När kan Flow upplevas på arbetsplatsen?

Full text

(1)2006:035. D-UPPSATS. När kan Flow upplevas på arbetsplatsen?. Linda Berg. Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2006:035 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--06/035--SE.

(2) FÖRORD Denna D-uppsats är skriven under vintern 2005 vid Institutionen för ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen behandlar begreppet Flow och hur det kan upplevas vid två olika arbetskontext. Med detta förord vill jag tacka alla personer som på något sätt varit inblandade i arbetet med denna uppsats. Jag vill särskilt tacka till min handledare Joakim Wincent för värdefull vägledning och stöd. Jag vill även tacka mina opponenter för deras stöd under skrivandets gång samt de undersökta företagen för deras samarbete som möjliggjorde denna uppsats. Ett stort tack till mina vänner för allt stöd.. Luleå, 9 januari 2006 ________________ Linda Berg.

(3) SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas på en arbetsplats. Teorierna är skapade efter forskning från Csíkszentmihály, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett på två olika arbetsplatser inom två olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa två arbetskontext kan påverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affärsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt på Flow. Ett test för varje teori har utförts där korrelationen mellan hypoteserna och Flow har mätts. Två anmärkningsvärda värden framkom. Inom affärsmiljön upptäcktes ett negativt samband mellan känslan av gemenskap och Flow, desto mer gemenskap som upplevdes på arbetsplatsen, desto var mindre sannolikheten att uppleva Flow. Kontorsmiljön visade däremot upp ett högt positivt samband mellan status och Flow, en högre känsla av status på arbetsplatsen ökade sannolikheten för att uppleva Flow. De flesta av hypoteserna stöddes inte. Maslows teori fick stort stöd i kontorsmiljön men inte i affärsmiljön. Inom affärsmiljön fick däremot Hofstedes samt Csíkszentmihálys teorier till viss del stöd. Slutsatsen av studien är att teorierna måste anpassas till det undersökta företaget..

(4) ABSTRACT The purpose with this study is to examine the relevance in three different theories which can give an explanation to how Flow can be experienced during work. These theoris are the created by three scientists; Maslow, Hofstede and Csíkszentmihály. The examination has been done at two different work places within two different profession to find if any eventual variances within these different work context may effect the experience of Flow. The chosen professions became an office environment and a business environment. Three hypotesis were created that each tested the three theories contingency with Flow. One test for each theory has been done where the correlation between the hypotesis and Flow has been measured. Two remarkable values were found. Within the business environment, a negative relation were found between the emotion of fellowship and Flow. The more fellowship that was experienced at the work place, the less probability to experience Flow. The office environment on the other hand showed a positive correlation between status and Flow. A higher emotion of status within the work place increased the probability to experience Flow. Most of the hypotesis were not supported. The theory of Maslow was much supported within the office environment but not within the business environment. Within the business environment some support was instead given to Hofstede’s and Csíkszentmihály’s theories. The conclusion of the study is that the theories must be adapted to the examined company..

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROBLEMDISKUSSION. 1. BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE. 1 1 3. 1.1 1.2 1.3 2. TEORIN OM FLOW. 2.1 2.2 2.2.1 2.2.2 2.3 2.4 3. METOD. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.4.1 3.4.2 3.5 3.6 3.6.1 3.6.2 4 4.1 4.2 4.3 5 5.1 5.2 5.3. VAD ÄR FLOW? CSÍKSZENTMIHÁLYS FÖRKLARING TILL VARFÖR FLOW UPPSTÅR KAN MAN BLI BEROENDE AV FLOW? VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT UPPLEVA FLOW PÅ ARBETSPLATSEN? MASLOWS BEHOVSTEORI HOFSTEDES KOLLEKTIVISM/INDIVIDUALISM. FORSKNINGSANSATS FORSKNINGSSTRATEGI VAL AV FALLSTUDIEOBJEKT DATAINSAMLINGSMETOD LITTERATURSTUDIE ENKÄTER ANALYSMETOD METODPROBLEM VALIDITET RELIABILITET. RESULTAT BESKRIVANDE STATISTIK KORRELATIONSANALYS HIERARKISK REGRESSIONSANALYS SLUTSATSER DISKUSSION SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER. REFERENSER. 4 4 5 7 8 8 10 13 13 13 14 14 14 14 15 15 15 16 17 17 19 21 23 23 25 25 26.

(6) Figurförteckning Figur 1: Illustration över Flow Figur 2: Maslows behovspyramid. 6 9. Tabellförteckning Tabell 1: Allmän statistik om urvalsgrupperna Tabell 2: Ålder- och könsfördelning Tabell 3: Beskrivande statistik för variabler Tabell 4: Korrelationer för alla variabler Tabell 5: Hierarkisk regressionsanalys: Test av hypotes 1-3. 17 17 19 20 21. Bilaga: Frågeformulär.

(7) PROBLEMDISKUSSION. 1 PROBLEMDISKUSSION 1.1 Bakgrund ”Vad innebär det att leva ett gediget liv utan att slösa med tid och talanger och vad är innebörden av ett gott liv? Vad är det som gör ett liv fridfullt, tillfredställande och värt att leva? Profeter, poeter och filosofer har genom tiderna funnit viktiga sanningar för vår framtida överlevnad. Vetenskapen förser oss med den väsentligaste kunskapen, speglar verkligheten på det pålitligaste sättet, och det är på egen risk vi ignorerar den. Om vi vill förstå vad det innebär att verkligen leva bör vi lyssna på rösterna ur det förflutna och integrera deras budskap med den kunskap som vetenskapen långsamt är i färd att samla på sig. Det enda sättet att upptäcka vad livet handlar om är att långsamt och metodiskt försöka reda ut det förflutnas verklighet och framtidens möjligheter så att vi kan uppfatta dem i nuet. Vilka krafter är det som gör att vi kan uppleva? Växlingen mellan vila, produktion, konsumtion och umgänge är lika mycket del av hur vi upplever livet som vad våra sinnen är. Begränsningarna för vår uppmärksamhet leder till ett oföränderligt manuskript som vi måste leva efter. Tillfälligheterna kring en människas födelse placerar henne i ett fack som i stor utsträckning styr vilken typ av upplevelser hennes liv kommer bestå av. Trots det går inte att förutsäga hur en persons liv kommer att utveckla sig, slumpen kan göra att sannolikheterna omkullkastas samtidigt som personen kan vilja kasta bort sina möjligheter eller tvärtom övervinna några av de svårigheter hon föddes till. Genom det mänskliga medvetandets flexibilitet finns det tillräckligt mycket spelrum för valmöjligheter och personliga initiativ för att det ska vara meningsfullt, de som tror på detta har de bästa chanserna att bryta sig ur ödets grepp”. (Csíkszentmihály, 1999, sid 11ff) 1.2 Problemdiskussion Csíkszentmihály (1999) menar att under årens lopp kommer livskvaliteten att avgöras av innehållet i upplevelserna. Författaren (ibid) menar att det finns tydliga begränsningar som styr vad vi bör göra men att utrymme finns för personliga val, kontrollen över tiden ligger till viss del i våra egna händer. Csíkszentmihály (ibid) förklarar att det vi gör under en vanlig dag kan indelas i tre huvudgrupper av aktiviteter; det vi måste göra för att skapa energi för överlevnad och bekvämlighet (arbeta), tid ägnad åt olika typer av underhållsaktiviteter (äta, vila, sköta om kroppen) samt den tid som blir över efter dessa är gjorda (fritiden). Sherry (2004) förklarar att människor är självreglerande vilket innebär att individen utvecklas som ett svar på upplevda behov och påverkande faktorer. Basbehov, individuella skillnader och sociala faktorer kombineras vilket resulterar i en rikedom av förutspådda problem och motivationer där glädje söks från media och andra områden. Underhållning ses som en möjlighet att fly från uttråkan av vardagslivet till en fantasivärld med spännande och attraktiva karaktärer (ibid). Enligt Csíkszentmihály (1999) definieras vardagslivet inte bara av vad vi gör utan också av vilka vi är tillsammans med. Våra