SVERIGES KYRKOR

SVERIGES

KYRKOR

KONSTHISTORISKT INVENTAiliUM

MED3TÖD AVKMIT! HIS'& O.AN"P.AKAD

UTGIVET AV-SIGURD CUR'MAN

OCH JOHNNYROOSVAL

BLEKINGE

BAND l

HÄFT.2..

MEDELSTA HÄRAD

UTARBET.AV

WILLIAM ANDER.SON

KYRKOR

I

MEDELSTA Hi\RAD

KONSTHISTORISKT INVENTARIUM

Ut a rbetat av

WILLIAM AND E RSO N

Med stöd av

K U NGL. VITT. HIST. OCH ANT . AKADEMIEN

utgivet av

SIGURD CURMAN

ocH

JOHNNY

ROOSVAL

S v e n s k a B o k

h

a n d e l

s c e n

t r a l

e

n A

.

-

B.

STOCKHOLM

BLEKIN

'

GE

MEDELSTA HÄRAD

AV

185

NÄTTRABY KYRKA

Fig. 197. Nättraby kyrka. Klockstapel. Hölzerner Glockenturm. - Belfry.

NÄTTRABY KYRKA

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT.

TR YCKTA KÄLLOR: WILLIAl\1 ANDER80N, Den äldre kyrkliga konsten i Blekinge, Lund 1922, s. 16 ff och fig. 12. - KLING, M., s. 9. - O. och G. PALME, Släkten Palme intill år 1815. Text. Uppsala 1917, Avbildning av kyrkan 1826, s. 504. - SJÖBORG, s. 287.

HANDSKRIVN A KÄJ,LOR OCH A VBIL DNINGSSAllfLINGAR: I K. B.: CRONHOLllf, s. 422; ELERS. Landskyrkor. - I BL. M.: l bl. laverad avb. (kopia) av VITUS ANDERSSONS gamla gravsten ur >Samlade underrättelser om Carlskrona ifrån dess anläggning till nuvarande tid af JONAS WISEEN. Messingslagare Geseli anno 1810> . Hdskr. - I U. U. B.: W.ll53. - I B. St.; uppmätning (plan, två sektioner, två fasader) av L. HEJMER 1884; l ritning till träskärmar vid altaret av AR. JOHANSSON 1884; uppmätning (plan) samt ritning till ny orgelfasad av AXEL LINDEGREN 1909.

186 MEDELST A HÄRAD

f$

r:=~===< :~

---~

"'!""+'ifi+''!+f''.l--c,+-l--:1-,l.---:.l:-1.--±;\;---:,l:-1.--;t:,l---;,t-L-i;J,--;tJ."'

Fig. 198. Nättraby kyrka. Situationsplan. - Edv. Stenfors delin. 1915. Lageplan. - Plan of situation.

Förf:s ägo: l bl. akvarell av F. H. af Chapmans gravmonument på Skärfva, troligen av ELIAs MARTIN.

26 KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. 1662-nu; PROT. vid besiktning av klockstapel / 9 1796, Annotationsbok 1746-1888; plan av kyrkogården 1817 av I. M. LINDBOM; plan av dito, reno­ verad 1824 ; plan av dito 1900 av P. J. PIHL.

A v intressanta kulturhistoriska uppgifter i RÄK. må nämnas, att 1703 betalas »för Kyrkians Maijning sampt Hallm om Jultiden, effter wanligheten 1 dir. 8 öre smt>. 1747 i april antecknas: »Om Siälringningen afgiordes at bör för Bonde och dess hustru betalas för Klåekan 8 S. Smt., men för andra, som siälringning åstunda, 4 S. Smt. Afskiedades, at med Klåekan ringes om aftonen wid Sohlens nedergång och om morgonen wid Solenes upgång hela Sommaren igenom, begynnandes ifrån wårfrudagen och dermed continuerandes till Michaelis tiden, då sådant uphörer> .

Numera förekommer •majringning» alla helgdagsaftnar om sommaren kl. 8 och om vintern vid solens nedgång.

KYRKOGÅRDEN

Kyrkan ligger idylliskt bäddad i grönska på östra strandsluttningen av Nättrabyån. Kyrkogården (fig. 198, 201), under 1900-talet ansenligt utvidgad mot söder, begränsas till sin äldre del i ö. och n. av en kraftig, mossbelupen, murgrönshöljd granitmur i

(nu mest vittrat) bruk. Stora ekar beteckna även den gamla gränsen. En ingång, troligen av 1818 i östra längan infattas av vitputsade pelare, vars ursprungliga, stora

inre grindar tyvärr ersatts med mindre, på utsidan av pelarna fästade järngrindar. nv. hörnet stå grindarna inom granitstolpar. Ingången till utvidgningen är byggd i efterliknelse av den gamla sydingången. Den utvidgade delen omges f. ö. av liguster· I

NÄTTRABY KYRKA 187

.. /(o/ .:Vd-r·

.-i. . 'l. H~

Fig. 199. Nättraby kyrka. Portbus av ek. 1600-talets slut. Nils Grafström delin. 1920. Skala l : 300.

Friedhofsportal von Eichenholz. Ende des 17. Jhds. Portal of the church yard. End of the 17th cent.

häckar. I fonden av dess mittgång står ett rödfärgat porthus av knuttimrad ek (f-ig.

199), vars spånklädda, tjärade tak är försett med en spira med fyra drakar. Invän­ digt tegelgolv samt tvenne sittbräden. I söder en vitmålad trädörr med enkla järn­

beslag samt dörring, klinka, rigel och en medeltida nyckelskylt, vilken ursprungligen . suttit i långhusetR södra ingång. Luckhuset, som före kyrkogårdens utvidgning stod

närmare kyrkan, är sannolikt icke något av de tre som nämnas 1665, ty 1684 »Upp· b;yggdes» tvenne luckhus och 1685 ytterligare ett dylikt i väster. År 17 46 låter man

»stensättia ifrå Södra luckhuset til Prästgården».

I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger det Rayalinska gravkoret (f-ig. 198), sedan GRAVKOR

1858 begagnat till bårhus. Det är av gråsten, gulputsat, med vitputsade hörn och omfattningar samt tak av galvaniserad plåt. I söder en gulmålad trädörr. Invändigt äro väggarna slätputsade. Golv av kullersten, varå 1926 (med vederbörligt tillstånd) lagts ytterligare ett golv av cementtegel(l). Utvändigt på var sin sida om dörren en

inskriftsflisa av kalksten.

Den vänstra: »THOMAS VON RAJALIN / VICE AMIRAL / FÖDD 1673 /DÖD 1741 PÅ DEN

ÖRLOGSFLOTTA HAN FÖRDE j GRUNDELIG KUNDSKAP WIDSTRÄCJ{T ERFARENHET j OFÖRFÄRADT MOD j REDLIGT NIT j NYTTIGA TIENSTER j FÖRVÄRVADE HONOM j ÖFVERHETENS NÅD j MED­

BORGAREs FÖRTROENDE j FÄDERNESLANDET j BEVARAR HANS DYGD j UTI j TACKSAMT MINNE. Den högra: »HÄR HWILAR j IOHAN VON RAIALIN j FRIHERRE j VICE AMIRAL j LANDSHÖF­ DING ÖFVERCOMMENDANT / COMMENDEUR AF KONG. MAI:TS SVÄRDS ORDEN j HANS FARS j

KUNDSKAPER OCK FÖRTIENSTER j BLEFVO GENOM DESS EGNE MERA KÄNDE j SINE BARN j UPPFOBTRADE HAN

j

AT TIENA KONUNG OCK FÖSTERLAND

j -

MÅTTE INGEN

j

AF DESS EF· TERKOMMANDE j LÄGGAS I DENNA GRIFT j UTAN AT j HAFVA LEFVAT SOM HAN» - .

Platsen inköptes 1789 av änkan Barbara Leonora Rayalin för 5 rdl. specie. Å norra väggen invändigt en kalkstensplatta med inskrift som här ovan över Johan von Rayalin. l*

188 lVIEDELST A HÄRAD

Fig. 200. Nättraby kyrka. Exteriör från söder med ån och hamnen. -Foto Alfr. Edle 1930.

Aussenansicbt von SU.den. - Exterior frotn the south.

På två kullar bredvid ligga tvenne kalkstensflisor tillhörande det raserade Sjögrenska

gravkoret. Inskrift å ena flisan:

ȁR 1788./ BYGGDES

l

DENNA. GRAF-WÅRD. / FÖR J{QNG~ AMIRALTER. LIEUTNANTEN. j

HERR.

l

JONAS. SJÖGREEN. OCH. j DES. KÄRA. HVSTRV.j FRV. B. C. HAHN.

l

SAMT. j BARN. OCH. EFTERKOMMANDE.

Inskrift å andra flisan: »ÅSKÅDARE./ DU. FRÅGAR. HWAD WJ. GÖRA.

j

WJ. MULTNA. /

DU. WILL. WETA. HWILI{A WJ. ÄRO? j HWAD. WJ. WARIT./ HWILKA. NÖJEN. WJ. I. LIFSTJDEN.

HAFT./ ARBETE. SMÄRTA. SJUKLIGHET. SORGER./ BLANDADE.

l

MED. ALLA. DE. GÅFVOR. SOM. DYGDEN./ AF. LYCKAN. KAN. FÅ./ BETRAKTAT. DE. MÄKTIGAS. INTET. DE. STORAS. FALL. (

MED. SINNS. LUGN. FÖRWÄNTE. WJ.

l

WÅRT. HOPPS. TILKOMANDE. FULLBORDAN.

Varje flisa H. 110, B. 88.

