genom subventionering vilket skett i New York, staden som undersökningarna fokuseras till, utan bör ske för plat-sens egen skull och inte där de ekonomiska faktorerna spelar in. Han menar att mycket kapital läggs på utveckla designen av torg medan de enkla faktorerna som gör dem populära inte har ett direkt samband med hur torget ser ut.43
Whyte startade tillsammans med ett par assistenter ett projekt där han ville observera hur torg och öppna platser användes. Han gjorde det mer standardiserade undersök-ningarna och försökte genom att dels fråga vad människorna använde torget till och vad de tyckte om platsen dels som han samtidigt observerade vad människorna an-vände torget till. Whyte skriver om tillgång och efterfrågan där han menar att bra utformade platser skapar ett behov av en ny ordning. Där nya platser skapas kommer också nya vanor för människorna som rör sig i området och i takt med det blir plat-sen populär.44
De platser och torg som används mest är sociala platser och Whyte menar att en indikation på hur sociala platserna är kan rankas genom att se hur många människor
41
Larice & Macdonald (red.) (2007). s. 365-366.
42
Ibid.
43
Larice & Macdonald (red.) (2007) s. 350-351.
44
15
som i grupper om två till tre personer bestämmer träff på torget. Det indikerar då att platsen har en stark social ställning eftersom platsen blir ett aktivt val gjort av männi-skorna som väljer den. Den faktor som främst lockar till sig människor är ändå andra personer menar Whyte. Det är tvärtemot vad människor säger sig vilja ha ut av en plats. Det är väldigt få människor som uttrycker att de vill sitta mitt i smeten utan snarare att de hellre söker sin egen oas i staden. Whyte observationer har en intres-sant vinkel genom att människor säger en sak men sedan gör en helt annan. Personer stannar till exempel mitt på torget när de möter någon de känner och börjar konverse-ra och flyttar alltså inte på sig för att kunna pkonverse-rata ifred utan står kvar i strömmen av människor som rör sig omkring dem.45
Det finns faktorer som påverkar torgen och platserna som inte enbart har att göra med fysisk utformning. Faktorer i egenskap av solens och vindens rörelser under våren och sommaren samt träd och vatten som inkluderas i stadsrummets utformade miljö påverkar även platsens karaktär. Att plantera träd med sittplatser under är det ultimata för en plats att locka till sig människor enligt Whyte, där känner sig männi-skor omhuldade och skyddade samtidigt som de har en bra överblick på torglivet. Det är därför viktigt att inte stänga inne grönska och planteringar med staket eller liknande för att låta skydda dem utan istället tillåta människor att sitta under träden. Han menar därför att utformningen av sittplatser och träd i kombination bör upp-muntras vid nyetableringar av torg och offentliga platser.46
Vatten är också ett viktigt element att få in i stadsmiljön där det vikigaste är att vattnet är till för att kännas på menar han. Problemet med vattnet är att det ofta en-bart är till för syns skull inte för att kännas på, argumentet för detta är att vattnet blir smutsigt om människor skulle röra vid det. Whyte menar att en orsak till att vattnet inte får röras är säkerheten men nämner flera exempel där fontäner har gjorts för att utforskats och kunna klättra på utan några direkta missöden som följd. En annan an-ledning till att integrera vatten i miljön är att många människor nämner ljudet av vat-ten som en anledning till att parker och miljöer anses tysta och fridfulla.
47
Det som även inverkar på användningen av torgen har att göra med hur många sittplatser torgen har. Ett exempel är antalet sittplatser och hur sittplatserna utformas på torget. Sittplatser kan vara komfortabla men det som fyller dem med folk beror på hur sociala sittplatserna är. Bänkar med ryggstöd är kanske bekväma men ryggstöden sluter oftast in folk mot varandra oavsett om de vill det eller inte. Det är bättre att bygga in valmöjligheterna i den utformade miljön. Höga djupa kanter kan vara en multifunktionell lösning. Whyte menar att människor tenderar att sitta där det finns platser att sitta på vilket i praktiken kan vara ganska mycket.48
45
Larice & Macdonald (red.) (2007). s. 351-353.
46
Larice & Macdonald (red.) (2007). s. 359-363.
47
Ibid.
48
16
3 ATT PLANERA DEN GODA STADEN
Vid kommunal planering är det flera aktörer involverade. I fallet med Dragarbrunns torg har projektet inte bara berört den kommunala planeringen utan även lyfts upp till en nationell nivå genom ”Den goda staden”-projektet. Vilket också har varit avgö-rande för hur trafiken utformats på torget och hur torget idag är tänkt att fungera ut-ifrån begreppet gemensamt trafikrum.
