Självständigt arbete på grundnivå
Independent degree project – first cycle
Pedagogik 15 hp
Education 15 credits
Samlingens betydelse i förskolan
Pedagogers uppfattning kring fenomenet samling i förskolans verksamhet
Elin Berglund
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)
Examinator: Staffan Löfquist, staffan.lofquist@miun.se Handledare: Ida Johansson, ida.johansson@miun.se Författare: Elin Berglund, elbe1007@student.miun.se
Utbildningsprogram: Lärarutbildningen med inriktning mot Förskola och Förskoleklass, 210 hp
Huvudområde: Pedagogik Termin, år: Hösten, 2013
Abstrakt
Syftet med studien har varit att utveckla en förståelse för olika pedagogers uppfattning kring fenomenet samling. För att ta reda på detta har jag utgått från följande frågeställningar: Vilken uppfattning har pedagoger om fenomenet samlingen i förskolan? Arbetar pedagogerna mot läroplanens strävansmål under samlingen? Vilken uppfattning har pedagoger om samlingens betydelse i förskolan för barns lärande? Studien har en fenomenografisk ansats och jag har genomfört kvalitativa intervjuer på fem pedagoger inom förskolan. Studiens resultat synliggör några tänkbara variationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet samling. Jag har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt i arbetet där lärande genom samspel ligger i fokus. Denna undersökning har gett mig en ökad förståelse kring pedagogers uppfattning av samlingen samt samlingens betydelse i förskolan.
Nyckelord: Samling, förskolan, barn, lärande
Förord
Jag påbörjade detta examensarbete med min bästa vän och studiekamrat, Louise. I början av vårt planerande av uppsatsen och bara veckor innan termin start lämnar hon hastigt jordelivet och bor numera i himlen. Det är tack vare Louise jag idag har ett fullständigt examensarbete i min händer, jag har nämligen denna termin omvandlat min sorg och ilska till motivation att slutföra utbildningen vi påbörjade tillsammans.
Jag vill tacka Louise, den ängel hon idag är för att under hela utbildningen stöttat mig i motgångar och de stunder jag bara velat ge upp.
Jag älskar och saknar dig Lollo och här är vårt examensarbete!
Jag vill tacka mina otroligt tålmodiga vänner och familj som under de senaste veckorna stått ut med ett stressat nervvrak, speciellt tack till min kära sambo som kanske ska vara glad att han har ett arbeta att gå till så han får vila från mig ibland.
Samt ett särskilt tack till min handledare Ida Johansson för dina kritiska granskningar och värdefulla synpunkter.
Innehållsförteckning
Abstrakt ... i
Förord ... ii
Inledning ... 5
Problemformulering ... 5
Bakgrund ... 7
Vad är samling? ... 7
Historisk tillbakablick ... 8
Tidigare forskning och annan relevant litteratur ... 8
Vikten av syfte med samlingen ... 9
Samling som skolförberedande och undervisande ... 9
Samlingens innehåll och form ... 10
Kort sammanfattning av forskning ... 11
Teorianknytning ... 12
Sociokulturell teori ... 12
Problemområde ... 12
Syfte och metod ... 14
Syfte ... 14
Metod ... 14
Fenomenografi ... 14
Kvalitativa intervjuer ... 15
Genomförande ... 15
Analys och tolkning ... 16
Etiska principer ... 16
Trovärdighet och giltighet ... 17
Resultat ... 18
Varför samling i förskolan? ... 18
Gemenskap och gruppkänsla ... 18
Rutin och tradition ... 20
Skolförberedande ... 21
Läroplanen kopplat till samlingen ... 22
Barns lärande i samlingen ... 23
Intresse och motivation ... 23
Delaktighet och utveckling ... 23
Diskussion ... 26
Metoddiskussion ... 26
Resultatdiskussion ... 27
Pedagogers uppfattning kring användandet av samling i förskolan ... 27
Pedagogers uppfattning kring barns lärande i samlingen ... 28
Samlingen och läroplanen ... 29
Sammanfattande slutsatser ... 30
Förslag till fortsatt forskning ... 30
Referenser ... 32
BILAGA 1: Missivbrev ... 34
BILAGA 2: Intervjufrågor ... 35
Inledning
Att samla barnen i en cirkel innan lunch för att exempelvis få barnen att varva ner genom att sjunga sånger, eller kanske leka en lek. Eller att samla barnen på morgonen, för att samtala tillsammans med barnen om vad som ska hända under dagen, eller arbeta kring ett pågående tema, det är mina erfarenheter om hur en samling kan se ut. Alla förskolor jag har haft min verksamhetsförlagda utbildning (vfu) på, samt förskolor där jag vikarierat har alla arbetat med samling i sin vardagliga verksamhet och samlingen verkar ha en central plats i förskolans verksamhet. Jag har hakat på rutinen och utfört samlingar utan att egentligen vet varför jag gör det. Jag har lett samlingar för att den övriga personalen sagt åt mig att göra det, oftast spontant och oförberedd. Och jag har heller aldrig frågat efter syftet med att utföra samlingar varje dag, då jag egentligen inte reflekterat över detta förrän nu. Jag är intresserad av att undersöka samlingens betydelse i förskolornas verksamhet med förhoppning att efter denna studie vara mer säker på användandet av fenomenet i mitt kommande yrke.
Jag vill i denna studie belysa samlingen och dess betydelse i förskolan samt ta reda på vad pedagogerna anser att barnen får ut av samlingen. Jag finner det intressant att göra en undersökning kring olika pedagogers syn på fenomenet samling av den anledning att samlingen inte är något som står i vår läroplan att vi ska utföra inom förskolan. Trots detta tror jag att någon typ av samling används i de flesta förskolor och jag vill veta syftet bakom användandet. Jag finner det viktigt att studera detta då jag som blivande förskolelärare själv ska kunna ta ställning till mitt användande av samlingen i mitt framtida yrke. Mina förhoppningar är att efter denna studie veta mer om fenomenet samling som ska göra mig säkrare i mitt kommande yrke, samt mina framtida samlingar.