Inclusive de här nämnda två, funnos enligt SJÖBORG 12 gravkapell under sju tak,

vilka tillhörde: l. amiral Rayalins familj, 2. överste F. Fust, 3. översten Grameen (från detta äro ännu två inskriftsflisor bevarade med årtal~m 1785 och 1787), 4. gre­ vinnan Horn, 5. ekipagemästaren, kapten Fischerström från 1787, 6. löjtnant J. Sjö­

NÄTTRABY KYRKA 189

Fig. 201. Nättraby kyrka. Exteriör från söder. - Foto William Anderson 1914. Aussenansicht von Siiden. - Exterior fro1n the south.

boden), 9. löjtnant Solberg, 10. Kock, Kullenberg och Billing, 11. överstelöjtnant Hjelm och 12. inspektor Calysendorff.

S. om kyrkan en gravsten av granit över den bekante siste Trossöbonden Vitus GRAVSTENAR Andersson, ägare av de öar, på vilka Karlskrona sedermera anlades, samt känd från

sitt mellanhavande med Karl XI. Stenen är rest 1891 och dess inskrift hämtad från en förut på kyrkogården liggande och redan 1861 oläslig (?) sten. Inskriften lyder å åtsidan: »HÄR VNDER. HVILAR. ÄRLIGH. OCH. BESKE:DELIGH. DANNEMAND. VITVS. AN­ DERSON. SOM. BEGROVS. ANNO. 16 8 8. SAMT. HANS. KÄRA. HVSTRV. ELENA. HÅKANS:DOTTER. LEFVAT. TILSAMMAN. 38. ÅR. AFVLAT. 7. BARN. 5 S. OCH. 2 D. GVDH. GIFVE. THEM. OCH. OS. EN. FRÖGDEFVL. UPSTÅNDELSE». Å frånsidan: »CARLSKRONA OCH DESS OMNEJD RESTE STENEN 1sfr9 1». Den äldre stenen låg 20 alnar från kyrkans södra mur. l 7 48 heter det att 21

/ 11 ankom änkefru kaptenskan Cecilia Holtz brev, dat. 17 48 21/ 11 pretende­

rande på sin sal. farfaders, Vitus Anderssons grav på kyrkogården, »Hwilken så mycket mindre lärer henne kunna disputeras, som farfadren Wittus Andersson ej allenast ägdt för Trådzöö, nu Carlscrona, deel uti Bänckerum här i Kyrckian, utan har ock på sin graf uthuggen steen med dess namn uppå, såsom bewijs til pretensionen» .

190 nu åtvänd. HÖR Brenners VAPfNHtU' l\IEDELSTA HÄRAD

Den ursprungliga gravstenen av grå kalksten ligger enligt obestyrkt uppgift, såsom flisa vid södra långhusdörren i vapenhuset med inskriftssidan ned­

L. 200, B. 145 cm.

Bland kyrkogårdens andra gravmonument märkes en empirgravvård av kalksten med inskrift: »TILL­

CAPI'l'AINEN IOH: OLDEVIG. 1820».

Enligt ELERS fanns på kyrkogården en nu försvun­ nen gravsten som sades utmärka »den stora Poetissan

Hwilorum», men inskriften var oläslig. År 17 4 7 beslutades att »Korsen, som på Kyrckio­

gården stå, utkastade warda; dock med thet tilstånd, att belägga sina grafwar med Grafwård af Eek eller stenar på grafwarne».1

1 _{Följande må ytterligare anföras angå­} ende grafvarna: 1748 5 _{beslutades att}

/ 4

kyrkogården borde >efter hemmanens stor­

lek bytas, och hwar och en wårda sin dehl, at uen wiu Olofsmässatiden i godt stånd finnes; eljest drager Kyrckiorådet försorg om des upsättande på dess kostnad som dehlen tilhörer>. 1730 heter det i en skri­ velse från prosten Francke att invånarna på Aspö »ha lijka så sina Graf Ställen här på Nättrabye kyrckio-gård, och har jagh funnit och kan producera ett gammalt kors, som lär ha stådt öfwer thessa gårdars grif­

Fig. 202. Nättraby kyrka. Plan. - Edv. Stenfors ter af Anno 1589•. Aren 1731 och 1748

delin. 1915. _{fanns ingen förteckning över gravplatser}

Grundriss. - Plan. _{inom eller utom kyrkan, varför landshöv­} dingeämbetet kungjorde 1748 18

/ 10 att grav­

ägare skulle bevisa sin äganderätt i prästgården den 21

/ 11 . Eljest gingo de dem förlustige. Sam­

tidigt bestämdes att ingen fick avyttra grav till någon oskyld eller främmande utan att först ha erbjudit den åt någon i församlingen. 1757 beslutades att dika på östra och norra sidan om kyrkan, så att gravarna i kyrkan befriades från vatten »som eljest utj dem infaller och instiger.» Den vid södra sidan befintliga lufttrumman (tig. 207) torde måhända stamma från denna tid.

1748 omnämnes Sjöhjertas och Ankarlos murade gravar i kyrkan. En murad och välvd grav vid altaret ansågs ha uppbyggts av kyrkoherden J. Bering. Dåvarande kyrkoherden ansåg att den var en prästgrav, ty fem olika personer hade anspråk på den. Närvarande församlingsbor berättade att präst gra ve n var belägen under preoikstolen, där både Bering och hans efterträ­ dare Samuel Neostadins låge begravda. Andra ansägo att graven borde vara kyrkans tillhörighet >hälst grafwen måtte med kyrckian upbygd wara; och skiönt Herr JonaBering skolat den uplaga,

191 NÄTTRABY KYRKA

I

l

l

-';.J.

.

+

-

-

-

f

-

f -l-i---"---t---t -+---i--l-­ l , l 2s l l l l h 0 1 2. + 5 10 7 a ~ lo Jo

Fig. 203. Nättraby kyrka. Längdsektion mot norr. - Edv. Stenfors delin. 1915.

Längsschnitt gegen Norden. - Longitudinal section towards the north.

I kyrkogårdens nordöstra hörn stod förr en bod av trä, rödfärgad och tjärad. Den BOD uppfördes 1741 och revs under 1800-talet.

På en backe på andra sidan om den öster om kyrkan löpande landsvägen står KLOCKsTAPEL klockstapeln av ek och furu (fig. 197), sluten, med tjärat spåntak och spira.

Spiran krönes av en flöjel med tupp och inskrift: . »1796» eller det år, stapeln om-byggdes. Tidigast nämnes en stapel 1665. Den var av ek och omtalas 1666 som förfallen och stod på samma plats som den nuvarande. 1722 uppsättes en ny stapel

Ö..5TRA·VÄGCf!V·A·KOR.VINLJEIV·

Fig. 204. Nättraby kyrka. Fig. 205. Nättraby kyrka. Takstolar från 1600-talet. Sockel profiler. Skala 1:20. De prickade linjerna angiva spår i gavelmuren efter Edv. Stenfors delin. 1915. medeltida takstolar. - Edv. Stenfors delin. 1915.

Sockelprofile, - Socles. Dachstiible aus dem 17. Jhd. Die Spuren der Mittelalterlichen Dachstiihle an der Giebelmauer sichtbar.

Roof-trusses from the 17th cent. 'l'he dotted lines showing tracks of the medioo val ones.

välvda korgraven, varför det heter, att •alt utmärcker en owisshet om det rätta stället, hwarest Prästegrafwen tilförne förordnad warit». Slutligen heter det 1820, att alla i kyrkan »ännu be­ fintliga grafvar igenfyldes nya grofva Ekebalkar med nytt golf inlades>>. - 1893 8

/ 10 förklarade

sig Kungl. Vitterhets-Akademien ej ha något att erinra mot församlingens anhållan om tillstånd

MEDELSTA HÄRAD 192 ENSKILD BEGRAV­ NINGs­ PLA'l'S INGÅNGAR

av bräder, som tjäras. - Enligt muntlig tradition i orten (se ELERs) stod stapeln fordom i kyrko­ gårdens sydvästra hörn. I densamma funnas två klockor och vid något tillfälle ringdes det så kraf­ tigt, att den stora malmklockan föll i ån, varpå stapeln flyttades till sin nuvarande plats. Men mot detta står · ju INV. uppgift av 1665, enligt vilket stapeln stod på den nuvarande platsen och att den endast hyste en klocka.

På egendomen Skärfva, vilken åren 1785-1806

ägdes av den berömde skeppsbyggmästaren F. H. af Chapman (f. 1731, d. 1808), lät Chapman Fig. 206. Nättraby kyrka. Tvärsektion åt sig uppföra ett gravmonument av granit­ mot öster. - Edv. Stenfors delin. 1915. . kvadrar, med fasad i form av en antikiserande

Querschnitt gegen Osten.

Cross seetian towards the east. tempelgavel med fronton. Den är anlagd mellan 1793-99, ty sistnämnda år tillät Kungl. Maj:t att Chapman finge använda den uppförda gravkammaren samt förordnade att den skulle invigas i vanlig ordning. Gravmonumentet torde närmast tillkommit i anled­ ning av att Chapman, liksom flertalet av de officerare från Karlskrona, vilka ägde lantgårdar i Nättraby och Karlskronatrakten, under inflytande av upplysningstidens filosofi var fritänkare och ofta stod i spänt förhållande till prästerskapet.1 _Sedan Chapman 1806 försålt Skärfva och flyttat till Karlskrona, förföll frågan om använd­ ning av gravkammaren, och efter sin död 1808 blev han lagd i tumban på Angerums kyrkogård (jfr ovan, s. 154, fig. 170).

