• No results found

Verksamhetsinriktning år 2001

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Verksamhetsinriktning år 2001"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2000-05-26

Verksamhetsinriktning

för

2OO1

(2)

Innehåll

Verksamhetsinriktning år 2001

Arbetsmarknad 3

Miljo 6

Regionpianering 7

Socialafrågor 8

Trafik 10

Utbildning 12

Demokratfrågor 16

Ledaförsörjning 18

FoU Väst 20

(3)

Verksamhetsinriktning år 2001

Arbetsmarknad

Inledning

Bakgrund

De senaste två åren har arbetsmarknaden kraftigt förbätt rats i Göteborgsregionen liksom i landets två övriga stor stadsregioner, Stockholm och Malmö. Sysselsättningenökar och den registrerade arbetslösheten har mer än halverats sedan 1994, då den var som störst i Göteborgsregionen.

Året 1998 vände socialbidragstrenden nedåt för flertalet kommuner i regionen och den utvecklingen fortsätter.

Orsakerna till att den registrerade arbetslösheten mins kar är flera, men främst för att näringslivet och i viss mån de offentliga arbetsgivarna åter börjat efterfråga arbetskraft.

Många som tidigare varit arbetslösa har också tagit chansen att utbilda sig inom Kunskapslyftets ram.

Dagens arbetslöshet är intei första hand konjunkturell utan av strukturell och teknologisk art. Det innebär att flera av de gamla jobben försvinner och att de inte kom mer tillbaka i samma “tappning”. De jobb som kommer istället har ett annat arbetsirinehåll som kräver ny komplet terande kunskap.Andra jobb växer fram i nya tillväxtområ-.

den med en annan kunskapsbas.

Parallellt med omstruktureringen på arbetsmarknaden pågär även en annan omvandling inom arbetslivet. Begrep pen arbetsplats, arbetstid och anställning Par för allt fler en annan innebörd.Virtuella företag blir allt vanligare och många arbeten utförs hemifrån. Arbetstiderna och anställnings formerna blir mer flexibla. Projekt- och uppdragsanstäil ningar ökar och arbetstagarna växlar mellan olika arbetsgi vare. För flera kan detta ske utan mellanperioderav arbets löshet, för andra inte.

Den efterfrågesituation som idag råder på arbetsmark naden ställer andra krav på den statliga arbetsmarknadspo litiken och det i sin tur på kommunernas uppgift. På reger

ingens uppdrag ska AMS och arbetsförmedlingarna fram gent prioritera-förmedling av jobb och vägledning, brist- yrkesutbildning och sist men inte minst intensifierade,lång siktande insatser för personer som riskerar att bli långvarigt arbetslösa. En sk aktivitetsgaranti planeras att införas fr o in i höst.

För att klara de utmaningar som den starka tillväxten och efterfrågan skapar håller statens arbetsmarknadspolitik på att förändras. Det innebär att även kommunernas upp,ft och roll kommer att bli en annan än under nittiotalets.

En av de större utmaningarna är att utnyttja den åter hämtningsperiod på arbetsmarknaden, som nu finns, till att minska arbetslösheten ytterligare och vidta åtgärder som mer varaktigt ökar arbetskraftsutbudet. 1 annat fall riskerar svårigheterna på arbetsmarknaden för vissa grupper, inte minst utomnordiska invandrare, att befästas och förstärkasi

framtiden, något som kommer att ha negativa effekter på inkomstfördelningen och övriga sociala strukturer i sam hället.

Arbetsmarknadspolitiken kan inte ensam bära ansvaret för arbetslösheten. Idag har andra områden stor betydelse för sysselsättningens och arbetslöshetens långsiktiga utveck ling. Närings-, skatte-, regional- och utbildningspolitikens inriktning samt arbetsrätten är exempel på politikerområ—

den som är mycket väsentliga. Aven här är stat och kom mun intimt förbundna med varandra.

Motiv för ett regionalt engagemang

När det gäller antalet och andelen arbetslösa så skiljer det sig mycket åt från kommun till kommun inom Göteborgs regionen. Antalet jobb ökar mest i Göteborg men arbets lösheten minskar inte i motsvarande grad. Sysselsättningsni vån är högre i grannkornmunerna än i Göteborg. Generellt är det så att i “hårda tider” flyttar arbetslösa in till storsta

3

(4)

derna med hopp om att finna ett jobb. Så har det sannolikt även varit för Göteborgsregionen under 90- talets tuffa år.

Flera av de jobbsonikommer till eller växer upp i Gö teborg söks av eller tillsätts med invånare från kranskom niunerna. Det finns en växelverkan även åt andra hållet.

Jobb dyker upp i kranskommunerna som göteborgare sö ker och rar. Detta förhållande visar att när det gäller arbets marknaden så är Göteborgsregionens konununer intimt förbundna med varandra. Kommunernas geografiska grän ser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlig het. Om pendlingsavstånden i tid kan minskas ytterligare blir Göteborgsregionen en ännu mer sammanhållen arbets kraftsregion.

Verksamhetsinriktning

Ledningsgruppens uppgift

Ledmngsgruppen ska inom arbetsmarknadspolitikenfrämst tillvarata och agera utifrån med.lemskonununernas intres sen, medverka till idé— och erfarenhetsutbyte samt driva regionala projekt.

Arbetet ska ha tvåfokus när det gäller arbetsmarknaden.

Fokus ska vara på insatser som stimulerar tillväxten, sys selsättningen och den reguljära arbetsmarknadens utveck ling men också på insatser som möjliggör ett inträde( eller återinträde) på arbetsmarknaden för de personer som ris kerar bli eller varit arbetslösa under lång tid.

