Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket

Gymnasienätverket Göteborg 10 mars

Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket

Plats: At Work i Gårda Ledamöter

Gymnasienätverket

Sammansättning

Namn Kommun

Karl-Olof Petersson, Ordförande Partille

Vakant Ale

Maria Lissmatz Alingsås

Kristina Bergman Alme Göteborg

Kristina Stenvall Göteborg

Reinhold Svensson Göteborg

Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Göteborg, Lindholmen

Egil Gry Härryda

Christer Hagman (till 15.00) Kungsbacka

Jenny Larsson Kungsbacka

Stefan Wigren Kungälv

Göran Careborg Lerum

Carl Nyström Lilla Edet

Urban Göransson Mölndal

Susanne Krook Partille

Lena Almqvist Stenungsund

Katarina Lindgren Öckerö

Margaretha Allen, Sekreterare GR

Sabina Svahn, GR medverkade under del av mötet.

Ärendelista:

Nätverket syftesparagraf: OMVÄRLDSBEVAKNING UPPDRAG FRÅN UC

REGIONGEMENSAMMA SATSNINGAR OCH UPPDRAGSFÖRSLAG TILL UC

1. Föregående mötes anteckningar och ev nya deltagare Anteckningarna godkändes.

2. Regional utbildningsplanering med diskussion utifrån

* Utbildningsutbudsmatrisen inför 2016, Margaretha Allen GR * Skolverkets rapport och statistik

Efter gymnasieskolan – hur ser etableringsgraden och graden av studerande ut efter 1, 3 och 5 år på kommun och programnivå inom GR?

Reflektioner om resultatet

-Hur står vi oss i förhållande till riket och Västra Götalandsregionen? -Hur ser det ut på samma program i olika kommuner?

-Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

* Nationella programmen – Rapport från Skolverket

* Yrkesprogramsutredningen – Hur tänker utredningen om framtidens yrkesutbildning?

Laget runt med reflektioner kring planeringshorisonten. Kungälv:

Den låga elevkullen medverkar till att det är ett tufft år och skolan har fått gå ner till enparallelliga spår på vissa program. Det är svajigt kring RL och IN.

Kungsbacka:

Elof Lindälvsgymnasiet konstaterat att det inte är en enda sökande till IN skolförlagt men att det kan finnas någon som väljer lärlingsformen. I övrigt ser det bra ut.

Aranäsgymnasiet: NA och TE ökar som förra året. SA går ner lite grann. ES har

bekymmer med att upprätthålla samtliga fem inriktningar. Det kan vara så få som 1-2 som söker en viss inriktning.

Stenungsund:

BF viker vilket kan bero på signaler om att barnskötare inte anställs i en del kommuner. I övrigt erbjuder Nösnäsgymnasiet ett brett utbud.

Härryda:

Återhämtning för BF. Härryda kommun anställer inte barnskötare. Lerum:

Kommunen har fattat beslut om att ha en mix av förskollärare och barnskötare och har nu 30 % barnskötare. Det är som bekant svårt att hitta behöriga förskollärare så nu anställs obehöriga. Kan man signalera detta till politikerna?

Margaretha A berättade att funktionshindercheferna har inrättat en ny titulatur inom GR som är stödassistent. En lämplig utbildningsbakgrund kan vara BF socialt arbete. Det är nu möjligt att inkludera denna inriktning inom samverkansformen Vård- och

omsorgscollege. Mera information kommer att lämnas till rektorer med ansvar för denna inriktning. Se också vo-college.se för mera information.

Det finns goda jobbmöjligheter t ex på boenden.

Lärlingsvägen skulle kanske kunna passa på BF? Kan vi söka medel från staten för ett regionalt lärlingscentrum bland annat med fokus på BF? Eftersom kommunerna också är huvudmän för mottagande verksamhet kan det underlätta arbetet.

Kungälv har kikat på vuxenutbildningens ribba för att anställa såväl unga som vuxna. Det innebär att det räcker att ha 1500 poäng godkända även för unga.

Härryda:

Företagarföreningen är aktiv i arbetet med gymnasieskolan. GR:

Ett faktum som redovisades i en rapport från Skolverket är att 32 % av eleverna på SA inte går vidare till högskolan. Hur ser deras arbetsmarknad ut?

Lerum:

Slå vakt om yrkesutbildningen för det finns elever som vill gå dessa utbildningar. Just nu ser det dystert ut då snittet i GR är 22 % på yrkesprogram men bara 18 % i Lerum (vid denna tid på året).

Göteborg:

Schillerska, Kristina B-A berättade att hon på besöket på BETT-mässan i England tog till sig att 41 % av arbetsgivarna inte kan anställa på grund av bristande

kommunikationsförmåga bland dem som söker anställning. Skolan erbjuder nu en annan nisch med språk, estetik och marknadsföring.