Problemformulering
I förskolans läroplan (Skolverket, 2010), står ingenting om hur en samling ska vara utformad eller vad den ska innehålla, faktum är att samlingen inte nämns i läroplanen alls. Läroplanen omfattar strävansmål inom olika områden, vad barnen förväntas utveckla kunskap kring. Den berör inte hur verksamheten och lärandet ska organiseras, det är upp till varje förskola och pedagog att tolka läroplanens strävansmål och därefter väva in detta i den vardagliga verksamheten (Sheridan, Pramling & Johansson, 2010). Jag har plockat ut delar ur läroplanen (Skolverket, 2010) som syftar på barnens lärande och utveckling:
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan (s. 6).
Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (s. 6-‐‑7)
Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. (s. 7)
Den första läroplanen för förskolan kom 1998 och ett argument till införandet var att den skulle bidra till kvalitetsutveckling och göra förskolan mer jämlik i hela Sverige. Varje barns rättighet i förskolan är att få möjlighet att utveckla olika former av kunskap (Sheridan, Pramling & Johansson, 2010).
Vad anser pedagogerna att barnen får ut av samlingen? Arbetar de med läroplanen som grund till samlingarna eller utförs samlingen mer som en rutin? Detta är frågor som jag vill ha svar på genom min undersökning.
Jag kommer börja med att i bakgrunden gå in på vad som tidigare undersökts inom mitt valda ämne. Jag har främst använt mig av vetenskapliga artiklar och avhandlingar, men också litteratur. I bakgrunden lägger jag fokus på vad en samling är, vad den innehåller samt dess historia. Jag presenterar i bakgrunden också det sociokulturella perspektivet på lärande. Därefter följer studiens syfte samt en redogörelse för hur jag har gått till väga under min undersökning följt av en presentation av mitt metodval, genomförande och forskningsetiska frågor. I resultatet presenterar jag hur jag tolkat mitt insamlade material och diskuterar detta senare i en diskussion där jag presenterar mina slutsatser kring vad jag kommit fram till i förhållande till tidigare forskning och valt perspektiv på lärande som presenterades i bakgrunden.
Bakgrund
Jag kommer under denna rubrik börja med att kort definiera ordet samling därefter följer en historisk tillbakablick, som ger en djupare förståelse av var samlingen kommer ifrån samt vad den tidigare haft för betydelse. Sedan kommer jag presentera tidigare forskning som är relevant för min undersökning och slutligen introducera den sociokulturella teorin.
Vad är samling?
Om man vänder sig till Nationalencyklopedin (2013) får man många förklaringar på begreppet samling, men den förklaring som är mest passande för att beskriva samlingen i förskolan är ”att samla något till en uppsättning i visst syfte […] att komma tillsammans ofta för att diskutera eller förbereda något”.
Rubinstein (1996) definierar ordet samling på följande sätt:
Med samling avses när en grupp barn och vuxna i förskolan sitter samlade, ofta i en cirkel, och har gemensamma aktiviteter under ledning av en eller flera vuxna. Den är ett regelbundet återkommande moment i förskoleverksamheten och hålles på en bestämd plats och på en bestämd tid (s.8).
Innehåll i samlingen har ofta anknytning till växter, djur, väder eller tid, och man växlar mellan stillasittande och aktiviteter som innebär rörelse. Denna växling mellan stillasittande och aktivitet har sin grund i att barnen i denna ålder inte kan sitta stilla en längre stund, de behöver röra sig (Rubinstein, 1996). Att innehåll ofta är relaterat till naturen, traditioner och begreppsbildning skriver Ekström (2007) i sin avhandling.
Olofsson (2010) skriver följande om fenomenet samling:
En samling knyter ihop gruppen och skapar gemenskap. Att tillhöra en grupp ger trygghet och glädje […] En bra samling ska vara lustfylld, utmanande och spännande stund för barnen och innehålla inslag som musik, lekar, ramsor, berättelse och drama. Under en bra samling blir barn bekräftade på ett sätt som gör gott för självkänslan. Får barnen dessutom gå in som aktiva deltagare har man förmodligen lyckats skapa en meningsfull samling (s.131).
Historisk tillbakablick
För att få en större förståelse för samlingens betydelse i förskolan känns det relevant att göra en historisk tillbakablick för att få mer kunskap kring samlingens ursprung.
Samlingens rötter kan vi hitta i Fröbels pedagogik, både samlingens form cirkeln och samlingens innehåll så som natur, årstider och rytmik. Fredrich Fröbel föddes 1782 i Obersweissbach i Preussen, och hans egen barndom fick stor betydelse för hans utvecklade pedagogik, dels hans intresse för växtvärlden och naturen. År 1837 startade Fröbel en uppfostringsskola för barn, denna småbarnsskola gav han namnet Kindergarten år 1840. Fröbel samlade barnen i en cirkel och innehållet som bedrevs med barnen i cirkeln var sånglekar, rörelselekar och övningar med geometriska former. De geometriska formerna var viktiga för Fröbel, då han menade att genom insikt i de geometriska lagarna fick man insikt i Guds väsen. Vid rörelselekar skulle barnen röra sig i en cirkel, då cirkeln för Fröbel var en symbol för oändlighet, den har varken början eller slut, den är gränslös och evig. Cirkeln menade han även bidrog till den sociala samhörigheten, då den är det mest jämlika sättet att mötas på, alla ser alla och alla är lika nära cirkelns centrum. (Rubinstein, 1996)
Tidigare forskning och annan relevant litteratur
Det finns en hel del undersökningar kring ämnet samling. Många undersökningar inriktar sig på genus eller interaktioner men jag vill i min studie vill endast fokusera på samlingen i sig. För att få mer förståelse för vad som tidigare forskats kring ämnet så har jag valt att sovra bland artiklar för att få fram forskning som handlar om själva samlingen, dess innehåll samt samlingens betydelse för barnen. Detta känns mest relevant för syftet med min undersökning. Till större delen har vetenskapliga artiklar använts som är spridda tidsmässigt och geografiskt, samt avhandlingar och studentlitteratur har utnyttjats.
Den forskning som jag fördjupat mig mest i är Lena Rubinstein Reichs, som forskade kring samlingen i förskolan 1993. Huvudfrågan i hennes studie var att undersöka vad som sker i samlingarna, varför detta sker och vad det betyder för de deltagande personerna i samlingen. Denna forskning var den som det gick att se mest liknelser i jämför med hennes och mitt syfte, därför har Rubinsteins forsknings varit central i detta avsnitt. Jag har använt mig av Rubinsteins bok (1996) som är baserad på hennes forskning.