handlingar och känslor påverkas alltid av andra människor oberoende av om de är närvarande eller frånvarande (ibid). Csíkszentmihály (1996) beskriver att vi alla har upplevt ögonblick där vi i stället för att känna oss styrda av namnlösa krafter upplever hur vi själva har kontroll över våra handlingar, hur vi själva formar vårt öde. Under dessa sällsynta tillfällen har vi då en känsla av upprymdhet, en djup känsla av glädje som vi länge minns med värme och som i vårt 1 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(8) PROBLEMDISKUSSION minne blir ett exempel på hur livet bör vara (ibid). Det är detta som syftar på begreppet optimal upplevelse (ibid). Csíkszentmihály (1996) är den forskare som myntat begreppet Flow och beskriver upplevelsen som det sinnestillstånd i vilket människor är så uppslukade av vad de gör att ingenting annat tycks betyda något; upplevelsen är i sig själv njutbar fastän priset är högt. Csíkszentmihály (ibid) ser sökandet efter Flow som en av våra viktigaste drivkrafter. Författaren menar att Flow kan uppstå under vilken aktivitet som helst men mycket sällan under passiva aktiviteter. Vanligtvis upplevs Flow när en favoritsysselsättning utövas, till exempel idrott, matlagning, dans, arbeta i trädgården, lyssna på musik (ibid). Flow kan beskrivas som en känsla av att ha så pass roligt att det upplevs som att tiden går fortare (ibid). Det finns ett antal teorier som förklarar hur individer strävar efter- och uppnår Flow. Csíkszentmihály gav inte bara en definition av Flow utan även en förklaring till varför Flow uppstår. Enligt Csíkszentmihály (1999) har de flesta arbetsaktiviteter som skapar Flow klara målsättningar, tydliga regler och omedelbar feedback. Det är en rad yttre krav som koncentrerar vår uppmärksamhet och som sätter vår skicklighet på prov. Csíkszentmihály förklaring om målsättningar, regler och feedback är en av de tre tänkbara förklarande teorier som fokuseras på i denna studie om varför Flow uppstår. Robbins (2001) beskriver att enligt Maslows behovsteori har alla individer en uppsättning mänskliga behov, vilka är prioriterade i en uppåtgående skala, även kallad behovstrappan. Författaren förklarar att denna trappa består av individens fysiologiska-, säkerhets-, kontakt, uppskattning-, status-, och självförverkligande behov (ibid). Behoven i pyramiden är något alla människor har, dock är det behoven som är otillfredsställda, som utlöser energi och aktivitet, det vill säga motivation. Först när behoven på de lägre planen är uppfyllda kan individen röra sig upp i behovstrappan (ibid). Maslows behovsteori ger den andra tänkbara förklaringen till när individen är i sådant tillstånd att denne kan uppleva Flow. Detta med fokus på om Flow kan upplevas på alla stadier i behovspyramiden eller om upplevelsen först kan upplevas på en högre nivå. Hofstede (2001) beskriver två dimensioner av organisatoriskt beteende; individualism och kollektivism. Hofstede (ibid) menar att en individualistisk person sätter sina egna mål framför gruppens medan kollektivism innebär att gruppens mål blir viktigare genom företagets och gruppens åtaganden. Hofstede (ibid) beskriver att deras samexistens med en stark organisationskultur gör det fullt möjligt att de är några av de drivande krafterna hos individer i organisationer. Den kollektiviste känner emotionellt beroende till företaget, moraliskt involverad i företaget, avsaknad av vilja att bli ledare för att förstärka de anställdas initiativ och värdet över gruppens beslut över den enskilde (ibid). Detta är den tredje förklarande teorin där kollektivism kopplas till om kollektivt beteende skapar förutsättningar för att Flow ska kunna upplevas. Hui, Yee och Eastman (1995) menar att kollektivisten upplever högre tillfredställelse med arbetet, lönen, befordringar, övervakning och kollegor än vad individualisten gör. Kollektivism skapar en känsla av samhörighet och gemenskap (ibid). Om det är förutsättningen för att Flow ska uppstå i arbetet innebär det att kollektivister kommer lättare att kunna uppnå detta lyckotillstånd än sina individualistiska kollegor. Alla arbetsplatser har olika stora andelar kollektivister samt individualister. Om merparten då är individualister och det i så fall är svårare att uppleva Flow som individualist innebär det då att arbetsplatsen som helhet blir mindre präglad av den positiva Flowkänsla som gör att arbetet känns givande och roligt. 2 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(9) PROBLEMDISKUSSION De här teorierna är baserade på olika förutsättningar som förefaller som rimliga för att förklara Flow. Teorierna konkurrerar sinsemellan och förklarar Flow på sitt eget vis. Med bakgrund av detta kommer två olika arbetskontext undersökas för att förklara hur Flow uppstår på en arbetsplats och om det förefaller några skillnader mellan arbetskontexten. Undersökningen går ut på att finna om Flow kan upplevas på alla plan i Maslows behovstrappa samt om den gemenskapskänsla som kollektivt beteende skapar är en förutsättning för att Flow ska uppträda på arbetsplatsen. Undersökningen går även ut på att finna om Flow kan upplevas på arbetsplatsen utan de tydliga målsättningarna, den omedelbara feedbacken och de tydliga reglerna som Csíkszentmihály själv förespråkar. Frågeställningarna leder fram till två forskningsfrågor: Vilka förutsättningar bidrar till att individer (anställda) kan uppleva Flow på arbetsplatsen? Kan dessa förutsättningar på ett framgångsrikt sätt ge en förklaring till varför Flow kan upplevas på en arbetsplats? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka relevansen i ett antal teorier (Csíkszentmihály, Hofstede och Maslow) om varför Flow upplevs på en arbetsplats.. 3 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(10) TEORIN OM FLOW. 2 TEORIN OM FLOW För 2300 år sedan drog Aristoteles slutsatsen att det som män och kvinnor strävar efter mer än någonting annat är lycka (Csíkszentmihály, 1996). Medan vi söker efter lycka för dess egen skull värderar vi allt annat vi strävar efter- hälsa, skönhet, pengar eller makt- enbart utifrån hur det kan göra oss lyckliga (ibid). Vår syn på lycka har därmed inte förändrats genom åren (ibid). Csíkszentmihály (1996) menar att ofta i vardagslivet finner vi oss uttråkade. Författaren menar att våra liv kan rinna bort i en ständig pendelrörelse mellan oro och leda men att ibland händer något annat. Vi får eller väljer en uppgift som verkar krävande men ändå meningsfull, den kan kännas som en utmaning men vi litar på vår förmåga att klara den (ibid). Csíkszentmihály (ibid) förklarar att vi engagerar oss i den och vårt självförtroende växer. Plötsligt eller gradvis ändras hela vårt medvetande och vi når ett tillstånd av absolut koncentration, där vi utesluter alla störande moment som om ingenting annat existerade (ibid). Författaren menar att vårt sinne för tiden försvinner och att vi uppfylls av en sällsam eufori. Denna lyckokänsla, den inifrån kommande ”belöningen”, känns mer äkta än andras beröm och belöningar (ibid). Mihály Csíkszentmihály (ibid) har namngett tillståndet till Flow. 2.1 Vad är Flow? Alla har vi upplevt ögonblick där vi istället för att känna oss styrda av namnlösa krafter upplever hur vi själva har kontroll över våra handlingar, hur vi själva formar vårt öde (Csíkszentmihály, 1996). Under de sällsynta tillfällen när detta inträffar har vi en känsla av upprymdhet, en djup känsla av glädje som vi länge minns med värme och som i vårt minne blir ett exempel på hur livet bör vara (ibid). Det är detta som syftar på begreppet optimal upplevelse. Med hjälp av dessa redogörelser har Csíkszentmihály utvecklat en teori om optimala upplevelser som grundar sig på begreppet Flow (ibid). Sherry (2004) förklarar att Flow typiskt sett handlar om att uppnå ett mål såsom att måla en tavla eller spela ett musikinstrument. Aktiviteter som mest troligt skapar Flow är sådana som 1) har koncentrerade mål med lätthanterliga medel; 2) gör det möjligt att justera möjligheterna för handlingarna och vår förmåga, 3) tillhandahåller klar information på hur vi ligger till och 4) tar bort distrahering och