KYRKOBYGGNADEN

Nättraby är en av Blekinges få bevarade medeltidsanläggningar: En absidkyrka av spritputsad granit med senare tillkommet vapenhus av tegel. Fönstren äro numera breda, stickbågiga; vita träspröjsar och smårutor, delvis med tegel i solbänken; endast absidens äro små, rundbågiga.

De båda i söder belägna ingångarna från vapenhuset och å koret äro raktäckta, med dörrar i ekfärg. Märken efter en 1881 tillmurad nordportal, sannolikt med be­ varad omfattning, synes ännu. Genom framgrävning av sockeln (profil se fig. 204) å västra gaveln konstaterade författaren och uppmätaren att denna var avbruten (fig. 202). Här har tydligen funnits tvenne arkader (B. ca 190 cm) med en mittpelare,

1 _{WILLIAM ANDERSON, Svenskt stadslif under 1700-talet, Sthlm 1912, s. 113 ff. - Dens., Blekinge­}

NÄTTRABY KYRKA 193 ID ~ o

~/lllllf/,t

l

l ~ l

l

Fig. 207. Nättraby kyrka. Grundmur med av tegel och granithällar byggd kanal, antagligen för luftning av gravkammare under koret. (Jfr tig. 202). Skala 1 :50. - Edv. Stenfors delin. 1915. Grundrnauer Init von Backstein nnd Granit gemauerter Kanal, wahrscheinlich Luftgang eines Grabgewölbes unter dem Chore.

Air-drain of brick and granite under the choir.

öppnande sig mot ett planerat, men möjligen aldrig påbörjat brett västtorn av skånsk PLANERAT VÄS'l"l'ORN

typ, i analogi med Stora Herrestadsgruppens, vilken i Blekinge även varit represen­

terad i Mjällby gamla kyrka i Listers härad.1

Golvet i långhuset av trä, i koret ::tv trä och gravstenar (se s. 206), i absiden av GOLV en gravsten och kalkstensflis, i vapenhuset av tegel och kalkstensflis. Golvet synes

ha undergått stora förändringar. 1672 inläggas furubräder, 1674 stenlägges korgolvet, 1792 och 1846 omlägges golvet vid altaret samt får väl då sitt nuvarande utseende.

Slutligen restaureras kyrkan invändigt 1891 samt får sin nuvarande dekorering.

Invändigt äro murarna slätputsade i kvaderimitation. Två nischer ha funnits i ab­ INNER· VÄGGAR siden$ östra och södra mur men de fylldes 1881. Absidens hjälmvalv gråblått. I

långhus och kor en målad fris i romansk imitation. På korets norra vägg målade

epitafier (se s. 206). Tribun- och triumfbågar utvidgade och delvis murade med tegel.

De platta innertaken äro spikade på en äldre stomme av bräder samt försedda med INNERTAK enkel dekorering i grått och brunt. Spår av valv äro icke iakttagna. Allt detta av

1891. År 1685 bestod innertaket av »Breder som ere festade under Bielkene~. Enligt ELERS var detta daterat med årtalet 1603 på flera punkter. 17 49 arbetas på takets

panelning. Takstolarna (tig. 205) äro icke ursprungliga. Kanske av 1603. I lång­ husets och korets rösten äro dock tydliga märken efter äldre takstolar. Denna

sorts takstol blev förmodligen bränd under 7-åriga kriget, såsom traditionen säger.

Svärtade murar och kollämningar å vinden bestyrka i viss mån detta antagande. Enligt de erfarenheter, som Hjortsberga och Edestads kyrkor giva torde vi få före­

ställa oss dessa ursprungliga takstolar såsom öppna (jfr s. 251 och 287). 1710 synas

takstolarna åtminstone delvis ombyggtt~, ty då inköpas sparrar. Jfr ANDERSON, Skånes romanska landskyrkor, s. 26 ff.

194 MEDELSTA HÄRAD YTTERTAK DEN UR­ SPRUNG­ LIGA KYRKAN

Fig. 208. Nättraby kyrka. Interiör mot öster. Foto Alfr. Edle 1930.

Innenansicht gegen Osten. - Interior looking east.

Å röstet mellan långhus- och korvindarna en ca 170 cm hög genomgång, placerad något söder om längdaxeln.

Yttertaket är å långhus, kor och vapen­ hus av tegel, å absiden av galvaniserad plåt (sedan 1886, tidigare av spån). Äldre tak­ täckningsmaterial delvis spån; 1665 var hela kyrkan utom vapenhuset täckt med tegel. Nättraby kyrka bestod alltså ursprung­ ligen av långhus, kor och absid, vilande på en skråkantad sockel. Portaler i korets och lång­ husets södra murar samt motsvarande den senare även en rundbågig port i norr. Västtorn har avsetts. Små fönster till okäntantaL Denna kyrka synes ha uppförts under 1100-talet. Västgaveln stödes nu av två ansenliga tegelmurade strävpelare, som möjligen byggts redan under medeltiden (fig. 209. Tidigast omtalade 1669, då de voro bristfälliga). 1739 hade den ena nedfallit, varför den ånyo uppmuras samt förses med järnankare. 1772 revs och uppbyggdes ånyo den nordvästra pelaren, »hwilken pelare med kyrkans gafwel woro rämnade på åtskilliga ställen». Den nordvästra är nu ihålig med ca 40 cm tjocka murar, den södra massiv.

VAPENHus Det tegelbyggda vapenhuset bär ovan dörröppningen en inskription: REPARERAT ÅR 1796, & 1891.

Ovisst när, men möjligen under 1500-talet tillbyggdes vid långhusets sydvästra del

ett vapenhus, vilket 1665 beskrives vara av »Trm sammensat, med Stolper oc imellom muret med Tegelsteen, lagt med Loft af fyrre Breder, oc tacht med Spaan». Det var alltså av korsvirkeskonstruktion. Före 1796 torde det ha nybyggts i tegel enligt

ovannämnda inskription. En materialbod är sammanbyggd med vapenhuset. Före 1881 var detta rum ett gravkor.

UPPVÄRM- Kyrkan uppvärmes av en i långhusets östra hörn sedan 1877 uppställd järnkamin. NING

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER

ALTARE Altaret, som är murat av gråsten och sammanhållet av ett järnband, är framtill OCH AL'l'AR- klätt av en gravsten, ovantill av trä. Det ornmurades 1846. I öster en större nisch.

PRYDNAD

Altarringen med i trä svarvade dockor, marmorerade, ifrån 1846.

Altarprydnaden utgöres av en i ekfärg målad träskärm, krönt av en skulpterad och förgylld kalk inom strålande sol m. fl. emblem. Inom denna en på duk målad framställning av den törnkrönte Kristus, sign. »J: G: SANDBERG. 18 21 ~. Enligt en

195 NÄTTRABY KYRKA

inskrift på frånsidan är altarprydnaden skänkt av kommerserådet C. J . Humble samt uppsatt

24

/ ₅ 1823. Från sidorna utgå träskärmar enligt ritning av Ar. Johansson 1884, varigenom ett sakristirum avskiljes i absiden.

Tidigare ägde kyrkan (enligt ELERS och W.ll53) en altaruppsats av trä, visande framställningar av Nattvarden, Uppståndelsen och Himmelsfärden, flankerad troligen av trästatyer av Moses och Aron 1 _{samt inskriften: J. A. B., o. A. s., H. B. D. T.} Möjligen höra de 12 st. statyetter (Kristus och 11 apostlar) av furu (fig. 213 a-b), som nu fin­ nas i Statens Historiska Museum, till denna altar­ prydnad. Smärta gestalter, som stå i mer eller mindre stark kontrapost på halvrunda fotplattor, klädda i livligt draperade fotsida dräkter med fladdrande mantlar. Endast en av figurerna är särskilt kamkteriserad genom tvenne musslor på mantelkragen: alltså Jacobus maior; de övriga

Fig. 209. Nättraby kyrka. Västgaveln med

sakna igenkänningstecken. Dräkterna växla i

dess antagligen medeltida strävpelare.

grönt, rött, gult, brunt, vitt; hår och skägg sepia­ Foto W. Anderson 1915.

Die Westfassade mit wahrscheinlich mitteralter­

bruna. Ryggarna plana, men målade i anslut­ _{lichen Strebepfeilern .}

The west-front with the probably medirnval

ning till framsidorna. 8 st. av figurerna ha ena _butresses. eller båda händerna avslagna eller defekta.

Polykromeringen delvis skadad. H. 15-16 cm. 1600-talets mitt eller kort dessförinnan. På en av figurerna är antecknat »Från Nättraby kyrka, Trossö» med stil från 1800-talets senare del. Inköpt från Åmells konsthandel, Stockholm till Statens Historiska Museum 1929.

Kyrkan har emellertid ägt en ännu äldre altarprydnad, nämligen ett medeltida altarskåp, vilket 1665 beskrives som »en gammal Altare-Tafle med S:t Marire oc Apostlernis Billeder, paa hwilche err nogen gammal Forgylding». Enligt ELERS visade det även »de 3 wise män, stallet och krubban där Frälsaren föddes, m. m.».

1 _{Av detta är numera endast Moses-bilden i behåll och fyllande en egendomlig funktion. Strax}

nedom den närbelägna bron, i Nättrabyån, tronar Moses varje sommar i strömmen som ett slags vattengud. Detta hör till traktens sedvänjor och sevärdheter sedan väl hundra år tillbaka och förklaras så, att bilderna av Moses och Aron för mycket länge sedan lämnat kyrkan och förvär­ vats av en godsägare i närheten som använde dem som prydnader i sin park. Sedermera tycks Aron ha försvunnit, men Mo8es övergått till en från Skåne inflyttad mans ägo, som bebodde ett litet hus vid bron och som hittade på att ställa Moses i strömmen. Denne mans arvinge, fröken Ekberg, är nu Moses ägare och vårdare och har berättat historien. Bilden fästes medelst en järnten i åns klipp-botten var !'lommar, upptas på hösten och omskötes med nymålning vid behov, som en båt.