3. 1 Aktörerna och det kommunala planeringsmonopolet
Samverkan för att kunna bygga bostäder och annan infrastruktur har att göra med hur det kommunala planeringsmonopolet utvecklats över tid. Enligt Stig Montin som i boken Moderna kommuner skriver att planeringsmonopolet ger kommunerna en for-mell makt som fungerar i teorin men innehåller ändå vissa begränsningar. Han menar att alltfler aktörer blivit involverade i de planeringsprocesser som kommit att domi-nera kommunal planering. Gemensamt för efterkrigsåren var att några få aktörer hade kontroll över både planering och genomförandet även om en del koalitioner mellan kommunerna och till exempel HSB (Hyresgästernas Sparkasse och Bygg-nadsförening)49 gav resultat och bidrog till ett omfattande bostadsbyggande.50
Med realiserandet av Miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet ändrades den kommunala planeringen och samhällsplaneringen framöver eftersom enbart några få aktörer varit verksamma på marknaden sågs sektoriseringen enligt Montin som ett problem. Istället för att fokusera på enbart planeringen av bostäder började istället förutsättningarna för planeringen att bli det centrala. Planeringen skulle baseras på gemensamma mål och långsiktiga prognoser och blev mer resursinriktad där de eko-nomiska förutsättningarna fungerande som en ram för övrig planering. Fler aktörer blev nu inblandande men enligt Montin förekom samverkan fortfarande främst inom den kommunala organisationen.51
På 1980-talet ökade interaktionen mellan kommunen och andra aktörer. Den politiska kontrollen försvagades medan kommunen alltmer blev en förhandlings- och marknadskommun. Något som 1990-talets kommunala planering präglades av var åtskilliga aktörer som kom att mobilisera fler resurser och kommunen blev därmed processinriktad för att försöka skapa förutsättningar för lokal utveckling istället för att planera alltför mycket för framtiden.52
Utvecklingen har således gått från att vara kontrollerad av den politiska makten till att fler inflytelserika aktörer kommit med i planeringsprocesserna. De kommunala politikerna och tjänstemännen agerar ofta samordnare av olika processer och därmed
49
HSB hemsida: Hämtad den 9 januari 2011: Rubrik: HSB och det goda boendet växer fram http://www.hsb.se/omhsb/fakta/historia.
50
Montin, Stig (2007). Moderna kommuner. 3. uppl. Malmö: Liber s. 51-53.
51
Montin (2007). s. 51-53.
52
17
försöker de i sin tur skapa förutsättningar för lokal utveckling även om de har mindre kontroll över den än förut.53
I de hållna intervjuerna har det framkommit vissa intressekonflikter mellan poli-tiker och tjänstemän, relationerna dem emellan beskrivs även av Montin. Det är en-ligt honom relationen mellan politik och förvaltning och vart makten återfinns som är föremål för diskussion. Det är de folkvalda som av demokratiska grundvallar ska styra men verkligheten ger tjänstmännen mer makt då tidsberedningen av ärenden för politiker har minskat. Det går även att uttrycka det som att politiken och tjänstemän-nens uppgifter har integrerats alltmer och att förhållandet dem emellan är komplice-rat utan att det går att säga vilka som har fått mer makt. Det är emellertid alltid en balans mellan behov och resurser enligt Montin.54
3. 2 Den goda staden och trafikrummets utformning
Ett nationellt perspektiv återfinns i projektet ”Den goda staden” som Uppsala kom-mun deltagit i där omvandlingen av Dragarbrunnsgatan ingår som delprojekt. ”Den goda staden” har som avsikt att skapa en attraktiv stad för både invånare och besöka-re och projektet har drivits av Trafikverket55, Boverket56 samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kom-mun57 mellan åren 2005 till 2010.58 Tanken med projektet var att låta städernas ut-veckling följa människornas förutsättningar och behov samt att utbyta erfarenheter kommunerna emellan. Utifrån de olika delprojekten fick kommunerna arbeta med planeringsfrågor om stadsutveckling och transportfrågor mot ett mer långsiktigt håll-bart samhälle.59
Delprojektet Dragarbrunnsgatans omvandling har som mål att utvidga stadskär-nan österut och att ett gemensamt trafikrum införs vilket i praktiken innebär att skylta den som gångfartsgata där bilister samt gång- och cykeltrafikanter samsas.
60 53 Montin (2007). s. 51-53. Trafiken har varit en ständigt aktuell fråga på Dragarbrunnsgatan från omvandlingen till buss- och transportgata på sextio- och sjuttiotalet till att busstrafiken försvunnit därifrån genom att Uppsala resecentrum byggts. Inom projektet för ”Den goda staden” är
54
Montin (2007). s. 105-109.
