I Det ligger i luften

Det ska löna sig att satsa

på miljön i Göteborgs Hamn

I

år kan de redare och operatörer som är i framkant när det gäller miljö- och klimatåtgärder ansöka om ekonomiskt stöd för sina investeringar genom att delta i ett av två återinvesteringsprogram. Det första pro-grammet syftar till att minska utsläppen av svaveloxid och partiklar genom att förbättra bränslekvalitén. Från och med januari 2015 träder nya IMO:s (International Maritime Organization) regler i kraft som begränsar svavelhalten till 0,1 procent i bränslen som används inom Emission Control Areas. Att skynda på denna övergång kan ha stora miljö och hälsofördelar. En nyligen genomförd studie ­finansierad­av­EU-kommisionen­visade­att­introduktionen­ av 0,1 procent svavelhaltigt bränsle i Nordsjön och Öster-sjön­skulle­ge­hälsofördelarna­i­EU­som­värderas­till­8–16­ miljarder Euro årligen. Beräkningarna inkluderade bland annat minskningar i förtida dödsfall och minskningar i sjukvårdskostnader för luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Till detta kan man lägga minskningar av försurning och övergödning.

Inom programmet kan redare eller operatörer få ersätt-ning för de extra bränsleutgifter de har. För att få stöd ska­bränslet­som­används­inom­Göteborgs­trafikområde­ i huvudmaskin, hjälpmaskiner och boiler högst innehålla 0,1­procent­svavel.­Även­LNG­(flytande­(metan)gas)­­eller­ motsvarande rena bränslen kvalificerar till stöd inom programmet. Göteborgs Hamn kommer att ersätta extra bränsleutgifter inom Göteborgs trafikområde upp till 250 000 kronor under 2011.

Göteborgs hamn har sedan 1998 en miljödifferentierad hamntaxa som innebär

en högre avgift från de fartyg som släpper ut mer luftföroreningar. I år går start­

skottet för en rad program som syftar till att återföra dessa avgifter till de rederier

och fartyg som gör de största investeringarna för att minska utsläppen.

Det ligger i luften

ett nyhetsbrev juni 2011 från

InfOrMAtIOn från LuFTVÅRDSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen

Det andra programmet syftar till att belöna de fartyg som satsat på att bli klassade som ”good environmental performance” enligt Clean Shipping Index (CSI). Indexet är ett verktyg för ägarna av fraktgods som gör det möjligt för dem att utvärdera transportörernas miljöprestanda vid upphandling av transporttjänster. Det gäller framför allt utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, partiklar och hantering av vatten, avfall och kemikalier. Hamnen ger upp till 30 000 kronor i bidrag per fartyg som anlöper Göteborgs Hamn under 2011.

Fler återinvesteringsprogram är planerade de närmaste åren.­Det­finns­förslag­på­program­som­bland­annat­syftar­ till att öka andelen elanslutningar, minska mängden VOC, öka användandet av LNG genom ombyggnad av skepp samt förbättrad vattenrening. l

Rådgivande referensgrupp

Förslagen på hur intäkterna skall återinvesteras har utar­ betats tillsammans med myndigheter (Länstyrelsen), miljö­ organisationer (Luftförorenings­ och klimatsekretariatet), hamnens kunder samt andra intressenter. Syftet med denna referensgrupp är att säkerställa att de miljödifferen­ tierade hamnavgifterna bidrar till fler hållbara transporter och att processen med att ta fram dessa är transparent. Referensgruppen ska dessutom diskutera en omarbetning av miljödifferentieringen i hamntaxan.

InfOrMAtIOn från LuFTVÅRDSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen

H

alten av kvävedioxid som årsmedelvärde klarades

på alla takstationer, men medelvärdet på Femman var det högsta som uppmätts sedan miljökvalitets-normer för kvävedioxid började gälla. På Sprängkullsgatan i Haga överskreds normen för årsmedelvärdet. Senast detta inträffade­var­år­2006.­Antalet­överskridanden­av­tim-­och­ dygnsnormen var rekordstort i Haga. Den kalla vintern i början och slutet på året orsakade många inversioner som resulterade i ovanligt många timmar med väldigt höga halter av kvävedioxid. De senaste åren har halterna vid

Återigen ett dåligt år

för Göteborgsluften

Den kalla vintern i början av 2010 bröt

trenden med minskande bakgrundshalter

av kvävedioxid. När vi åter igen fick en

kall vinter i slutet av året så stod det fast

att dygnsnormen för kvävedioxid över­

skridits vid samtliga fasta mätstationer i

Göteborgsområdet.

takstationerna sett ut att gå i rätt riktning med en svag minskning av medelhalterna. På grund av vädret har denna trend nu brutits.