gör koncentration möjlig (ibid). Filip, Hoffman och Konradt (2003) medhåller även de att Flow är ett stadium av optimal erfarenhet. Författarna menar att kvalitén av erfarenheten är som högst under Flow. Testpersoner upplevde sig mer nöjda under Flow än under ångest eller apati (ibid). Dock tillägger författarna att Flow inte är ett absolut tillstånd men beskriver erfarenheten hos en person i relation till andra personer av samma urval. Filip et al (2003) beskriver att en individ upplever sig som mer glad, mer framgångsrik, mer aktiv, mer koncentrerad, mer kreativ och mer nöjd under Flow än i annat fall. Författarna beskriver vidare att konstruktionen av Flow är ett praktiskt verktyg för att undersöka användarens subjektiva erfarenhet. Under Flow blir personer absorberade i sina aktiviteter hävdar Filip et al (ibid) och förklarar vidare att Flow är njutningsbart, människor strävar efter upplevelsen. Författarna menar att för att Flow ska utvecklas är det viktigt att utmaningarna och färdigheterna är kopplade till varandra och att nivån på aktiviteten kan ökas. Flowskapande aktiviteter bör således kunna varieras och anpassas till nivån på utmaningen samt på de fordrade kunskaperna (ibid). Författarna framhåller dock att det inte 4 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(11) TEORIN OM FLOW finns någon aktivitet som oundvikligen frambringar Flow, då flera variabler såsom personliga egenskaper spelar en viktig roll. Sherry (2004) menar att Flow bara kan upplevas när det är en balans mellan svårighetsgraden på uppgiften samt på talangen hos den som utför den. Uppgifter som är för lätta leder till uttråkan medan uppgifter som kräver mer kunskap och erfarenhet än vad utövaren har kan skapa ångest, vilket hindrar Flow. Sherry (ibid) liknar Flow med att lära sig spela ett nytt musikinstrument. Att det är lätt att ta ton på ett piano innebär att en enkel entré till instrumentet och pianospelaren skapar ständigt nya färdigheter då det finns nästintill oändliga utmaningar med mer teknik och större repertoar (ibid). Pianospelande har de kriterier som krävs för att Flow ska kunna upplevas av alla (ibid). Csíkszentmihály (1992) beskriver att för att kunna uppleva Flow behöver vi ställas inför krävande utmaningar och som gör att vi behöver använda oss av färdigheter som ligger på en högre nivå. Sherry (2004) menar att om färdigheterna är större än vad svårighetsgraden är upplevs uttråkan och tvärtom om färdigheterna är för låga i förhållande till svårighetsgraden kommer man att uppleva ångest. Sherry (2004) beskriver Flow som en självmotiverande erfarenhet karaktäriserad av: Intensiv och fokuserad koncentration på vad personen gör vid ett visst tillfälle Förenad handling och kunskap Förlust av reflekterande självmedvetenhet En känsla av att en person kan kontrollera sina handlingar, med andra ord att kunna hantera situationen eftersom vetskapen finns nästa händelse ska besvaras. Förskjutning av tidsupplevelsen (en känsla av att tiden gått fortare än normalt) Upplevelse av att aktiviteten är i sitt innersta väsen belönande 2.2 Csíkszentmihálys förklaring till varför Flow uppstår Csíkszentmihály (1999) definierar Flow som ett ögonblick med stor utmaning och stor skicklighet och menar att de flesta aktiviteter som skapar Flow har klara målsättningar, tydliga regler och omedelbar feedback. Författaren framhåller dock att om målsättningen är för lågt satt får man ingen större glädje av sin framgång (Csíkszentmihály, 1992). Om inte mål sätts upp för ens handlingar upplevs således inte heller någon njutning när de uppsatta målen nås. Ibland är de mål och regler som styr aktiviteten påhittade eller framdiskuterade just då och målen växer fram med tiden. Csíkszentmihály (ibid) menar att den typ av feedback vi söker är i sig själv ofta ointressant medan informationen som aktiviteten i sig självt ger är värdefull på grund av det symboliska budskap som den står för, nämligen att lyckas uppnå sitt mål. Författaren hävdar att sådan information skapar ordning i medvetandet och stärker oss som människor. Nästan varje form av feedback kan vara njutbar, om den logiskt hänger samman med ett mål som det investerats psykisk energi i (ibid). Den optimala upplevelsen beskrivs av Csíkszentmihály (1992) som situationer där uppmärksamheten fritt används för att uppnå ett mål eftersom det inte finns någon oordning att ta hand om, inga hot att försvara sig mot. De som har förmåga att uppleva Flow utvecklar då en starkare, tryggare personlighet eftersom en större del av deras psykiska energi framgångsrikt har investerats i mål som de själva valt att försöka uppfylla (ibid). Författaren menar att när en människa har möjlighet att ordna sitt medvetande så att hon så ofta som möjligt kan uppleva Flow kommer livskvaliteten oundvikligt att förbättras eftersom till och med de långtråkigaste arbetsuppgifter blir meningsfulla och njutningsbara. Csíkszentmihály (ibid) menar att när vi befinner oss i Flow har vi kontroll över vår psykiska energi, vilket gör att vi ökar ordningen i medvetandet. För att uppleva Flow kräver den 5 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(12) TEORIN OM FLOW djupa tillfredställelsen en motsvarande grad av disciplinerad koncentration, en strävan efter kontroll över uppmärksamheten (ibid). Flow beskrivs även som ett tillstånd som skapas av en rad yttre krav som koncentrerar vår uppmärksamhet och som sätter vår skicklighet på prov enligt Csíkszentmihály (1999). Författaren förklarar att aktiviteten måste vara lagom komplicerad; för enkel och den upplevs som långtråkig och för svår och den upplevs som frustrerande. Njutningen uppstår i området mellan leda och ängslan, när utmaningarna precis motsvarar personens handlingsförmåga (ibid). Csíkszentmihály (1992) menar att det korta och enkla ordet Flow beskriver känslan av rörelse utan synbar ansträngning och att avsikten med Flow är att fortsätta vara i Flow, inte att hoppas på ett klimax eller utopi. Det handlar således inte om att upplevelsen ska stegras utan att den ska fortsätta som den är: ett kontinuerligt flöde (ibid). Csíkszentmihály (ibid) förklarar att det verkar som att Flow upplevs utan ansträngning men så är inte fallet. Ofta kräver den påfrestande fysiska ansträngningar eller en mycket disciplinerad mental aktivitet enligt Csíkszentmihály (ibid). Författaren förklarar att i det normala livet hejdar vi oss hela tiden med tvivel och frågor. Csíkszentmihály (ibid) menar att gång på gång ifrågasätter vi våra handlingar och granskar kritiskt våra skäl för dem men under Flow har vi inget behov att fundera då handlingarna för oss framåt. Enligt Csíkszentmihály (1999) mår människor som bäst när de är i Flow, när de är fullt engagerade att brottas med en utmaning, lösa ett problem ett göra en ny upptäckt. Csíkszentmihály (1992) förklarar att många som upplevt Flow har beskrivit det som att tiden inte längre tycks förflyta på vanligt sätt. Ofta upplevs att timmar har passerat på några minuter men även motsatsen kan inträffa (ibid). Balettdansöser beskriver hur en svår rörelse som tar mindre tid en sekund i verklig tid tänjs ut och känns som minuter (ibid). Det är inte klart om denna dimension av Flow enbart är ett sidofenomen, en biprodukt till den intensiva koncentration som krävs eller om den är något som i sig själv bidrar till upplevelsens positiva kvalitet menar dock Csíkszentmihály (ibid). Författaren förklarar att det verkar inte troligt att förlusten av tidsbegreppet är en viktig komponent i njutningen men frihet från tidens grepp bidrar till den eufori vi känner i ett tillstånd av fullständigt engagemang. Figur 2:1. Modell över Flow. Från Flow – Den optimala upplevelsens psykologi av M. Csíkszentmihály, 1992. Finland: Natur och Kultur.. 