55
Trafikverkets hemsida: Hämtad den 6 december 2010: Rubrik: ”Den goda staden” http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallsplanering/Tatort/Den-goda-staden/.
56
Boverkets hemsida: Hämtad den 6 december 2010: Rubrik: Stadsutveckling http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Stadsutveckling/
57
Uppsala kommuns hemsida: Hämtad den 6 december 2010: Rubrik: ”Den goda staden” http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Den-Goda-Staden/
58
En god stadsutveckling– exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping (2010) Trafik-verket publ: 2010:108 s. 6-9.AQ2
59
Ibid.
60
Uppsala Kommuns hemsida: Hämtad den 6 december 2010: Rubrik Stadskärnan http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Den-Goda-Staden/Stadskarnan/2010-12-06.
18
tanken att Dragarbrunnsgatan ska tillfredställa stadslivet i Uppsala genom en om-vandling till gångfartsgata. Gångfartsgata är en ny reglering initierad av ”Den goda staden” och har därmed bidraget med en nationell nytta.61
I denna förändring av stadsbilden är fastighetsägarna samlade och delaktiga un-der Uppsala citysamverkan AB delaktiga och tillsammans med Uppsala kommun finansierar de projektet Dragarbrunnsgatans omvandling. Det finns många parker-ingsgarage längs Dragarbrunnsgatan och Dragarbrunns torg som gör att infarterna bör vara tillgängliga för bilisterna vilket är något butiksägarna ställer sig bakom. Meningen är dock att gatan inte ska vara förstahandsvalet för bilisten och inte heller locka till en frekvent genomfartstrafik.62
”Hög tillgänglighet men låg framkomlighet” är det som ska känneteckna Dra-garbrunnsgatan enligt processledare Karin Åkerblom. Hur bilister och övriga trafi-kanter ska samsas har att göra med trafikplaneringens olika sätt att organisera trafik-rummets utformning vid olika torg och offentliga platser. Lösningen på Dragar-brunnsgatan har fått epitet gemensamt trafikrum63
Projektet för ”Den goda staden” och Sveriges kommuner och Landsting har tillsammans med ett konsultföretag tagit fram en idéskrift där de definierar vad en sådan trafiklösning, kallat ”shared space” eller gemensamt trafikrum, är. Det är även den trafiklösningen som är tänkt att Dragarbrunnsgatan ska ha antingen att den blir skyltad som gångfartsgata och begreppet är relativt nytt inom trafikplaneringens ra-mar.
.
64
Ett gemensamt trafikrum kräver lite av en attitydförändring till planeringen av trafikrummet och det är inte något som genomförs som en vanlig trafiklösning vid till exempel en cirkulationsplats. Begreppet har inte en direkt definition utan sträcker sig över många olika områden. Själva kärnan är att det sker utan regleringar, skyltar eller andra trafiksepareringar i tid och rum men även att alla trafikanter delar samma yta. Vid utformning av nya trafikrum går det att separera trafikslagen ifrån var-andra så att gående och cyklister samt bilister inte delar utrymme. Motsatsen är att ytan delas av alla som använder den utan att trottoarer och separata vägbanor marke-ras ut. Dragarbrunns torg och Dragarbrunnsgatan har karaktären av ett gemensamt trafikrum men har inte skyltas som gångfartsgata. Begreppet ”shared space” eller gemensamt trafikrum har initierats av Europeiska unionen. Eftersom begreppet inte enbart uppnås med utformningen av den ombyggda miljön så krävs även beslut på en högre nivå. Inom kommunala organisationer och på nationell och internationell nivå är det ett nytt förhållningssätt till hur trafiken i våra städer ska utvecklas.
61
En god stadsutveckling– exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping (2010). s. 7-9.
62
Ibid.
63
I Tyréns idéskrift översätts begreppet ”shared space” korrekt till delat trafikrum. Här har
jag valt att förtydliga genom att skriva gemensamt trafikrum då utrymmet delas av trafikan-terna men inte är uppdelat mellan dem.
64
Uppsala Kommuns hemsida: Hämtad den 6 december 2010: Rubrik Stadskärnan http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Stadsutveckling--planering/Den-Goda-Staden/Stadskarnan/.