1 syfte att bidra till det gemensamma regionala målet att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bland Gö teborgsregionens invånare kommer följande uppgifter att drivas under kommande år:

Prioriterade uppgifter

Under det kommande verksamhetsåret prioriteras fyra upp gifter.

Bryta arbetslösheten

Den av AF-kontoren registrerade arbetslösheten i Göte borgsregionen är idag c:a 5% av befolkningen. Men vid sidan av denna registrerade grupp finns det ett ytterligare antal personer somärarbetslösa.

Året 1990 var sysselsättningen i Göteborgsregionen 83%

och 1996 var den 72%. Den senaste siffran( 1998 - kom-.

munnivå) visar att sysselsättningen har gått upp något till

73%i Motsvarande siffror för arbetslösheten visar att den na minskat mer än vad sysselsättningen ökat. Förklaringen till att sysselsättningen inte ökar i motsvarande grad är bl a att flera har gått från registrerad arbetslöshet till studier men också att flera har avregistrerats av andra skäl. Risken är att gruppen arbetslösa totalt sett inte minskar utan att personer pressas

langre utfrån arbetsmarknaden.

Regeringen har nu föreslagit riksdagen (bl a i den ar betsmarknadspolitiska- samt vårpropositionen) att AMS ska ges ett tydligare ansvar för de grupper av människor som riskerar bli eller är långvarigt arbetslösa. Inriktningen på regeringens förslag stämmer väl överens med den inrikt-.

ning GR diskuterat med medlemskommunerna och nä ringsdepartementet utifrån temat “utgångar från rundgång en”. En av de viktigaste uppgifterna är nu att följa hur AMS, länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingarna i prak tisk mening genomfbr regeringens uppdrag.

En nära dialog med medlemskommunerna, arbetsmark nadsnämndernas ordföranden samt länsarbetsdirektören kommer här att vara mycket viktig.Viktiga punkter att följa

och att ha beredskap att agera utifrån är bl a

• den s k aktivitetsgarantin innehåll samt samarbetet mellan Af och socialtjänst när det gäller de grupper som riskerar att bli långvarigt arbetslösa,

• utbildningsbidraget,

• arbetsmarknadsnämnderna.

Ett närmare samarbete med den sociala Iedningsgrup_

pen bedöms här vara mycket angeläget.

Ökad kulturell mångfald bland medlemskommunernas anställda

Förbundsstyrelsen har gett ledningsgruppen i uppdrag att bistå kommunerna i arbetet att öka den etmska mångfal den bland kommunanställda. Arbetet ska sträcka sig över flera år och startade under våren. En nulägesbild som visar hur den kulturella nsångfalden ser ut bland regionens kom munanställda är framtagen med medlemmarna.

Nulägesbilden ligger till grund för det fortsatta arbetet med medlerrunarna och länsarbetsnämnden. Ett antal del- projekt håller nu på att etableras som syftar till att stödja medlemskommunerna i deras kommande personalrekryte ring.Arbetets utveckling kommer att följas noga och läges rapporter kommer att ges styrelsen.

Personalförsörjning för vård och omsorg - effektivare bristyrkesutbildning m.m.

Ledmngsgruppens presidium har sedan böijan av 1999 tillsamman med presidierna i sociala gruppen och utbud ningsgruppen lett ett projekt med fokus på personalför sörjningen för vård och omsorg. Projektet avslutas enligt planerna ijuni. Ett antal uppgifter är angelägna att fortsätta med under ytterligare en tid. Berörda ledningsgriipper har fördelat dessa uppgifter mellan varandra.

En av dessa uppgifter är att finna effektivare former för bristyrkesutbildningar för arbetslösa. En modell! struktur finns nu framtagen med representanter från medlemskom munerna och länsarbetsnämnden. Den innebär att länsar betsnämnden finansierar en arbetsplatsförlagd praktik un der handledning innan den reguljära yrkesutbildningen startar.

Detta för de kommuner som kan ge en s k anställmngsga ranti. Det kommande året ska ledningsgruppen följa de kommuner som väljer att införa modellen.

Vårdkommissionens arbete mynnade bl a ut i avsikts förklaringen att målet är att deltidsarbetslösheten ska mins ka med 50% för sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträ den och övrig omsorgspersonal. En uppgift är här att fulja utvecklingen och stimulera till erfarenhetsutbyte meDan medleniskommunerna. Den sociala ledningsgruppen är här en viktig samarbetspart.

Vuxenutbildningeri

Vuxenutbildningen far allt större betydelse för arbetsmark naden. 1 takt med strukturförandringen och teknologins utveckling ökar behov av en kontinuerlig kunskapsinhämt ning.

Bristyrkesutbildningar för anställda och arbetslösa samt den kvalificerade yrkesutbildningen är viktiga motorer vid sidan av ungdomsskolans gymnasium samt högskola och universitet.

SFI:n behöver förändras både till inriktning och inne håll.

Vuxenutbildmngen spänner över flera politikeroniråden därfisr kommer ledningsgrupperna för arbetsmarknad och utbildning samordna sig i de frågor som kräver ett regionalt engagemang.

(5)

Basu ppgifter

Uppföljning och bevakning

För att få en bild av det arbetsmarknadspolitiska läget i Göteborgsregionen och få kunskap om olika insatsers ef fekter och konsekvenser är uppföljning viktigt. Uppfölj ningen utgör också basen för vilka initiativ GR ska ta för att tillvarata kommunernas intressen.

