Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser
av det första året som legitimerade
sjuksköterskor
-En litteraturstudie
New graduate nurses’ experiences of the first year as
registered nurses
- A literature study
Hamdi Yusuf
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö
Examinator: Anders Sidenblad
SAMMANFATTNING
Titel: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som legitimerade sjuksköterskor
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Hamdi Yusuf
Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö
Sidor: 22 sidor exklusivt referenslista och matris
Nyckelord: New graduate nurses, Experience, First year, Transition
Introduktion/Bakgrund: Efterfrågan på sjuksköterskor har ökat de senaste åren. Den nyutexaminerade
sjuksköterskans övergång från utbildningen till yrkeslivet består av flera utmaningar inom dagens hälsovård. Den nyutexaminerade sjuksköterskan måste kunna anpassa sig till arbetsmiljön, kunna hantera patienter och andra arbetsuppgifter samt samarbeta med vårdteamet. Sjuksköterskan måste också kunna använda kunskapen de har i arbetslivet utefter arbetsplatsens riktlinjer.
Syftet med denna studie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som
legitimerade sjuksköterskor.
Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2020) nio steg. Databaserna utvalda var CINAHL och
PubMed. Resultatet baserades på 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Från den systematiska databearbetningen hittades fem teman.
Resultat: Artiklarna visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde övergången från utbildning till
arbete som svårt. Arbetsmiljön upplevdes vara påfrestande och handledningen kändes otillräcklig. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade problem med hantering av stressorer och visste inte hur de skulle använda den teoretiska kunskapen i arbetslivet.
Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att deras första år i yrkeslivet var svårt på grund av
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Sjuksköterskans profession och kompetens ... 1
Sjuksköterskan och efterfrågan ... 2
Sjuksköterskeutbildningen ... 2
Från novis till expert ... 2
Övergång och introduktion till arbetet ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Litteratursökning ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Urvalsprocessen ... 8
Urval 1 ... 8
Urval 2 ... 8
Urval 3 ... 8
Databearbetning och analys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 9
Resultat ... 9
Upplevelsen av bristande kommunikation ... 9
Upplevelsen av otillräcklig handledning ... 10
Upplevelsen av osäkerhet och stress ... 10
Upplevelsen av oförberedelse och inkompetens ... 11
Sjuksköterskans positiva upplevelser ... 12
Diskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 13
Metoddiskussion ... 15
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Slutsats ... 17
Referenser ... 18
1
Introduktion
Det råder brist på sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2019). Enligt SCB (2017) har åtta procent av svenska sjuksköterskor bytt yrke och sex av tio före detta sjuksköterskor skulle återgå till vården om de garanterades bättre villkor. Det råder inte brist på antalet som utbildar sig och vill arbeta som sjuksköterska utan det beror på faktorerna som leder till att många sjuksköterskor vill lämna yrket. I takt med att vårdtyngden ökar, så ökar också kravet på sjuksköterskan. Vilket kan leda till ytterliga ett ökat krav för nyutexaminerade sjuksköterskor
Forskningsområde: Kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad
Bakgrund
Sjuksköterskans profession och kompetens
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) är sjuksköterskans roll inom det medicinska fältet multidimensionell. Den legitimerade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och tar ständigt kliniska beslut, vare sig det är självständigt eller i team med andra professioner så utgör sjuksköterskan en grundläggande funktion i patientens omvårdnad. Den legitimerade sjuksköterskan bör arbeta med ett helhetsperspektiv med vetenskaplig kunskap om både medicin och människor samt en humanistisk människosyn för att kunna utföra ett lämpligt och effektivt patientnära arbete. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta med ”bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden” (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Enligt 5 kap. 1§ i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) ska vården utövas med kvalitet, hygienisk standard, uppfylla patientens behov av säkerhet och trygghet, respektera patienten samt bevara dennes integritet, vara enkelt åtkomligt och skapa goda kontakter mellan patient och vårdpersonal. Sjuksköterskan ska kunna skapa en vårdplan med väsentliga steg samtidigt som de är bryggan mellan de andra medicinska professionerna i teamet och patienten med dess anhöriga. Samtidigt brukar sjuksköterskor handleda och utbilda framtida vårdpersonal (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Den svenska sjuksköterskan arbetar utefter en etisk kod skapad av International Council of Nurses (ICN) med riktlinjer grupperade i fyra områden; sjuksköterskan och allmänheten, yrkesutövningen, professionen och medarbetare (ICN 2017). Sjuksköterskan ska först och främst hjälpa och vårda människor i behov av vård och vara en representant för yrket. Sjuksköterskan ska förhålla sig på ett sätt som gynnar vården på lång sikt. Sjuksköterskan ska konstant utveckla sig med aktuell forskning och kunskap samt bidra till en bättre vård för alla involverade. Slutligen ska sjuksköterskan arbeta med och respektera sina kollegor i teamet och annan vårdpersonal och säkerställa ett positivt kollektivt samarbete (ICN 2017).
2 sjuksköterskan ska försäkra samhället att vården förblir en bra vård (Svensk sjuksköterskeförening 2014; 2017).
Sjuksköterskan och efterfrågan
Enligt Socialstyrelsen (2019a) fortsätter antalet legitimationer inom hälsovården såsom läkare, specialistsjuksköterskor och psykologer, att öka, dock har antalet legitimerade sjuksköterskor befunnit sig på en stabil nivå utan större förändringar. Vidare finns det totalt runt 123 000 yrkesverksamma sjuksköterskor i Sverige men trots antalet legitimerade sjuksköterskor råder det brist i landet på legitimerade sjuksköterskor. År 2017 var det runt 4700 sjuksköterskor som fick sin legitimation, och ungefär 20 av 21 landsting uppgav en brist på sjuksköterskor på både grund- och specialistnivå (Socialstyrelsen 2019 b).
Antalet nyutexaminerade sjuksköterskor har varit detsamma sedan 2016 men efterfrågan på fler sjuksköterskor har ändå ökat (Socialstyrelsen 2019b). Bristen kan bero på både det ökande vårdbehovet i samhället och på arbetsbelastningen som vårdpersonalen upplever. Psykisk ohälsa bland sjuksköterskor är ett förekommande problem, speciellt bland de som arbetat under ett par år då dessa oftare rapporterar höga stressnivåer, utbrändhet och känslor av otrygghet (Hussein et al 2017). Enligt Arbetsmiljöverket (2018) är sjuksköterskor bland de yrken som upplevt många arbetsrelaterade besvär. Mer än 40% av alla sysselsatta sjuksköterskor har upplevt besvär på jobbet varav 37% av kvinnorna och 23% av männen har varit frånvarande från arbetet under de senaste 12 månaderna (Arbetsmiljöverket 2018).