19
Det förstnämnda kan dock inte realiseras till fullo om det inte ges information om trafikförändringar vars grunder förmedlas ut till allmänheten.65
Det finns två typer av delat trafikrum där antingen det är organiserat eller oorga-niserat. Den första kan vara skyltad som gångfartsområde och trafiken är styrd med väghinder eller möblering i gatan där gångtrafikanter prioriteras före andra trafikslag. I den andra lösningen likställs alla trafikanter och ingen är prioriterad före någon annan emellertid gäller de generella trafikreglerna med olika skyldigheter gentemot olika trafikslag.66
Initialt var tanken att Dragarbrunns torg med Dragarbrunnsgatan skulle bli skyl-tad som en gångfartsgata men det har inte tagits något formellt beslut utan gatan är idag ett gemensamt trafikrum utan skyltningen som utvecklats tillsammans med pro-jektet ”Den goda staden”. Gatan har nu reglerats med hastighetsbegränsning trettio kilometer i timmen och med möblering i form av höga blomkrukor som farthinder för trafiken.
67
4 DRAGARBRUNNSGATANS FÖRVANDLING
Kapitlet behandlar uppsatsen huvudämne Dragarbrunns torg genom en historisk till-bakablick på Dragarbrunnsgatans utveckling från mitten av artonhundratalet till idag. Med ingång i visionen och omvandlingen av Dragarbrunns torg följer sedan torgets gestaltning och utformning vilket avslutas med en redogörelse för hur Dragarbrunns torg ser ut efter omvandlingen.
4. 1 Från bakgata till torg
Dragarbrunnsgatan har genomgått stora förändringar över de senaste hundra åren och namnet har den fått genom en vattenpump belägen vid Dragarbrunn. Gatan var från början en bakgata eller en transportgata och den gamla pumpen fanns kvar som en
65
Tyréns Idéskrift, Vägverket (2007), Trafiksäkerhet vid shared space s 2-3.
66
Ibid.
67
Intervju Lena Hartwig101213.
20
markering i gatan ändå fram till 2007. Den återgestaltas idag av en fontän i södra ändan av Dragarbrunns torg.68 Boken Uppsala. Stadsbyggande 1900-1960 följer ga-tans utveckling från seklets början fram till trafikomvälvningarna på femtio- och sex-tiotalet.69
Sedan 1928 har gatan varit en central plats för busstrafiken i Uppsala där många av dem hade sina avgångs- och slutstationer. Bussarna anlade så nära stadskärnan som möjligt eftersom folket de transporterade in till staden skulle uträtta sina ären-den, sälja sina varor eller handla och ville inte gå för långt när de väl kommit fram. De vände inte tillbaka fören på eftermiddagen vilket vållade vissa utrymmesproblem då bussarna väntade in sina passagerare på gatan.70
Situationen blev med tiden ganska ohållbar och lösningen kom i mitten av 1930-talet genom att en stationsbyggnad anlades vid Vretgränd längre ner på Dragar-brunnsgatan. Uppsalas handelsstråk vid den tiden utgjordes av en liten del av de cen-trala gatorna i vilken Dragarbrunnsgatan fyllde funktionen att inrymma både hant-verk och småskalig industri. De trängdes och tampades om knappa tomtutrymmen utmed gatan och enligt boken kunde Uppsala innerstad liknas lite vid en lanthandel då centrumhandeln var oansenlig.
71
Dragarbrunnsgatan har genom de flesta av de genomgångna årens förändringar för det mesta präglats av sin hantverkskaraktär. Gatan benämns också som en sekundär-gata vilket inte minst märktes i den brokiga sekundär-gatans karaktär i början av seklet ända fram till mitten av femtiotalet. Då blev saneringsfrågan aktuell för den nedgångna gatumiljön omkring Dragarbrunn.72
Det blev så småningom tvunget att på nytt börja planera för en lösning av trafik-frågan då bilismen hade varit på stark uppgång ändå sedan 1920-talet. Gatan började blir trång och besvärlig att ta sig fram på. Det handlade också om att lappa och laga de sår som fanns i stadsmiljön vid den här tiden snarare än att bygga nytt och åter-igen väcktes krav på den ovan nämnda saneringsfrågans lösning.73
68
Uppsala kommun hemsida: Hämtade den 20 december 2010, Rubrik: Gatunamnens
histo-ria,
Dragarbrunnsga-tan kom att breddas under 1950-talet till att bli en lokal distributionsgata och vissa delar av den utökades till att bli torgmiljö med tillhörande parkeringsplatser. Under den tidens cityplanering präglades Uppsala av trafikseparering där Stora torget blev centrum i en gångstad avgränsad av Dragarbrunnsgatan, Årummet, Bangårdsgatan och Järnbrogatan (nuvarande Sankt Olofsgatan). Det var ett nydanande exempel på
http://www.uppsala.se/sv/Boendemiljotrafik/Kartor-och-matningar/Adresser-i-Uppsala/Gatu---kvartersnamn/Gatunamnens-historia/Gatunamnshistoria-A-D/.