Områden att följa under det konmande verksamhets året är bla (förutom de tidigare beskrivna prioriterade upp gifterna)

• utvecklingen av sysselsättningen och arbetslösheten

• förändring*r i den statliga arbetsmarknadspolitiken

• vuxenutbildningens och kunskapslyftets utveckling

• EU- mål 3

Överläggningar med länsarbetsnämnden

Överläggningar sker med länsarbetsnämnden i frågor som bl a berör

• verksamheter som kommunerna utför på uppdrag av sta tefl

• regionens arbetskraftsförsörjning

• arbetsmarknadsuthildningar för anställda och arbetslösa Länsarbetsdirektören är adjungerad till ledningsgruppen.

Arbetsmarknadsnä mndernas ordföranden

Ledningsgruppen träffar arbetsmarkandsnärundernas ord föranden tre till fyra gånger per år för avstäinning, informa tion och överläggning.

Regionalt arbetsmarknadsforum

Forumet utgörs av medlemskonimunernas operativt ansva riga chefer för arbetsmarknadsfrågor. Forumet syftar till att bevaka och tillvarata kommunernas gemensamma intressen inomverksamhetsområdet. Medlemmarnaiforumet deltar även i olika regionala deiprojekt och är också beredande i vissa frågor till ledningsgruppen.

Basen forangivna procenttal 1990, 1996 och 1998 sr befolkningen mellan 16 och 64 år.

(6)

M i Ijö V#%

GR har tagit fram ett förslag till niiljöpolitiska milsättningar

miljörnål för Göteborgsregionen. De miljöpolitiska må- len flir Göteborgsregionen har inriktats på vad GR och dess medlemskommuner kan och bör göra för att skapa en ur alla aspekter tillfredsställande nisijö i regionen för såväl nu levande som kommande generationer av människor, djur och växter. Miljömålen är för närvarande ute på remiss i medleniskommunerna. Arbetet är en del av GRs arbete med det regionala utvecklingsprogrammetregionpianen.

GRs fortsatta milj öarbete kommer att ha sin utgångspunkt i de föreslagna iniljömålen.

Mi Ijöprojekt

1 samarbete med kommuner, företag, myndigheter och an dra organisationer genomför GR olika projekt för att för bättra miljön i regionen. Projekten har ofta rönt såväl na tionell som internationell uppmärksamhet. En viktig del i arbetet är att sprida kunskap om projekten för att öka mil jömedvetandet hos regionens invånare och företag.

GR kommer under 2001 att, oftast i samarbete med andra organisationer arbeta med bl.a. följande projekt:

• Milj ödiplomering av företag inom olika branscher

• Regional energirådgivning

• Milj öskyddsfrågor samordnade tillsyns- och informa tionsprojekt som initieras i Miljöskydds- eller Miljöchefs_

gruppen

• Plattform för miljöanpassad produktutveckling. En im plementering av resultaten från projekten Ren Sniörja, färgprojektet Säkra stryktips, Däcksprojektet, Mindre gift på drift, Kemikaliesvepet m fl.

Samordning av kommunernas miljöarbete

För att -vid behov-kunna samordna milj öarbetet i med lemskommunerna kommer återkommande möten för in formations- och erfarenhetsutbyte att anordnas med mil jönämndernas presidier, miljöchefer respektive miljöinspek_

törer från regionens kommuner.

U ppdragsverksamheter

GR har uppdrag att administrera följande verksamheter:

• RegionaU luftm.’årdsprograni

Samarbete mellan GR, medleniskommunerna, företag, länsstyrelsen ni. fl. för att övervaka och förbättra luftkva-.

liteten i Göteborgsregionen.

• Göta älvs vauenvårdsförbund

En frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflo den. Förbundet har till uppgift att upprätta kontrollpro gram för vattenkvaliteteni älven samt dess biflöden och större sjöar inom avrinningsomnrådec samt att verka för god vattenvård.

• Kalkning avförsurade sjöar och vattendrag

1 samverkan med kommuner, länsstyrelser och andra in tressenter planera och genomföra årliga sjö- och heli kopterkalkningar i regionen.

• Samverkan inom djurskyddstillsynen i regionen

För dessa uppdragsverksamheter görs separata verksam—

hetspianer som beslutas i särskild ordning.

(7)

Regionpianering

Regionpianeprocessen

Ledningsgruppen för regional planering har styrelsens upp drag att utarbeta förslag till en regionpian. Under nästa år fortsätter arbetet med att, utifrån politiska målsättningar, be skriva en önskvärd regionstruktur. För att föra regionpiane processen framåt och skapa legitimitet krävs kontinuerliga diskussioner och ställningstaganden.

GR tar initiativet!

Ledningsgruppen för regional planering beslutade vid en konferens 990901 att ta initiativet för att påverka samhälls planeringen genom regionpianering. GR har därmed tagit på sig rollen att samla, diskutera och strukturera tankar och idéer om hur vi skall möta framtiden.

Politiska målsättningar avgör inriktningen

Genom att slå fast att regionpianeringen har en påverkan är det viktigt att den regionplan som tas fram bygger på poli tiskt uppsatta mil för regionens utveckling och lägger tyngd punkten på att stärka olika regionala drivkrafter för ut vecklingen.

Inom GR:s övriga ledningsgrupper och BRG pågår fn arbetet med att fastlägga politiska målsättningar inom res pektive ansvarsområden. Dessa målsättningar kommer att saminanvägas och prioriteras av ledningsgruppen för regio nal planering för att ge en samlad regional syn inom res pektive sektor och vara utgångspunkt för den regionstruk tur som eftersträvas. Den vision som tagits fram av Göte borg & Co utgör ett ytterligare underlag att förhålla sig till.

Analysarbete och regionala stru kturkonsekvensbeskrivningar

En regionpian beskriver hur en region bör utvecklas. De konsekvenser som detta innebär för den befintliga bebyg gelsestrukturen och för regionens invånare analyseras. Okad kunskap om vad som påverkar regionens struktur ger be redskap för strategiska beslut.