Sjuksköterskeutbildningen
Den grundläggande sjuksköterskeutbildningen i Sverige är en akademisk utbildning på 180 högskolepoäng som omfattar tre år och ger studenten en allmän bild av medicin och omvårdnad. Utbildningen ska omfatta kunskap om sjukdomar, biologi, fysiologi, farmakologi, anatomi och så vidare. Efter examen söker man legitimation innan man får arbeta som sjuksköterska (Gellerstedt et al 2018). Enligt Rushton et al (2015) har utbildningarna en tendens att inrikta sig på specifika sjukdomar såsom hjärtsvikt och diabetes vilket leder till att många sjuksköterskor får mer kunskap om vissa sjukdomar och behandlingar än andra. Det ökande vårdbehovet i dagens samhälle har medfört en multisjuklighet; många patienter har flera kroniska sjukdomar samtidigt, något som blir komplicerat för sjuksköterskestudenter. Detta leder till en svårare övergång till yrkeslivet eftersom sjuksköterskorna kommer till arbetet utan förberedelse gällande patienter som lider av multisjuklighet (Rushton et al 2015).
I Sverige finns det också verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom sjuksköterskeutbildningen där studenterna får praktisk erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Via placeringar i kliniska verksamheter får sjuksköterskestudenterna möjligheten att använda deras teoretiska kunskap i praktiska moment samt handledning från arbetande vårdpersonal (Vårdförbundet, 2016; Swenurse 2013). Vårdförbundet upptäckte dock att trots att majoriteten hade en god upplevelse av VFU: n men även att det fanns flera förbättringsområden till exempel brister inom ledarskap och organisation, och 25% av alla studenter hade funderat på att byta yrke (Vårdförbundet 2016).
Från novis till expert
3 erfarenheter av de situationer som de förväntas prestera i, har problem med att applicera kunskapen sjuksköterskan har i praktiken och behöver extra handledning av en erfaren sjuksköterska för att kunna utvecklas; avancerad nybörjare, där sjuksköterskan kan se skillnader mellan olika aspekter i en situation och därmed utföra acceptabla prestationer;
kompetent, där sjuksköterskan har arbetat i ungefär två till tre år och kan aktivt se sina
handlingar med långsiktiga planer och mål; skicklig, där sjuksköterskan kan se situationer som helheter istället för aspekter vilket förenklar sjuksköterskans beslutsfattande; och expert, där sjuksköterskan har tillräckligt med erfarenheter och inte längre behöver lita på regler och riktlinjer utan kan uppfatta varje situation från instinkt (Benner 1993).
Övergång och introduktion till arbetet
Christensen et al (2016) beskriver en övergång, alltså processen att gå från student till legitimerad sjuksköterska. Forskarna tar också upp att många studenter upplever en övergångschock från utbildningen till yrkeslivet. Studenterna kan bära med sig internaliserade känslor och idéer om yrkeslivet och detta kan påverka deras faktiska prestationer när de väl blir legitimerade sjuksköterskor. Studenterna kan bära med sig internaliserade känslor och idéer om yrkeslivet och detta kan påverka deras faktiska prestationer när de väl blir legitimerade sjuksköterskor. Dessutom är antalet patienter som studenterna är ansvariga för under utbildningen begränsat, vilket inte ger en korrekt bild av hur arbetslivet egentligen är och praktiken kan därför inte förbereda studenten tillräckligt för arbetet. Studenterna behandlas som praktikanter och därför känner de inte lika mycket ansvar. Därmed när studenterna börjar arbeta blir det en helt ny upplevelse (Christensen et al 2016).
Enligt Järvinen et al (2018) har sjuksköterskestudenters övergång till arbetslivet berott på deras professionella kompetens och personliga självuppfattning. Forskarna menar att vissa studenter upplever positiva känslor som upprymdhet, tacksamhet och belåtenhet medan andra upplever negativa känslor som stress, oro och osäkerhet. Enligt Meleis (2010) går nyutexaminerade sjuksköterskor genom en övergångsprocess som påverkar deras uppfattning av arbetslivet, både positivt och negativt. DeGrande et al (2018) menar att nyutexaminerade sjuksköterskors utveckling till erfarna sjuksköterskor beror på hur de anpassar sig till arbetet och rollen som sjuksköterska. Sjuksköterskans kompetens vilar på deras erfarenheter och hur det påverkar deras självförtroende, inlärningsprocess, och utvecklingen av intuitivt vetande.
4
Problemformulering
Studier visar att övergången från student till legitimerad sjuksköterska kan vara svår bland annat för att utbildningen ger mer teori och därmed inte tillräcklig för att möta de praktiska uppgifterna i arbetslivet. Omvårdnadsarbete är också både fysiskt och mentalt krävande (Flinkman 2015). Dessutom upplever sjuksköterskor överlag höga nivåer av stress, speciellt under de första åren vilket delvis kan kopplas till det ökande vårdbehovet. Sjuksköterskeprofessionen är från början ett krävande arbete med mycket ansvar över patientens vård och det ökande vårdbehovet idag förvärrar tillståndet. Det finns forskning om erfarna sjuksköterskors upplevelser under arbetet men få litteraturstudier om den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under det första yrkesverksamma året. Denna litteraturstudie vill bidra till att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser under det första året så att eventuella framtida forskning och interventioner kan införa förbättringar.
Syfte
Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som legitimerade sjuksköterskor.
Metod
5
k
Figur 1: Polit och Becks nio steg (2020), fritt översatt.
Litteratursökning
I steg ett har ett syfte formulerats. Därefter i steg två utvecklades en sökstrategi, där relevanta databaser valdes ut. Eftersom studien handlar om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser är lämpliga databaser CINAHL och PubMed. Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och PubMed är databaser med forskning inom medicin och omvårdnad. Inom CINAHL är det även möjligt att söka med hjälp av Subject Headings, trunkering och AND och OR-funktionerna (Polit och Beck 2020). För att kunna söka effektivt i PubMed används Medical Subject Headings (MeSH) samt AND, OR och NOT-funktionerna. Om detta ej fungerar är fritext även tillgängligt i båda databaserna (Polit och Beck 2020).
Sökorden som användes i detta arbete var New graduate nurses, experience*, first year och
Transition. Ordet experience trunkerades för att få med artiklar som nämner både experience
och experiences. I CINAHL fanns endast New graduate nurses som MH, de resterande sökorden söktes som fritext. I PubMed har alla sökningar gjorts i fritext då MeSH termer inte kunde hittas.
Inklusions- och exklusionskriterier
I steg två har inklusions- och exklusionskriterier skapats (Polit och Beck 2020). Inklusionskriterierna använda i denna studie var artiklar från 2015 till 2020 och skrivna på engelska och svenska samt peer-reviewed artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Dessutom medräknas både kvantitativa, kvalitativa och mixed-methods studier i detta arbete för att inkludera ett bredare perspektiv. Exklusionskriterierna valde bort artiklar fokuserade på specialistsjuksköterskor då ämnet i fråga handlar om nyutexaminerade sjuksköterskor, samt översiktsartiklar.