69
Nevéus, Torgny, Lundh, Herbert & Bergold, Carl Erik (red.) (1989). Uppsala stads
histo-ria. 6:9, Uppsala: stadsbyggande 1900-1960. Uppsala: Stadsarkivet [distributör] s. 206-207,
s. 213-214. 70 Ibid. 71 Ibid. 72 Ibid. 73
Lambert, Lars (2000). En stad - ett sekel: Uppsala under det 20e århundradet. Uppsala: Ed. Edda s. 24.
21
stadsförnyelse och ansågs då som en ovanlig åtgärd. Dragarbrunnsgatan blev försörj-ningsgata och fick funktionen av tillfart för godstransporter och för bilar i form av parkeringsplatser. Stadens rum skulle nu tillägnas trafiken och handeln.74
Dragarbrunnsgatans utseende har sedan dess ändrat skepnad flera gånger fast karaktären av att vara en bakgata och en bussgata har funnits kvar länge.75 På 1960- och 1970-talet blev gatan moderniserad med nya fasader och handelsplatser. Bussar-na har sedan de infördes trafikerat gaturummet längs Dragarbrunn men har med ga-tans omvandling på 2000-talet och efter önskemål från fastighetsägarna förflyttats till det nybyggda resecentrumet vid gamla stationshuset i Uppsala.76
4. 2 Från vision till verklighet
Uppsala kommun har genom kulturnämnden och sitt uppdragskontor sammanställt ett kulturpolitiskt program som antagits av kommunfullmäktige. I texten uttrycks ambitionen med den konstnärliga gestaltningen i Uppsala där gestaltning ska ses som en självklar del av den fysiska planeringen. Vid utformningen av stadsmiljön ska hänsyn tas till kulturmiljöaspekter, konstnärlig kvalitet och estetiska värden. En del av kulturbudgeten är avsatt för dessa ändamål och ska även gå till projektering av offentlig gestaltning av allmänna platser. I det kulturpolitiska programmet återfinns strategier för både byggnaders utformning och detaljer i stadsmiljön. Detaljerna är betydelsefulla och påverkar valet av material och utformning. Lisen Hessner på kul-turkontoret framhåller hur viktigt det är med detaljerna som en del av hur helheten av en miljö uppfattas. Hon menar även att ordet gestaltning eller konstnärlig gestaltning som nämns i det kulturpolitiska programmet är det som bör ersätta konstnärlig ut-smyckning som begrepp eftersom konsten inte ska syfta till att bara vara utsmyck-ning utan fyller fler uppgifter än att enbart väcka behag.77
Konstnärlig gestaltning återkommer i Uppsala kommuns gestaltningsprogram för Dragarbrunnsgatan vilket ger en helhetsbild av gatan. Programmet är uppdelat i fem etapper där omvandlingen av Dragarbrunns torg ingick i etapp ett. Gestaltningspro-grammet beskriver att gatan ska förvandlas till ett enhetligt stråk där det finns ut-rymme för flera av Dragarbrunnsgatans offentliga rum att utvecklas till attraktiva platser för människor som rör sig inom Uppsalas centrala delar. Det poängteras även här vikten av att konstnärlig gestaltning kommer in tidigt i planeringsprocessen spe-ciellt vid utvecklandet av platsbildningar. 78
Uterummen som möbleras på gatan ska uppnå en viss standard vid utformning och materialval vilket är ett led i en hållbar utveckling. Tanken är att platserna ska ges en
74
Nevéus, Lundh & Bergold (red.) (1989). s. 220, s. 232, s.194-197.
75
Lambert (2000). s. 79.
76
En god stadsutveckling– exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping (2010). s. 6-9 och intervju med Michael Eriksson 101202
77
Uppsala kommun Kulturpolitisk Program, (2005), Kulturnämnden, Elanders Tofters
s. 32-33.
78
22
egen utformning dock med ungefär samma material som används vid andra platser i Uppsala. Målet med att utforma Dragarbrunnsgatan till en enhet är att ge den konti-nuitet samt ge den en egen identitet med annorlunda mönsterbildning än övriga gatu-rum i Uppsala.79
Fastighetsägarna längs gatan har varit delaktiga genom deras eget utformnings-program där de uttryck önskemål om hur Dragarbrunnsgatan med Dragarbrunns torg ska utvecklas. De vill göra stadskärnan attraktivare och ett av deras mål var att bygga om husen längs Dragarbrunnsgatan för att kunna åstadkomma detta.80 Flera av Dra-garbrunnsgatans fasader kännetecknas av gångna tiders stadsbyggande där dagens torgmiljö har spår av historiens gång även om den efter omvandlingen ser ganska annorlunda ut.81 Det som gör Dragarbrunns torg unikt från andra byggnationer är den konstnärliga utsmyckningen som gett platsen en förändrad karaktär. Gestaltningen av torget har tagits fram av konstnären Ebba Matz i samarbete med White arkitekter.