196 MEDELSTA HÄRAD

Fig. 210. Nättraby kyrka. Muralmålning å norra korväggen. Omkr. 1600. Kalkmalerei an der Nordwand des Chores.

Mural painting on the north wall of the choir.

Dessutom omtalas 1685 en skulpterad prydnad, av samma art som medeltidens KRUCIFix triumfkrucifix på trabes. Man säger sig ha »uplagt een Bielke med några Figurer och Påster på mit i hwalfwet». Säkert har ett ännu bevarat krucifix haft sin plats här såsom centralfigur. DeFJs höjdmått, 270, passar fullkomligt in i utrymmet (tig. 212). Det är skulpterat i slutet av 1400-talet, i senare tid övermålat. År 1686 omtalas »6 krigs­ män medh dheras gewähre stående hos Christj kors>> och 1692likvideras målaren Christian de Gelliers »för det han hafwer skaffat Christi Crucifix med de hosstående Beläten på balcken» . - Detta bestyrkes av en anteckning från 1809 att >>å en målad tvärbalk uti hvalfbågen mellan Choret och kyrkan finnes Frälsarens bild af trä med prydnader i kropps­ storlek, samt på sidorna 3 st. mindre bilder med färg anstrukna>>. Dessa sex mindre bilder omtalas 1851 såsom uppsatta på altarskranket. Måhända ha de fem putti av trä, stående på postament och med skärröd karnationsfärg, H. 53, vilka nu ligga i vapen­

NÄTTRABY KYRKA 197

Fig. 211. Nättraby kyrka. Muralmålning å norra korväggen. Omkr. 1600.

Kalkmalerei an der Nordwand des Chores. Mural painting on the north wall of the choir.

huset, tillhört denna anordning, vilken alltså skulle ha upplösts senast 1851, men som nu när som helst skulle kunna återställas, då endast krigarfigurerna ju saknas.

Predikstol av ek (fig. 214-215), skulpterad, målad och förgylld. Korgens bröst- PREDIKSTOL ning indelas av pelare med förställda statuetter av de fyra Evangelisterna samt Paulus

och Johannes Döparen. Pelarna uppbära ett entablement med bibliska inskriptioner. Mellan statuetterna reliefer med framställningar av Skapelsen - Syndafallet - Fö­ delsen - Korsfästelsen - Uppståndelsen. Därunder nedhänga guirlander och korgen avslutas nedtill av en fruktklase. Baldakinen krönes av en skulpterad framställning

MEDELST A HÄRAD 198

av Himmelsfärden. Vi se Kristus och Gud Fader tronande i himlen, detta framställt som relief på en lodrätt ställd skiva som är fästad å baldakinens krön. Därunder stå tvenne änglar, vilka förmedla övergången till de i baldakinens kant placerade tio figurerna, varannan stående och varannan knäböjande, nio apost­ lar och jungfru Maria. På frisen bibliska inskriptioner, därunder nedhänga festoner och druvklasar. - Pre­ dikstolens bottenfärd är grågrönt, mot vilket stå guld, grönt, rött, blått och brunt. Till stolen leder en trappa med dörr. I dennas fyllningar målade framställ­ ningar av David och Tron. Upptill ett skulpterat över­ stycke (fig. 224). 1665 hade kyrkan en predikstol »af gammel Snedker Arbed oc malet, hafwer en Himling af Billed Snider Werck oc W-malet». 1682 målas denna baldakin, vars krönande skulpturer torde bibe­ hållits och uppsatts på den nuvarande. Dessa på­ minna om Edestads baldakin (fig. 345) som var ny 1665. Den gamla predikstolen, som synes ha varit helt enkel och utan himmel, torde alltså fått en så­ dan kort före 1665, som, i väsentligaste delar åtmin­ stone, ännu är bibehållen.

Den nuvarande predikstolen tillkom f. ö. 1693. Dess komposition är lik Edestads men figurskulpturen är av annat slag, med tyngre, mindre sirliga former. Möjligen var bildhuggaren 1693 densamme som näm­ Fig. 212. Nättraby kyrka. Triumf­ nes angående ett kompletteringsarbete å funten (se

krucifix, slutet av 1400-talet.

s. 199, också 1693), Åke Truet. - År 1699 blev Foto Alfr. Edle 1930.

Triumphkruzifix. Ende des 15. Jhds. predikstolen målad, år 1787 ommålad. Trinrophal crucifix. End of the 15th cent.

Enligt tradition i orten är predikstolen arbetad av en livstidsfånge, som hade den under händer i 15 år och därpå blev frigiven. (Jfr Edestad, s. 3 O 7.)

BÄNK· Bänkarna äro slutna, ekmålade. 1665 voro de »gamle oc helt förfaldne» . 1677 INREDNING _{torde de nuvarande ha tillkommit, ty då inköptes 12 tolfter bräder och en snickare}

får i arbetslön för stolarna 97 dlr. De upphöjdes 1757.

På södra sidan i koret är den främsta bänkens fyllningar försedda med målade framställningar av Andreas, Jakob och Thomas; sannolikt ha de tillkommit 1685, ty då göras två stolar i koret och 1692 utbetalas medel till målaren Christian de Gelliers »för Panelerna för de främste Stoler». Målade framställningar av Johannes, Matthias och Bartolomeus äro försvunna.

199

N Ä TTRABY KYRKA

I norr under triumfbågen en vitmålad prästbänk

(fig. 216) mot väster försedd med tvenne uppståndare. Den norra är ornerad i beslagsornamentik, den södra

med inskrift: »J A B 677».1 Dessutom målade fram­

ställningar av Kristus, profeter, Martin Luther m. m. och latinska citat ur Esaias, J eremias, Ezechiel m. m ..

Målningarna äro utförda på svart grund, huvudfär­

gerna: brunt, rödbrunt och skärrött. Färg skymtar

även under vitmålningen.

En herrskapsbänk har funnits, ty 1674 utbetalas l dlr 8 sk. »För ett låas och hengsler till hans Excell:s Hr. Grefvens Stohl».

1699 målades en skriftstoL

I väster en orgelläktare på kolonner och marmo­ rerade träpelare. Läktarbröstningen indelas av vridna kolonnetter i tio fält med målade framställningar av

profeterna.

Över fyllningarna inskrift: »HOSEAS.-IOEL.- AMOS.

- IONAS. - MICHA. - NAHUM. - HABACU. - HAGGAUS.

Fig. 213. Nättraby kyrka. Moses.

- ZACHARIAS. - MALACHIAS ». Träskulptur från en altaruppsats

från 1600-talet. Under fyllningarna inskrifter ur dessa profeters böcker.

Foto Alfr. Edle 1930. Från varje kolonnett utgår nedtill en konsol, uppbärande Moses, Holzstatue eines Altaraufsatzes des

17. Jhds.

en prydnadspyramid; under dessa nedhänga druvklasar, Moses, wood sculptnre from an altar-piece, 17th cent.

som sammanbindas av festoner av eklövsblad, frukter,

blommor, rågax, ymnighetshorn, fåglar och egendomliga sinnebilder, såsom pärlsnören,

kammar, varibland en instucken i böljande hårmassa, pilbåge med koger. Dessa festoner tyckas gjorda för ett världsligt ändamål. Läktarbröstningens huvudfärg är grå, kolonnetterna skärröda, figurerna på ljusblå fält. Dessutom rött, blått, grönt, guld etc. Läktaren tillkom 1686 samt målas 1699 av Jöns Ulf. Kanske var Åke Truet skulptören. (Jfr nedan o. s. 198.)

Orgelfasad i ljusgrön marmorering och förgyllning från 1857.

Dopfunt av trä (fig. 217), skulpterad och marmorerad, bestående av fyra kvinnliga hermer, som uppbära en skål. H. 100, B. 53. 1692 utbetalas medel till målaren, mäster Christian de Gelliers för funtens anskaffande och 1693 utgives 3 dlr till >>Bild­

huggaren M:r Åke Truet för det han hafwer giordt nogra Mancherande Stycken på Cronan öfer Funten». Denna baldakin, som var väggfast, saknades 1851. 1665 om­ talas »En gammal Funt er der af Trrewerck udj Langhusit».

Dopfat av mässing, i botten palmettkrans och utplånad inskrift, å brättet tvenne bårder av bågar och fieurons. Under brättet tvenne bomärken. 1600-talet. H. 5 cm, Diam. 40 cm.

1 _{Jöns Andersson Bering, komminister här 1676, d. 1711.}

2. Sveriges kyrkor. Blekinge II.

ORGEL· LÄK'l'ARE

MEDELSTA HÄRAD

200

Fig. 213 a. Nättraby kyrka. Träskulpturer från 1600-talets mitt. - Foto A. T. A. Holzskulpturen des 17. Jhds, cinem sonst verschoUenen Altarschrank zugehörig.

Apostles, wood sculptures from the 17th century, helonging to a now lost altar-p.iece.

Dopskål i terrinform av tenn. I graverade kartuscher L B. 1747 och M. B. 1747. Diam. (med greparna) 36.