6
AND Experience* AND Transition”. Se tabell ett och två nedan för presentation av sökningarna
i vardera databasen samt antal träffar och olika urval. Sökningarna gjordes den 2020-09-22.
Databas Sökid Sökord Antal
Träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
C S1 (MH "New Graduate Nurses") 1,108 I S2 Experience* 177,864 N S3 First year 56,848 A S4 Transition 21,187 H K1 S1 AND S2 AND S3 62(2) 32 20 3 L K2 S1 AND S2 AND S4 164(16) 37 24 7 Totalt 208 69 44 10
7 Databas Söktid Sökord Antal
Träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
P S1 "New Graduate Nurses" 240 U S2 Experience* 347,179 B S3 First year 102,460 M S4 Transition 168,170 E K1 S1 AND S2 AND S3 64 ((13)) 30 2 D L2 S1 AND S2 AND S4 179(9) ((15)) 44 1 1 Totalt 206 74 3 1
8
Urvalsprocessen
Urval 1
Under urvalsprocessen, som innehåller steg fyra till sju utformat av Polit och Beck (2020), granskades artiklarnas relevans samt lämplighet till denna studies syfte. Steg fyra bestod av urval ett, som innebar läsning av titel och abstrakt (Polit och Beck 2020). Titel och abstrakt från 143 artiklar lästes. 69 artiklar kom från CINAHL och 74 från PubMed, se i tabell ett och två under kombinationssökningar K1-K2. I CINAHL framkom 18 interna dubbletter och i PubMed nio interna och totalt 28 externa dubbletter. Enligt Polit och Beck (2020) är interna dubbletter artiklar som förekommer inom samma databas medan externa dubbletter påträffas i flera databaser.
Urval 2
Urval två bestod av både steg fem och sex; artiklarna lästes i sin helhet och relevanta information togs ut (Polit och Beck 2020). Dessa steg utfördes samtidigt med varandra då anteckningar togs om studiens syfte, metodval, resultat och diskussion vid läsningen. Totalt 44 artiklar från CINAHL och 3 från PubMed lästes i fulltext och jämfördes med denna studies syfte. Nio artiklar från CINAHL och en från PubMed stämde överens med detta studiens syfte. Anledningen till att endast 10 artiklar valdes ut berodde på att de resterande artiklarna omfattade en längre period än vad denna litteraturstudie fokuserade på, nämligen det första yrkesverksamma året. De andra artiklarna undersökte den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse under de första två åren eller längre. Detta kunde ses först under läsningen av de fullständiga artiklarna eftersom tidsperioden ej nämndes inom varje abstrakt. Dessutom fanns det artiklar som på annat sätt inte besvarade syftet och dessa exkluderades också.
Urval 3
De 10 kvarstående artiklarna är två kvantitativa studier, sju kvalitativa och en mixed-methods. Urval tre, som är steg sju enligt Polit och Beck (2020), bestod av en djupare granskning av artiklarna. Polit och Beck (2020) har två granskningsmallar tillgängliga; “Guide to a Focused
Critical Appraisal of Evidence Quality in a Quantitative Research Report” och “Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Qualitative Research Report”,eftersom
metoderna kräver olika kriterier för att bedöma dess kvalitet. Granskningsmallarna utvärderade varje del i artiklarna separat för att sedan avgöra om de är godkända från ett helhetsperspektiv (Polit och Beck 2020). Alla 10 artiklar var godkända enligt granskningsmallarna och inkluderades i resultatet.
Databearbetning och analys
9
Forskningsetiska överväganden
Polit och Beck (2020) har framställt en etisk guide för forskning inom omvårdnad som denna studie har utgått från. Alla artiklarna är antingen godkända av en etisk kommitté eller via andra etiska överväganden till exempel nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Som granskare av dessa artiklar är det viktigt att läsa texterna utan förutfattande meningar och att vara så objektiv som möjligt för att undvika bias, alltså partiskhet, genom att endast välja artiklar med ett specifikt resultat. Denna studie ska presentera forskning inom ämnet på ett ärligt och ordentligt sätt utan att exkludera information ej lämplig för syftet i studien. I detta arbete har plagiering, falsifiering och fabricering undvikits. Översättning från engelska till svenska har gjorts med hjälp av ett ordlexikon samt synonymordbok och dessutom har författaren tagit hjälp från en medmänniska som har god kunskap i båda språken för att undvika felöversättningar och misstolkningar.
Resultat
Resultatet baseras på tio artiklar om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första år i arbetet. Artiklarna utfördes mellan 2015 och 2020 i Sverige, Storbritannien, Australien, USA, Kanada, Iran, Oman och Filippinerna. Från databearbetningen och analysen hittades fem teman: ”upplevelsen av bristande kommunikation”, ”upplevelsen av otillräcklig
handledning”, ”upplevelsen av osäkerhet och stress”, ”upplevelsen av oförberedelse och inkompetens” och ”sjuksköterskans positiva upplevelser”.
Upplevelsen av bristande kommunikation
Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde stödet sjuksköterskan behövde i början av yrkeslivet inte fanns där. Sjuksköterskan kände sig frustrerade för att arbetet blev svårare på grund av personalbristen (Labrague et al 2019), bristen på stöd från kollegor och de svaga sociala relationerna med kollegor (Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Urban och Barnes 2020). Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde också press eftersom sjuksköterskan förväntades ta del av tyngden inom vården samtidigt som sjuksköterskan inte fick tillräckligt med stöd från teamet. Därför upplevde sjuksköterskan att sjuksköterskan måste arbeta på samma nivå som det resterande vårdteamet direkt från början och var därför stressad (Halpin et al 2017).
Kommunikation är en viktig del av arbetsmiljön (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Lalonde & McGillis 2017; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att självförtroendet påverkades negativt när kommunikationen med andra i vården inte fungerade (Frögeli et al 2019; Hussein et al 2019; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde övergivenhet för att läkare inte lyssnade på den nya sjuksköterskans åsikt, att kollegor gav negativa kommentarer om sjuksköterskans insats och tuffa, oförskämda patienter gjorde
arbetet svårare att hantera.
10 Dessutom kände den nyutexaminerade sjuksköterskan ensam eftersom sjuksköterskan inte passade in i vårdteamet som redan kände varandra från tidigare och därmed redan hade format sin sociala grupp (Urban och Barnes 2020). Enligt Urban och Barnes (2020) upplevde sjuksköterskan att sjuksköterskan kunde se de formade sociala grupperna redan från början och var tvungna att lista ut vilka de kunde lita på och våga ställa frågor till samt vilka de inte borde vända sig till för risken att bli nedtryckt och kritiserad. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kände press och att det fanns höga förväntningar kring hur han/hon skulle vara som sjuksköterska beroende på vilket team han/hon tillhörde. Sjuksköterskan som hamnade i en grupp med nedlåtande personer kunde bli onödigt kritiserad framför det resterande teamet, vilket försämrade sjuksköterskans självförtroende och fick henne/honom att känna sig utfryst (Halpin et al 2017).