Torgets form är avlång och basen utgörs av en diabasplatta82. Den kallas för slip-sen och märker ut var gatan börjar och slutar. Konstverket kallas ”Déjà vu” och
kän-netecknas av formationer liknande rorschachbläckplumpar83. Ebba Matz har även
låtit bläckplumparna bli en del av möbleringen på torget där stenarna i diabas som utgör sittplatserna har formats som upphöjda bläckplumpar ur marken. Bläckplum-parna återfinns även runt magnoliaträden i form av stålkonstruktioner nedfrästa i diabasplattan. Torget har en funktionell del med cykelställ, trafikrum och sittplatser i sten samt en estetisk del med ny belysning, en fontän samt de rorschachplumpar i stål nedfrästa i den svarta diabasplattan som utgör torgytan och skiljer den från gatu-rummet.84Kanten mot gatan är högre än den är på mitten av torget och därför har cirkelformade förhöjningar satts dit som ska markera kanten för funktionshindrade. Torget har belysning i form av en vit rund lampa vid fontänen, tre höga röda lykt-stolpar och en upplyst arkad vid Dragarbrunnsgallerian.85
Cykelställen är röda och papperskorgarna är en blandning av både röda, svarta och stålgrå där de står utplacerade på torget. På själva gatan står stora urnor med planteringar och reflexband i blått och gult runt för att utgöra hinder för trafiken och minska hastigheten. Det förekommer även skyltning av varierande slag spritt på tor-get. Några av stenarna utgör sittplatser som ska vara uppvärmda men stenarna har
79
Thunman. Åkerblom, Hessner & Linde (red.) (2009). s. 5-8.
80
Fastighetsägarnas Utformningsprogram, Dragarbrunnsgatan (2007) s. 3.
81
Thunman. Åkerblom. Hessner& Linde (red.) (2009). s 5.
82
Definition Nationalencyklopedin: Diabas, bergart som vid sten i mörkt till svart http://www.ne.se/lang/diabas.
83
Definition Nationalencyklopedin: Rorschachs personlighetstest är bläckplumpar droppade
på ett papper som sedan viks ihop. Utformat av psykologen Hermann Rorschachs. Källa:
http://www.ne.se/ sökord rorschachtest.
84
Uppsala kommuns hemsida: Hämtad den 3 januari, Rubrik: Deja vu på Dragarbrunns
torg:
http://www.uppsala.se/sv/Kulturfritid/Kultur/Konst--museer/Offentlig-konst/Deja-vu-pa-Dragarbrunns torg/ hämtad den och Intervju Lisen Hessner 101124.
85
23
spruckit av värmen och ska ersättas av nya med en annan konstruktion.86 Torget går att hyra för olika evenemang och platsen har använts mer än Uppsala Kommun och en del av informanterna räknat med. En anledning till att det används mer kan vara att Dragarbrunns torg har flyttbara cykelställ. 87 Dragarbrunns torg invigdes 2008 emellertid har kulturnämnden valt att vänta med att inviga konstverken då de inte var helt färdigställda vid den första invigningen. Konstverket på Dragarbrunns torg har inte invigts och det finns ännu inget fastlagt datum för när det kommer att ske.88
5. ETT TORG SKAPAS
Kapitlet nedan går igenom Dragarbrunns torgs genomförande via uppsatsens tre aspekter samverkan, funktion och upplevelse tematiserade efter rubrik. Kapitlet grundar sig på de sammanställda intervjuerna och det är åsikter och synvinklar fram-komna därifrån som ligger till grund för informationen om hur Dragarbrunns torgs
86
Intervju med Sven-Erik Asp 101210 och Jan-Olof Hasselborn 101208.
87
Uppsala kommuns hemsida: Hämtade den 29 december 2010: Rubrik, Dragarbrunns torg:
http://www.uppsala.se/sv/Kulturfritid/Arrangera-evenemang/Utomhusevenemang/Dragarbrunns torg/.
88
Uppsala nya tidning hemsida: Hämtad den 29 januari 2010: Rubrik Dragarbrunns torg
invigs två gånger: http://www.unt.se/uppsala/Dragarbrunns
torg-invigs-tva-ganger-306280.aspx.