Kan ett ämne nästa gång vara Språk- och kommunikationsförmåga?

Ekonomiprogrammet diskuterades. Just nu finns det 37 klasser på ekonomiprogrammet i år ett. Söktrycket är fortsatt hårt. Frågan är vad alla dessa ska göra efter

gymnasieskolan? Går de vidare till högskolan eller direkt ut i arbete? Kanske är detta såväl ett yrkesprogram som ett högskoleförberedande program?

Hur ser det ut med legitimationen bland lärarna på programmet?

Polhemsgymnasiet rapporterar en omfattande övergång till Handelshögskolan bland sina fd elever.

I Lerum går det numera ett antal elever på EK som tidigare hade gått på HA.

Hvitfeldtska gymnasiet lägger in apl på Ekonomiprogrammet, vilket verkar vara en bra idé.

Vid jämförelse med andelarna 2010 så går nu 15 % fler elever på högskoleförberedande program än tidigare. Vad får det för effekter?

Tjänsteproduktionen ökar i Västsverige så det kanske passar in bra på arbetsmarknaden med många som läser ekonomi.

Margaretha A lyfter fram en rapport som säger att inom en snar framtid kommer hälften av dagens tjänster att vara robotiserade. Det förekommer redan en mängd IT-lösningar inom ekonomihantering och redovisning. I stället för att det kommer en revisor kopplar du in en sladd i din dator…..

Estetiska programmet diskuterades.

Lerum som tidigare hade 64 platser har gått ner till 30 platser. I Kungsbacka ser det lika dant ut. Härryda har gått ner från 90 till 60 platser. Problemet skolorna brottas med är att behålla samtliga nationella inriktningar. Stenungsund sitter i samma sits. Schillerska gymnasiet har fortfarande planer på 3-4 klasser och söktrycket är ungefär det samma. Det kan vara så att en del elever vill in till Göteborg och gå på populära skolor som Hvitfeldtska, Donner och Rytmus t ex.

Identiteten formas på stan. Munkebäck har en annan diskussion. Om man vill trendspana och göra en samhällsanalys så kan nedgången i såväl GR som i landet bero på att den förra regeringen skrotade ämnet estetisk verksamhet. Det finns en trend som går ut på att minska värdet av estetik.

Margaretha A påminde om att tänka i noderna och kika på beroendekartorna för att se vilka kommuner som är beroende av ett utbud i en viss kommun. Elever tenderar att resa inom noderna och inte långa vägar för att få ett visst utbildningserbjudande.

3. Definition av begreppet betydande frånvaro – Diskussion

Frågan diskuteras vidare den 17 april under det gemensamma mötet med fristående skolor. Frågan är väl vad man gör när en elev har betydande frånvaro. Kan

rapporteringen bli automatiserad framöver så att det går signaler till hemkommunen? 4. Avstämning kring asylsökandes skolgång

Alla inventerar i sin kommun/skola om aktuella frågor inför mötet. T ex kring Språkintroduktion.

Frågan berördes kort. Det verkar vara ett problem att snabbt komma in i skolgång, särskilt om boendet ligger i annan kommun än skolkommunen. Det finns också stora kompetensbrister när det gäller att hitta sfi-lärare och lärare i svenska som andraspråk. Det skulle vara en poäng i att också samverka med grundskolan och vuxenutbildningen för att möta mängden utbildningstillfällen. Frågan diskuteras vidare den 17 april.

5. Aktuellt kring aktivitetsansvaret och elevfrånvaro samt aktuell regional antagningsstatistik

Sabina Svahn, GR, medverkade med aktuell statistik. Vid detta första tillfälle är

underlaget bara en del av det slutgiltiga resultatet av antagningen. Det tillkommer cirka 900 elever till GR, det finns äldresökande och det finns elever som sökt på annat håll i landet men som kanske inte kommer in där. Siffrorna ska ses utifrån det underlaget. I år är det 9328 sökande vilket är 273 färre än förra året. Andelen som söker från grundskolan har gått ner med 393 elever (enligt befolkningsprognosen). Antalet äldresökande har dock ökat med 120 stycken fler än förra året. Antalet sökande i

förhållande till antalet platser är just nu 67 %. Antalet skolor är 67 varav 25 kommunala och 42 fristående. Antal platser är 13411 (12950 förra året). Av dessa fanns 8590 på kommunala skolor (8482 förra året) För fristående skolor var det 4821 (4468 förra året). Det innebär att det erbjuds 461 platser fler än förra året. (108 K och 353 F).