NAT'rVARDS- Kalk av silver, förgylld (fig. 218, 4). Å noden sex knappar med: ~f)efus och

gra-KÄRL verat gotiskt masverk. Å foten ett fastnitat krucifix och inskriften: »lON SVENSEN

ION BONDE»; {dessa bokstävers karaktär är 1500-talets början) och »TILLHÖR NETTRABY

soCKEN ». I botten »38 LOD ». Stämpel: sNs-1 Cuppan från 1700-talet, det övriga 1500-talets början. H. 22,5, Diam. 14.

Oblatask av silver (fig. 218, 1), rund, ornerad på sargen med upphöjd blad­ ranka på punsad fond. Inskrift: »TILLHÖR NETTRABY SOCKEN». I botten: »61_/

4 LOD»

och stämpel med B C S (?) sammanflätade. H. 3, Diam. 7,5.

1731 köpes en nu försvunnen oblatask av trä.

Paten av silver, förgylld. Inskrift: »TILLHÖR NETTRABY socKEN». I botten: »8 LOD».

Stämplar : Åldermansranka - Karlskrona vapen - A K - E (= 1728) (enligt räk­ ning omgjord 17 46) - fleuron. Diam. 13, 7.

Oblatask av tenn (fig. 218, 5), oval, ornerad. Inskrift: »ANDERs JÖNs soN ANNA MÅNS DOTTER I AGDATORP 17.52». H. 11.

Sockenbudstyg i skinnklätt träfodral, bestående av kalk av silver (fig. 218, 3), delvis förgylld. Å noden sex knappar. Inskrift : »TILLHÖR NETTRABY socKE >. I botten: »135fs LOD». H. 16, Diam. 7,5.

Paten av silver (fig. 218, 2), delvis förgylld. I mitten ingraverade lammet med

1

Samuel Nordsten, mästare i Karlskrona 22

NÄTTRABY KYRKA 201

Fig. 213 b. Nättraby kyrka. Träskulpturer från 1600-talets mitt. - Foto A. T. A. Holzskulpturen des 17. Jhds1 einem sonst verschoUenen Altarschrank zugehörig.

Apostles, wood scu1ptures from the 17th century, belonging to a now lost altar-piece.

korsfanan. lnskr. å brättet: »TILLHÖR NETTRABY SOCKEN». l botten » 4 LOD» och

~~riP två gånger. Enligt räkning omgjord 1742. Diam. 10,2.

Bland kyrkans förkomna inventarier må nämnas »It gamelt Kobber Rögelsse Kar

at hente Ild udj» (INv. 1665). Rökelsekaret, som enligt ELERS hängde »bak om

Altaret», har enligt GYNTHER hamnat i St. H. M., dit det skulle kommit med

Moses Söderströms samlingar.

Ljuskrona av glas för 5 ljus. '1800-talets början. H. omkr. 60. Skänkt 1825 LJUSREDSKAP

av räntmästaren J. P. Renström i Greby.

Två ljuskronor av glas för 6 ljus. Å den ena är ljusarmen avbruten. 1800­

talets början. H. omkr. 70 cm. Skänkta 1826 av änkefru Maria Kihlgren, f. Gahn,

å Boråkra och amiralitetsapotekaren Moses Söderström.

Tidigare funnos två ljuskronor av metall (mässing) för resp. 8 och 6 ljus, den

ena (enl. ELERS) skänkt av O:ffe på, Trossö 1618. Båda försvunna.

Ett par ljuslampetter av försilvrad koppar (fig. 220) för ett ljus med driven ornering av blommor. Å den ena genius, bärande ett fat med frukter, å den andra en genius på en örn, bärande båge och koger. Omkring 1700. H. 60. 1695 köpes en ljusplåt för 8 dlr.

Ett par skulpterade gueridoner av trä, brunmålade vackra arbeten från omkr.

1700. H. 139. Fig. 219.

Mässhake av vinröd silkesammet med granatäpplemönster (Italien 1500-1600- TEXTILIER

202 MEDELST A HÄRAD

Fig. 214. Nättraby kyrka. Detalj av predikstolens ornering. Syndafallet. FotoAlfr.Edlel930. Detail der Kanzel mit Darstellung des SUndenfalls. 1693.

2

0

3

NÄTTRABY KYRKA

Fig. 215. Nättraby kyrka. Detalj av predikstolen. Korsfästelsen. -Foto Alfr. Edle 1930. Detail der Kanzel mit Darstellung der Kreuzigung.

;Dctail of the pulpet. The crucif\xion.

204 MEDELSTA HÄRAD

Fig. 216. Nättraby kyrka. Prästbänk. 1677. Foto William Anderson 1914.

Priestergesttihl 1677. - Stalls 1677.

i guld på linne, kantat med guld- och sil vers pets. Vid korsets fot en dödskalle, därunder på grönt fält inskrift: »16 !9 N. K.». Kristus av vitt, upphöjt silke,

broderad grön krona, gult hår och skägg samt brunt höftkläde med guldbroderi. H. 116, B. 89. Sannolikt densamma som omtalas i 1665 års inventarium av »liffordret Caffa med i t Crucifix paa».

lVIässhake av skarlakansröd sammet kantad med guldgalon. Framtill har suttit en sol, baktill finnes ett kors av broderad guldtråd samt inskrift: »N: L c: F» i silver·

galon. Skänkt av en handelsman Lund och hustru. 1700-talet. Dep. i B. M. H. 125 cm, B. 75 cm.

Kalk d u k, linne, hålsöm med guld· och silverbroderi, i hörnen adliga vapensköldar, utsökt arbete. 64 x 64.

Kalkduk av vitt siden med guldspets 1847, med målade framställningar, varibland

N Ä TTRABY KYRKA 205

Fig. 217. Nättraby kyrka. Dopfunt av trä. 1692. - Foto W. Anderson, 1914.

Die Flinte. Holz 1G92. Baptismal font. Wood 1G92.

Håv av vitt siden, broderad med gröna blad och skärröda blommor i silke. Pungens H. 19 cm, Diam. 13 cm, stångens L. 130 cm.

Håv av svart stoff, alldeles trasig. Pungens H . 20 cm, Diam. 12,5 cm, stångens L. 183 cm.

Dessutom nämnes i 1665 års inventarium ett nu förkommet »gamelt grönt Altare Kläde, huor paa er it gamelt linkläde med knipling om».

Stora klockan med inskrift å ena sidan: »SIVNGER • OM· HONOM· OCH· LOFWER · KLOCKOR HONOM • TALER · OM • ALL · HANS • VNDER · PS · ME • FECIT · MARTIN = WTTERHOLDS · ANNO ·

1713. Å andra sidan: »TACKER · HERRANOM ·OCH · PREDIKER • HNS · NAMPN • FORKVNNER · HANS · WARC ·BLAND · FOLCKEN

=

PS». H . och Diam. omkr. 100 cm.

Lilla klockan saknar inskrift. H. 53 cm, Diam. omkring 55 cm. Sannolikt

densamma som inköptes 1752 från Tyska församlingen i Karlskrona för 220 dlr 10 sk. Sprucken vid ringning l 915, förvarad i klockstapeln. En ny lillklocka tillkom 1920.

206 MEDELST A HÄRAD

Fig. 218. Näth·aby kyrka. l. Oblatask av silver, 1700-talet; 2. Paten av silver, 1742;

3. Sockenbudskalk av silver; 4. Kalk av silver, foten från början av 1500-talet, cuppan

1700-talet; 5. Oblatask av tenn, 1752.

l. Si!berne Oblatenclose, 18. Jhcl; 2. Silberne Patene, 1742; 3. Bilberner Kelch; 4. Bilberner Kelcb,

Fnss Anfang des 16. Jhds; 5. Zinnerne OUlatendose, 1752.

l. 'Vafer·box of silver, 18th cent.; 2. Paten, silver, 17!2; 3. Communion cup, silver; 4. Communion

cup, silver, foot. Beginning of the lGth cent.; 5. Wafer-box, tin, 1152.

GRAVsTENAR Framför altaret ligger en defekt gravhäll, av röd kalksten. Nedre delen är av­

slagen. I övre hörnen Mattheus och Johannes symboler, i mitten ett bomärke samt en nästan utplånad inskrift på tyska. 1600-talets mitt. Övriga kalkstenshällar, som ligga nära altaret, stamma från omkr. 1700 (fig. 222).

EPITAPIER Å korets norra vägg äro på var sin sida om fönstret målat ett epitafium (fig. 210

-211), visande till vänster en präst med sina söner, till höger en hustru med sina döttrar. Färgerna äro rödbruna konturer på gul grund, sönernas dräkter blå, dött­ rarnas grå. Inskriftl t. v.: »ANNO CHR!STI 15 91 (FERIA SECUNDA DOM!) SINCES MISERI­

CORDIJE VENER (ABILIS DIPAUL)US VITIOLEM PASTOR HUIUS ECCLESIJE TA{LICI)TER OBIIT MCHRISTO, HOCEP CONDITUR TIMULO». T. h.: »(ANNU l 602 PINGSTE UGE HEN) SOMNEDE

SALIG I (HERREN ERLIG OCH GUDFRY)A DANNEQUINDE SICILlA (ERICKSDAATTER MED 6

SINE BÖR)N HUIS SIELE HUILE I CHRISTO».

Epitafium av trä {fig. 221), skulpterat, målat och förgyllt över kaptenen vid Ami­ ralitetet Jonas Dufva, 1689, adlad Anckarklo, till Boråkra, i Nättl·aby sn. Nedtill fält med nu avnött inskrift. Med stång. H. (utan stång) 170, B. 130. Hängde förr på norra väggen.