24
omvandling gått till. Där känslig information belyses kommer jag att hänvisa till den som informanterna har nämnt eller som har framkommit i intervjuerna. Anledningen är att jag i vissa fall blivit ombedd att inte citera informanterna men där det ändå har framkommit information som är relevant för uppsatsens tre aspekter. För att förenkla texten nedan presenteras informanterna första gången de nämns vid för- och efter-namn samt titel för att sedan nämnas enbart med efterefter-namn. ·
5. 1 Samverkan
Större projekt inom Uppsala kommun berörs av flera instanser och bland de högsta återfinns de demokratiskt valda kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Direkt under finns kommunledningskontoret vilka verkställer deras beslut samt har rollen att vägleda de kommunala uppdragskontoren i ungefär samma riktning. Därmed blir det kommunledningskontorets ansvar att förmedla uppdragen kommunstyrelsen be-slutat om nedåt i organisationen. Instanserna ska godkänna de olika delarna av stads-utvecklingsprojekten och därmed se till att det kan genomföras utan att alltför myck-et tid eller pengar går till spillo. Samtidigt som dmyck-et krävs beslut från kommunfull-mäktige eller kommunstyrelsen så krävs det också beslut på lägre nivå. De nämnder som berörs vid Dragarbrunns torg är främst kulturnämnden och gatu- och trafik-nämnden men även till en viss del byggnadstrafik-nämnden vilka alla har tillhörande upp-dragskontor som verkställer deras beslut. Precis som kommunledningskontoret är de ansvariga för sin del av genomförandet i projekten de får i uppdrag att utföra. En viss samverkan sker mellan olika instanser såväl på den kommunala nivån som med ut-omstående privata aktörer.89
För processen med Dragarbrunns torg har samverkan dessutom skett på nationell nivå genom projektet - ”Den goda staden”. Lena Hartwig menar att det är viktigt att inte enbart ha en kommunal organisation där politikerna träffas utan också att tjänst-männen är delaktiga. Hartwig anser att det finns en intressekonflikt mellan politiker och tjänstemän och frågar sig var makten ligger och vem som egentligen bestämmer. Mötena för ”Den goda staden” har ibland blivit mer en avrapportering än fungerat som en styrgrupp menar hon och har därför varit svår att hålla ihop.
För projektet Dragarbrunnsgatan har det hållits flera samråds- och informations-möten där allmänheten tyckt till om projektet. Bland annat så har handikapporganisa-tionerna gett sin syn på hur gestaltningen och utformningen bäst ska anpassas för att ge god tillgänglighet för alla. Ledstångsplattorna i marken är en sådan ambition lika-så de halvcirkelformade upphöjningar som markerar kanten på slipsen. Hartwig me-nar att det går att göra mer för att förankra och nå ut med information om olika stadsbyggnadsprojekt. Hon jämför med Norrköpings kommun som också deltagit i
89
Uppsala kommuns hemsida: Hämtad den 29 december 2010: Rubrik: Kommunens
organi-sation: http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Kommunens-organisation/och Intervju
25
projektet - ”Den goda staden” och klarat sig från att få ett enda överklagande vid sitt delprojekt om spårvagnsutbyggnad.90
Hartwig menar att i Norrköping lyckades de nå detta med nya medel och mycket kaffe och kanelbullar. Samråden kan enligt Hartwig moderniseras även i Uppsala men det kräver lite nytänkande. Ett sätt att nå ut till människor menar hon kan vara att känna av temperaturen i olika frågor med hjälp av sociala medier för att få en in-dikation på vad som är på gång. Inne på en liknande linje är Karin Åkerblom på kommunledningskontoret, hon menar att informationen kan förbättras om det ges tillfälle att verkligen förankra och förklara processens gång för berörda parter. Sam-tidigt som det ska påpekas vid informationsmöten att det är en process och därmed vara noga med att tala om att saker och ting inte ligger fast utan att de går att ändra på så det framkommer tydligt. Hon menar att ”det finns ett sug efter våra offentliga rum” och därför ska platserna skapas för alla människor även om det kräver att det ges utrymme för till exempel skateboardåkande tonåringar.
Samverkan för att skapa Dragarbrunns torg
Initiativet till att sätta igång omvandlingen av Dragarbrunnsgatan började hos fastig-hetsägarna som ville ha bort busstrafiken från gatan. Det fanns önskemål om att kun-na förändra fasaderkun-na och bygga om husen men också utöka handeln i området med en ny galleria. Det resulterade i fastighetsägarnas utformningsprogram och vision för att belysa hur de ville att gatan skulle omvandlas. 91
Lisa Thörn, cityledare på Uppsala citysamverkan AB företräder fastighetsägarna och menar att de aldrig kunnat initiera projektet helt ensamma. Hon betonar att det är viktigt att alla är med och utvecklar Uppsala tillsammans och bidrar ekonomiskt. Thörn tycker att de haft mycket att säga till om även med detaljplaneringen gällande torget och att de haft ett nära samarbete med konstnären Ebba Matz. De har även finansierat delar av projektet men kan inte svara på hur mycket utan att det är budge-terat som en del av deras arbete att jobba för stadsutveckling i Uppsala. Vissa av in-formanterna tycker att det har gett en intressant vinkel till projektet att det var fastig-hetsägarna som tog det första initiativet att sätta igång med själva omvandlingen och Åkerblom säger att hon ser till att försöka uppmuntra dem till att fortsätta.