“…how she [nurse] spoke [to participant] and it was right in front of the doctors, other patients and patients’ relatives as well, so that really, really got me down…” (Halpin et al 2017, s. 2582)
Upplevelsen av otillräcklig handledning
Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde en bristande handledning under det första året i yrket (Al Awaisi et al 2015; Labrague et al 2019; Lalonde och McGillis 2017; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Sjuksköterskan kände sig underskattade för att det resterande vårdteamet inte hade tid för dem, att de inte hade tid att handleda sjuksköterskan på grund av vårdteamets eget arbete. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kände sig frustrerad och besviken för att sjuksköterskan inte kunde möta kraven (Al Awaisi et al 2015; Labrague et al 2019; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Enligt Labrague et al (2019) upplevde den nyutexaminerade sjuksköterskan att övergången från utbildningen till arbete blev signifikant svårare utan handledningen som sjuksköterskan förväntade sig få:
“I know [of the] suctioning procedure theoretically, but I'm afraid to do it by myself. I asked for the assistance from my senior nurse and colleagues, but they expect me to know it all. I was frustrated and disappointed” (Labrague et al 2019, s. 301)
Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde förvirring för att han/hon måste arbeta självständigt med arbetsuppgifter som sjuksköterskan inte riktigt visste hur han/hon skulle utföra. Detta ledde ofta till att sjuksköterskan kände sig osäker kring sådant som beslutsfattande om patienters vård (Halpin et al 2017; Otiz 2016; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015). Att ta egna beslut så tidigt i arbetet har flera sjuksköterskor nämnt som en skrämmande upplevelse (Al Awaisi et al 2015; Labrague et al 2019; Lalonde och McGillis 2017; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015).
Upplevelsen av osäkerhet och stress
11 arbetsuppgifterna (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Ortiz et al 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde också påfrestning att prestera på samma nivå som det resterande vårdteamet var stressigt och påverkade både deras fysiska och psykiska hälsa negativt (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Labrague et al 2019; Urban och Barnes 2020;).
Den nyutexaminerade sjuksköterskan har upplevt ökad stress i arbetet och ohövligt beteende från både patienter och kollegor. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kände också att det var svårt att hantera olika situationer och att sjuksköterskan var ofta utmattad och kände sig nära till utbrändhet (Halpin et al 2017; Hussein et al 2017; Labrague et al 2019; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan såg också att många lämnade yrket på grund av den höga stressnivån och övervägde det själv (Lalonde och McGillis 2017; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015).
Det var tydligt att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde mer stress än det resterande erfarna vårdteamet. Gällande hantering av stressorer var sjuksköterskorna tvungna att hitta egna strategier för att kunna hantera stressen. Vissa vågade ställa frågor till kollegor, andra gick hem och pratade med familj och vänner (Al Awaisi et al 2015). Flera fick tyvärr ingen hjälp och kunde sjukskriva sig, drabbas av utmattning, gråta och till och med lämna yrket (Al Awaisi et al 2015; Labrague et al 2019; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015). Några fick tips från erfarna sjuksköterskor om hur de skulle organisera sina arbetsuppgifter, medan andra gav upp sina raster för att komma ikapp (Halpin et al 2017). En deltagare sa:
“…it actually got to a point where it was getting so stressful on the ward… my paperwork for example, it wouldn't get done until the end of the shift and sometimes I would be there until 9.30 pm, 9.45 pm and I was meant to finish at 8.00 pm, trying to finish my paperwork.” (Halpin et
al 2017, s. 2583)
Upplevelsen av oförberedelse och inkompetens
Glappet mellan utbildningen och det verkliga arbetslivet var ett förekommande tema som många nyutexaminerade sjuksköterskor hade upplevt (Al Awaisi et al 2015; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan kände sig oförberedd när han/hon började arbeta och att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med kunskap och färdigheter för de praktiska momenten. Dessutom kände sjuksköterskan att han/hon inte hade den rätta kunskapen beroende på vilket arbetsplatssjuksköterskan hade och upplevde därför ångest (Halpin et al 2017; Labrague et al 2019; Urban och Barnes 2020; Zamanzadeh et al 2015). Den nyutexaminerade sjuksköterskan hade också svårt med att applicera den teoretiska kunskapen på det sättet som arbetsplatsen förväntade sig; enligt Widarsson et al (2020) berättade sjuksköterskorna att utbildningarna sker på olika sätt beroende på vilka strukturer universitetet hade. Detta leder till att sjuksköterskorna kommer till arbetsplatsen med olika bakgrunder och olika kompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att arbetsplatsen redan hade sina egna rutiner och riktlinjer som inte alltid överensstämde med deras utbildning vilket fick han/hon att känna sig icke kompetent.
12 Dessutom upplevde den nyutexaminerade sjuksköterskan att det svårare arbetet ofta var det administrativa arbetet mer än själva omvårdnaden, till exempel dokumentationshantering (Ortiz 2016). Sjuksköterskan var inte beredd på att få fler patienter att ta hand om än vad sjuksköterskan fick under praktiken under utbildningen samt omhändertagandet av anhöriga var också nytt för honom/henne (Al Awaisi et al 2015; Ortiz 2016).
Sjuksköterskans positiva upplevelser
Nyutexaminerade sjuksköterskor som ingick i ett introduktionsprogram i början av arbetet upplevde en enklare övergång från utbildningen till yrkeslivet eftersom sjuksköterskan fick hjälp med hur han/hon skulle applicera kunskapen han/hon hade samt stöd kring sådant som arbetsbelastning, administrativa arbetsuppgifter och generell anpassning (Al Awaisi et al 2015; Hussein et al 2019; Widarsson et al 2020).
För den nyutexaminerade sjuksköterskan är en effektiv arbetsmiljö viktig för utvecklingen och anpassningen till yrkeslivet. Den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntar sig en god kontakt med både vårdteamet och patienter som hjälper sjuksköterskan att hantera arbetsuppgifterna bättre och därmed förbättra vårdkvaliteten (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Lalonde & McGillis 2017; Urban och Barnes 2020). Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde att sjuksköterskan trivs bättre och hanterar stressen enklare om sjuksköterskan får bättre kliniskt stöd (Frögeli et al 2019; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Lalonde & McGillis 2017; Ortiz 2016).