1 samband med planering av projekt bör, som ett tillägg till den traditionella miljökonsekvensbeskrivningen, en re gional “strukturkonsekvensbeskrivning” göras för att be skriva förändringar av den regionala strukturen då ett pro jekt genomförs. Leder projektet mot önskvärd regionstruk tur eller inte?

GR har medverkat i NUTEK:s arbete med att ta fram ett regionalt analys- och prognossystem, RAPS, och kom mer även att använda detta i analysarbetet.

Mål för befolkningsutvecklingen

En annan utgångspunkt för regionpianeringen är att göta ett antagande om vilken måibefolkning som är önskvärd och analysera lämplig tillväxttakt för att nå denna. Som ett underlag kommer GR:s olika ledningsgrupper att konse kvensbeskriva hur en ökad befolkning och tillväxttakten påverkar möjligheten att uppnå de politiska målsättninga rna för att ytterligare precisera bilden av den önskvärda framtiden.

Politiska beslut fattas

Ledningsgruppen för regional planering kommer utifrån de sammanvägda politiska sektorsmålen att föreslå vilken önskvärd regionstruktur som regionen skall utvecklas mot.

1 det sammanhanget kommer bl a följande frågeställningar att diskuteras:

• Vilka politiska mål uppnås?

• Vilka restriktioner krävs?

• Vad uppnås inte?

Ledningsgruppen konmier därefter att inleda arbetet med att beskriva hur vald regionstruktur kan förverkligas ge nom strategiska val och att utarbeta haridlingspianer. Detta innebär att viktiga regionala projekt kan lyftas fram, priori teras och genomföras.

Förankringsarbete

Ur både lokal och regional synvinkel är det viktigt att kom munerna ges en aktiv roll i regionpianeprocessen. Detta innebär att regionplaneringens innehåll kontinuerligt förs ut och diskuteras och därmed förankras i olika samman hang, Inte minst viktigt är att de kommuner som saknar representation i ledningsgruppen för regional planering tär ta del av och kan påverka processen.

Som en del i förankringsarbetet kommer ledningsgrup pen att på olika sätt ha regelbundna kontakter med med lemskonimunernas KS eller KSAU. På vilket sätt och i vilka former detta skall ske diskuteras fn. För att ge trovärdighet

åt en regionpian bör den förankras genom beslut i kom munernas fullmäktige.

“Checklista” för kommunala planerare

En “checklista” kommer att tas fram vars avsikt är att un derlätta för kommunala planerare m fl när bostadsområden, verksamhetsområden m m planeras så att inte strävan att skapa den önskvärda regionstrukturen oavsiktligt motarbe tas.

Regionpian 2001

Ledningsgruppens arbete under nästa år kommer att foku seras på att utifrån de sammanvägda och prioriterade sek torsmålen beskriva den önskade regionstruktur som regio nen skall utvecklas mot.

1 slutet av året kommer lednirigsgruppen för regional planering att kunna ta ställning till förslag till “Regionpian 2001”.

7

(8)

Sociala frågor V4

Inledning

Välfärdssystem i förändring

Under 1999 har läget på arbetsmarknaden förbättrats så till- vida att antalet arbetslösa har minskat. Däremot har grup pen långtidsarbetslösa och de som över huvud taget inte haft ett arbete ökat. Vi kan under de senaste 10-15 åren urskilja ett mönster, där det oavsett konjunkturläge finns en grupp som alltid är arbetslösa. Orsakerna till detta kan vara flera. En är den snabba förändringen av arbetsmarkna den där det gäller att ha en utbildning som passar in på de nya yrken som växer fram, inte minst som en följd av den tekniska utvecklingen.

Lång tids bortavaro från arbetsmarknaden kan också innebär ett i sig rent socialt hinder för att sedan fungera bra när man får ett jobb.

De stadiga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har till stor del varit inriktade på de som varit “job ready”. 1 da gens läge, där arbetslösheten minskat, blir det nu en än viktigare uppgift att skapa förutsättningar för att de långt idsarbetslösa ska kunna konarna in på arbetsmarknaden.

Under 1990—talet hari stort sett varje del av det svenska so ci alförsäkringssystemet gradvis genomgått en åtstramning när det galler villkor och bidragsnivåer. Denna omställning har särskilt drabbat hushåll med en svag ekonomisk posi tion, låginkomstfamiljer, särskilt ensamstående föräldrar, ny- anlända invandrare och unga människor. Dock kan under de sista åren av 1990-talet urskiljas en viss förstärkning av socia.lförsäkringssystemet. En kvarstående fråga är då om denna förstärkning av socialförsäkringssystemet kan mot verka den ökande klyftan mellan de som är väl integrerade i samhället och de som lever i dess utkant.

För socialtjänstens del har i storleksordningen 2/3 av utbetalt socialbidrag haft brist på arbete som orsak.Vi har under 1990-talet också kunnat se en utveckling som sna rast förstärkt den svenska modell där välfardssystemet för vuxna upp till 65 års ålder bygger på arbete och arbetsin komster. Här behöver nu arbetsmarknadsåtgärder, social försåkringssystem och socialtjänst samverka för att möjlig- göra för fler långtidsarbetslösa att få ett jobb.

Stöd och service inklusive henasjukvård till personer med funktionshinder är ett förhållandevis nytt och växande an svarsonaråde för kommunerna. Det ställer stora krav på kommunerna när det galler forskning och utveckling, men också kompetensutveckling av den egna personalen. Riks dagen väntas inom kort anta en nationell handlingsplan för handikappolitiken.