6 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(13) TEORIN OM FLOW Csíkszentmihály (1992) beskriver att ett av de viktigaste dragen i upplevelsen av Flow är att glömma bort alla otrevligheter som förekommer i livet. Detta beror på att Flowupplevelsen kräver en så total koncentration på uppgiften att det inte finns utrymme för någon annan information (ibid). Författaren framhäver dock att de flesta arbetsuppgifter och hemsysslor saknar de krav som Flowupplevelsen ställer på oss, vår koncentration är sällan så intensiv att oro och bekymmer automatiskt förträngs i det vardagliga livet. Detta medför att vi i vårt vardagliga sinnestillstånd ofta upplever oväntade episoder av entropi som stör det vanliga flödet av psykisk energi och är ett av skälen till att Flow förbättrar upplevelsens kvalitet (ibid). Aktivitetens klart strukturerade krav tvingar på medvetandet en struktur och avlägsnar de störningar som oordning i medvetandet för med sig enligt Csíkszentmihály (ibid). Csíkszentmihály (1996) förklarar att Flow skiljer sig från våra vanliga vardagsupplevelser och lyfter upp psyket till en annan nivå där enformigheten försvinner och där främlingskap byts mot engagemang. Författaren menar att känslan av hjälplöshet försvinner till fördel för en känsla av att kunna styra sitt eget liv. Flow gör att man känner sig omedelbart belönad med en känsla av glädje (ibid). En schackspelare berättar hur det är att delta i en tävling (Csíkszentmihály, 1996, sid 34): ”att koncentrera sig är som att andas - man tänker inte på det. Taket skulle kunna störta in och om man inte själv blev träffad skulle man inte märka det.” Denna optimala upplevelse kallas för Flow utav Csíkszentmihály (1996) och beskriver känslan av rörelse utan synbar ansträngning. 2.2.1 Kan man bli beroende av Flow? Csíkszentmihály (1992) förklarar att nästan alla njutningsbara aktiviteter kan bli till en last i betydelsen att de istället för att vara ett medvetet val blir en nödvändighet som inverkar på andra aktiviteter. När en människa blir så beroende av sin förmåga att kontrollera en njutbar aktivitet att hon inte förmår bry sig om någonting annat har hon förlorat den yttersta kontrollen: sin frihet att bestämma över innehållet i medvetandet (ibid). Författaren förklarar att njutbara aktiviteter som skapar Flow har en potentiell negativ aspekt: samtidigt som den kan förbättra tillvaron genom att skapa ordning i sinnet kan det bli till en last där själen blir fånge i en speciell form av ordning och därigenom blir ovilligt att ta itu med livet svårigheter (ibid). Under Flow finns ingen tid att granska sig själv enligt Csíkszentmihály (1992) och menar att eftersom njutningsbara aktiviteter har klara mål, stabila regler och utmaningar som väl stämmer överrens med ens färdighet, är risken liten för att själen ska hotas. Författaren förklarar att själens frånvaro i medvetandet innebär inte att en person i Flow har givit upp kontrollen över sin psykiska energi, eller att denne är omedveten om vad som händer i hans kropp eller sinne utan ofta är det tvärtom. Det som förloras är medvetandet om sig själv (ibid). Att ha förmågan att glömma bort vilka vi är verkar vara mycket njutbart men förlust av självmedvetenheten kan leda till att vi expanderar utöver oss själva, att vi får en känsla av att gränserna för vår själ har vidgats (ibid).. 7 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(14) TEORIN OM FLOW 2.2.2 Varför är det så svårt att uppleva Flow på arbetsplatsen? Csíkszentmihály (1992) förklarar att njutning ofta uppstår i tävlingar och sporter eller annan fritidsaktivitet som skiljer sig från det vardagliga livet. Att förlora i en sådan tävling behöver inte skapa oro men i det verkliga livet riskerar den som har misskött sig att bli av med arbete, vänner, livspartnern och boende (ibid). Csíkszentmihály (ibid) anser att Flow skiljer sig på så sätt att ingen oro över att förlora kontrollen över det vardagliga livet behöver finnas. Individer behöver inte vara rädd för att misslyckas under hobbyaktiviteter medan i arbetslivet skapar misslyckandet stora konsekvenser för ens framtid (ibid). En schackspelare som beskriver Flow som ”…jag har en allmän känsla av välbefinnande och av att jag har total kontroll över min värld”. I en arbetssituation är det svårare att uppleva en känsla av kontroll, som anställd ligger inte makten i egna händer (ibid). Csíkszentmihály (ibid) förklarar att man har alltså en möjlighet till kontroll snarare än faktiskt kontroll över situationen. Det som äventyrliga människor njuter utav är inte känslan av kontroll utan mer att i svåra situationer kunna utöva kontroll (ibid). Författaren menar att när en aktivitet är tillräckligt uppslukande finns det inte tillräckligt mycket uppmärksamhet över för personen att vare sig tänka på det förflutna, på framtiden eller andra ovidkommande saker. På arbetsplatsen måste dock ständigt finnas en tanke på framtiden, företagets fortlevnad är essentiell för ens framtida inkomst och därför kan det bli svårt att fokusera bara på nuet (ibid). Csíkszentmihály (ibid) förklarar att även om en arbetsplats till stor del är självvald görs inte allting för sin egen skull, företaget har redan ställda krav på vad en anställd ska uppnå och om de är för högt ställda kan det leda till ångest. Det är känslan av att inte själv ha att sätta sina egna mål som gör att arbetsuppgiften inte blir lika lockande, det är inte ens egna krav man försöker uppnå utan någon annans (ibid). Utifrån ovanstående resonemang är Csíkszentmihály teori relevant för att förklara hur Flow kan uppstå. Hypotes 1: Konstant feedback och tydliga mål under situationer där utmaning och färdighet är i balans förbättrar förutsättningarna för att uppleva Flow på arbetsplatsen.. 2.3 Maslows behovsteori Enligt Maslows behovsteori (Maslow, 1954) har alla individer en uppsättning mänskliga behov, vilka är prioriterade i en uppåtgående skala, även kallad behovspyramiden. Den består av fysiologiska behov, trygghetsbehov, behov av samhörighet och tillgivenhet, behov av status och prestige och behov av självförverkligande (ibid). Behoven i pyramiden är något alla människor har, dock är det behoven som är otillfredsställda, som utlöser energi och aktivitet, det vill säga motivation (ibid). Maslow (ibid) menar att först när behoven på de lägre planen är uppfyllda kan individen röra sig uppåt i behovspyramiden. Rubenowitz (2004) menar att i enlighet med Maslows behovsteori är de fysiologiska behoven de lägsta och kunskapsbehoven de högsta. Robbins (2001) medhåller också att de fysiologiska behoven samt trygghetsbehoven är av lägre rang och att behoven av samhörighet, status och prestige samt behovet av självförverkligande är av högre rang. Enligt Rubenowitz (2004) är anledningen till denna uppdelning att de högre behoven tillfredställs internt (inombords) medan de lägre behoven tillfredställs externt i form av exempelvis lön vilket även Robbins (2001) medhåller.. 8 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(15) TEORIN OM FLOW Figur 2: Maslows behovspyramid. Behov av sjä självfö lvförverkligande Behov av status och prestige Behov av samhö samhörighet och tillgivenhet Trygghetsbehov Fysiologiska behov Från Organizational Behavior av S. P. Robbins, 2001, New Jersey: Prentice-Hall Inc, sid 156.. Vad som är utmärkande för de olika behovsnivåerna beskrivs nedan: Fysiologiska behov. Dessa behov består exempelvis av hunger, törst och sömn enligt Rubenowitz (2004). Om behoven blivit relativt tillfredsställda motiverar de inte längre enligt teorin utan då finns en strävan efter nästa nivå i hierarkin, trygghetsbehoven (ibid). Trygghetsbehov. Dessa är våra tidigaste grundläggande behov enligt Rubenowitz (2004) vilka spelar en betydande roll i personlighetsutvecklingen. Det handlar således om att känna sig trygg i sin tillvaro och att inte känna att ens psykiska eller fysiska hälsa är i fara (ibid). Den som söker tillfredsställa sina trygghetsbehov kan söka en beskyddare i en stark auktoritet eller någon person de kan lita på. Denna auktoritet kan vara en människa, en institution eller organisation av något slag (ibid). Behov av samhörighet och tillgivenhet. Om de fysiologiska behoven och behoven av trygghet är någorlunda tillfredsställda kommer de sociala behoven in i bilden. För de individer som nått denna psykiska mognad förefaller det som mest väsentligt att tillhöra en gemenskap med andra människor där individen blir uppskattad och där denne uppskattar de