All handledning syfte är att underlätta sjuksköterskans ingång till yrkeslivet. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever mer säkerhet i arbetet om de får bra handledning och att det minskar risken för att de lämnar yrket för tidigt (Al Awaisi et al 2015; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Lalonde och McGillis 2017; Ortiz 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020;).
13
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av arbetslivet av det första året i yrket. Resultatet framkom i fem teman som handlade om sjuksköterskans upplevelse; ”upplevelsen av bristande kommunikation”,
”upplevelsen av otillräcklig handledning”, ”upplevelsen av osäkerhet och stress”, ”upplevelsen av oförberedelse och inkompetens” och ”sjuksköterskans positiva upplevelser”.
Några viktiga aspekter var att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevde arbetsmiljön som stressigt på grund av personalbrist, arbetsbelastning och sämre relationer med kollegor. Handledningen och stödet som den nyutexaminerade sjuksköterskan fick var bristande, multipla stressorer påverkade deras fysiska och psykiska hälsa samt att utbildningen och yrkeslivet inte stämde överens. När sjuksköterskan fick tillräckligt med stöd däremot, så var upplevelserna mer positiva gällande förberedelse, stress och självförtroende.
Resultatdiskussion
I temat upplevelsen av bristande kommunikation framkom det att en mindre bra arbetsmiljö påverkade den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling och känsla av säkerhet. Det berodde på vårdteamet som den nyutexaminerade sjuksköterskan placerades i och den kliniska supporten som de erbjöd. Däremot visade resultatet att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en bristande kvalitet av arbetsmiljö på grund av personalbrist, arbetsbelastning och otrevliga arbetskamrater (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Lalonde & McGillis 2017; Urban och Barnes 2020).
Detta styrks av Regan et al (2017) som utforskade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergångsperioden och kom fram till att en stöttande och säker arbetsmiljö var grundläggande för de nyutexaminerade sjuksköterskornas självförtroende. Till skillnad från resultatet i denna litteraturstudie undersökte Regan et al (2017) detta ämne under en tvåårsperiod istället för ett år. Trots detta var resultatet liknande; nyutexaminerade sjuksköterskor påverkas av flera faktorer under övergångsprocessen såsom arbetsbelastning, negativ gruppkultur på arbetsplatsen, oförberedelse för det administrativa arbetet och en generell osäker arbetsmiljö vilket leder till förminskat självförtroende. Även Ten et al (2018) nämner att behovet av samhörighet är den viktigaste komponenten för nyutexaminerade sjuksköterskor, både med patienter och annan vårdpersonal.
14 upptäckte att de sjuksköterskor som hade en bättre generell upplevelse, utvecklade en högre kompetens och stannade hellre kvar i arbetet befann sig på sjukhus som erbjöd tillräckligt med handledning, vilket styrker resultatet i denna litteraturstudie. Enligt Wardrop et al (2019) är förväntningarna hos handledare att kunna hjälpa och stötta de nyutexaminerade sjuksköterskorna och låta dem utvecklas på bästa möjliga sätt, men Regan et al (2017) menar att avdelningschefer har sett att vårdteamen lade för höga förväntningar på de nyutexaminerade sjuksköterskorna men kunde inte förändra situationen eftersom de hade problem med för lite resurser, organisering av alla nyutexaminerade och vart man ska placera dem.
Ännu en viktig aspekt är patientsäkerhet, Murray et al (2019) kom fram till att på grund av att nyutexaminerade sjuksköterskor hade en negativ övergång la de mer fokus på tidshantering och uppgiftsgenomförande än på patientsäkerhet och helhetssynen på patientens omvårdnad. Allt som sjuksköterskorna hade lärt sig under utbildningen om patientsäkerhet försvann under stressen och arbetsbelastningen vilket kan vara en anledning till att ungefär 55% av alla sjuksköterskor med under fem års erfarenhet medgav att de gjort ett misstag under sitt arbete (Murray et al 2019). Enligt World Health Organisation (WHO) har fyra av tio patienter av alla globala hospitaliseringar, 421 miljoner, haft erfarenhet med negativa händelser under vården såsom vårdskador (WHO 2020).
Temat upplevelsen av osäkerhet och stress handlade om de multipla stressfaktorer som den nyutexaminerade sjuksköterskan kunde uppleva under sitt första år. Några av dessa faktorer var sämre arbetsmiljö, osäkerhet, ohövliga kollegor och otydlighet kring deras roll. Sjuksköterskorna kände pressen att arbeta på samma nivå som de erfarna kollegorna och många kände försämrad självförtroende vilket ledde till fysisk och psykisk ohälsa som utbrändhet och utmattning (Al Awaisi et al 2015; Frögeli et al 2019; Halpin et al 2017; Hussein et al 2019; Labrague et al 2019; Lalonde och McGillis 2017; Ortiz et al 2016; Urban och Barnes 2020; Widarsson et al 2020; Zamanzadeh et al 2015). Detta styrks av Liang et al (2018) som upptäckte att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände höga nivåer av fysisk utmattning och mental stress på grund av arbetsbelastning, höga förväntningar av vårdteamet och en obekant arbetsmiljö och kultur. Dessutom nämner Harrison et al (2020) att vara redo för arbete beror på flera faktorer som grupperades in i fyra kategorier, personliga, kliniska, professionella och industriella faktorer. De menar att en balans behövs mellan dessa kategorier för att kunna utveckla sitt självförtroende, till exempel räcker det inte med att sjuksköterskan endast har de kliniska faktorerna som grundläggande kunskap och färdigheter men ingen professionell komponent som kritiskt tänkande eller problemlösande. Utan självförtroende känner sjuksköterskan sig osäker vilket leder till ångest och stress (Harrison et al 2020).
15 Gellerstedt et al (2019) undersökte svenska nyutexaminerade sjuksköterskor och vad de själva förväntade sig från yrkeslivet. De berättade att övergången upplevdes som svår och stressfullt om man inte hade bra handledning. Dessutom fanns det ett glapp mellan teori och kliniskt arbete som försvårade övergången. Enligt sjuksköterskorna var det viktigt med feedback och de önskade att få en tillgänglig och mångsidig avdelningschef som kunde leda och hjälpa, samt kontinuitet inom ledarskapet, som inkluderar handledare och avdelningschefer (Gellerstedt et al 2019).