Inom äldreonasorgen har de senaste tio åren inneburit att en lägre andel äldre nu fårhjälp, och en koncentration har skett till de allra mest hjälpbehövande. Detta har kom binerats med att taxorna för äldreomsorgen höjts på många håll.

Den demografiska utvecklingen talar för att de närmas te 10—15 åren innebär en relativt måttlig ökning av antalet äldre. Det är först när efterkrigstidens stora barnkullar blir äldre som anspråken på vård och omsorg kommer att öka mera markant av demografiska skal.

Det som snarare kan komma att påverka den kornmu

nala vården och omsorgen är den överflyttning av uppgif ter sona sker från sjukvården till den kommunala vården.

Detta sker

bl. a i takt med en teknisk utveckling som gör det möjligt att vårda fler och sjukare personeri hemmet, men också som en följd av omstruktureringar och neddragningar av antalet vårdplatser på sjukhus för dessa grupper.

En fråga sona underalla förhållanden kommer att vara mycket viktig för kommunerna under de närmaste åren är personalfbrsörjningen. Inom Göteborgsregionen behöver kommunerna för sin vård och omsorg rekrytera ca 15.000 personer. Av dessa beror endast ca 1.000 personer på en äldre befolkning, utan det huvudsakliga skälet är personal omsättningen, personal pensioneras, byter bransch etc. Re kryteringen är redan i dag ett problem på flera håll,tex. när det gäller sjuksköterskor.

En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att stödja barn och ungdomar med särskilda behov.Vi vet att försäna ringar i den generella välfärden slår hårt mot de familjer som redan tidigare befann sig i marginalen. Under 1990- talet fördubblades antalet barn sona levde i familjer med långvarigt socialbidragsberoende.År1997 utgjorde barnfa miljer en tredjedel av alla socia.lbidragshushåll. Hur påverkar det barnen att ingå i familjer sona under lång tid lever un-.

der pressade förhållanden? Vi vet också att ju fler barn som ska konkurrera om uppmärksamheten från de vuxna inom barnomsorg och skola, ju svårare blir det för de särskilt utsatta barnen att få sina behov tillgodosedda varför beho ven av särlösningar för vissa barn ökar.

Arbetet med att utveckla former för tidiga stödinsatser är en angelägen fråga som kräver nytänkande och samarbe te över organisatoriska gränser.

1 arbetet med de vuxna sona är i behov av socialtjänst ens insatser har focus satts på de psykiskt sjukas situation, särskiltde sona dessutom har ytterligare problenaatik av so cial karaktär.

Aven de senaste årens oroväckande utveckling när det gäller invånarnas missbruksnaönster behöver följas. Ungdo mar uppvisar en attirydförändring sona innebär en mer li beral inställning till “partydroger”. Heroinet har nu också fåttfotfä.ste i Västsverige.

Det regionala engagemanget

Det finns ett antal områden där det är rationellt att Göte borgsregionens kommuner agerar gemensamt. Det kan gäl la att gemensamt ta fram beskrivningar och statistik över kommunala verksamheter. Under år 2000 samarbetar flerta let av GR-kommunerna när det gäller att ta frana gemen sam ocialbidragsstatistik och nyckeltal för aldreomsorgen.

Aven i diskussioner naed företrädare for den nationella nivån är det ofta bra att regionens kommuner agerar ge mensamt. Ett exenapel är här både kontakterna naed den s.k. socialtjänstutredningen, och det gemensamma remis svaret över dess slutbetänkande “Socialtjänst i förändring”.

Den regionala nivån år ofta lämplig för naånga av dis kussionerna naed olika utbildmngsanordnare både på gym nasial- och högskolenivå.

Sedan lång tid tillbaka har en viktig uppgift varit att

(9)

bistå medlemskomniu nerna när det gäller kompetensut—

veckling. Många gånger har den enskilda kommunen inte underlag för att själv ordna en utbildning, medan det är möjligt i ett regionalt perspektiv.

Viktigt är också att Gr kan fungera som ett forum där erfarenhetsutbyte, utvecklingstendenser och praktiska ex einpel kan föras fram.

Verksamhetsinri ktni ng

GR ska inom det sociala området tillvarata och agera uti från medlemskommunernas intressen, medverka till idé och erfarenhetsutbyte samt driva regionala projekt.

Prioriterade uppgifter

Personalförsörjningen inom vård och omsorg

Här finns ett behov av att fortsätta arbetet utifrån det pro jekt som pågått under det senaste året.

• Slutdokumentation från projektet som kan tjäna som stöd för medlemskommunernas utvecklingsarbete

• Sammanställa jämförande bilder som niatchar kommuner tias rekryteringsbehov och utbildningskapacitet

• Delta när det gäller samarbetet med utbildningsinstitutio nerna på både gymnasieoch högskolenivå

• Undersöka yngre anställdas attityder till vård och omsorgsyrken och kommunen som arbetsgivare

• Utvärdering av projektet som bidrar till en lärande process för de deltagande kommunerna

• Marknadsf’öring av kommunernas vård- och omsorgsyrken

De sociala institutionerna

Västra Götalandsregionen och kommunerna inom samma område är överens om att den sociala verksamheten som de tidigare landstingen ansvarat för ska överföras till konmiu nerna fo m 2001 .Verksamheten omfattar ett trettiotal insti tutioner för barn, ungdomar och vuxna, specialiserad fa miljehemsverksamhet samt placeringsservice. När kommu nerna nu ska organisera ägandet och driften kommer de regionala kommunförbunden inki. GR att ha viktiga roller.

En särskild situation har här Göteborgs kommun, som se dan tidigare äger sina sociala institutioner.