En mer positiv utveckling såg vi för partikelhalterna. Årsmedelvärdet för PM10 har inte överskridits under 2010 i Göteborg och trenden med minskade halter de senaste åren fortsätter. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades under 2010 vid alla stationer, till och med vid Gårda. Det extrema väderåret var gynnsamt ur partikelsynpunkt efter som mycket snöfall under vintermånaderna bidrar till att skölja partiklarna ur luften. Snö som ligger kvar och konstant fuktig vägbana hindrade uppvirvling av partiklar. En annan del av förklaringen till lägre partikelhalter kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och förvår. Miljöförvaltningen har under de senaste åren gjort prognoser baserade på väderparametrar. Om prognosen visar att partikel halterna riskerar att överskrida normen, rekommenderas väghål-laren att sprida dammbindande medel.

I Årsrapporten har en jämförelse för halter av

Från i maj till början på november 2010 pågick en omfattande ombyggnation av universitetsbyggnaden vid mätstatio­ nen i Haga. Halterna av partiklar var mycket över det normala under vissa timmar på vardagarna då byggarbete pågick. Dammning är vanligt förekommande på byggarbetsplatser under kortare perioder. Dessa mätvärden har behållits i mät­ serien för Haga men de anses inte vara representativa för gatumiljön för övrigt i centrala Göteborg under dessa perioder. Foto: Maria Holmes.

InfOrMAtIOn från LuFTVÅRDSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen

Miljökvalitetsnormer

I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvalitén och se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Miljökvalitetsnor­ men (MKN) PM10 började gälla år 2005 och för kvävedioxid år 2006. Det finns normer för år, dygn och timma. MKN anses har överskridits så fort en av normerna överskrids. Dygnsnormen är det värde som är svårast att klara, årsmedelvärdet är det värde som är lättast att klara.

kväve dioxid och partiklar även gjorts med Stockholm och Malmö samt med London. Inga av de tre största städerna i Sverige har klarat miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.­Vid­de­mätplatser­som­finns­i­takhöjd­(som­ representerar urban bakgrund) har luften varit sämre i Göteborg än Stockholm och Malmö. I gatunivå har halten av kvävedioxid i Göteborg i genomsnitt varit lägre än i Stockholm. Göteborg har dock haft ett antal timmar med halter över timnormen på 200 µg/m3 _{i gatunivå. Sådana}

höga halter har inte förkommit alls i Stockholm eller Mal-mö. När det gäller partiklar har Göteborg ungefär samma bakgrundshalter som Stockholm och Malmö. I gatunivå är partikelhalterna lägst i Malmö och högst i Stockholm, men alla klarar miljökvalitetsnormen för år. Generellt förekom-mer de lägsta halterna i gatunivå i Malmö. Dygnsnormen har endast överskridits på Hornsgatan i Stockholm, detta trots dubbdäcksförbudet på gatan. I jämförelse med Göteborg har London betydligt högre halter av kvävedioxid, både i tak och i gatunivå. Även partikelhalterna är högre i London, men skillnaden här är inte så stor som den är med kvävedioxid.

2011­började­dåligt­med­fler­antal­överskridanden­av­ MKN för timme och dygn för kvävedioxid än vanligt. Detta

berodde på en väldigt kall januarimånad med kraftiga inversioner. Antalet överskridanden som tillåts för dygn enligt MKN passerades redan i januari i gatunivå i både Göteborg­ och­ Mölndal.­ Under­samma­period­var­parti-kelhalterna låga. I april överskred partiUnder­samma­period­var­parti-kelhalterna MKN ett antal gånger på Sprängkullsgatan i Haga. Men antalet överskridanden hittills i år ligger långt under det som är tillåtet under ett kalenderår. l

0 20 40 60 80 100 120 140 160 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 (till april) Antal dygn Femman Mölndal Haga Gårda MKN (max 7 dygn) Linjär (MKN (max 7 dygn)) Figur 1.

Antal dygn med kvävedioxid­ halter över gränsvärdet (60 µg/m3_{). Värdet får över­}

skridas max sju dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i ta­ knivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av normen. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E20) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göte­ borgsområdet.

Figur 2.