Slutligen i temat sjuksköterskans positiva upplevelser uppgav de nyutexaminerade sjuksköterskorna att om de fick tillräckligt med stöd och hjälp i början av deras karriär så kunde de utvecklas och anpassa sig bättre till yrkeslivet som sjuksköterska. Enligt Watt och Pascoe (2013) tyckte de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de var väl förberedda och redo för arbetet direkt efter utbildningens slut, vilket styrker resultatet i denna studie. Dessutom nämndes tidigare i denna litteraturstudie att äldre nyutexaminerade sjuksköterskor med tidigare erfarenheter inom vården kände mindre stress än de unga oerfarna sjuksköterskorna (Halpin et al 2017). Detta kan kopplas till Sterner et al (2019) som menar att ju mer erfarenhet sjuksköterskan besitter, desto mer självsäker, modig och balanserad blir sjuksköterskan. Dessutom nämner Willman et al (2020) att nyutexaminerade sjuksköterskors behov av handledning och stöd minskar med tiden i takt med att deras kliniska kompetens ökar, vilket innebär att hjälp i början av yrket kan öka chanserna för snabbare positiv utveckling för sjuksköterskan.
Metoddiskussion
Metoden vald för denna litteraturstudie baserades på Polit och Becks (2020) nio steg eftersom stegen redogör för en tydlig uppbyggnad av hur en litteraturstudie bör struktureras och för att säkerställa kvaliteten på studien. I början genomfördes sökningar med ett flertal olika sökord till exempel Novice Nurse, Nursing Role, Nursing Students, Work Experience, Job Satisfaction med mera, samt flera kombinationssökningar. Dessutom gjordes sökningar med synonymer av ordet upplevelse såsom View och Perspective. Dock gav alla dessa sökord ej önskade resultat, ett för stort antal träffar och/eller artiklar som fokuserade på andra aspekter än den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse. Därför begränsades sökningarna och sökorden till New Graduate Nurse, experience, first year och Transition, som gav mer relevanta artiklar för studiens syfte. Transition söktes för att inkludera aspekter inom övergången från skola till arbete som kunde kopplas till den nyutexaminerade sjuksköterskan upplevelse under det första året inom yrkeslivet.
Databaserna CINAHL och PubMed valdes utifrån deras profil som databaser inom medicin och omvårdnad och ansågs därför vara lämpliga (Polit och Beck 2020). Sökningar gjordes också i PsychInfo men genererade inte aktuella och relevanta artiklar och valdes därför bort. Som tidigare nämnt var alla sökorden fritext eftersom de inte fanns tillgängliga som MeSH termer. Detta kan ha lett till förlorad information som kunde ha fångat den nyutexaminerade sjuksköterskans psykiska upplevelse men de valda sökorden gav inte resultat som besvarade syftet och därför uteslöts PsychInfo. Dessutom, under sökningar, påträffades ett större mellanrum mellan urvalen på grund av exklusionskriterierna valda i denna studie. Detta kan vara negativt eftersom flera studier som kunde ha gett väsentlig information kan ha tagits bort endast för att de innehöll en längre fokusperiod än ett år.
16 Anledningen till att sökningen begränsades till de senaste fem åren baserades på att få fram artiklar vars resultat beskrev den aktuella nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse. Risken med att inkludera artiklar publicerade innan 2015 är att upplevelsen då sker under en annorlunda kontext. Den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse idag präglas av personalbrist, en hektisk arbetsmiljö och ett ökande vårdbehov, dock existerade dessa faktorer även före 2015. Däremot ville författaren belysa den nutida nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse för att bidra till interventioner som hjälper dagens sjuksköterskor. Sjuksköterskans upplevelse under 2008 kan avvika från den nutida sjuksköterskans upplevelse. Dessutom exkluderades specialistsjuksköterskans upplevelse eftersom han/hon redan besitter tidigare arbetserfarenhet när han/hon tar examen vilket ej passar syftet i denna studie. Därför låg fokuset på den nyutexaminerade allmänsjuksköterskan som börjat arbeta för första gången som legitimerad sjuksköterska. En nackdel i denna litteraturstudie är dock att alla artiklarna i resultatet var eniga om den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse, något som inte garanterar att upplevelsen verkligen är så för varenda nyutexaminerad sjuksköterska. Dock nämner vissa artiklar den positiva upplevelsen vilket ger en sorts konstrast gentemot de negativa upplevelserna.
Gällande språkvalen inkluderades svenska artiklar men under alla sökningar har artiklar skrivna på svenska ej förekommit. Frögeli et al (2019) och Widarsson et al (2020) är utförda i Sverige men skrivna på engelska för en internationell publik. De resterande artiklarna utfördes i Storbritannien, Australien, USA, Kanada, Iran, Oman och Filippinerna. Detta kan ses som en styrka ifall litteraturstudiens syfte inkluderade ett globalt perspektiv för att kunna diskutera överförbarhet. Trots det var två artiklar från Sverige och på grund av att dessa två delade likheter med de internationella artiklarna kan man se en viss överförbarhet gällande nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser. Dessutom täcker majoriteten av artiklarna ett större område genom att undersöka flera sjukhus på flera platser samt hade ett större urval vilket styrker deras resultat ytterligare. Citaten valda skrevs i originalspråket, vilket var engelska, för att undvika feltolkning via översättning. Slutligen inkluderades kvantitativa, kvalitativa och mixed-methods studier för att garantera ett bredare perspektiv på ämnet. Från början låg fokuset på endast kvalitativa studier eftersom upplevelser är svåra att kvantifiera via kvantitativa metoder men för att undvika reducering inkluderades kvantitativa studier ändå för att få en helhetsförståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse från flera synvinklar. Dock kan detta också ses som en svaghet då ordet “upplevelse” är en kvalitativ karakterisering, vilket gör att kvantitativa studier kanske inte fångar detta via till exempel strukturerade enkäter. Trots detta bestod resultatet ändå av fler kvalitativa studier än kvantitativa.
Klinisk betydelse
Kunskapen från denna studie kan leda till att de framtida nyutexaminerade sjuksköterskorna kan förbereda sig bättre för arbetslivet eftersom de vet om att övergången kan vara tuffare än förväntat. Sjukvården kan också dra nytta av studiens resultat genom att förstå hur viktigt det är för den nyutexaminerade sjuksköterskan att få rätt stöd och handledning och därmed kunna lägga ner mer fokus på bättre planering. Denna litteraturstudie belyser vikten av att skapa en god arbetsmiljö med bra stöd för sjuksköterskan vilket också är viktigt för patientsäkerheten och skapandet av en god vård. Dessutom kan denna studie bidra till att inspirera andra forskare som vill utforska ämnet och på så sätt generera ny kunskap.
Förslag till fortsatt forskning
17 hur en negativ övergång från skola till yrkesliv påverkar sjuksköterskan utöver ett års tid. Ett annat förslag är hur forskning kan riktas mot förbättringen av vårdorganisationerna och faktorerna som påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse på ett ogynnsamt sätt.
Slutsats
18
Referenser
* Artiklar som använts till resultatet.
Arbetsmiljöverket 2018: Arbetsorsakade besvär
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf [2020-09-08]
*Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study.