andra individerna i gemenskapen (Rubenowitz, 2004). På denna nivå är det viktigt att få tillhöra en arbetsgrupp, att räknas med och uppleva arbetsgemenskap (ibid). Behov av status och prestige. Nivån handlar om respekt från andra, en önskan om att vara kompetent inom något område samt att ha ett visst mått av frihet och oberoende (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Det är också viktigt att individen värdesätter sig själv och sina egna prestationer. Den respekt som individen får från andra är vad som kan kallas prestige, status och anseende (ibid). Detta ger i sin tur individen självförtroende, motsatt effekt kan dock innebära att individen känner sig underlägsen och hjälplös. Behov av maximal utveckling/självförverkligande. Denna nivå kännetecknas av att individen får aktualisera sin inneboende potential som innebär att uppnå vad man anser sig vara kapabel att uppnå enligt Rubenowitz (2004). Medel för att nå maximal utveckling kan innebära att vinna kunskap och systematisera omvärlden. Denna nivå kan jämställas med att 9 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(16) TEORIN OM FLOW kunna uppnå ett självförverkligande, att fullt ut utnyttja sina egna resurser och på så sätt uppnå allt individen vill med sitt liv, vilket Maslow ansåg vara ytterst få personer förunnat (ibid). Maslows behovsteori har varit utsatt för kraftig kritik enligt Robbins (2001). Kritiken riktar sig framförallt till att de olika behovsnivåerna är vagt formulerade (ibid). Empirisk forskning ger bara ett begränsat stöd för hur de fem olika nivåerna av behov är hierarkiskt ordnade samt att det snarare verkar vara så att flera behov ofta existerar samtidigt och dessutom i varierande grad (ibid). Flera forskningsresultat visar att det rör sig om två eller tre behovsnivåer snarare än fem (Abrahamsson & Andersen, 2000). Robbins (2001) beskriver kritik såsom att det inte finns bevis på att ouppfyllda behov skulle skapa motivation. Strukturen på pyramiden är inte heller säkerhetställd som korrekt och det finns inte bevis på att uppfyllda behov aktiverar nästa nivå av behov (ibid). Utifrån ovanstående resonemang är Maslows teori trots kritiken relevant för att förklara hur Flow kan uppstå. Hypotes 2: Uppfyllandet av behov kommer att förbättra förutsättningarna för Flow på arbetsplatsen. 2.4 Hofstedes Kollektivism/Individualism En stor majoritet av alla människor i vår värld lever i samhällen där gruppens intressen går före individens. Hofstede (2005) kallar dessa samhällen för kollektivistiska men dock utan den politiska innebörden, det är således inte statens makt över individen utan gruppens makt över individen. Hofstede (ibid) menar att sedan födseln är människan indelad i sin första grupp – familjen och senare i livet tillkommer fler grupper som ibland fungerar som skydd mot livets svårigheter, i utbyte mot lojalitet till gruppen. Författaren menar att mellan individen och gruppen utvecklas ett ömsesidigt beroendeförhållande som är både praktiskt och psykologiskt (ibid). En minoritet av människorna i världen lever i samhällen där individens intresse går före gruppens och dessa samhällen kallas av Hofstede (ibid) som individualistiska. Oftast karaktäriseras samhället av många splittrade familjer och skingrad släkt och Hofstede (ibid) menar att när barn växer upp i dessa familjer lär de sig snart att tänka på sig själva som ’jag’ och förklarar vidare att detta jag är skilt från andra människors jag. Individer i dessa samhällen klassificeras inte enligt sin grupptillhörighet utan enligt sina personliga egenskaper och en frisk person förväntas inte vara beroende, varken praktiskt eller psykologiskt av en grupp (ibid). Enligt Hofstede (2005) kännetecknas individualism som samhällen med svaga band mellan individer; alla människor förväntas ta hand om sig själva och den närmaste familjen. Kollektivism är dess motsats och är utmärkande för samhällen där människor redan från födseln integreras i egengrupper med stark sammanhållning som utgör ett skydd för individen hela livet i utbyte mot förbehållslös lojalitet. Hofstede (ibid) framhåller dock att graden av individualism naturligtvis varierar inom och mellan länder. Abraham (1997) framställer kollektivism/individualism som ett begrepp för att förklara beteende hos individer från olika kulturer. Individualism innebär att överordna sig sina egna mål framför gruppens och kollektivism är motsatsen där gruppens mål överordnas framför sina egna härledda från företagets och speciellt gruppens åtaganden. Hofstede (2001) menar att kollektivism är en av drivande faktorerna hos individer i en organisation. En kollektivistisk person har hög tillit till företaget, är moraliskt involverad och känner sig mer trygg på arbetsplatsen (ibid). Enligt Hui et al (1995) saknar kollektivisten även önskan 10 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(17) TEORIN OM FLOW att driva företaget och istället upphöjer han de anställdas initiativ. Kollektivisten är mer nöjd med arbetet, lönen och medarbetarna än vad individualisten är (ibid). Enligt Abraham (1997) beskrivs kollektivism som när inomgruppenåtaganden är definierade med explicita och starka utomgruppenåtaganden. Inomgruppenåtaganden kan tänkas vara dem mot familjen, nära vänner eller organisationen (ibid). Författaren menar att individerna övertygar gärna andra att stödja deras idéer för att tillsammans kämpa mot ett gemensamt mål. Kollektivister ser vikten av att hålla ihop gruppen som viktigast för sitt egna välbefinnande (ibid). Bond och Schermerhorn (1997) kännetecknar individualism av låg maktdistans och kollektivism av hög maktdistans. Maktdistans handlar om till vilken utsträckning medlemmar i ett samhälle accepterar att makt i institutioner och organisationer fördelas orättvist (ibid). Maktdistans definieras av författarna som viljan hos mindre maktfulla medlemmar i ett samhälle att acceptera deras låga status och auktoritet jämfört mot de mer maktfulla medlemmarnas acceptans av högre makt (ibid). Hofstede (2005) menar att i samhällen där individer är mer beroende av sin familj är de sannolikt också mer beroende av att ha maktfigurer medan i samhällen där individer är mindre beroende av familjen vanligtvis också är mindre beroende av maktfigurer. Medlemmar i en högre maktdistanskultur är mer sannolika att acceptera och mer nöjd med strukturerad auktoritetsförhållanden än medlemmar i låg maktdistanskulturer (ibid). Enligt Abraham (1997) är låg individualism associerad till höga nivåer av överbelastning med arbetsuppgifter och låga nivåer av den information som krävs för att kunna fullgöra uppgiften. Författaren menar att det hierarkiska styrsättet och beroendet av regler i kollektivistiska organisationer tillför tillräckligt mycket information för att fullgöra uppgiften men avsaknaden av frihet när arbetsbördan blir för hög är det som skapar överbelastning (ibid). Abraham (ibid) menar att både kollektivism och individualism agerar som motiverande krafter för yttre manifestationer av beteendet hos individer i organisationer. Kollektivism står enligt Bond och Schermerhorn (1997) för en preferens för hårt åtstramat socialt nätverk där individer kan förvänta sig att deras släkt och andra inom gruppen ska se efter dem, i ett utbyte om ovillkorlig lojalitet. Individualism står enligt författarna för en preferens för ett löst knutet socialt nätverk i ett samhälle där individer förväntas ta hand om sig själva och bara den närmaste familjen (ibid). Enligt Hofstede (2005) kännetecknas individualism av: Fritid: Att ha ett arbete som ger dig tillräckligt mycket tid över för dig själv eller familjen. Frihet: Att ha stor frihet att själv bestämma hur arbetet ska skötas Utmaning; ett arbete som innebär utmaningar och som kan ge en känsla av att ha åstadkommit något. Kollektivism kännetecknas enligt samma studie utav (Hofstede, 2005): Övning: att ha möjlighet att öva (för att förbättra sina färdigheter eller lära sig nya) Fysiska förhållanden: att ha goda fysiska arbetsförhållanden (bra ventilation och ljussättning, adekvat arbetsutrymme etc.) Användning av färdigheter. Att få lov att använda alla sina färdigheter och förmågor i arbetet. 