Antal dygn med partikelhal­ ter (PM10) över gränsvär­ det (50 µg/m3_{).Värdet får}

överskridas max 35 dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätning­ arna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 2005 saknas helårsmätning för Haga. 0 10 20 30 40 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 (till april) Antal dygn Femman Haga Gårda MKN (max 35 dygn) Linjär (MKN (max 35 dygn))

U

nder år 2010 uppgraderades en landströmsanläggning vid Stena Lines Danmarkstermi-nal för att uppfylla en ny standard och samtidigt byggdes två nya anläggning-ar. På Stena Lines Tysklandsterminal ersattes­ den­ befintliga­ anläggningen­ med en högspänningsanläggning, också den byggd enligt den nya stan-darden.

Installationerna gjordes i samar-bete med Göteborgs Hamn. Hamnen ansvarade för ombyggnader på kajen och Stena Line för installationer på fartygen. Tack vare investeringarna är Stena Lines fem passagerarfärjor anslutna till elnätet då de ligger vid kaj i Göteborg.

Andra exempel på företagets arbete med energibesparingar hittar man i Stena Lines Energy Saving Program-me.­Där­pågår­fler­än­200­projekt­för­ att minska verksamhetens energiför-brukning.­Under­de­senaste­fem­åren­ har arbetet resulterat i att den totala energiförbrukningen minskat med i genomsnitt 2,5 procent per år. l

nya landströmsanläggningar

minskar Stena Lines luftutsläpp

Landström är en effektiv

åtgärd för att minska luftut­

släppen från fartyg i hamn.

Normalt när fartyg ligger

vid kaj genereras ström till

fartyget genom att hjälp­

motorerna är igång. Genom

att ansluta fartyget till det

lokala elnätet kan hjälpmo­

torerna stängas av, vilket gör

att fartygens utsläpp vid kaj

reduceras markant.

Genom att ansluta fartyget till det lokala elnätet kan hjälpmotorerna stängas av, vilket gör att fartygens utsläpp vid kaj reduceras markant.

D

et hela började med att Miljö- och hälso- skyddsnämnden­i­Uppsala­kommun­i­de-cember­2006­förbjöd­driften­av­en­öppen­ förskola­i­lokaler­på­Gränby­bilgata­2­i­Uppsala.­De­ menade at risken för påverkan av luftföroreningar och buller från intilliggande väg var för stor. Beslu-tet överklagades av Produktionsnämnden för vård och­utbildning­(Produktionsnämnden)­i­Uppsala­ kommun till länsstyrelsen. De framhöll att gällande normer uppfylls både vad gäller inomhuskvalitet och buller. Dessutom hade åtgärder utförts för att minska buller och skadliga partiklar inomhus. Konsekvenserna av en stängning skulle enligt dem bli mycket stora då det skulle vara mycket svårt att hitta motsvarande lokaler i området och att det skulle bli stora kostnader för att bryta hyreskontraktet.

Länsstyrelsen­i­Uppsala­län­avslog­Produktionsnämn-dens överklagande, men de gick vidare med överklagan till Miljödomstolen som gav dem rätt. Miljö- och hälsoskydds-nämnden gick då till Miljööverdomstolen som nu fastställt Länsstyrelsens beslut och upphävt miljödomstolens. De konstaterar att lokaliseringen är olämplig då buller och luft-föroreningar från vägen riskerar att skada barnens hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden grundade delvis sin bedömning på de allmäna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra­kapitel.­Mer­specifikt­så­anser­de­att­valet­av­plats­ för­förskolan­bryter­mot­2­kap­§6­i­miljöbalken­som­anger­ att en verksamhet skall välja lämplig lokalisering för

än-ny miljödom förbjöd uppsala att

bedriva öppen förskola

Den öppna förskolan låg 16 meter från en

av Uppsalas mest trafikerade vägar. Miljö­

överdomstolen bedömde att buller och

luftföroreningar från vägen riskerar att

skada barnens hälsa och att lokaliseringen

därmed är olämplig.

damålet som innebör minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. De anser att buller och luftföroreningar från vägen innebär en uppenbar risk för barnens hälsa både inom- och utomhus. De menar att man inte kan lokalisera en förskola på en plats där utevistelse och fönstervädring är olämpligt. En sådan lokalisering strider enligt dem mot 8­kap.­9­§­2­stycket­i­plan-­och­bygglagen­och­Skolverkets­ allmänna råd 2000:1 enligt vilka det vid förskola bör­ finnas­ tillgång­ till­ lämplig­ utemiljö.­ De­ anser­ att hänsyn måste tas till att det är små barn som ska vistas i förskolan och att barn är extra känsliga för buller och luftföroreningar.