International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1723–1734.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009 [2020-09-22]
Blegen, M. A., Spector, N., Ulrich, B. T., Lynn, M. R., Barnsteiner, J., & Silvestre, J. (2015). Preceptor Support in Hospital Transition to Practice Programs. Journal of Nursing
Administration, 45(12), 642–649.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1097/NNA.0000000000000278 [2020-09-22]
Christensen, M., Aubeeluck, A., Fergusson, D., Craft, J., Knight, J., Wirihana, L., & Stupple, E. (2016). Do student nurses experience Imposter Phenomenon? An international comparison of Final Year Undergraduate Nursing Students readiness for registration.
Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 72(11), 2784–2793.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jan.13034 [2020-09-28]
DeGrande, H., Liu, F., Greene, P., & Stankus, J. A. (2018). The experiences of new graduate nurses hired and retained in adult intensive care units. Intensive and Critical Care
Nursing, 49, 72-78. [2020-10-17]
Flinkman, M., & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions - a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 23(8), 1050–1057. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jonm.12251 [2020-09-22] Folkhälsomyndigheten (2020) medellivslängd i Sverige
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/medellivslangd/ [2020-09-08] *Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P. (2019). The relationship between task mastery,
role clarity, social acceptance, and stress: An intensive longitudinal study with a sample of newly registered nurses. International Journal of Nursing Studies, 91, 60–69.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.ijnurstu.2018.10.007 [2020-09-22]
Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. G. (2019). Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(9/10), 1685–1694.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jocn.14733 [2020-09-27]
*Halpin, Y., Terry, L. M., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition.
Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(11), 2577–2586.
19 Harrison, H., Birks, M., Franklin, R., & Mills, J. (2020). An assessment continuum: How
healthcare professionals define and determine practice readiness of newly graduated registered nurses. Collegian, 27(2), 198–206.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.colegn.2019.07.003 [2020-09-25]
Heidari, M., Seifi, B., & Gharebagh, Z. A. (2017). Nursing staff retention: Effective factors.
Annals of Tropical Medicine and Public Health, 10(6), 1467 [2020-09-28]
*Hussein, R., Salamonson, Y., Everett, B., Hu, W., & Ramjan, L. M. (2019). Good clinical support transforms the experience of new graduates and promotes quality care: A qualitative study. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 27(8), 1809–1817. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jonm.12880 [2020-09-22] ICN (2017) etisk kod
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-09-22]
* Labrague, L. J., McEnroe, P. D., & Leocadio, M. C. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource‐scarce rural health care setting: A
qualitative study. Nursing Forum, 54(2), 298–306.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/nuf.12330 [2020-09-22]
*Lalonde, M., & McGillis Hall, L. (2017). The socialisation of new graduate nurses during a preceptorship programme: strategies for recruitment and support. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(5–6), 774–783.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jocn.13563 [2020-09-22]
Liang, H.-F., Lin, C.-C., & Wu, K.-M. (2018). Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses’ experiences of work challenges. Nurse
Education Today, 67, 72–76.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.nedt.2018.04.025 [2020-09-22]
Lyman, B., Gunn, M. M., & Mendon, C. R. (2020). New graduate registered nurses’
experiences with psychological safety. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 28(4), 831–839. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jonm.13006 [2020-09-22]
Meleis, A. I. (2010). Transitions theory: Middle range and situation specific theories in
nursing research and practice. Springer publishing company. (2020-10-21)
Mirsch, H (2016). Allt fler satsar på introduktion i sjuksköterskeyrket.
https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/augusti/allt-fler-satsar-pa-introduktion-i-yrket/?fbclid=IwAR32vBdcPEvtOyB2mgfFxc9niDMmWGY_8SinLQfMO1l5N9tKj6rFiV uDLBI [2020-10-17]
Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of clinical nursing, 28(13–14), 2543–2552. [2020-09-22]
*Ortiz, J. (2016). New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence.
Nurse Education in Practice, 19, 19–24.
20 Regan S, Wong C, Laschinger HK, et al. Starting Out: qualitative perspectives of new
graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. J Nurs Manag. 2017;25(4):246–255. doi:10 1111/jonm.12456 [2020-09-22]
Rushton, C. A., Green, J., Jaarsma, T., Walsh, P., Strömberg, A., & Kadam, U. T. (2015). The challenge of multimorbidity in nurse education: An international perspective. Nurse
Education Today, 35(1), 288-292.[2020-10-17]
SCB (2017) Sjuksköterskor utanför yrket https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/analyser-och-statistik-om-befolkningens-utbildning/pong/statistiknyhet/sjukskoterskor-utanfor-yrket/
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
[2020-09-28] [2020-09-29]
Socialstyrelsen (2019a) statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2018 samt
arbetsmarknadsstatus 2017:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6311.pdf [2020-09-08]
Socialstyrelsen (2019b) bedömning av tillgång på legitimerad personal i vården:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-14.pdf [2020-09-29]
Sterner A, Hagiwara MA, Ramstrand N, Palmér L. Factors developing nursing students and novice nurses' ability to provide care in acute situations. Nurse Educ Pract.
2019;35:135-140. doi:10.1016/j.nepr.2019.02.005 [2020-09-16] Swenurse (2014) Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf [2020-09-09]
Swenurse (2017) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköteska
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
[2020-09-09]
Swenurse (2013) Verksamhetsförlagd utbildning i högskolans vårdutbildningar – Att stödja
lärande
https://www.swenurse.se/globalassets/konferenser-svensk-sjukskoterskeforening/vfu/vfu2013.sammanfattning.av.presentationer.pdf [2020-10-20]
Ten Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., & Roodbol, P. F. (2018). The voice of nurses: Novice nurses' first experiences in a clinical setting. A longitudinal diary study. Journal
of clinical nursing, 27(7-8), e1612–e1626.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1111/jocn.14307 ]2020-09-28]
*Urban, R. W., & Barnes, D. M. (2020). Transition to Practice: The Lived Experience of New Graduate Nurses in Early Solo Flight. Journal for Nurses in Professional Development, 36(2), 74–81. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1097/NND.0000000000000608 [2020-09-22]
21
https://www.vardforbundet.se/siteassets/student/vardforbundet-student-vfu-ranking-2016.pdf?fbclid=IwAR32vBdcPEvtOyB2mgfFxc9niDMmWGY_8SinLQfMO1l5N9tKj
6rFiVuDLBI [2020-10-17]
Wardrop, R., Coyne, E., & Needham, J. (2019). Exploring the expectations of preceptors in graduate nurse transition; a qualitative interpretative study. Nurse Education in
Practice, 34, 97–103. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.nepr.2018.11.012
[2020-09-25]
Watt, E. & Pascoe, E. (2013). An Exploration of Graduate Nurses’ Perceptions of Their Preparedness for Practice After Undertaking the Final Year of Their Bachelor of Nursing Degree in a University-Based Clinical School of Nursing. International
Journal of Nursing Practice, 19(1), 23 – 30. doi: 10 1111/ijn.12 032 [2020-09-26]
*Widarsson, M., Asp, M., Letterstål, A., & Källestedt, M.-L. S. (2020). Newly Graduated Swedish Nurses’ Inadequacy in Developing Professional Competence. Journal of
Continuing Education in Nursing, 51(2), 65–74.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.3928/00220124-20200115-05 [2020-09-22]
Willman, A., Bjuresäter, K., & Nilsson, J. (2020). Newly graduated registered nurses' self‐ assessed clinical competence and their need for further training. Nursing Open, 7(3), 720-730. [2020-10-20]
World Health Organisation (2020) Patient safety
https://www.who.int/patientsafety/en/ [2020-09-09]
Järvinen, T., Eklöf, N., & Salminen, L. (2018). Factors related to nursing students’ readiness to enter working life–A scoping literature review. Nurse education in practice, 29, 191-199. [2020-10-17]
*Zamanzadeh, V., Jasemi, M., Valizadeh, L., Keogh, B., & Taleghanis, F. (2015). Lack of Preparation: Iranian Nurses’ Experiences during Transition from College to Clinical Practice. Journal of Professional Nursing, 31(4), 365–373.