Måttet behöriga sökande användes och där konstaterades de större avvikelserna vara att Kungsbacka har minus 10 % andel behöriga och Kungälv minus 12 % andel behöriga i förhållande till föregående år. Söktrycket vid denna tid på året har förändrats med - 13 % i Kungsbacka, - 12 % i Kungälv, - 8 % i Öckerö men + 4 % i Partille och + 3 % i Lerum. Andelen som har valt yrkesutbildning är nu 21 % mot 79 % för

yrkesprogrammen. Det innebär en procent upp för yrkesutbildningarna.

Stenungsund har fått upp andelen på yrkesprogram med 8 % från föregående år. I Ale är det 6 % fler som väljer yrkesutbildning.

Andelen elever som väljer till utbildning i hemkommunen är 38 %, till annan kommun 21 % och till fristående skolor 41 %.

De större förändringarna är att i Kungälv – 12 % väljer till hemkommunen till fördel för fristående skolor. I Partille är det – 11 % till annan kommun men +10 % till fristående skola. Andelen som väljer hemkommunen har gått upp en procent.

I Lerum är det + 10 % som väljer hemkommunen till nackdel för andra kommuner. I Stenungsund är det + 10 % till fristående skola och i Ale + 8 % till fristående skola. När det gäller hur det brukar se ut vid slutantagningen (numera reservantagningen) i september så var det 2014 460 platser lediga. Många planerade platser bara försvinner. T ex skruvar inte fristående skolor så mycket i sin organisation.

Sabina visade också hur det ser ut per program.

Man ska också komma ihåg att det ska finnas plats för de elever som gör sig behöriga under våren. Det brukar vara cirka hälften av dem som är obehöriga vid denna tidpunkt. Press och olika media försöker varje år göra en stor sak av att det står tomma platser men det är en sanning med modifikation.

Elevkullarna är som lägst nu men ganska snart går de upp ordentligt. Då gäller det att ha en organisation som är anpassade efter nästa läge. Partille satser nu på ett helt nytt skol- och kulturcentrum med plats alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Skolan har ofta ganska låga siffror gällande söktrycket vid denna tid på året men fyller på allteftersom. Det är att likna vid Angeredsgymnasiet som har en liknande situation. Behörighetssiffrorna visades. Hur hanterar kommunerna detta utifrån

resursfördelningen?

Margaretha A meddelade att Gymnasieekonomnätverket följer denna fråga med anledning av den nationella utredning som görs.

Alla kommuner har nu det regionala statistikverktyget Qlick view med koppling till Indra Det är fullt möjligt att följa sin kommuns utveckling där. Det bygger på vem som har en licens. Det går att köpa fler licenser också.

Göran C var lyrisk över all den regionala statistik som årligen sammanställs via GR och som går att följa över tid. Han hoppas verkligen att det kommer att finnas liknande underlag även framöver.

Problemet är att offentlig statistik kan tolkas på många sätt som inte alltid gynnar bilden av skolorna t ex. Det krävs kunskap för att kunna tolka vad som visas.

Sabinas bilder skickas ut. I år kommer de lite senare än vanligt dels på grund av att

den nya Utbildningsgruppen hade sitt möte senare än vanligt dels på grund av sjukdom på kontoret.

Det kommunala aktivitetsansvaret och koppling till underlag för IKE.

Ett underlag för godkännande om att ingå i en upphandling av IT-stöd skickades i slutet av januari ut till kommunerna. I princip alla kommuner har gett sitt godkännande. Några återstår.

När ett sådant system finns på plats blir det möjligt att följa eleverna över hela

studieperioden och även att se de som går ett fjärde år eller mer. Det går också att få ut relevanta underlag för debitering eller utbetalning av IKE och bidrag.

6. Skolfederationen – Vad är det och vad är på gång i Göteborg kring digitala läromedel?

Reinhold Svensson Göteborg var förhindrad varför frågan skjuts till nästa möte. Kort information om vad detta är lämnades. Särskilt nämndes Härryda som en pilotkommun. Även i Göteborg pågår arbete med att länka ihop delarna.

7. Transportgruppen i Västsverige – diskussion om eventuell regional samverkan med branschen

Mötet avslutades.

Gemensam antagning till fjärde året på Teknikprogrammet?

Diskussion mellan berörda skolor om möjligheten till samverkan kring antagning och mottagande genomfördes. Sabina S återkommer med ett kostnadsförslag gällande antagningen.

Björn Winblad Kungsbacka, Åke Hallberg Göteborg och Lena Almqvist Stenungsund deltog tillsammans med Sabina Svahn och Margaretha Allen GR.

Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverket möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.GRkom.se/Utbildning.

/Margaretha Allen Sekreterare