De skadade inskrifterna äro kompletterade efter KLING. M. - Povell Vitussen var pastor

här 1584. 1

207

NÄ TTRABY KYRKA

Fig. 219. Nättraby kyrka. Gueridon av trä. Omkr. 1700. Foto W. Anderson 1914. Standleuchter ans Holz. Um 1700. Wooden candlc·stick. About 1700.

I klockstapeln ligga resterna av ett Fkulpterat och målat epitafium, vars färger nu äro nästan alldeles avfallna. Sannolikt det epitafium över kaptenen Anders Sjö­ hierta, f. 1634, d. 1701, som enligt ELERS hängde på norra väggen. H. 168 cm.

Förkommen är en oljemålning, visande David spelande harpa, skänkt av bagaren MÅLNINGAR

C. G. Maudling i Karlskrona 1764.

Två porträtt av konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, oljemål­ ningar på duk inom samtida skulpterade och förgyllda ramar, krönta av kronor. Båda äro i kröningsskrud, färgerna mest gult och grått, karnationen skärröd. 1700-talet.

Kollektbössa av brunmålad plåt, fästad å främsta bänken i södra kvarteret. MÖBLER Inskr. i drivna bokstäver: »G :A:R :B : M:C:A:L : ANNO 17.46:.>> H. 30 cm.

208 MEDELST A H ÄRAD

Fig. 220. Nättraby kyrka. Ljuslampett Fig. 221. Nättraby kyrka. Kaptenen Jonas

av försilvrad koppar. Omkr. 1700. Dufvas Anckarklos (1689) begravningsvapen.

Foto W. Anderson 1914. Begräbniswappen. Um 1689. Wandleuchter aus versilbertem Kupfer. Um 1700. Funera1 arm. About 1689.

Sconce of silvred copper. About 1700.

Kista av trä, helt järnbeslagen med tre överfall. Å locket öppning för nedlägg­ ning av offergåvor. H. 53, L. 143.

Liten kista av ek, uppåt vidgad form, med korsande järnbeslag och vapenformade järnbitar i mellanrummen. L. 61, B. 39, H. 36.

Skrin av trä (fi~. 223), utvändigt klätt med (numera) brun sammet samt med sirligt järnbeslag, 1500-talet. H. 14, B. 21, L. 31.

Skrin av lövträ, rektangulärt, kupigt lock, inlagt med halm. L. 29,5.

Votivskepp av trä, målat och briggtackla

t.

Skänkt 1815 av kvartersman Fiskare i Karlskrona. L. omkring 80.

SAMMANFATTNING AV NÄTTRABY KYRKAS KONSTHISTORIA

I. Under 1100-talet uppfördes Nättraby kyrka av gråsten, bestående av ett rektangulärt lång­ hus, ett lägre och smalare kor samt absid. Ett brett västtorn troligen planerat, men ej uppfört.

Il. Möjligen under medeltidens senare skede, i varje fall före 1665, byggas i väster tvenne

strävpelare. Troligen under 1500-talet uppfördes ett vapenhus i korsvirkeskonstruktion vid lång­

209

NÄTTRABY KYRKA

f71J.10 0 l iJI-1.

Fig. 222. Nättraby kyrka. Skepparen Jöns Hvitlocks (d. 1713) gravsten.

A. Ruben delin. 1920.

Grabstein. Um 1713. - Grave slab. About 1713.

III. Under 1600-talets senare hälft ny predikstol, bänkinredning, läktare och flera inventarier. IV. Flera gravhällar över bönder, omkring 1700.

V. Gravkapell och epitafier över sjöofficerare, senare 1700-talet.

VI. År 1891 restaureras kyrkan invändigt samt får sitt nuvarande utseende.

ZUSAMMENFASSUNG

Die Kirche zu Nättraby ist im 12. Jhd von FeJdstein erbaut. Sie besteht, wie Fig. 202 zeigt, aus Langhaus nebst niedrigerem und schmälerem Chor mit Apsis. Im W esten war wahrschein· !ich ein Turm mit rektangulärem Grundriss geplant, der indessen niemals ausgefiihrt wurde. Lang­ haus und Chor hatten offenen Dachstuhl. Der westliche Giebel wird von zwei Strebepfeilern (siehe Fig. 209) gestiitzt, mutmasslich bereits im Mitteialter, jedenfalls vor 1665 errichtet. Im 16. Jhd wurde an der Siidseite eine V01·halle, in Fachwerkskonstruktion, erbaut. Ihr jetziges Aussehen erhielt die Kirche durch die Wiederherstellung 1891 (siehe Fig. 208). Es sind keine Inventarien oder Zierate aus dem Mittelalter erhalten geblieben. An der Nordwand des Chors befinden sich zwei gemalte Epitaphien (Fig. 210 und 211) vom Ende des 16. und Anfang des 17.

210

MEDELST A HÄRAD

-1-t_JIL.L!_!_LI__!l_L!.J.I_L_j_l_'fLl1_L...L.Jl~'.J..f_IL...J.___,__,_I-1,0 _{cm.. ·}

Fig. 223. Nättraby kyrka. Järnbeslaget träskrin från 1500-talet. Skala 1 : 4. - N. Grafström delin. 1920.

Holzkasten mit Eisenbesehliigen. 16. Jhd. Wood coffer with iron linen. 16th cent.

Jhds. In der zweiten Hälfte des 17. Jhds kam der grössere Teil der Einrichtung der Kirche zur Ausfi.ihrung, Kruzifix 1685 (Fig. 212), Kanzel mit reichen Holzschnitzereien 1693 (Fig. 214 und 215), Gesttihleinrichtung 1677 und 1685 (siehe Fig. 216), hölzernes Tauffass 1693 (Fig. 217). Im 18. Jhd kamen mehrere verzierte Grabsteine und Epitaphien iiber Bauern und Seeoffiziere hinzu.

SUMMARY

Nättl·aby church is erected of stone during the 12th century. As figm·e shows it is composed of nave and lawer and more narrow choir with apsis. Westwards a tower was probably projected, but was never executed. Nave and choir had open roof-truss. The Western gable is suppor

211

NÄTTRABY KYRKA

ted by two buttresses (see fig. 209) probably erected already during the Middle Age, in each case before 1665. During the 16th century a porch on the Southern side was built in half·timber

construction. The church got its actual appearance through the restoration 1891 (see fig. 208). No furuitures or ornaments have been preserved from the Middle Age. On the northern wall of the choir there are two painted epitaphs (fig. 210 and 211) from the end of the 16th century and the beginning of the 17th. During the latter half of the 17the century the greatest part of the interior of the church, was brought, crucifix 1685 (fig. 212) pulpit with rich wooden engrav­ ings 1693 (fig. 214 and 215) pew arrangements 1677 and 1685 (see fig. 216) baptismal font of wood 1693 (fig. 217). During the 18th centm-y several ornated grave stones and epitaphs over peasants and marine officers were added.

Fig. 224. Nättraby kyrka. Predikstol­ trappans krön.

Foto W. Anderson 1914.

Aufsatz der Kanzeltreppe. Crown ornament from the pulpit.

212 MEDELSTA HÄRAD

Fig. 225. Aspö kyrka. Exteriör från sydost. - Foto W. Anderson 1915.

Aussenansicht von Siidosten. - Exterior from the south-east.

ASPÖ KYRKA

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT, MEDELSTADS KONTRAKT

ANNEX TILL NÄTTRABY TRYCKTA KÄLLOR: WILLIAM ANDERSON, Aspö, i ldun 80

/ 8 1914. - ERNST HOLMBERG, Karls­ krona Kungliga Amiralitetsförsamling. En historik (1680-1880). Sthlm 1914.

HANDSKRIVN A KÄLLOR OCH A VBILDNINGSSAMLINGAR: l B. ST.: Byggnadsritningar, gillade 1889; ritning till glasfönster, gillad 1906.

Enligt K. brev 3

/ 12 1886 bildades Aspö annexförsamling, därvid Aspö utbröts från Nättraby socken.

ASPÖ GAMLA På nordvästra delen av den söder om Karlskrona liggande ön Aspö är belägen en

KYRKOGÅRD _{kyrkogård, ursprungligen avsedd för den på sjökastellen Drottningskär och Kungs­}

213 ASPÖ KYRKA

Fig. 226. Aspö kyrka. Interiör mot väster. - Foto W. Anderson 1914.

Innenansicht gegen Westen. - Interior Jooking west.

peståren 1710-11) och intill 1800-talets senare hälft synes allmänt ha tagits i anspråk

vid begravningar inom Karlskrona Amiralitetsförsamling. Sedan vid 1800-talets mitt, ha begravningarna på Aspö gamla kyrkogård nästan upphört (Medd. enl. HoLMBERG).

Kyrkogården, som är mycket vackert belägen vid stranden, strax norr om sjöka­ stellet Drottningskär, är bevuxen med gamla ekar och buskar samt inhägnas i NV och S av en kyrkogårdsmur i kallmur. Genom denna leda tvenne trägrindar.

Bland kyrkogårdens gravstenar- de flesta övervuxna av gräs och osynliga - må nämnas, som ett dokument från pestepidemien, en gravsten av röd kalksten (fig. 229) med inskrift Över: »MÄSTER KNECHTEN WYDH. KONGL. SKEPSBYGGERYET. I. CARLSCRONA.

SALIG. JONAS. KÅHRE MEDH SYNA. 5. BARN SOM MEDH DÖDEN. AFGÅTT. A:O l 711 OCH.

1712,>. (Se även fig. 228.)