Vikten av syfte med samlingen
Man kan läsa om många fördelar med samlingen men Leach och Lewis (2012) har gjort en intressant studie utifrån barnens perspektiv på samlingen och kan på så sätt också hitta negativa sidor av fenomenet. Resultat visar bland annat att barnen vid vissa tillfällen tycker att samling är trist av den anledningen att de hastigt måste avsluta det de för stunden var engagerade i. Olofsson (2010) tar upp i sin bok om vikten av att ha ett meningsfullt innehåll i samlingen då man i stort sätt tvingar barnen att avsluta den aktivitet de för tillfället var engagerade i. Hon menar att det inte är barnens ansvar att samlingstillfällena ska vara fyllda med meningsfullt innehåll, och lyfter därför vikten av att ha ett syfte med samlingen innan man avbryter barnens aktivitet. Åberg och Lenz nämner också detta i sin bok och menar för att samlingen ska bli meningsfull för barnen är det viktigt att innehållet i samlingen bygger på vad barnen intresserade av och undrar över. Om barnen är delaktiga i samlingens innehåll blir samlingen automatiskt meningsfull för dem (Åberg och Lenz, 2005). Jag tolkar detta som att samlingarna kanske inte bör vara ett måste för barnen om det anses att den aktiviteten barnen för tillfället är engagerad i anses vara mer meningsfull för dem än vad som kommer hända under samlingstillfället. Att pedagogerna ständigt ska ha ett syfte med allt han/hon gör i verksamheten och då också under samlingen vilket i sin tur gör samlingarna meningsfulla för barnen.
Williams (2001) skriver i sin avhandling om vikten av att som vuxen reflektera över innehåll och syfte i förskolans rutinsituationer och att fråga sig vad som är viktigt i olika situationer. Rutiner och återkommande aktiviteter i förskolans verksamhet så som samlingen har betydelse för barnen på så vis att de socialiseras in i ett sammanhang. Detta styrker även Åberg & Lenz (2005) i sin bok där de skriver att samlingarna ständigt behöver diskuteras, utvecklas och förnyas för att det ska bli en meningsfull stund för barnen. Jag tolkar detta som att författarna vill belysa vikten av att ha ett syfte med det man gör i verksamheten, att inte enbart göra något på rutin eller av traditionella skäl. Genom att ha ett syfte bakom det man gör arbetar man på så vis aktivt och medvetet mot läroplanens strävansmål.
Samling som skolförberedande och undervisande
Rubinstein (1996) utförde intervjuer bland personal på olika förskolor och de intervjuade såg samlingen som en viktig del i förskolans verksamhet trots att den tidsmässigt är en liten del av verksamheten. Vissa såg samlingarna som ett undervisande inslag och att det är under samlingen som kunskap förmedlas till barnen. Andra såg samlingen som en social träning då barnen ges möjlighet att tala inför en grupp samt ta hänsyn och lyssna till andra. Haglund (2004) har gjort en undersökning kring samlingens betydelse i skolan, men han drar ofta paralleller till förskolan. Han skriver dels om hur samlingen i förskolan har
inslag som försöker likna skolan för att förbereda barnen inför den kommande skoltiden. Detta tas också upp av Eidevald (2011) att samlingen ses som skolförberedande och detta, skriver han, menas som samlingens viktigaste funktion. Barn förväntas lära sig att läraren bestämmer, håller ordningen och tar initiativ. Pedagogen blir den som ska förmedla kunskap och traditioner men också uppmärksamma varje enskilt barn under samlingstillfället. Att barnen ska lära sig att det är pedagogen som bestämmer går även se i Ekströms (2007) avhandling där han tar upp bland annat pedagogernas dominans i samlingen, att pedagogerna bestämmer vad som ska göras och att barnen ges möjlighet att komma till tals om de håller sig inom ramarna för vad pedagogerna vill att de ska göra eller samtala om. Pedagogens roll blir som han beskriver det att se till att samlingarna genomförs. Detta tyder på att samlingen ses som ett undervisningstillfälle där syftet med fenomenet är att förmedla kunskap till barnen.
Gemensamt i de flesta undersökningar är att de förklarar hur samlingen ses som en träning inför skolvärlden, att barnen tränas att ingå i en grupp som senare ska underlätta övergången till skolan. Men även att de lär sig lyssna, vänta på sin tur samt göra sig synlig (Ekström, 2007; Haglund, 2004; Leach & Lewis, 2012; Rubinstein, 1996; Zaghlawan & Ostrosky, 2011).
Samlingens innehåll och form
Rubinstein (2006) skriver bland annat om samlingen som ett återkommande mönster i förskolans verksamhet. Att den ofta sker i ett bestämt rum, en bestämd tid och att bestämda regler finns. Att samlingen upprepas dagligen menar hon ger de deltagande en känsla av gemenskap, en vikänsla samt en känsla av identitet. Genomgående i Rubinsteins undersökningar kring olika samlingar, var att upplägget och innehållet såg ut på samma sätt på alla förskolor. Att samtala om vad barnen gjort, sjunga och spela instrument, rörelse och ramsor, berätta sagor, ha upprop, prata om vädret och almanackan var vanliga inslag i samlingarna. Även lekar är vanligt förekommande då lekar är gemensamhetsskapande. Många av lekarna som användes gör att barnen uppmärksammas individuellt i gruppen och blir bekräftade. Att fylla samlingarna med sång och ramsor samt lekar menar Rubinstein (1996) är viktigt av flera anledningar, dels är barnens ben fulla med spring så lekar kan passa bra med jämna mellanrum för att inte barnen ska bli okoncentrerade. Lekar blandat med sånger och ramsor menar hon gör det roligt och att barnen upplever gemenskap genom att sjunga och leka tillsammans. Hon menar också att det i varje aktivitet finns mycket innehåll som medvetet men också omedvetet tränar barnen inom olika områden. Jag tolkar Rubinsteins text så som att man i samlingen bör göra lärandet roligt, att lärandet inte behöver vara traditionell undervisning. Eftersom barn i den åldern har problem att sitta still under en längre tid får man omvandla undervisning till lärande i lekform istället, en form som oftast passar barn i den åldern bäst.