Miljööverdomstolen och miljödomstolen hade olika tolkningar på om huruvida hänsynsreglerna var tillämpbara i det här fallet. Miljödomstolen menade att principen för regleringen efter de allmänna hänsynsreglerna är att det är aktören, dvs. den som genom olika aktiviteter påverkar miljön, som är adressat­för­reglerna.­I­detta­fallet­är­det­i­så­fall­vägtrafiken,­ inte förskoleverksamheten. Miljödomstolen bedömde dock att­bestämmelserna­för­hälsoskydd­i­kap.­9­i­miljöbalken­ skulle kunna vara tillämpbara om inomhusmiljön hade drabbats till en olämplig grad. I detta fallet var det dock främst utomhusmiljön som var drabbat.

Miljööverdomstolen gjorde istället bedömningen att hälsoskyddsbestämmelserna i miljöbalken kan ses som särskilda hänsynsregler som kompletterar de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. och att dessa även omfattar utomhusmiljön. Eftersom plan- och bygglagen och Skol-verkets allmänna råd för öppen förskola säger att det vid förskola­bör­finnas­tillgång­till­lämplig­utemiljö,­så­anser­ de att såväl inom- som utomhusmiljön bör omfattas av hälsoskyddsbestämmelserna.

Vilka konsekvenser denna dom kan få för framtida bedömningar av skolors lokalisering och miljörättspraxis återstår att se. l

U

nder våren och sommaren utgör pollen en påtaglig del av luftens innehåll. Flera av de dominerande pollenslagen är välkända som orsak till allergi och astma. Hittills har mätningar och prognostisering av pollen skiljts från motsvarande verksamhet när det gäller ”tradi-tionella”­luftföroreningar­från­trafik­och­industrier.­Det­ finns­emellertid­ett­antal­studier­som­tyder­på­att­pollen­och­ luftföroreningar kan samverka i sin effekt på människors hälsa.­De­flesta­av­dessa­studier­är­från­laboratoriemiljö.­ Ett antal av dessa studier visar långsiktiga effekter på allergi utveckling i befolkningen, till exempel hos dem som bor­nära­en­trafikled.­Endast­ett­fåtal­riktar­in­sig­på­hur­ människor reagerar akut, när höga pollenhalter och dålig luftkvalitet inträffar samtidigt.

Samverkar pollen och luftföroreningar?

Under­2010­och­2011­utförs­en­studie­i­Länsstyrelsens­regi,­ på uppdrag av Naturvårdsverket, Göteborgs miljöförvalt-ning, Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och Region­Skåne,­som­syftar­till­att­utvärdera­om­det­finns­ någon sådan samverkan. Bland annat undersöker man hur läkemedelsförskrivning och symptom påverkas vid olika halter av pollen och luftföroreningar i luften. Preliminära resultat tyder på att känsligheten för pollen påverkas av hur hög ozonhalten har varit under de föregående dagarna. Det tycks­också­ofta­finnas­mycket­pollen­i­luften­samtidigt­som­ det­också­finns­många­mindre­partiklar­(PM­2.5).­

Åslög Dahl, Institutionen för växt- och miljövetenskaper

S

edan­hösten­2009­driver­Mölndal­Energi­ett­nytt­ kraftvärmeverk för produktion av el och fjärrvärme. I den nya anläggningen används i huvudsak träd-bränslen­såsom­grenar­och­toppar­samt­träflis,­men­även­ torv­och­andra­biobränslen­är­tänkbara.­Utöver­det­nya­ kraftvärmeverket driver Mölndal Energi två hetvatten-pannor­på­Riskullaverket­som­togs­i­drift­redan­år­1984.­ Den ena eldas med torv och trädbränslen, och den andra eldas­med­olja.­Därutöver­finns­fyra­mindre­panncentraler,­ utplacerade i kommunen, som används som effektreserv.

Vid förbränning bildas rökgaser innehållande bland annat kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid, svavel och stoft. Innan rökgaserna lämnar anläggningen registreras de av olika­mätinstrument­och­renas­med­hjälp­ av­slangfilter­ (gäller­nya­fastbränslepannan)­eller­elfilter­(gäller­gamla­ fastbränslepannan). Till nya pannan tillsätts ammoniak för reduktion av kväveoxider och natriumbikarbonat för reduktion av svavel. Till den gamla fastbränslepannan tillsätts kalkstensmjöl för reduktion av svavel.