Strax SO om Aspö kyrka, belägen på öns västra strand, ligger Aspö nya kyrko­

gård, begränsad i väster av en stenmur i kallmur med trägrind, i övriga väderstreck

ASPÖ NYA KYRKOGÅRD

av trådstängseL

Kyrkan (fig. 225-227), som är anlagd med kor i väster och torn i öster, uppfördes KYRKAN

år 1890 efter ritningar, stadfästa genom Kungl. brev 1889, av tegel med tak av galva­ nism·ad plåt. Invändigt slätputsade murar. Taket av trä, brutet och brunmålat; i koret i form av kryssvalv och blåmålat. - Golv av trä. - Fönster med träspröjsar, i väster katedralglas med blyinfattning.

214 MEDELSTA HÄRAD

__L.__j_

'' " .., " If

Fig. 227. Aspö kyrka. Plan. - Edv. Stenfors delin. 1915.

Grundriss. - Plan.

Fig. 228. Aspö gamla kyrkogård.

Gravsten över konstapeln E. Ahl­ rot, d. 1711.

Grabstein um 1711. Grave-slab about 1711.

l-!A~UNDERHWU 111 1111111/DUUUIIIIIIIIIliiUJif 'l/lll-!llll/1111! 1l.j(jl/!ll!l !ll' '::!IliJ:IIW1Ilf1lili1llDJ!Illl 'l[;lr"IIIli!I!!Ilili'1'117ll!J!D IJi!WMI"2!ill!fi!!JIIJjlliD:

l!!l!!j! lfi!!!J!!!!!i 'ii ii!IJII1'111tll•lil

i1I!IJ!I!I!Olllilllf1Wf!Jl1JTI) !l!ll'! .q. :I . J! ,, / ,!1: . 11111.1 'll!ill'llltllll!JlllJD fllillUJTIIIIIliiT!Il'ITII· I!IITIET!l!III~ III!!WIIf!hJlllJl Ii i!!. . ! f!JIIli!!IHI!III!!!!I!

IIIIffilTJT!III II!ill: ,!l!i!lllllll/rU

( •

lO

Fig. 229. Aspö gamla kyrkogård. Gravsten

över Mäster J. Kåhre och hans 5 barn,

d. 1711 och 1712. Grabstein. Anfang des 18. Jhds. Grave-stone. Beginning of the 18th cent.

ASPÖ KYRKA

215

Uppvärmning genom en järnkamin.

All inredning är enkelt snickeriarbete och brunmålat. - Altarprydnad ett förgyllt INREDNING

träkors. Bland inventarierna märkas ett briggtacklat votivskepp med bleckkrans, i

vilken sitta ljuspipor för 9 ljus samt en enkel oljemålad framställning av Korsfäs·

telsen, signerad: »C. IVIREEN» med inskriften: »SKÄNKT AV ASPÖ LOTSAit».

ZUSAMMENFASSUNG

Die Kirche zu Aspö ist von Backstein 1890 erbaut, gelegen auf der Inse! gleichen Namens siidlich von Karlskrona. (Grundriss Fig. 227. A ussenansicht Fig. 225, Innenanaicht Fig. 226). Alle Einrichtung einfache Tischlerarbeit. Auf dem nordwestlichen Teil der Inse! liegt der alte Friedhof, urspr. ein Garnisonfriedhof. Mehrere Grabsteine vom Anfang des 18. Jhds. (Fig.

228 und 229).

SUMMARY

Aspö church is erected of brick 1890, situated on an island with same name south of Karls­ krona. (Plan fig. 227. Exterior fig. 225, interior fig. 226). All furnitures simple earpentry work. On the north-western part of the island the old churchyard is situated, originally a military church yard. Several grave stones from the beginning of 18th century (fig. 228 and 229).

MEDELSTA HÄRAD 216

Fig. :l30. Hasslö kyrka från sydväst. - Foto W. Anderson 1915. Aussenansicht von Siidwesten. - Exterior from the south-west.

HASSLÖ KYRKA

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, LUNDS STIFT,

MEDELSTADS KONTRAKT

ANNEX TILL NÄTTRABY

HANDSKRIVN A KÄLLOR OCH AVBILDNINGSSAMLINGAR: l B. S•r.: 5 blad ritningar till ny kyrka, gillade 1888.

KYRKANS ARKIVALlER förvaras i prästgården på Aspö.

K. brev 3_/

12 1886' föreskriver bildandet av Hasslö annexförsamling, därvid Hasslö utbröts från Förkärla socken.

KYRKOGÅRD Kyrkan, belägen på Hasslö-öns östra strand, omgives av en kyrkogård med gråstensmur och smidda järngrindar inom stenstolpar i sydväst och söder. - I nord­ östra hörnet en bod av trä, rödfärgad, med vitmålad dörr samt papptak.

KYRKA Kyrkan (fig. 230-232) uppfördes år 1890 av tegel med putsade fogar. På tornet

en takryttare, brunmålad. Tak av tjärad papp. Invändigt äro murarna slätput­ sade. - Taket, av panelat, gulmålat trä, är brutet. I koret ett vitputsat kryssvalv

217

HASSLÖ KYRKA

av trä. - Golvet i koret av trä, i

övrigt av cement. - Kyrkan upp·

värmes av en järnkamin.

All inredning gulmålad eller i ek­ färg och samtida med kyrkan. ­

Bland inventarierna märkas kalk,

en ljuskrona av glas och mässing för 9 ljus av gustaviansk typ, H.

omkring 80 cm, samt votivskepp av

trä med 10 ljushållare, märkt »1911»

och skänkt av kyrkavärden Sven

Larsson, som själv gjort arbetet. ZUSAMMENFASSUNG

Die Kirche zu Hasslö, gelegen auf der Inse! gleichen Namens, wurde 1890 von Backstein erbaut (Fig. 230-232). Unter den Inventarien ist ein Kronleuchter aus der zweiten Hälfte des 18. Jhds zu be­ merken. Die iibrige Einrichtung einfach.

IN· REDNING

Fig. 231. Hasslö kyrka. Interiör mot öster. Foto W. Anderson 1915.

Innenansicht gegen Osten. - Interior looking east.

SUMMAR Y

Hasslö church, situated on the island with same name, was erected 1890 of brick (fig. 230-232). Amongst the furuitures must be observed a chandelier from the latter half of the 18th century. The other fittings are simple.

1011T72

o

5

Fig. 232. Hasslö kyrka. Plan. - Edl'. Stenfors delin. 1915. Grundriss. - Plan.

218

MEDELSTA HÄRAD

Fig. 233. Listerby kyrka. Exteriör från sydost.

Aussenansicht von SUdosten. - Exterior from the south·east.

LISTERBY KYRKA

BLEKINGE, BLEKINGE LÄN, MEDELSTA HÄRAD, L UNDS STIFT, MEDELST ADS KONTRAKT

TRY CKTA K~~LLOR: PEHR JonNSSON, Listerby. En sockenbeskrivning av Otto Emanuel Öd­

manu, i Blekinge-Bygder 1925, s. 27-45.-KLING, M., s. 21 (med avb. av runinskrift). - SJÖBORG, s. 280.

HANDSKRIVNA KÄLLOR OCH AVBILDNIN GSSAMLINGA R: I B. 8'1'.: laverad ritning till för­ ändr. och tillbyggnad av J. F. ÅBOM 1843; ritning till tornbyggnad av J. A. E. HAWERMAN (oda­ terad); ritning till ny orgelfasad, gillad 1882. - CRONHOLM, s. 414. - I K. B. K.: Monumenta Sca­ nensia Hallendensia et Blekingica. Figuras delineavit. S. Magunsen Holm, Handskr. nr 369.­ LANDsKYRKOR.- I R. A.: Kgl. bref 21

/ 1 1737. Riksreg. - I U. B.: W. 1153.

KYRKANS ARKIVALIER: RÄK. 1673-nu; INV. i N JII; VIS.PROT. 1769-nu.

Anteckningar ur arkivalierna av allmänt intresse: I VIS.·PRO'l'. 1822 heter det om

>barnaqvinnors» kyrkotagning att >Annan Bön e pall till denna förrättning än dörrtröskeln tinnes

ej >, hvarför tröskeln borde beläggas med ett tjänligt täcke vid dessa ceremonier. Så skedde med resultat att detsamma - ett blått vadmalstäcke - bortstals 1829. - 1843 uppmanar visi­ tatorn pastorn på stället tillse, att ingen >köpmanskap> måtte ske vid kyrkan om söndagarna.

219 LISTERBY KYRKA

Fig. 234. Listerby kyrka. Interiör mot öster. - Foto D. F. Källman i A. T. A. Innenansicht gegen Osten. - Interior looking east.

9

Enligt benäget meddelande av kyrkoherde T. Å. Wahlström i Ramdala 1921 / 1 iakttog denne

år 1886 att några av byns pojkar julafton i dagningen gingo upp i kyrkans torn, där de med medhavda ris piskade kyrkklockorna under en halv timmes tid. Denna sed, som kallades att •kjimma>, lärer fortleva ännu.

KYRKOGÅRD OCH KYRKOBYGGNAD

Kyrkogården (fig. 237) inhägnas av en gråstensmur i kallmur med ett par gjutna KYRKOGÅRD

järngrindar inom stenstolpar i väster. I sydväst en trägrind. Tidigare omtalas ett

luckhus i norr. - Söder om kyrkan stod en nu nedriven klockstapel av trä, enligt

tradition i orten av Edestadstypen (jfr s. 281 och fig. 304), tidigast omtalad i R.~K. 1673.

l kyrkogårdens nordöstra hörn ligger kyrkans bod av trä, gråmålad och med tjärat BoD

papptak.