Man behöver inte enbart se samlingen som ett återkommande mönster, utan det kan även ses som ett möte, en form av social interaktion. För exempelvis Reggio Emilia-‐‑pedagogiken kan samlingen vara en början på ett temaarbete, en inspirationskälla för valet av tema och en chans att ta reda på vad barnen är intresserade av för att sedan arbeta vidare på det. Allas åsikter möts och det skapas idéer. Reflektionen tillsammans föder nya tankar och frågor som arbetas med på ett lekfullt sätt. Samlingarna kan användas till reflekterande samtal tillsammans med barnen under temaarbetets gång för att som pedagog förstå och för att få barnen medvetna om sitt eget tänkande. Att samtala, upptäcka tillsammans, berätta och skapa är viktiga delar som kan göra samlingen till ett inlärningstillfälle där barnen blir stimulerade i språk, begrepp, fantasi och skapande. Att samtala i grupp under ledning av en vuxen är bland annat viktigt i barnens språkutveckling. De lär sig andra saker i samtal med en vuxen än vad de gör i samtal med andra barn och de kompletterar varandra vad gäller språkstimulans. (Rubinstein, 1996).
Ashbrook (2012) skriver i en artikel om att samtala och reflektera i grupp som ett bra redskap vid lärande. Att få återberätta eller delge andra sina tankar och funderingar är ett lärande i sig. Pedagogen ställer frågor som hjälper de vidare i utvecklingen, frågor där barnen ska svara vad de vet, inte vad de tror att pedagogen vill höra. När barnen får dela sina erfarenheter med varandra blir samlingen en mötesplats där barnen kan delge varandra och där samtal uppstår, Ashbrooks fokus i denna artikel var kring ämnet naturvetenskap och det var på detta sätt hon menar att samlingen kan användas. Leach och Lewis (2012) kunde också se att under samlingen gavs barnen möjlighet att öppna sig och tycka till, men även förklara känslor och reda ut bråk eller annat som eventuellt hänt. Med andra ord menar författarna att samlingarna används för att reflektera och lära av varandra.
Kort sammanfattning av forskning
Samling är något som används i alla förskolor och som forskarna beskriver så finns en viss variation i olika förskolors användande av samlingen. Samtidigt är det något som används för att det blivit en tradition inom förskolans verksamhet. Forskarna visar på att samlingen dels används som ett lärande tillfälle, en stund att samla alla och få alla barnen att känna sig sedda, men också som skolförberedande. Vanligt förekommande innehåll i samlingarna beskriver forskarna är samtal kring vad barnen gjort, sång, lek, rim och ramsor, men också samtal om bland annat de olika årstiderna. Samlingen är också ett tillfälle där allas åsikter och tankar möts och idéer skapas. Samlingen används idag enligt forskarna både som ett lärande tillfälle men också som ett tillfälle där alla barn blir sedda och bekräftade.
Teorianknytning
Det finns många olika teorier om barns lärande, jag kommer under denna rubrik beskriva den sociokulturella teorin som jag valt som perspektiv genom min undersökning.
Sociokulturell teori
Jag kan se mitt arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv, detta delvis för att läroplanens styrdokument vilar på sociokulturella teorier. Genom att sätta mig in i denna teori tänker jag mig att jag sedan lättare kommer kunna dra kopplingar mellan läroplanens strävansmål och pedagogernas uppfattning om fenomenet samling.
Ett sociokulturellt perspektiv handlar om hur människor lär och formas genom att delta i kulturella aktiviteter samt hur de använder sig av de olika redskapen som kulturen erbjuder. Med redskap eller verktyg menas de resurser: språkliga, intellektuella eller fysiska som vi använder för att förstå och agera i vår omvärld. (Säljö, 2000). Lev Semjonovitj Vygotskij var grundaren av denna pedagogik och en av nittionhundratalets mest inflytelserika teoretiker vad gäller kunskap och lärande av de yngsta barnen. Han menade att vi inte enbart fick fastna vid den enskilda individens huvud utan hellre uppmärksamma de aktiviteter som sker mellan huvuden, vad människor gör tillsammans. Lärandet är alltså socialt, barn lär genom att samspela och kommunicera med andra människor. Kommunikation, gemenskap och delaktighet är nyckelbegrepp för barns utveckling. Aktiviteter som leder till lärande och utveckling menar Vygotskij har vissa kännetecken, för de första är de alltid sociala. Med sociala menas att man lär tillsammans med andra och det kan man sedan göra på egen hand, det inre tänkandet har visats av yttre tänkande i samspel med andra. Ett annat kännetecken är att vi alltid använder oss av hjälpmedel för att lära och utvecklas. Detta kallar Vygotskij för medierande artefakter vilket är verktyg och tecken som vi använder för att exempelvis minnas och tänka. Med hjälp av verktyg sker inre tankearbete. Ett tredje kännetecken är att våra aktiviteter alltid är situerade, vilket menas att de äger rum i speciella situationer som rum och platser. Det är lättare att till exempel lära sig läsa i en miljö som innehåller texter än på en öde ö. (Strandberg, 2006). Det sociokulturellt perspektiv lägger alltså stort fokus på lärande genom samspel.
Problemområde
Efter att jag sökt efter tidigare forskning kring endast samlingens betydelse och sett att det inte finns särskilt mycket forskat kring ämnet blir jag mer motiverad till att undersöka hur pedagogerna i mitt närområde ser på fenomenet samling i förskolan. Jag finner det också intressant att undersöka samlingens betydelse i förskolan av den anledning att det inte står i förskolans
läroplan att det är något vi ska arbeta med. Trots detta använder de flesta förskolor sig av just detta fenomen som en del i sin vardagliga verksamhet.
Syfte och metod
Jag tänker under denna rubrik presentera mitt syfte och frågeställningar som ligger till grund för min undersökning. Därefter kommer jag beskriva mitt val av forskningsmetod och tillvägagångssätt vid insamling av empiri och vid analysen.
Syfte
Det övergripande syftet med min undersökning är att beskriva samlingens betydelse i förskolan. Jag har valt att avgränsa mig mot pedagogers uppfattning av fenomenet samling. Därför blir mitt exakta syfte att beskriva pedagogers uppfattningar kring fenomenet samling samt vad de anser att barnen får ut av samlingen sett till läroplanens strävansmål.