Kommunförbundsuppgifterna

Fr o m 2000-07-01 ska GR fungera som regionalt korn murifbrbund. Det innebär i första hand nya uppgifter i för hållande till Västra Götalandsregionen, Kontakter ska byg gas upp på både politiker- och tjänstemannanivå. Arbets uppgifterna kommer att handla om

• Information, förankring, kontakter med medlemskommu nerna,

• bevakning och uppföljning av aktuella frågor,

• tolka, förhandla och avtala,

• driva gemensamma utvecklingsprojekt,

• remissarbete.

• kurser och konferenser,

• kontakter med Svenska Kommunförbundet,

• saniarbeta med övriga regionala konununförbund i VG, i första hand inom ramen för kommunförbundens paraply- organisation i VG, medverka i samråd, överläggningar och förhandlingar.

Regional statistik

GR fortsätter tidigare års arbete med att producera regio nal uppföljningar över socialbidragsutvecklingen och nyck eltal för äldreomsorgen.

Övriga uppgifter

FoU i Väst

FoU iVäst går nu in i en ny fas i och med att ett regionah äldrecentrum kunnat startas där också Västra Götalandsre gionen är en av parterna. FoU iVäst kommer därmed att bestå av ett Bas-FoU för IFO/handikappfrågor och ett äld recentrum. kedningsgruppen kommer fortlöpande att följa FoU-verksamhetens utveckling och inriktning.

Den nationella handlingspianen för äld repol iti ke n

Den nationella handlingspianen har inneburit att man från riksdagens sida avsatt medel för ett antal aktiviteter vilka delvis förutsätter ett regionalt engagemang:

• GR fungerar som regional sarnordnare av “Anhörig 300”

som ska stimulera kommunernas insatser till anhöriga för äldre och handikappade. Här engagerar sig också FoU i

Väst genom utbildningsinsatser och stöd till kommuner nas utvärdering/uppföljning av Anhörig 300.

• Arbetsledarutbildning på högskolenivå inom äldre- och handikapponisorgen.Via det statliga stimulansbidraget kan kommunerna utbilda sina arbetsledare inom vård- och onisorgsområdet. GR:s roll blir här att i sarriråd med kom munerna upphandla lämpliga kurser som sedan erbjuds medlemskommunerna.

Samarbete med universitetet

GR har successivt byggt upp kontakter med de umversi tetsinstitutioner som ger utbildningar med inriktning på socialt arbete saint vård och omsorg. Detta arbete bör vida reutvecklas, bl a med avseende på

• Innehållet i utbildningarna

• Former för praktik/klinisk tjänstgöring

• Fortlöpande kontakter mellan utbildningsinstitutioner na och avnämarna/kommunerna,tex i form av kliniska lektorat.

Framtidens arbete inom det sociala området

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till program som ska stödja kommunernas arbete med kunskapsuppbyggnad och utveckling av socialtjäns ten. Uppdraget ska redovisas i september 2000, och GR kommer att aktivt följa och bidra med informationssprid ning och synpunkter.

Barn och ungdom

GR kommer att arbeta med frågor rörande barn och ung dom i behov av särskilt stöd, och kommer särskilt att upp märksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Dessutom kommer den utredning som ser över barnavårdslagstiftningen i syfte att stärka barnperspektivet, att följas.

Vuxna

Särskild uppmärksamhet ges till gruppen psykiskt störda missbrukare, där även hemlösa är ett märkbart inslag.

GR ingår i ett nationellt nätverk som syftar till att för bättra arbetet med denna mycket utsatta grupp genom me todutveckling och erfarenhetsutbyte.

GR kommer att fortlöpande hålla sig informerade och informera om förändringarimissbruksmönster inom Gö teborgsregionen. Arbetet sker i samverkan med tull, polis, kriminalvård, universitet, sjukvård och socialtjänst.

9

(10)

Trafi k V####4

Samordna infrastrukturplaneringen 1 Göteborgsregionen

Förbundsstyrelsen har 1999 rekommenderat medilemskons munerna att godkänna ett förslag till samordning av infra strukturpianeringen i göteborgsregionen. Förslaget inne bär att

GR ansvarar för samordning av all regional infrastruktur planering, dvs sådan planering som berör hela regionen el ler två eller flera snedlemskomniuner.

• GR representerar konununerna i olika organisationers arbetsgrupper och ledrsingsgrupper som behandlar regio nal infrastrukturplanering.T ex Götalandsbanan, Airpon’ Re gions Conference, GO-samarbetet. Representanter från berörda

niedlemskommuner kan adjungeras till grupperna.

• GR ansvarar för utformningen av remissvar över utred ningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillstälits GR och/eller medlemskommunerna. Utformning en av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner.

• GR företräder rnedlemskormnunerna gentemot staten och Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering.Tiil grund för GRs ställningstagan de ligger bl a den nyligen framtagna Transportstrategin för Göteborgsregionen.

• GR initierar utredningar om regional infrastrukturutbygg nad på eget initiativ eller efter framställan från med.lems kommunerna.

Den statliga infrastru kturplaneringen

Statens infrastrukturplanering föråren2002-2011 har star tat genom att trafikverken, SIKA och länen har tagitfram ett underlag till regeringens infrastrukturproposition. SIKA har skickat sitt underlag på remiss, vilken GR i januari har besvarat.

Som underlag för GRs ställningstaganden i denna pla neringsprocess har det tagits fram transportpolitiska mål sättningar och en transporstrategi för Göteborgsregionen.

Regeringens infrastrukturproposition som ligger till grund förVägverkets, Banverkets och Västra Götalandsregi onens planer har blivit försenad. Den skulle kommit i maj, men förväntas nu komma efter sommaren. Detta innebär att hela planeringsprocessen skjuts framåt.