Åkerblom blev delaktig i projektet efter att det redan hade satts igång. Som pro-cessledare är det hennes jobb att se till att informationen nått ut till alla samt från att de nödvändiga mötena för projektgruppen är inplanerade till att ordna alla inköpen och se till så de blivit gjorda. Åkerblom säger att hon jobbar i en politisk organisation och att hon verkställer politikernas beslut men nämner att det är angeläget för kom-munledningen att hålla politikerna lite i tyglarna då de pekar ut riktningen för dessa projekt.
90
En god stadsutveckling– exempel från Uppsala, Norrköping och Jönköping (2010). s. 6-9.
91
26
I stadsutvecklingsprocessen är det väsentligt att vara ganska överens med övriga ak-törer. Åkerblom menar att grundprinciperna är att hålla ordning genom att inte enbart försvara att det behövs mer cykelställ utan också övertyga om att det kanske behövs lite uteserveringar också. När andra argumenterar emot är det en del av hennes jobb att balansera intressena emot varandra. Samverkan bör ske via den stadsförnyelse-grupp där projektets olika faser diskuteras enligt Åkerblom och de som varit med och betalat notan bör också få möjlighet att ha något att säga till om. Balansen mellan de kommunala och privata aktörerna ska samtidigt vägas mot allmänhetens perspektiv eftersom de indirekt finansierar projekten via skattemedlen enligt henne.
Sven-Erik Asp, exploateringsingenjör på gatu- och trafikkontoret, som har varit projektledare för entreprenaden gällande Dragarbrunnsgatan bedömer att det mesta till slut ändå handlar om pengar, framförallt för fastighetsägarna längs gatan där eko-nomin styr vad som är möjligt att genomföra. Ansvarig för Dragarbrunns torgs ge-nomförande var projektledare Jan-Olof Hasselborn från gatu- och trafikkontoret. Han menar att materialvalet blev dyrt och tog stor del av budgeten för projektet. Lisen Hessner, kulturstrateg, på kulturkontoret menar emellertid att det är ett led i en håll-bar utveckling att välja material och kvalitet som får kosta en del om de ska hålla i trettio – fyrtio år och att det borde vara en självklar del av all nyprojektering. Detta är även någonting som det kulturpolitiska programmet tar upp att ekonomin inte ska förhindra att kvalitet och estetiska värden prioriteras högt inom gestaltningen.92
Hessner var den som inledde samarbetet med Ebba Matz och tog in henne till-sammans med White arkitekter i projektet. Hon menar att det är viktigt att de är överens inom gruppen för att undvika missförstånd. Något som gäller både samarbe-tet mellan de som har hand om konstverken och de övriga inom styrgruppen samti-digt som det är viktigt att alla är lyhörda för varandras olikheter. Matz upplevde att samarbetet med kommunen periodvis var ganska komplicerat eftersom det var väl-digt många aktörer att förhålla sig till där alla tycke olika saker och det fanns flera ekonomiska budgetar att ta hänsyn till. Matz menar att det är svårt att uppnå konsen-sus om vad de estetiska aspekterna anses vara speciellt om de är många i gruppen. Men även ekonomin spelar in och Matz menar att det var svårt att veta vilken budget som styrde vilka delar i processen. Enligt Åkerblom gäller det att hitta en medelväg när kommunen väljer att arbeta med en konstnär eftersom kommunen inte har möj-ligheten att underhålla konstverken i samma utsträckning som ibland kanske förvän-tas. Det är en angelägenhet att inte enbart företräda konstnären utan det handlar hela tiden om kompromisser parterna emellan.
En svårighet som projektet stötte på var när White arkitekter avsattes mitt i an-läggningsarbetet eftersom det då inte var planlagt och avsatt pengar till belysning och plantering varpå budgeten inte räckte till. Hessner menar att detta var ett misstag och mycket arbete med detaljer och de ändringar som nu måste göras hade kunnat undvi-kas. Matz menar att det inte fanns några direkta samarbetsproblem men att arbetet för
92