11 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(18) TEORIN OM FLOW Kollektivism skapar förutsättningar för att uppmuntra varandra, den starka sammanhållning ger skydd i utbyte mot en förbehållslös lojalitet (Hofstede, 2005). Utifrån ovanstående resonemang finner jag Hofstedes teori som relevant för att förklara tillståndet Flow. Hypotes 3: Ett kollektivistiskt klimat kommer att förbättra förutsättningarna för att uppleva Flow på arbetsplatsen jämfört med ett individualistiskt klimat.. 12 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(19) METOD. 3 METOD 3.1 Forskningsansats En undersökningsansats beskriver i vilken omfattning och ur vilken aspekt ämnet belyses och valet av ansats innefattas av vilket omfång en uppsats ska få enligt Holme och Solvang (1997). Denna studie har utgått ifrån Hofstedes, Csíkszentmihály och Maslows teorier och utifrån dessa har jag identifierat problemområdet och formulerat syftet. Vid valet mellan kvalitativ och kvantitativ studie måste forskaren fokusera på vad studien ska mynna ut i för resultat menar Denscombe (2000) och förklarar vidare att fördelar och nackdelar med valet måste övervägas. Holme och Solvang (1997) förklarar att forskaren går mer på bredden vid kvantitativa studier och då intresserar sig för det gemensamma och representativa. Kvalitativ forskning definieras av Denscombe (2000) med djupgående beskrivningar där ordet är det centrala. Jag vill testa relevansen i tre teorier och det enda sättet för mig som forskare att göra det är genom en kvantitativ studie. Denna studie präglas av ett analytiskt synsätt. Enligt Arbnor och Bjerke (2004) ses då verkligheten som objektiv och förklaringar sker i form av kausala samband, orsak och verkan samt att verkligheten är uppbyggd av summativa delar vilket är lämpligt då det är detta som studien är tänkt att förmedla. Eriksson och Wiedershiem-Paul (2001) menar att när definitionen av vetenskap uppstår blir valet mellan induktiv och deduktiv ansats. Induktiv ansats innebär att forskaren observerar verkligheten och skapar teorier utifrån denna till skillnad från deduktiv ansats då forskaren utgår från befintliga teorier för att forma hypoteser och empiriskt testa dessa i en verklig miljö. Då avsikten var att ställa mitt statistiska material mot mina hypoteser för att kunna visa på eventuella skillnader och problem mellan teori och verklighet, blev min undersökning präglad av ett deduktivt tillvägagångssätt. Jag utgår ifrån de befintliga teorierna; Hofstede, Csíkszentmihály och Maslow och testar dessa statistiskt i två olika arbetskontext för att på så sätt kunna påvisa om arbetsmiljön påverkar upplevelsen av Flow. 3.2 Forskningsstrategi Enligt Denscombe (2000) kan forskning utgöras av fem strategier; surveyundersökning, fallstudie, experiment, aktionsforskning och etnografi. När ett större djup på undersökningen är önskvärt lämpar sig fallstudier väl som undersökningsstrategi medan när en mer kvantitativ studie önskas är surveyundersökning lämpligare. Denscombe (ibid) menar att surveyundersökningar lämpar sig för kvantitativa data. Survey lämpar sig även bra när resultaten önskas erhållas under en relativt kort tidsperiod. Jag har valt att göra en surveyundersökning då syftet med uppsatsen är att undersöka relevansen i ett antal teorier och detta enklast görs med hjälp av enkäter och statistiska analyser. Jag har även ett behov av ett stort antal respondenter för att kunna dra några slutsatser. Denscombe (2000) framhåller att det finns nackdelar med surveyundersökningar såsom en tendens till empirism, alltså att låta datan få tala för sig själv och att därmed förbise signifikansen i datan. Forskare måste även beakta att djup förloras i undersökningen till förmån för bredd när det gäller de data som produceras samt att svaren blir mindre uppriktiga och precisa (ibid). Denscombe (ibid) menar att kvantitativa studier har en dragningskraft då de ger en vetenskaplig respekt, den kvantitativa datan ger en känsla av solid och objektiv forskning.. 13 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(20) METOD 3.3 Val av fallstudieobjekt Urvalet gjordes efter min förmodan att teorierna bättre kunde förklara varandra beroende på arbetskontext (företag). Valet kom att utgöra två olika arbetskontext (företag) på grund av den access som fanns att tillgå. Den ena arbetsplatsen karaktäriseras av snabbrörlighet, ständig nyanställning samt frekventa kundmöten. Arbetsplatsen är privat och karaktäristiskt för ett serviceyrke inom affärsmiljö där de anställda arbetar i team. Den andra branschen karaktäriseras av en stabilare miljö med endast tillsvidareanställda utan några kundmöten. Det företaget verkar i en karaktäristiskt offentlig kontorsmiljö utan teamarbete. Jag vill påvisa om arbetsplatsen påverkar upplevelsen av Flow och valde därför två väldigt skilda yrkesgrenar. Den privata arbetsplatsen har cirka 80 anställda och den andra offentliga arbetsplatsen har cirka 30 anställda på sin avdelning. Företag A motsvaras av affärsmiljön och företag B motsvaras av kontorsmiljön. 3.4. Datainsamlingsmetod. 3.4.1 Litteraturstudie Jag valde att inleda min studie med en omfattande litteraturstudie. Jag använde mig främst utav litteratur från Luleå tekniska universitets bibliotek vilka kunde hittas genom databasen Lucia men jag har även funnit litteratur genom den nationella biblioteksdatabasen Libris. För att finna artiklar har jag använt databaserna Ebsco, Emerald samt PsycInfo. Som sökord använde jag i alla databaser Kollektivism, Individualism, Flow, Maslow, Hofstede, Csíkszentmihály, Hierarchy of needs, Behovspyramid samt Behovstrappa. 3.4.2 Enkäter Mitt frågeformulär bestod av både faktiska informationer såsom ålder, kön, typ av anställning samt utav åsiktsfrågor såsom hur de upplever arbetsplatsen och bestod av 36 frågor. De fem första frågorna bestod av kontrollfrågor såsom; ålder, kön, ansvarsområde, målsättning att stanna kvar inom organisationen samt om den tillfrågade hade en heltideller deltidsanställning. De övriga frågorna är uppdelade efter mina teorier. Det finns tretton frågor kopplade till hur individen befinner sig i behovspyramiden, sex frågor om individen upplever sig som kollektivistisk lagd samt nio frågor kopplade till Csíkszentmihály’s teorier om Flow. Under området kollektivism blev fråga 24 felformulerad som därvid har fått strykas. Försökspersonen skulle vid ifyllandet av enkäten skatta hur väl de medhåller med ett visst påstående på en femskalig svarsskala där 1 motsvarar Inte alls och 5 motsvarar I mycket stor utsträckning. Jag har använt mig utav standardiserade frågor vilket säkerställer en god tillförlitlighet och bör medföra god validitet och reliabilitet i undersökningen. Min enkät beräknades ta ca 10-15 minuter att besvara. Frågorna om exempelvis Kollektivism är uppdelade efter en femskalig likertskala där alternativ 5 innebär att respondenten är fullständigt kollektivistiskt lagd. På den större arbetsplatsen tillfrågades alla som befann sig i personalrummet 5 december 2005 mellan kl10:00 och kl13:00. Det blev sammanlagt 38 tillfrågade varav 36 ställde upp. Arbetsplatsen har totalt 80 anställda som arbetar i skift vilket har försvårat mina möjligheter att tillfråga alla. På den mindre enheten tillfrågades alla om de ville ställa upp på enkäten vilken besvarades den 18 december 2005. 17 stycken på den mindre enheten besvarade enkäten och frågeformuläret finns med som bilaga.. 14 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(21) METOD 3.5 Analysmetod Jag har använt mig utav statistiska program såsom MS Excel samt SPSS för att analysera mitt material. Jag har sammanställt enkätmaterialet genom att lägga in det som siffror i två kalkylblad. Med hjälp av detta kunde jag via Excel ta fram material för medelvärde, minsta värde, högsta värde samt standardavvikelse. Genom SPSS har jag skapat en korrelationstabell för alla variabler samt skapat en hierarkisk regressionsmodell. Korrelationsmodellen visar vilka variabler (förutsättningar) som samverkar med varandra och visar vilka variabler som varit signifikanta för min studie. Den hierarkiska regressionstabellen visar regressionen för variablerna när de summeras ihop stegvis. De variabler som visat sig vara signifikanta har gett delvis stöd för mina hypoteser medan andra har förkastats. 