Under­de­senaste­åren­har­utsläppen­av­koldioxid­och­ kväveoxider minskat. Mycket tack vare den nya anlägg-ningen. Koldioxidutsläppen från torv och olja har minskat med­cirka­10­procent­år­2010­jämfört­med­år­2008,­trots­ att­energiproduktionen­ökat­från­238­GWh­till­498­GWh.­ Den nya anläggningen har möjliggjort en tydlig omställ-ning till biobränslen.

Mölndal Energis nya

kraftvärme-verk minskar utsläppen

Mölndal Energi om torv

Mölndal Energi anser att torv är långsamt förnybart. Biobränslen är bättre än torv, men torv är bättre än fossila bränslen såsom eldningsolja. Torven kan komma att få en viktigt funktion i Sverige då den ger energiförsörjningstrygghet när allt fler konkur­ rerar om biobränslet. Dessutom är torven viktig rent förbränningstekniskt genom att den motverkar korrosion samt påslag av aska och sand i eldsta­ den. Det framkommer dessutom allt mer att ur ett livscykelperspektiv kan torv ha mer fördelaktiga klimategenskaper än om man bara tar hänsyn till ut­ släppen vid förbränningen. Inte alla känner till att det i dagsläget finns många uppdikade torvmarker som ligger och läcker växthusgaser. Genom att ta vara på just denna torv och ha en bra markåterställning med trädplantering, får man istället en CO2­sänka och ett rikt växt­ och djurliv. Mölndal Energi har uppmuntrat till det arbete som idag bedrivs med att ta fram kri­ terier för ett hållbart torvbruk.

För mer information, kontakta Ylva Linder, Mölndal energi,­031-866528.­www.molndalenergi.se­l

0 100 200 300 400 500 600 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 GWh År Olja Inköp Torv Flis 0 10 20 30 40 50 60 70 2008 2009 2010 g CO2/MW  Torv Olja 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2008 2009 2010 mg Nox/MW  Figur 1.

Utsläpp av koldioxid (CO2) i g/MJ totalt tillfört bränsle år 2008­2010. Utsläppen är uppdelade på de två olika koldioxidgenererande bränslena torv och olja.

Figur 2.

Specifikt utsläpp av kväveoxider från egen produktion i mg/MJ tillfört bränsle år 2008­2010.

Figur 3.

Tillförd energi i GWh under åren 2002­2010. Figuren visar även hur stor andel av den totala energin som de olika bränslena står för.

Mölndal Energi driver ett nytt kraftvärme­

verk sedan hösten 2009 och två hetvattenpannor på Riskullaverket.

InfOrMAtIOn från LuFTVÅRDSPrOGrAMMet I GÖtebOrGsreGIOnen

Vi finansierar luftvårdsprogrammet:

Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt

Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena

Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia

Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem

AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo

Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

Adress: Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel: 031–368 37 94

www.grkom.se/luftvardsprogrammet

R

apporterna, vid namn ”Lokalklimatologisk inver-kan på förekomsten av marknära ozon i Västra Gö- taland­–­Mätningar­vid­Vänerns­kust­och­vid­platå-berget Billingen” och ”Marknära ozon och meteorologi vid Östads­Säteri­2009”,­syftar­till­att­förbättra­möjlig­heterna­ till att utvärdera halterna av marknära ozon i Västra Göta-land i relation till miljömålen och

miljökva-litetsnormerna för utomhusluft.

Länsstyrelsen i Västra Götaland deltar även i ”Ozonmätnätet i södra Sverige”. Detta är ett gemensamt delprogram inom Naturvårdsverkets regionala Miljööver-vakning­som­startades­2009­på­initiativ­av­ Länsstyrelsen i Västra Götalands län, och utförs på uppdrag av Länsstyrelser och Luft-vårdsförbund i södra Sverige. Grundtanken med programmet är att ge en detaljerad och heltäckande bild över ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige, vilket enstaka stationer i respektive län inte kan ge. Nyligen utkom rapporten ”Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn­till­ozonets­variation­i­landskapet­–­ Resultat för 2010”.

nya rapporter om ozon

i Västra Götaland

Marknära ozon bildas (bland annat) när

solljuset möter bilavgaser och är skadligt för

både människor, djur och växter. På uppdrag

av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har

IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Göteborgs

universitet utfört mätningar av halterna av

ozon i länet. En del av dessa mätningar finns

beskrivna i två nyutkomna rapporter.

Rapporterna­finns­tillgängliga­via­Länsstyrelsen­i­Västra­ Götalands­län­webbsida:­

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland.

För­mer­information,­kontakta:­Hillevi­Upmanis,­Läns-styrelsen i Västra Götalands län. l