På egendomen Gjöholm ligger på en kulle ett gravkapell, uppfört 1817 i ny- GJÖHOLMS

klassisk stil, över generalamiralen greve Johan Puke (f. 1751, d. 1816). GRAVKAPELL

Kyrkan (fig. 233-236 och 238) är uppförd av gråsten med tegel till omfattningar NUVARANDE

etc. Utvändigt äro murarna spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfatt- KYRKAN

ningar. Profilerad, dragen list. Yttertaket av tjärad spån å långhusets norra

sida, eternit å södra, å absiden och sakristian av tj~rad papp, å tornet'3 lanternin

av galvaniserad plåt. - Ingångarna äro raktäckta, till tornet målad i eldärg

220 MEDELST A HÄRAD

DEN UR·

SPRUNG­

LIGA

KYRKAN

och till absiden gråmålad.-Fönstren stora,

rundbågiga, i senare tid utvidgade, med vitmå­ lade träspröjsar. I solbänkarna svartmålad plåt.

Invändigt äro murarna slätputsade. I ab­

siden en väggmålning, framställande Golgata.

- Innertaket täckes av ett vitputsat välvt

trätak, absiden av hjälmvalv.

Golvet av trä, i vapenhuset av kalkstens­ flisor.

Denna kyrkas utseende beror väsentligen på

en ombyggnad av 1847, vilken jämte andra

delar av äldre kyrkan bibehållit dess sakristia. Härtill kom ett 1871 tillbyggt vä sttorn.

Uppvärmning genom två järnkaminer.

Den äldre kyrkans utseende framgår av J.

F. Åboms utvidgningsförslag av år 1843 (fig. 235). Den bestod av ett rektangulärt långhus,

ett smalare kor samt absid.

Vid kyrkans ombyggnad gällde det »utvidg­

ning», »murens rättning invändigt på Norra wäggen» och "genombrytning af Sacrestimmen till uppgång på Predikstolen». Dessa ord tyda på att dock kyrkans mur i norr i det stora

hela bevarades. Vad avser »rättningen»? En

anteckning av 1843 säger, att »koret var byggdt

o

på sned, ty stora gången var icke midt för altaret». Tyvärr få vi icke reda på vari sned­ heten bestod. Till en viss grad var den väl betingad utav att norra kormuren och norra långhusmuren icke voro parallella. Detta upp­

Fig. 235. Listerby ky:rka. Ombyggnadsplan hJ'älptes väl genom en avhyvling av muren i av J. F. Åbom 1843.

Grundrias und Umbauentwurf von J . F . Åbom 1843. koret »invändigt på Norra väggen». Den om­

Plan and project for enlargement of the church 1813.

talade utvidgningen betyder, att såväl korets som långhusets sydmurar utflyttades åt söder. Kormuren byggdes därvid så tjock, att dess yttre liv kom att ligga i samma linje som

långhusfasaden, under det att det inre livet, motsvarande den gamla, bibehållna nord­ muren ligger betydligt innanför långhusets innervägg. Triumfbågen spärrades samtidigt upp till största möjliga bredd och höjd. Dessutom förlängdes hela långhuset mot väster omkring 16 alnar. Korets tjocka sydmur avsåg att vinna enhetligt takfall för hela sydsidan. Samma förenkling erhölls på nordsidan genom att förlänga övre delen

SENARE FÖRÄND­

RINGAR

sannolikt sam- VAPENHus

Möjligen var

vägg sakri- SAKRISTIA

LISTERBY KYRKA 221

av långhusfasaden ovan sakristian fram till kyrkans östlinje. Denna murade an­

ordning uppbäres av en på sakristians vind synlig träbock.

Absiden torde samtidigt helt nybyggts. Den ursprungliga kyrkan hade tro­ ligen samma utseende som Fridlefstad och Nättraby. Huruvida något eller

några torn varit planerade eller uppförda,

veta vi ej.

Byggnadsdatum 1100-talet.

År 1688 uppföres till förstärkning en

strä v p e la re vid kyrkans nordvästra del

av »mursten» (tegel) och följande år om­

talas fyra dörrar, som »panelas». ­

1686 upptages ett stort fönster vid predikstolen och 1833 omnämnes södra korfönstret. Likväl betecknas interiören

ännu 1843 såsom ovanligt mörk. Inner­ taket bestod åtminstone under 1600­ talet av ett platt, målat trätak. 1682 lägges ~stora kyrkoloftet» med bräder.

Enligt S. Magnusen Holms anteck­

ningar från 1700-talet fanns >'paa itt Trailerverk som er giort under lufftitt» en runinskrift. Enligt KLING, fanns även följande inskrift i koret: »Bertell Påhl­

son, Bonne Birgeson Kirkewärd lod tecke dette chor ock legge dette loft 1623». 1730 målas koret.

Ett va penh u s av gråsten raseras tidigt med att tornet byggdes 1871.

detta vapenhus medeltida (tidigast omtalat i RiK.1692).

År 1738 uppföres vid korets norra

stian av gråsten. Å taknocken en väderflöjel av Fig. 236. Listerby kyrka. Plan.

järn med inskrift: »1738 B G». Invändigt äro mu- N. Grafström delin. 1920. Grundriss 1920. - Plan 1920.

rarna vitputsade. Inuti ett platt trätak, spikat på undersidan av bjälkarna. Taket är målat (huvud­

färgen blått) samt visar i mitten Kristus i strålglansen, vid kanterna akantusslingor. Inskrift: »KIURKIO: HERDEN BENGT : GUNERUS OCH KIYRKIO WERDEN PÅLDA NILSON

222 MEDELST A HÄRAD

HAFWER LÅ'fiT = BYGGA: DENA SAKERS'riA TIL GUDS NAMNS ÄRO » samt »BYGD ÅR ANNO 1 7 3 8 OCH MÅLAT ÅR ANNO 1 74o». Å dörren mellan sakristia och kor vackert smidda j·ärnbeslag. I sakristians västra mur en ingång med järnbeslagen dörr (fig. 239).

INREDNING OCH LÖSA INVENTARIER

ALTARE Altarbord' av trä. -- Altarring med vitmålade dockor. Altarprydnaden be­ står av ett förgyllt träkors med svepduk (uppsatt 1848). - Tidigare fanns en nu

försvunnen altaruppsats av trä, skulpterad och målad. Den förfärdigades 1701 av amiralitetsbildhuggaren i Karh;krona J. Jacob Waldau för 150 dir smt. Om dess ut·

Fig. 237. Listerby kyrka. situationsplan. - N. Grafström delin. 1920. Situationsplan. - Plan of situation.

seende sakna vi kännedom. Den målades 1702 av målaren Anders Frost i Karls­ krona och försågs med inskrift, såsom Nattyardens instiftelseord och· »Anno 1702 Petrus Svahn».

Ett nu försvunnet mataltare uppsattes 1700. ·

Enligt VISIT. PROT. 1822 var »öfver korsvalvet» (därmed menas förmodligen över

KRUCIPIX triumfbågen) uppsatt ett krucifix »så illa gjordt och vanställdt, att dess åskådande

ej allenast gör ett vidrigt intryck hos hvem som hälst, utan äfven kan medföra skad­ liga följder för hafvande qvinnor», varför visitatorn förklarade att det borde borttagas.

:b'örsamlingen ·förklarade sig villig att i stället för det »usla» krucifixet anskaffa »en vacker målning, som föreställer Frälsaren på korset, eller och ett kors af sten Por­

cellaine med en törnekrona, att på samma ställe uppsättas». Krucifixet omtalas ti­

223 LISTERBY KYRKA

Predikstol av ek (fig. 240), skulpterad, ny målning i grått, svart och guld. Den PREDIKST OL

femsicliga korgen är nedtill försedd med en nyare, draperiliknande förlängning. I hörnen kolonnetter, mellan dem i fyllningarna pilastrar under bågar och målade kyrk­ liga emblem. Å frisen latinska inskrifter som på ett förvirrat sätt återgiva omkas­ tade stycken ur nattvardens instiftelseord, »Så älskade Gud verlden» o. s. v. Om­ kring 1600.

Predikstolen har ursprungligen haft en baldakin. Denna, sjusidig, med en rad tandsnitt samt målad i grönt och rött, förvaras nu i tornet. Från baldakinen ned­ hängde en duva, vilken reparerades 1693. Samtidigt torde hela predikstolen ha målats,

enär den bar inskriften: »Anno 1693 Petrus Svahn» (W. 1153).

B1

\NKINRED-Bänkar; vitmålade, från senare tid. _NING I väster en orgelläktare, marmorerad. Bröstningen indelas av kanellerade pi- ORGEL­

J,ÄK'l'ARE

Fig. 238. Listerby kyrka. Tvärsektion mot öster. Nils Grafström delin. 1920.

Querschnitt gegen Osten. - Cross-section towards the east.

lastrar i tolv fält, vilka äro målade apostlarna i livfulla, väl tecknade ställningar. I den tolvte dock endast ett bord, varpå ligga de trettio silverpengarna, symbolise­ rande Judas.

Läktaren målades 1700 av Jöns Åkesson Wulf. Orgelfasad i vitt och guld, enl. ritning gillad 1882.

Lyrformad nummertavla å hörnbord med volutformade ben. Nu i tornet, grå marmorering, guldbrons. Total H. 343. 1800-talets början.

Dopfunt av trä, vitmålad och förgylld. Skänkt 1866. H. 90. Dopfat av mäs- DOPJ<'UN'l'

sing. Diam. 40. I tornet ligger en dopfuntsbaldakin av trä, 7 -kantig. Å entable­ mentet skulpterade änglahuvuden. Spår av grå målning och förgyllning synes. Slutet av 1600-talet. Diam. 72. I VJSIT. PROT. 1822 heter det: »Till Dop vattnet får ej nyttjas