3.6. Metodproblem. 3.6.1 Validitet När det gäller forskningsdata handlar begreppet validitet enligt Denscombe (2000) om huruvida data reflekterar sanningen, verkligheten samt täcker de avgörande frågorna forskaren avser att besvara. Målet var att konstruera frågor som mätte det de var avsedda att mäta och inget därutöver. Enkäterna utformades genom att ett första utkast gjordes till ett seminarietillfälle. Där diskuterades frågorna och frågornas validitet tillsammans med en opponentgrupp och min handledare. Frågorna kompletterades sedan i linje med deras synpunkter. I och med denna process fick jag ta emot andra personers synpunkter och därigenom skapades en bättre grund för att mina frågor inte var ledande och enbart mätte det de var avsedda att mäta och inget annat. Jag har varit mycket noga med formuleringen av frågorna för att de inte lätt ska missförstås samt att det skall kunna tillämpas på alla arbetsplatser med olika arbetskontext. Jag ville kunna bortse från möjligheten att respondenterna lämnade oriktiga svar. Frågorna utformades på det sätt att varje område som jag undersökte behandlades av två till tre frågor. Om respondenterna svarade rätt skulle de få ett högt värde på alla frågor på samma område, detta gjorde att slutsatser kunde dras utifrån de olika ämnesområdena var för sig. Respondenterna på företag A besvarade enkäten under lunchrasten och det går inte att bortse från att de av olika anledningar inte svarat likadant som om de fick svara på enkäten i lugn och ro. Ett annat problem var att de satt i grupp när de svarade och det medför att möjligheten fanns att diskutera frågorna sinsemellan och kanske svara på ett annat sätt på frågorna än om de fått sitta helt själv utan någon yttre påverkan. Detta var dock något som jag inte kunde påverka då arbetsgivaren endast gav mig access till arbetsplatsen och de anställda på detta sätt. Detta speglar dock hur denna bransch fungerar med liten möjlighet för de anställda att delta i andra uppgifter än just att arbete och kan därmed också spegla väl hur de anställda upplever sin situation under arbetstid. En faktor som dock kan påverka utfallet av vår undersökning är urvalet i företag B som endast uppgår till 17 besvarade enkäter. På grund av lägre svarsfrekvens än vad jag hade beräknat missade jag min planerade gräns på minst 20 inlämnade svar. Detta kan eventuellt innebära att resultatet skulle blivit marginellt annorlunda vid ett större urval men jag upplever att jag eventuellt har fått mer pålitliga svar från företag B än A, detta då respondenterna där kunde besvara enkäten i lugn och ro under en hel dags tid.. 15 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(22) METOD 3.6.2 Reliabilitet Reliabilitet innebär att undersökningen inte påverkas av vem som utför mätningen eller de omständigheter under vilken de sker, det vill säga att forskaren är objektiv (Arbnor & Bjerke, 1998). Holme och Solvang (1997) påstår att hög reliabilitet uppstår om olika och oberoende mätningar av ett och samma fenomen ger samma resultat. Mina enkätfrågor testades på försökspersoner innan enkäterna delades ut för att säkerhetsställa dess kvalitet. På företag A (affärsmiljön) hade jag ingen möjlighet att erbjuda all personal att svara på enkäten utan var begränsade till att bara fråga de anställda som åt i personalens lunchrum mellan 10:00 och 13:30 den 5 december 2005. Cirka 50 % av personalen hade möjlighet att svara på min enkät utav de 80 anställda. På företag A anser jag att jag kunnat skapa en situation där hela personalstyrkan, under samma omständigheter fått svara på min enkät. Jag var närvarande hela tiden och kunde svara på eventuella frågor som uppstod kring enkäten. Min närvaro ökade sannolikt respondenterna vilja att svara på enkäten och även deras motivation att svara korrekt på frågorna. Jag kunde inte påverka vilka som kom till personalens lunchrum och därmed blev tillfrågade att medverka i undersökningen. Svaren skulle sannolikt bli desamma om jag skulle göra om enkäten en annan dag vilket tyder på hög reliabilitet. På företag B (kontorsmiljön) delades 20 enkäter ut vid arbetsdagens början och insamlades vid arbetsdagens slut. I enlighet med arbetsgivaren på denna arbetsplats fick jag enbart access till ett så stort urval då de inte ansåg sig ha möjlighet att delta i en större studie. Jag fick tillbaka 17 besvarade enkäter som har utgjort urvalsgrupp B vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85 %. Detta urval var lite mindre än vad jag hade räknat med och hur det eventuellt kan ha påverkat resultatet på min studie är svårt att säga. Jag anser dock att resultaten gav svar på mina hypoteser i en förväntad riktning även om det inte går att frånse att en större studie hade kunnat ge en högre reliabilitet för mina forskningsresultat.. 16 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(23) RESULTAT. 4 RESULTAT 4.1 Beskrivande statistik Jag har i min studie undersökt två urvalsgrupper hos två olika företag. Det utgörs av ett större underlag, A, samt ett mindre underlag, B. Företag A motsvaras av affärsmiljön och företag B motsvaras av kontorsmiljön. TABELL 1 Allmän statistik om urvalsgrupperna Företag A. Företag B. Antal. Procent. Antal. Procent. Totalt tillfrågade. 36. 100%. 17. 100%. Kvinnor. 20. 55%. 10. 59%. Män. 16. 45%. 7. 41%. Heltids/deltidssysselsättning. 32. 89%. 17. 100%. Målsättning att stanna kvar. 28. 78%. 16. 94%. Har eget ansvarsområde. 31. 86%. 17. 100%. Hos företag A innehar 89 % av de tillfrågade en hel- eller deltidsanställning. 78 % har som målsättning att stanna kvar inom organisationen samt 86 % har ett eget ansvarsområde. Hos företag B innehar alla de tillfrågade en hel- eller deltidsanställning samt ett eget ansvarsområde. 94 % av de tillfrågade har som målsättning att stanna kvar inom organisationen.. TABELL 2 Ålder- och könsfördelning Företag A Företag B Totallt antal. 36. 17. Genomsnittlig ålder kvinnor. 39. 45. Genomsnittlig ålder män. 41. 49. Äldst. 61. 58. Yngst. 18. 26. 17 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(24) RESULTAT Hos företag A tillfrågades 36 personer, varav 20 kvinnor och 16 män. Genomsnittsåldern på kvinnorna var 39 år och på de tillfrågade männen var den 41 år. Den äldsta medverkande var 61 år och den yngsta var 18 år. Ålder- och Könsfördelning A (affärsmiljö) Kön Kvinna Man. 4. Antal. 3. 2. 1. 0. 18 19 22 29 33 34 35 37 38 39 40 41 42 44 46 49 50 51 53 54 60 61. Ålder. Hos företag B tillfrågades 17 personer varav tio kvinnor och sju män. Genomsnittsåldern på kvinnorna var 45 år och männens genomsnittsålder var 49 år. Den äldsta tillfrågade var 58 år samt den yngsta var 26 år. Det går att utläsa på graferna att åldersfördelningen ser ut att bestå av en större grupp yngre människor hos företag A än B men att urvalen i övrigt är varandra lika.. Ålder- och Könsfördelning B (kontorsmiljö) Kön Kvinna Man. 4. Antal. 3. 2. 1. 0. 26. 29. 39. 41. 46. 47. 49. 52. 54. 55. 56. 58. Ålder. 18 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(25) RESULTAT Jag har i min analys skapat tio variabler utifrån mina hypoteser. Den första variabeln; Csíkszentmihály: Flow, har senare i analysen använts som beroende variabel då den speglar upplevelsen av Flow. De andra variablerna är således oberoende och används för att se hur de påverkar upplevelsen av Flow. De övriga variablerna är Maslow Fysiologiska behov; Trygghetsbehov; Gemenskap; Status och Prestige; Självförverkligande, Hofstede Kollektivism, Csíkszentmihály Tydliga regler; Feedback samt Kunskap/Förmåga. TABELL 3 Beskrivande Statistik för Variablerna Företag A Teori. Företag B. Min. Max. Medel. Std. Min. Max. Medel. Std. Csíkszentmihály: Flow. 1.67. 5.00. 3.30. 0.84. 2.67. 4.67. 3.53. 0.57. Maslow: Fysiologiska behov. 1.50. 4.50. 3.08. 0.65. 0.50. 4.00. 2.82. 0.77. Maslow: Trygghetsbehov. 2.00. 5.00. 3.81. 0.86. 2.00. 5.00. 3.44. 1.00. Maslow: Gemenskap. 