De frågeställningar som jag söker svar på är:
• Vilken uppfattning har pedagoger av fenomenet samlingen i förskolan? • Vilken uppfattning har pedagoger av samlingens betydelse i förskolan
för barns lärande?
• Arbetar pedagogerna mot läroplanens strävansmål under samlingen?
Metod
Mitt syfte är att med denna studie förstå pedagogers uppfattningar kring fenomenet samling samt vad de anser att barnen får ut av samlingen, och jag kommer utgå från en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är syftet med en kvalitativ forskningsmetod att förstå ämnen från den levda vardagen utifrån den intervjuades perspektiv. Med fenomenografisk ansats menar Dimenäs (2007) att syftet är att få veta hur människor uppfattar sin omvärld på olika sätt. Med en fenomenografisk studie innebär det att hitta variationer i människors erfarenhet kring olika fenomen i detta fall samlingen. Jag kommer utföra kvalitativa intervjuer.
Fenomenografi
Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som intresserar sig för variationer i hur människor uppfattar sin omvärld. Syftet med fenomenografisk forskning är att hitta variationer och uppdela människors
erfarenheter kring olika fenomen, det handlar om människors olika tankar om sin omvärld, hur människan uppfattar och upplever den, dels vad man tänkt på men även varit med om. Utgångspunkten är att en företeelse har olika innebörd för olika människor, det handlar inte om hur något är utan om hur människor uppfattar olika fenomen. (Dimenäs, 2007). Att visa på hur någonting uppfattas och upplevs av någon kallas för den andra ordningens perspektiv, man söker inga sanningar utan försöker istället förstå hur ett fenomen framträder för människor. Om man däremot undersöker ett område genom att samla fakta, sådant som kan observeras kallas det ett perspektiv av första ordningen (Larsson, 1986).
Kvalitativa intervjuer
En kvalitativ intervju är en metod som ger möjlighet att beskriva och förstå människors uppfattningar i vardagen (Kvale & Brinkmann, 2009). Metoden liknar ett vanligt samtal, men skiljer det från detta då en kvalitativ intervju har ett bestämt fokus. Det är intervjuarens ansvar att se till att samtalet håller sig inom ämnets ramar. (Dimenäs, 2007). Kvale och Brinkmann (2009) menar att intervjun ska likna ett vardagssamtal men att den varken är öppen eller sluten, den är så kallad halvstrukturerad. Samtalet får inte styras genom ledande frågor, frågorna som ställs ska vara så kallade ”öppna”, med detta innebär att frågorna är formulerade så att respondenten ska kunna svara genom att berätta ur sin erfarenhetsvärld, frågorna har svag struktur och följdfrågor följer den intervjuades tankar. Det finns heller ingen i förväg bestämd ordning på frågorna (Dimenäs, 2007). Den kvalitativa forskningsintervjuns område är respondentens levda vardagsvärld. Syftet med intervjun är att förstå fenomen i den vardagsvärlden ur den intervjuades perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2009).
Genomförande
Första steget i min undersökningsprocess var att ta kontakt med förskolor som kan tänka sig ställa upp på intervju, jag valde att kontakta enbart kommunala förskolor. Jag skickade missiv (se Bilaga 1) med information som de behövde veta inför intervjun. Då få förskolor svarade på e-‐‑post så valde jag därför att ringa de förskolor som jag e-‐‑postat för att på så sätt få snabbare besked om de vill ställa upp på intervju. Samtliga förskolor ställde sig positiva till mitt besök. Förskolorna som jag kontaktade var förskolor i min hemkommun. Jag intervjuade fem pedagoger på fyra olika förskolor. På den förskola som jag intervjuade två pedagoger har de arbetat på olika avdelningar. Alla de intervjuade är utbildade förskollärare.
Intervjuerna ägde rum på pedagogernas respektive arbetsplatser och i ett avskilt rum där vi kunde samtala ostört. Jag började med att fråga pedagogerna om de accepterade att jag spelade in, samt förklarade återigen det som stod i missivet, att det inspelade materialet raderas så fort
undersökningen är gjord och att det är ett hjälpmedel för mig så jag ska slippa anteckna under intervjun. Samtliga pedagoger ställde sig positiv till frågan och accepterade att jag spelade in intervjun. Dimenäs (2007) påpekar fördelen med att spela in intervjun, dels är det ett sätt att få med allt vad respondenten säger ordagrant jämfört med om man skulle antecknat svaren på frågorna. Men det ger också mig chansen att utvecklas som intervjuare genom att höra mig själv ställa frågorna, chansen att förbättra mig till nästa intervju finns om jag kanske ställde för ledande frågor eller slank in med egna åsikter i samtalet som kanske styr respondentens svar.
Jag hade tio frågor som jag ville få svar på under intervjun (se Bilaga 2), jag förklarade för respondenterna att frågorna jag hade med mig var frågor som jag ville ha svar på men att vi kunde ha de som ett stöd under vårt samtal, så att vi höll oss inom ramarna för vad som skulle bli besvarat. Intervjuerna tog mellan 25-‐‑40 minuter.
Analys och tolkning
Jag började min analys med att transkribera mitt inspelade material ordagrant, detta enligt hur Dimenäs (2007) beskriver bearbetningen av kvalitativa intervjuer i fenomenografiska studier. Jag har läst intervjuerna om och om igen för att som författaren beskriver det se om olika uttalanden visar på samma förståelse av fenomenet samling, eller om olika uttalanden visar på olika uppfattningar (Dimenäs, 2007). Jag har jämfört olika svar från mina intervjuer vilket är kärnan i analysen enligt Larsson (1986), att hela tiden söka likheter och skillnader. För att hitta likheter och skillnader i pedagogernas uttalanden och för att på så sätt kunna skapa kategorier, använde jag mig av markeringspennor i olika färger, där jag markerade de delar i de olika intervjuerna som jag kunde se ett samband mellan i samma färg.
Enligt en fenomenografisk ansats och i relation till mina frågeställningar, försökte jag alltså att genom pedagogernas uttalanden urskilja variationer för att sedan kategorisera dem. Jag upptäckte snabbt att materialet gick att kategorisera på många olika sätt, jag har noggrant studerat mitt empiriska material flertal gånger för att sedan presentera materialet i kategorier som kändes mest relevant i förhållande till mitt syfte och mina frågeställningar.