SIKA (Statens Institut för KommunikationsAnalys) har yttrat sig över GRs Transportstrategi. För att stärka argu menteringen förslår de att Transportstrategin kompletteras med redovisningar av prognoser, samhällsekonomiska lön samhetskalkyler och analyser av samband mellan vissa in vesteringar. Om nu remisstiden förskjuts kan det finnas anledning till att ta upp en diskussion om detta ska göras.

Arbetet kommer att innebära behov av konsultinsatser.

Tra nsportpol itiska målsättningar

Ledningsgruppen för trafik har arbetet fram transportpoli tiskamålsättningar.Dessa utgår från medborgarnas livskvali tet, näringslivets konkurrenskraft, nsiljöanpassning och sä kerhet. Målsättningarna avslutas med strategier avseende kunskapsutveckling, transportmedelsutveckli ng samt vilka

krav på samordning mellan bebyggelselokalisering ochut byggnad av transportinfrastrukturen det finns. Transport målsättningarna harskickatstill regionkonsmunerna och GRs övriga ledningsgrupper för synpunkter. Synpunkterna har sammanställts och texten i dokumentet har i vissa fall revi derats. Ledningsgruppen godkände dokumentet den 27 april 2000, tre ledamöter ville stryka punkt om externa köpcentra. Förslaget ska föreläggas styrelsen för beslut.

De transportpolitiska målsättningarna är en riktningsvi sare för GRs ställningstagande i olika frågor som berör in frastrukturplanering. Målsättningarna är dessutom ett un derlagtill det pågående arbetet med en regionplan.

DART

Utvecklingen av transportinformatiken visar på att det finns stora möjligheter att kunna bidra till att uppnå de trafikpo litiska må.len.Arbetet inom DART (DriftsättningAv Regi onalTransportinforniatik) är ett långsiktigt och kontinuer ligt arbete. 1 DART.-samarbetet deltar Vägverket, GR, Gö teborgs kommun,Västtrafik i Göteborgsområdet AB samt, Polisen, Räddningstjänsten och SOSAlarm.

Vägverket har av regeringen fåtti uppdrag att upprätta ett program för Väginforinatik i Göteborgsregionen. GR har deltagit i detta arbete. Programmet ligger delvis till grund för de satsningar som nu görs på transportinformatik inom Göteborgsöverenskonunelsen.

Göteborgsöverenskommelsen

GR ska under den tid överenskommelsen genomförs, det vill säga t.o.m utgången av 2002, fördela GRs andel av in vesteringsnsedel. Fördelningen skerenligten upprättad pri oriteringslista som tagits fram i samråd med regionens kom muner. GR har även huvudansvaret för samordning av pro jekten i hela paketet och för den övergripande informna tionen, Detta görs tillsammansmedVägverket, Göteborgs kommun och Västtrafik i Göteborgsområdet AB.

INFRA-utstäflningen, som översiktligt informerar om Göteborgsöverenskominelsen, pågår på Stadsmuseet i Gö teborg tom augusti. Eftersom de stora projekten, Göta tunneln och Kringen, förväntas komma igång under året kommer utställningen att övergå till ett mer projektinriktat innehåll och pågå i ytterligare ett år.

Projekt Götalandsbanan

Götaiandsbanan är en planerad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Göteborg via Borås,Jönköping, Linköping och Norrköping. Förbundsstyrelsen har beslutat att i stör re utsträckning engagera sig i ansträngningarna att fåGöta landsbanan utbyggd.

GR har åtagit sig ordförandeskapet i styrelsen för Pro jekt Götalandsbanan och även projektiedarskapet. Framö ver kommer man att arbeta för en samordning med Euro pabanan.

Kontakter med medlemskommunerna

Ledningsgruppens kontakter med politiker i medlensskom munerna kommer att intensifieras. RoUfördelmngen mel ian GRs presidium och ledningsgruppen måste emellertid

(11)

ivisst avseende klarLäggas. Presidiet träffar med viss regel bundenhet konrnrnnstyrelserna.Vid sådana tillfällen behand las undantagslöst trafikfrågor. Frågan är om detta ska anses tillräckligt när det gäller kontakten med kommunledning arna eller om även ledningsgruppen ska träffa kommun- ledningarna for fördjupade diskussioner. För övrigt är det ledningsgruppens avsikt att anordna regelbundna möten med politiker i nämnder med ansvar för trafik— och plane—

ringsfrågor

11

(12)

1

Utbildning V#%

Utvecklingsfrågor och service

-

generella utgångspunkter

Utbildningsgruppen har sedan starten 1995 på ett för svenska Förhållandet helt unikt sättutvecklatregional samverkan på utbildningsområdet i de 13 konmiuner som ingår i GR.

Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GRs medlemskom.rnuner.

Under GRs femåriga existens har exempelvis ett omfat tande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram, läronie del för ca 225 miljoner kronor med en sanilad kostnadsre duktion på drygt 85 miljoner inköpts och distribuerats på ett ur muljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla trans porter härigenom minimerats, över 650.000 niedielån ef fektuerats, drygt 55.000 gymnasieungdomar intagits till gym riasiet via det av GR konstruerade datoriserade intagnings programmet Indra och ca 18.000 pedagoger och skolledare årligen deltagit i Pedagogiskt Centrums aktiviteter. Ca 70 utbildningsvarianteriform av bland annat specialutforma—

de program och lokala inriktningar är öppnade regionalt.

Av de nationella progranunen ärTeknikprogrammet och i stort sett hela Estetiska progranmiet regionalt öppna. Aven Industriprogranimet och Livsmedelsprogrammet är öppna med nationell sökbarhet.