2.00. 5.00. 4.01. 0.66. 3.00. 5.00. 4.02. 0.46. Maslow: Status och Prestige. 1.67. 5.00. 3.22. 0.88. 2.00. 4.67. 3.28. 0.76. Maslow: Självförverkligande. 1.00. 5.00. 2.89. 0.79. 2.00. 5.00. 3.21. 0.74. Hofstede: Kollektivism. 2.50. 4.83. 3.51. 0.57. 2.83. 5.00. 3.66. 0.70. Csíkszentmihály: Tydliga Regler. 1.00. 5.00. 3.39. 0.95. 2.00. 4.67. 2.84. 0.77. Csíkszentmihály: Feedback. 1.00. 4.33. 2.74. 0.93. 2.00. 4.00. 3.06. 0.66. Csíkszentmihály: Kunskap/Förmåga. 1.00. 4.33. 2.03. 0.76. 1.00. 3.33. 2.19. 0.66. Minsta värdet, exempelvis 1.67 anger att de som svarat lägst på dessa tre frågor om Flow har angett en etta och två tvåor. Högsta värdet, 5.00, anger att det finns en eller flera som har angett tre femmor. Medelvärdet på alla variabler ligger mellan 2.03 och 4.02. Standardavvikelsen ligger mellan 0.46 och 0.95. Genom att jämföra medelvärdena kan jag se att urvalen ser väldigt lika ut vilket styrker relevansen i min studie. Personerna som har besvarat min enkät liknar således varandra men att skillnaderna i arbetskontext istället utgör en förklaring till hur upplevelsen av Flow skiljer sig. Företag A (affärsmiljön) har speciellt högt medelvärde på Maslow: Gemenskap, 4.01, samt på Hofstede Kollektivism, 3.51. Andra variabler som har höga medelvärden är Maslow: Trygghetsbehov, 3.81 samt Csíkszentmihály: Tydliga regler 3.39. Hos företag B är även här Maslow: Gemenskap markant med ett högt medel, 4.02 samt Hofstede: Kollektivism, 3.66. Maslow: Trygghetsbehov, 3.44, ligger också högt samt Maslow: Status och Prestige 3.28. 4.2 Korrelationsanalys Korrelation är ett mått på samvariation mellan variabler och en positiv korrelation innebär att höga värden på en variabel åtföljs av höga värden på en annan variabel enligt Nygård (2006). En negativ korrelation innebär då att at höga värden på en variabel åtföljs av låga värden på en annan. Koefficenten varierar mellan 1 och -1. En svag korrelation har värden nära noll och en stark korrelation har värden som ligger nära 1 eller -1. Signifikansvärdet anger risken för att slumpen kan generera ett liknande resultat som mina beräkningar och följaktligen innebär en högre signifikansnivå att testerna blir utsatta för högre strängare krav (ibid). 19 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(26) RESULTAT Jag har som signifikansnivå satt 0.1 som en lägsta nivå för att finna viktiga samband. Normal lägsta nivå är 0.05 men vid studier av detta omfång är en lägre nivå accepterbar enligt praxis för uppsatsskrivande. Resultatet visar att det finns signifikanta korrelationer mellan Flow och Maslow: Trygghetsbehov; Status och Prestige; Självförverkligande, Hofstede Kollektivism samt alla tre Csíkszentmihály; Tydliga regler, Feedback samt Kunskap/Förmåga hos företag A. Tydliga regler samt Feedback har en korrelation på hela 0.001 med klart starkast signifikans på företag A (affärsmiljön). På företag B (kontorsmiljön) är Status och Prestige starkast med även där en signifikansnivå på 0.001 men det är samtidigt den enda förutsättningen har signifikans gentemot den beroende variabeln, Csíkszentmihály: Flow. Medelvärdena är liknande enligt tabell 3 vilket styrker att skillnaderna i resultat från regressionsanalysen inte beror på kön och ålder utan istället på arbetskontexten. Stjärnorna motsvarar signifikansnivån och siffrorna motsvarar korrelationen. TABELL 4 Korrelationer för alla Variabler. Variabel FÖRETAG. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. A. A. A. A. A. A. A. A. A. 1. Flow 2. Maslow: Fysiologiska behov 3 .Maslow: Trygghetsbehov 4. Maslow: Gemenskap. .14 .36 **. -.04. .13. .15. .44***. .32**. .13. .48*** .67***. 6. Maslow: Självförverkligande. .31**. .15. .47*** .55*** .70***. 7. Hofstede: Kollektivism. .45***. .18. .40*** .65*** .61*** .52***. 8. Csíkszentmihály: Tydliga regler. .49***. .09. .46*** .48*** .73*** .59*** .64***. 9. Csíkszentmihály: Feedback. .41***. .21. .43*** .46*** .70*** .54*** .69*** .71***. 10. Csíkszentmihály: Kunskap/förmåga. .32**. .23*. .15***. 5. Maslow: Status och Prestige. Variabel FÖRETAG. -.02. -.09. -.05. .01. -.02. .06. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. B. B. B. B. B. B. B. B. B. 1. Flow 2. Maslow: Fysiologiska behov. -.15. 3 .Maslow: Trygghetsbehov. .02. 4. Maslow: Gemenskap. -.18. .25. .04. .41**. 5. Maslow: Status och Prestige. .70***. -.07. .34*. .54***. 6. Maslow: Självförverkligande. .19. .05. .06. .48**. .47**. 7. Hofstede: Kollektivism. .28. -.24. -.02. -.32. .07. -.25. 8. Csíkszentmihály: Tydliga regler. .23. -.47**. .34*. .26. .19. .21. -.03. 9. Csíkszentmihály: Feedback. .17. -..20. .42**. .54**. .25. .61***. -.22. .65***. 10. Csíkszentmihály: Kunskap/förmåga. -.13. .38*. -.08. -.52**. -.17. -.42**. .00. -.46**. -.48**. * P < .1; ** P < .05; *** P < .01. Resultatet indikerar att Maslow får stort stöd hos företag A förutom Gemenskap samt Fysiologiska behov. Hos företag B är signifikansen betydligt lägre även variablerna sinsemellan. Resultatet visar att det finns signifikanta korrelationer mellan Flow och Hofstedes Kollektivism i företag A men inte i företag B. I företag B (kontorsmiljön) finns det en signifikant korrelation mellan Flow samt Status och Prestige. Företag A (affärsmiljön) 20 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

(27) RESULTAT har dessutom en negativ korrelation mellan Gemenskap och Flow vilket innebär att ju mer gemenskap som arbetsplatsen präglas utav desto mindre är sannolikheten att individen kommer att uppleva Flow. I korrelationstabellen kan man se hur de oberoende variablerna korrelerar med varandra och variablerna är således överlappande. De oberoende variablerna är således inte helt oberoende utan påverkar även varandra. Dock kan jag inte se några avsevärda hot mot multikollinariet (vilket innebär att man inte kan lita på signifikansnivåerna) då korrelationerna inte är alltför starka. Detta kan man även se i den kommande hierarkiska regressionsanalysen att det inte finns några tecken på statistiska problem. 4.3 Hierarkisk Regressionsanalys Linjär regressionsanalys innebär att man bestämmer funktionen för sambandet mellan den oberoende variabeln, X, och den beroende variabeln, Y enligt Nygård (2006). Skillnaden mellan att beräkna korrelation och göra regressionsberäkningar består alltså i att den förra operationen innebar att man fastställer graden av samvariation mellan variabler utan att för den skull vet något om riktningen på hur detta samband ser ut, det vill säga om det är X som påverkar Y eller tvärtom (ibid). I regressionsanalysen försöker man således även testa riktningen på sambandet så att man prövar huruvida en oberoende variabel, X, förklarar variationen i en beroende variabel, Y. Detta görs genom att beräkna interceptet, a, och regressionskoefficenten, b. B anger då hur lutningen på regressionslinjen och hur värden på y-variabeln förändrar när man ökar värdet på x med 1 (ibid). Den hierarkiska regressionsanalysen gjordes för att se vilken av faktorerna som har störst inverkan på uppfyllandet av Flow vilken stegvis kontrollerar hur olika variabler påverkar. Förändringen i R² åskådliggör hur stor del av variansen som varje variabel förklarar när den läggs till i modellen. TABELL 5 Hierarkisk Regressionsanalys: Test av Hypotes 1-3 Grad av upplevd Flow hos A. Variabel FÖRETAG 1. Maslow: Fysiologiska behov. Grad av upplevd Flow hos B. Modell 1. Modell 2. Modell 3. Modell 1. Modell 2. B. B. B. B. B. Modell 3 B. .19. .14. .06. -.10. -.07. .01. 2 .Maslow: Trygghetsbehov. .30. .27. .16. -.16. -.16. -.25. 3. Maslow: Gemenskap. -.35. -.60. -.53*. -.03. .06. -.10. 4. Maslow: Status och prestige. .24. .13. .06. .66***. .62***. .72**. 5. Maslow: Självförverkligande. .13. .07. .07. -.15. -.12. -.33. .72**. .60*. .14. .14. 6. Hofstede: Kollektivism 7. Csíkszentmihály: Tydliga regler. .30. .03. 8. Csíkszentmihály: Feedback. -.09. .37. 9. Csíkszentmihály: Kunskap/förmåga. .32*. -.00. * P < .1; ** P < .05; *** P < .01 F. 1.613. 2.457. 2.337. 3.383. 2.809. 1.876. ∆ R². .22. .13. .11. .61. .02. .08. Total R². .22. .35. .46. .61. .63. .71. 21 Avdelningen för Redovisning och Styrning.

No results found