Etiska principer
Att tillämpa god forskningsetik även i studentarbeten är viktigt. I min studie har jag utgått utifrån de fyra etikregler som utformats av Vetenskapsrådet (se Vetenskapsrådet). De fyra huvudkraven som belägger det grundläggande individskyddskravet i forskning är följande: Informationskraven, Samtyckeskraven, Konfidentialitetskravet samt Nyttjandekravet (Dimenäs, 2007).
-‐‑ Informationskravet innebär att forskaren ska informera respondenterna om forskningsuppgiftens syfte samt att de ska bli informerade om att deltagandet är frivilligt.
-‐‑ Med samtyckeskravet menas att de deltagande i undersökningen själva har rätt att bestämma över sin medverkan.
-‐‑ Konfindentialtitetskravet innebär att uppgifter om de deltagande i undersökningen ska ges största förtroende, att personuppgifter ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem.
-‐‑ Nyttjandekravet syftar på att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål.
Informationskravet anser jag vara uppfyllt genom att de intervjuade personerna fått tagit del av missivbrevet, samt att jag innan intervjun muntligt berättade om studiens syfte. Samtyckeskravet anser jag även det som uppfyllt då informanterna själva fått avgöra om de vill ställa upp på intervju. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är uppfyllda på sätt att jag både i missivbrev och muntligt berättar för pedagogerna att det inspelade materialet endast är ett hjälpmedel för mig och att det raderas så fort studien är klar, jag klargör också för informanterna att det endast är i detta forskningssyfte som de inspelade materialet kommer användas. Pedagogerna har fått förfrågan och själva fått bestämma om inspelning är okej.
Trovärdighet och giltighet
Med trovärdighet menas hur trovärdigt en studies material är, att man kan tro på det som skrivs. Det går att öka en studies trovärdighet genom att exempelvis låta en annan person kolla om den får samma resultat. Om man skriver arbetet tillsammans med någon annan ökar också resultatets trovärdighet eftersom det då är två personer som tolkar det som sägs, kroppsspråk med mera. En ytterligare del som ökar resultatens trovärdighet är om det som sägs under exempelvis en intervju spelas in, på så vis kommer allt som sagts med på band jämfört med om man hade antecknat under intervjun. Med giltighet menas hur giltigt resultatet är, för att försäkra sig om att ett resultat är giltigt kan man exempelvis undersöka samma sak med flera olika tekniker. (Dimenäs, 2007).
Resultat
Jag kommer under denna rubrik presentera hur jag tolkat det empiriska materialet, detta genom att formulera kategorier som presenterar de variationer jag tolkat i mina respondenters uttalanden, enligt förfarandet som presenterades i metodavsnittet. Jag har valt att kalla respondenterna pedagog 1, pedagog 2, pedagog 3 osv. Två av de intervjuade pedagogerna arbetar på samma förskola men på olika avdelningar.
I pedagogernas svar kunde jag urskilja kategorier som var mest utmärkande när de pratade om deras syn på fenomenet samling, samt vad de uppfattar att barnen får ut av samlingssituationerna. Jag började med att kategorisera materialet utefter mina frågeställningar, de kategorierna är: Varför samling i förskolan, Barns lärande i samling, Läroplanen kopplat till samlingen. Därefter har jag formulerat underrubriker där jag presenterar pedagogernas uttalanden utifrån analyssynpunkt, men även för att det ska bli lättare för läsaren att följa med i texten. Jag ger exempel ur det empiriska materialet i form av citat, detta för att göra det möjligt för läsaren att följa med i mitt resonemang.
Varför samling i förskolan?
Det jag sökte svar på under denna undersökning var dels att beskriva hur olika pedagoger såg på fenomenet samling, samt vad samlingen betyder för deras verksamhet. Jag kommer under denna rubrik presentera pedagogernas uppfattning kring användandet av fenomenet samling i förskolan. Jag har kunnat formulera tre kategorier som beskriver detta:
• Gemenskap och gruppkänsla • Rutin och tradition
• Skolförberedande
Gemenskap och gruppkänsla
Samtliga pedagoger nämnde att de fördelade barnen åldersmässigt i tre olika samlingar, detta menar pedagogerna görs av anledningen då barn befinner sig på liknande nivåer och att det då är lättare att planera aktiviteter till samlingen. Pedagogerna menar också att det på detta sätt blir en bättre gruppkänsla och gemenskap under samlingstillfällena.
Bra gruppkänsla menar några av pedagogerna är viktigt i arbetet kring att stärka barnens självbild, detta är samlingen bra till menar pedagogerna. I
samlingen ges barnen möjlighet att prata och sjunga i grupp vilket stärker barnets självbild och identitet. Två av de intervjuade pedagogerna nämnde att en av de viktigaste delarna av samlingen var att alla barn får komma till tals och att inte endast ett eller några barn dominerar samtalet i gruppen. Pedagog 2 ser samlingen som ett ypperligt tillfälle att stärka barnen i deras identitet och självbild, hon menar att det i samlingen är relativt enkelt att arbeta för det. Detta uttrycker hon i nedanstående citat:
Våga prata och våga sjunga, att man ska känna känslan av att någon lyssnar till mig, att jag och det jag säger är viktigt. (Pedagog 2)
Samma pedagog menar också att genom detta lär sig barnen också lyssna till varandra, att visa respekt när någon annan pratar. Pedagog 5 styrker också detta om att barnen måste få komma till tals och att hon använder samlingssituationen som hjälp för detta:
En lyckad samling för mig är när alla barn fått komma till tals, alla barn ska känna sig lika värdefulla. (Pedagog 5)
Pedagog 1 ser samlingen som en stund att samtala i grupp. Hon nämner att ett annat tillfälle där man kan samtala med alla på en gång ges inte och att samlingen därför är en viktig del i verksamheten. Något som samtliga pedagoger var eniga om var att samlingen sågs som en stund där alla gemensamt samlas för att alla ska få se varandra. Pedagog 1 uttrycker detta i nedanstående citat:
En stund på dagen där man samlar gruppen för att alla ska få se varandra och där alla barnen får chansen att samtala i grupp. (Pedagog 1)
Något som samtliga pedagoger nämnde som en fördel i samlingen för att alla ska få se varandra var formen cirkeln. Alla de intervjuade pedagogerna nämnde att de använder sig av en rund samlingsmatta som gjorde att det var lätt som pedagog att se alla barn och lätt för alla barn att se varandra. Alla barn blir på så vis sedda.