Bilaga 1 –
Artikelmatris
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Al Awaisi et al 2015 Oman
Syftet med denna studie var att undersöka den
nyutexaminerade
sjuksköterskans upplevelse av övergångsperioden under första året.
Metod: Kvalitativ fallstudie.
Datainsamling: Intervjuer, observationer och dokumentanalys
Urval: 15 sjuksköterskor Bortfall: 6st
Dataanalys: Innehållsanalys
Sjuksköterskorna upplevde ett gap mellan teori och praktik; de kände att de hade kunskapen men kunde inte applicera den i det verkliga arbetet. Dessutom kände sig sjuksköterskorna osäkra, hade bristande självförtroende och press.
Frögeli et al 2019 Sverige
Syftet med studien var att utforska hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde stress och socialisering under de första månaderna i yrket.
Metod: Kvantitativ studie
Datainsamling: Data samlades in via digitala undersökningar varje vecka i 26 veckor. Urval: 309 svenska sjuksköterskor. Bortfall: 45st bortfall
Dataanalys: Deskriptiv data via SPSS
Resultatet visade att nya sjuksköterskor upplevde högre nivåer av stress som minskade i takt med att de förstod sin roll och uppgifter samt när de upplevde social acceptans.
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Halpin et al 2017 Storbritannien
Syftet med denna studie var att undersöka
nyutexaminerade
sjuksköterskors erfarenheter med övergång från skola till arbete samt stressorer och stresshantering.
Metod: Mixed methods
Datainsamling: Fyra faser därav tre faser med enkäter och en fjärde fas med intervjuer. Urval: 288 sjuksköterskor
Bortfall: 274 (minskade delvis vid varje fas) Dataanalys: Deskriptiv statistik och temaanalys.
Resultatet visade att det fanns flera stressorer som påverkade sjuksköterskan negativt.
Arbetsbelastningen var den största stressoren följt av att behandla döende patienter, otillräcklig förberedelse, osäkerheter kring behandling och konflikter med kollegor.
Hussein et al 2019 Australien
Syftet med denna studie var att undersöka
nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelser av övergångsperioden från skola till arbete under deras första år i yrket.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling: Flera sjuksköterskor blev inbjudna till studien och 12 månader senare gjordes
intervjuerna.
Urval: 26 nyutexaminerade sjuksköterskor Bortfall: -
Dataanalys: Temaanalys
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de presterade bättre när de hade riktigt och
tillräckligt med stöd från vårdteamet. De kände att de hade bättre självförtroende och levererade bättre vård när vårdteamet hade förståelse för vad de kunde och inte kunde göra.
Labrague & Leocadio 2019
Filipinerna
Syftet med denna studie var att undersöka
nyutexaminerade
sjuksköterskors erfarenheter med övergången från studier till arbete under det första året.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling: Strukturerade intervjuer utfördes 12 månader efter påbörjat arbete
Urval: 15 sjuksköterskor deltog. Bortfall: -
Dataanalys: Temaanalys
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Lalonde & McGillis Hall 2017
Kanada
Syftet med denna studie var att undersöka hur
nyutexaminerade
sjuksköterskors upplevelse kring roller och arbetstrivsel påverkade deras erfarenheter under det första året.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Datainsamling: Enkäter utfördes under de första 12 månaderna.
Urval: 45 sjuksköterskor Bortfall: -
Dataanalys: Deskriptiv statistik och Pearson korrelationsanalys
Sjuksköterskorna upplevde att de inte riktigt visste vad deras roll var i början men i takt med att de började förstå, blev de nöjdare på jobbet.
Ortiz 2016 USA
Syftet med denna studie var att undersöka hur
nyutexaminerade
sjuksköterskor redogjorde för bristen av professionellt självförtroende samt hur det utvecklades under deras första år i yrket.
Metod: Kvalitativ studie.
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer efter det första året.
Urval: 12 sjuksköterskor Bortfall: -
Dataanalys: Innehållsanalys.
Resultatet visade att sjuksköterskans utveckling under det första året avgjorde deras professionella självförtroende. Sjuksköterskan behöver både positiva och negativa erfarenheter för att kunna utveckla ett bra självförtroende.
Urban and Barnes 2020 USA
Syftet med denna studie var att utforska och förstå de nyutexaminerade
sjuksköterskornas upplevda erfarenheter av de första månaderna med självständigt arbete.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer med nya sjuksköterskor under det första året.
Urval: 15 sjuksköterskor Bortfall: -
Dataanalys: Temaanalys
Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig överväldigade och upplevde stress och ångest. Dessutom lärde de sig hur relationerna på
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Widarsson et al 2020 Sverige
Syftet med denna studie var att utforska
nyutexaminerade sjuksköterskors
upplevelse av att utveckla sin yrkeskompetens under det första året.
Metod: Kvalitativ induktiv metod
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer efter det första året.
Urval: 30 sjuksköterskor Bortfall: 19st (11 kvar). Dataanalys: Innehållsanalys
Resultatet visade att de nya sjuksköterskorna hade kunskapen och ville arbeta effektivt men hade svårt för att utföra arbetsuppgifterna på det sättet som arbetsplatsen krävde av dem. Kompetensen de utvecklade under utbildningen var inte alltid lämplig för den arbetsplatsen de befann sig i.
Zamanzadeh et al 2015 Iran
Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade
sjuksköterskor förberedde sig för självständigt arbete samt hur övergången från utbildning till arbetslivet upplevdes.
Metod: Kvalitativ studie
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer under det första arbetsåret.
Urval: 12 sjuksköterskor. Bortfall: -
Dataanalys: Innehållsanalys