Pedagog 4 ser även samlingen som en stund där alla barn gör något roligt tillsammans. Hon menar att man som pedagog bör se samlingen på detta sätt för att det också ska bli roligt och intressant för barnen att delta under samlingstillfällena, hon uttrycker sig så här:
Samlingen är en stund där vi samlas alla tillsammans och har en rolig stund, det ska vara roligt och det är därför vi fortsätter med samlingarna eftersom vi även ser att barnen tycker det är kul. Jag vill undvika tjat om att barnen ska sitta stilla och jag vill inte vara sträng, syftet med samlingen är ju inte att barnen ska sitta stilla, det är att vi ska ha roligt. (Pedagog 4)
Detta benämner också pedagog 3 i intervjun:
Barnen tycker att det är jätteroligt med samling och det är ju en stor anledning till att vi har det varje dag, de är otroligt intresserade och nyfikna när de vet att det är dags för samling. Jag har sällan upplevt att ett barn protesterar för att det är samling. (Pedagog 3)
Pedagogerna föredrar alltså att dela in barnen åldersmässigt för att på så sätt nå alla barn på bästa sätt, men också för att barnen då känner en gruppkänsla och gemenskap. Pedagogerna menar att barnen ges möjlighet till att stärka sin självbild, komma till tals, lyssna till varandra, visa respekt samt ha roligt genom att vara i en grupp där alla är i ungefär samma ålder och på samma nivå.
Rutin och tradition
Samtliga pedagoger nämnde att användandet av samlingarna gjordes på rutin, alla hade samlingar före lunch varje dag vid samma tidpunkt. Pedagog 4 uttryckte det så här:
Det är en trygghet för både barn och pedagoger att ha samlingen som en rutin, jag tror att barnen mår bra av att ha rutiner. (Pedagog 4)
När pedagogerna ska besvara anledningen till att just deras förskola använder sig av samlingen i verksamheten, svara alla pedagoger utom en att de tror att samlingen används av traditionella skäl, det är något som använts i förskolan länge och därför något som bör fortsätta. Pedagog 5 uttryckte detta på följande sätt:
Vi jobbar med samling av gammal vana, det är tradition helt enkelt. (Pedagog 5)
Av dessa fyra pedagoger som såg samlingen som en tradition som levt kvar i förskolans verksamhet i alla tider, så var det en pedagog som var negativ till detta. Tre av pedagogerna såg det som något fint att samlingen var en tradition som levt kvar i förskolan i alla tider och kände sig stolta över att fortfarande arbeta med samlingen, men den fjärde pedagogen såg det snarare på ett annat sätt. Hon menade att samlingen inte var så viktigt i förskolans verksamhet och något som de enligt henne skulle klara sig lika bra utan.
Jag tror att vi arbetar med samling för att man alltid har gjort det, jag har börjat fundera på varför vi har samling och har också tagit upp detta i arbetslaget och pratat om syftet med samlingen. Vi fortsätter ju ändå med samlingen men tanken har väckts, och vi skulle kunna få in samlingens
moment i andra situationer i verksamheten om man ser till strävansmålen. (Pedagog 3)
Det är tydligt att samtliga pedagoger har samlingar samma tid varje dag, som en av dagens rutiner. Jag fann det därför intressant att fråga pedagogerna om de någon gång har samlingar utöver den tiden, som bryter mönstret. Tre av pedagogerna svarade då att de kan ha spontana samlingar, antingen om barnen själva ber om samling då det eventuellt kunde bli ytterligare en
samling om tiden fanns, men också nämndes att samlingarna kunde användas som ett hjälpmedel för att lugna barngruppen om det var stökigt eller orolig. En ytterligare anledning till att ha en samling utöver den dagliga rutinen var om något hade hänt som man ville prata om i hela gruppen, ett bråk eller liknande som man vill reda ut och prata om hur man hade kunnat göra annorlunda.
Ibland kan man känna att man spontant vill samla barngruppen av någon anledning och då kan vi göra det. (Pedagog 3)
Spontana samlingar kan göras för att lugna barngruppen och prata ut om bråk och händelser, att prata om hur man ska vara mot varandra.
(Pedagog 5)
Hos de resterande två pedagogerna var spontana samlingar ingenting som hände i deras dagliga verksamhet.
Skolförberedande
Alla pedagoger utom en nämner samlingen som skolförberedande. Skolförberedande på så vis att alla barnen ska lyssna till pedagogen och andra barn, men de intervjuade pedagogerna anser också att det är under samlingen som ett lärande budskap förmedlas till barnen, att det under samlingen sker ett lärande av ordnad form.
Det som vi väljer att jobba med under samlingarna är främst bitar som ska förbereda barnen inför skolan, det är viktigt att börja med detta redan i förskolan för att barnen ska bli trygga i de olika bitarna tills de påbörjar skolan. (Pedagog 5)
Det är i samlingen som vi får en bestämd tid för lärande, i ordnad form. Då blir det av eftersom vi har samlingen som en rutin. Lärande görs givetvis i andra sammanhang också, men det är skönt att ha samlingen för att man då känner att det blir gjort. (Pedagog 1).
Samlingen är ju ett tillfälle där vi samlar barnen och skapar en lärandesituation. (Pedagog 3).
Genom samlingen kan man få in mycket lärande, och det är under samlingssituationen lättast att förmedla mitt budskap till barnen. Barnen lär tillsammans i samlingen. (Pedagog 2)
Läroplanen kopplat till samlingen
Jag kommer under denna rubrik presentera pedagogernas uttalanden kring hur de arbetar med läroplanens strävansmål i samlingen. Några menar att det inte är något att reflektera över medan andra alltid arbetar aktivt med det.
De intervjuade pedagogerna har svårt att formulera på vilket sätt de arbetade med läroplanen under samlingarna. Två av pedagogerna menar att läroplanen finns i bakhuvudet i allt dem gör i verksamheten, även under samlingen, men att det inte var något de reflekterade över innan de utförde samlingarna. De menade istället att de vet att de får med läroplanen så därför är det ingenting som de behöver reflektera över. Detta uttrycker de i följande citat:
Man får ju in stora delar av läroplanen i samlingarna, men det är ingenting som vi tänker på innan vi går in i samlingen att nu ska vi jobba mot ett visst mål. (Pedagog 3)
Vi arbetar inte medvetet med läroplanen i samlingarna på så sätt att vi kollat vad samlingen ringar in i läroplanen. Vi kör på och vet ju egentligen vad som ingår. (Pedagog 4)
De övriga pedagogerna anser att de aktivt arbetar med läroplanens strävansmål i verksamhetens alla moment, även så samlingen. De menar att det är deras uppgift att alltid ha ett syfte vad de än gör och att ständigt arbeta mot läroplanens strävansmål. Detta uttrycker de på följande sätt:
Läroplanen ska sitta i bakhuvudet på alla pedagoger och jag har alltid ett syfte med mina samlingar. (Pedagog 2)
Jag utgår från läroplanen i allt jag gör med barnen, den sitter i ryggraden. Jag har alltid ett syfte med vad jag vill få ut av aktiviteten, ett pedagogiskt syfte. Jag skulle säga att upplägget av samlingarna styrs dels av läroplanen, för de är ju de målen vi ska sträva mot. (Pedagog 1)
Pedagog 5 väljer att inte utveckla svaret på hur de arbetar med läroplanen i förskolan särskilt mycket utan påpekar endast att de visst arbetar utifrån läroplanen men att de inte får in alla mål under enbart samlingen.
Barns lärande i samlingen
Här kommer jag presentera de intervjuade pedagogernas uppfattning kring vad de anser att barnen får ut av samlingen samt pedagogernas upplägg av samlingarna. Jag har kunnat formulera tre kategorier som beskriver detta:
• Intresse och motivation • En lyckad samling • Innehåll och mening
Intresse och motivation
Tre av de intervjuade pedagogerna lägger tonvikten på att utgå från barnens intresse när det gäller upplägget av samlingarna. De menar att på det sättet är det lättare att fånga barnens intresse om man gör något som dem har intresse för. Men det är inte endast barnens intressen som styr upplägget, pedagogerna menar att även dem styr vad som ska tas upp eller hända under samlingarna.
För oss är det både vi pedagoger och barnen som styr vad som ska ske under samlingarna, jag brukar känna av barngruppen lite, vad vill de göra? Vad passar de idag? Ibland har de önskemål och då försöker man ju tillgodose det. Sen kan ju vi pedagoger ha något som vi vill ta upp eller något speciellt vi vill göra under samlingen. (Pedagog 3)
Barnens intresse är ju något som vi pedagoger ska utgå från, barnen ska ha inflytande i verksamheten så till viss del så försöker vi med det men vi pedagoger har ju oftast något specifikt som vi vill jobba med tillsammans med barnen under samlingarna. (Pedagog 2)
Barnens intresse är viktigt att lyssna till och ta till sig till den mån det är möjligt. ( Pedagog 1)
De övriga pedagogerna nämnde inte barnens intresse som en viktig aspekt i samlingssituationerna.
Delaktighet och utveckling
Jag fann det intressant att fråga pedagogerna hur en lyckad samling såg ut för dem, detta med förhoppning på att få veta vad deras syfte med användandet av samling är, samt vad de strävar efter när de har en samling. Det som samtliga pedagoger var eniga om var att för att de ska känna att de lyckats med samlingen så ska barnen ha varit intresserade. Pedagogerna uttryckte också vikten av att fånga barnen under samlingen. Pedagog 1 uttryckte detta i nedanstående citat men även att hon anser det som lyckat om alla barn känner sig sedda och delaktiga:
Jag tycker att jag lyckats med en samling då jag lyckats fånga barnens intresse, att jag lyckats fånga dem och jag verkligen ser att de är intresserade. Jag tycker också att det är lyckat när alla barnen blir sedda och får känna sig delaktiga. (Pedagog 1)
Lyckats har man också gjort om man kan se utvecklingen i det man gör menar ett par pedagoger, att se utvecklingen genom barnen. Pedagog 5 berättade hur de valt att arbeta med samlingarna på deras avdelning där en pedagog ansvarar för alla samlingar för en åldersgrupp. På så vis menar pedagogen att man följer barnens utveckling och lärande och samlingens kvalité höjs på så vis att den ansvarige pedagogen vet vad barngruppen gjort och vad de behöver träna mer på. Pedagogen menar också att det på detta sätt blir en trygghet i barngruppen när en och samma pedagog har alla samlingar och följer barnen under hela förskoletiden.
Hela förra läsåret hade jag de äldsta barnen på samlingar där mycket fokus ligger på matte, svenska, natur och teknik. Att fokusera på en grupp gör ju att vi vet vad barnen behöver och vad gruppen behöver, vi följer barnens utveckling från att de börjar på förskolan till att de ska börja skolan. (Pedagog 5)
Innehåll och mening
Under denna rubrik kommer jag presentera pedagogernas uppfattning kring vad barnen får ut av samlingssituationerna. Fyra av pedagogerna uttryckte att de använde samlingssituationen till att arbeta med något som ger barnen möjlighet att utvecklas och lära. Den femte pedagogen menade att samlingen enbart används till att ha roligt och sjunga tillsammans.
De tre pedagoger som var eniga om att samlingen bör användas till att ge barnen möjlighet att lära och utvecklas, menade dels att det i samlingen är lätt att nå alla barnen då alla är samlade och indelade åldersmässigt. Men också att samlingen tränar olika färdigheter som exempelvis turtagning och vänta på sin tur. Vanligt förekommande innehåll i samlingarna enligt dessa pedagogers uttalande är matematik, språk, årstider, veckodagar, natur och teknik. Pedagogerna menar att de arbetar med olika delar varje dag.
Man kan nå varje barn på ett bättre sätt om man samlar dem åldersmässigt och jag upplever det lättare att förmedla mitt budskap om dem ligger på ungefär samma nivå. Innehållet i mina samlingar ska ju vara värdefullt för barnens utveckling och lärande min tanke är ju att de ska träna olika färdigheter och kunskaper, och det innehåll som vi oftast arbetar med är språk och matte. (Pedagog 2)
På våra samlingar får barnen träna olika saker, årstider och veckodagar är något som är vanligt förekommande. (Pedagog 3)