Dennailandet unika position medför att GR idag be- söks av politiker och utbildningsföreträdare från andra de lar av Sverige med syftet att ta del av den etablerade verk saniheten för att pröva vilka delar av densamma som skulle kunna iscensättas också på andra håll i landet.

De stora förändringar som idag sker på utbildningsom rådet har klart visat på behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte. Utvecklingen i GRs niedlemskom muner har på utbildningsområdet inneburitattverksamhe ten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnads effektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbud ningsuppgifter isolerat.

GR Utbildning är en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet. Utvecklingsarbete och in terkonimunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Ut bildning, innebärande att de fyra verksarnhetsdelarna, Ut bildningssamverkan, Gyrnnasieintagning, Pedagogiskt Cen trum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag.

Detta integrerade arbetssättPartill resultat att sambruks—

/ serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed Pa den verklighetsför ankring som förutsätts för att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av konimunal skol- och utbildnings verksamhet.

Denna med nationella mått mätt mycket omfattande samverkan grundas på att detta ger kommunerna och regi onen uppenbara mervärden.

Bland dessa kan följande nämnas:

• Regionensomhelhet utgör ett större underlag än varje

enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbud ningsanordnare.

• Spjutspetskunnande i enskilda koniniiiner kan i det re gionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kommu ner i regionen.

• Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot om världen i frågor, där kommunerna har gemensamma in tressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkom ma genom enskilt agerande. Detta gällertex i det kom niunala samarbetet med stadiga myndigheter, universitet och högskolor.

Sambruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och kon kurrerande behov.

Det ena är att verksamheterna ska vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga. Det andra är att de ska vara lätt- rörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbild ningsanordnare via bl a GR kan följa den tekniska, organi satoriska och pedagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, konmier att vara minst lika starkt framöver som hittills.

Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens upp giftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket får till följd att helhetssyn på lärande/kunskapsbildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion.

Parallellt med den successivt ökande regionala verksam heten inom GR ökar behovet av information till medlems kommunerna. Det är därför angeläget att söka nya former för att ytterligare utveckla kontakterna på den politiska nivån mellan GR och de 13 kommunerna.

Förbundsstyrelsen har därför fastslagit att styrelsen och presidiet har huvudansvaret för att information sprids och att medvetenheten om de regionala frågorna ökar.Varje le damot/ersättare ansvarar för att informationen når denegna kommunen.1samband härmed har förbundsstyrelsen upp- dragit åt ledningsgrupperna att utveckla kontakterna med med.lemskommunerna.

Utbildningsgruppen avser med anledning av detta upp drag att dels förlägga en del av sina presidiemöten till med lemskommunerna i anslutning till dessas nänindsamman träden, dels bjuda in nämndernas presidier till GR, samt erbjuda att GR Utbildnings tjänstemän informerar om GRs verksamhet i medlemskommunerna.

Vid ingången av 2001 blir GR regionalt kommunför hund inom Svenska Konmiunförbundet och vissa uppgif ter tillkomnier med anledning av detta. Bl a förstärks GRs roll som representantförmedlemskommunerna i arbetsgi varfrågor, vilket på utbildningsområdet innebär aktiviteter kring de nya läraravtal som just nu förhandlas.Vidare förut sätts deltagandeinätverksmöten och konferenser i Svenska Kommunförbundets regi, franitagande av underlag på öns-

(13)

kemål av Svenska Kommunförbundet, arbete kring statliga reniisser där förbundet är remissinstans, sainordningsinsatser med de tre övriga regionala koinmunförbunden som pla neras inom Västra Götaland och uppdrag för det s kVästra Götalandsparaplyet.

Vid sidan av detta allmänna anslag vill Utbildningsgrup pen peka ut följande kärnverksamheter samt dessas utveck lingsperspektiv under nästkomnsande år.

Utbildningssamverkan

En bärande idé för utbildningssamverkan i regionen är att sätta eleven/studenten och dennes behov och önskemål i centrum för verksarnheten.Visionen är därför en region i vilken den som uthildar sig har stor frihet att, i progressiva och spännande läronuljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar avtex geografisk, adnunistrativ, ekonomisk, social och kul turell natur. Denna utveckling leder till ökad profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intagningsområdet ska ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats.

Genom årliga samverkansavtal mellan regionens gymna sieskolor breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande.

Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsut budet och en möjlighet att diskutera olika skolors och ut bildningsprograrns kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet, där samverkan regionens skolor emel lan skapar mycket goda förutsättningar för s k benchrnar—

king. Inom ramen för avtalet fattas beslut om regionala garantier för smala, nien strategiskt vi1cga utbildningar. Over tid kommer uppföljnings- och utviirderingssystem (kvanti tativa och kvalitativa, regionala “bilder”) att etableras, vilka kommer att utveckla diskussionenonigymnasieskolans re sultat, organisation och resurstilldelning/dimensionering samt relationerna dessa faktorer emellan.

Under året kommer en ny avstämning beträffande kost nader för samtliga program att genomföras med bokslut 2000 som underlag. Detta kommer att utgöra underlag för reviderad interkonuuunal ersättning för gymnasieskolan och gynmasiesärskolan.

Samarbetet är unikt för svenska förhållanden avseende såväl innehåll som antalet deltagande kommuner. Utveck lingsmöjligheterna är stora. Samarbetet fördjupast exi form av utvecklade finansieringsformer och en ökad gemensam kursverksamhet för elever med inriktning mot ett slags re glongemensamt gymnasium, som mäldar särskilda kurser och projekt mellan regionens elever och gymnasieskolor i sam arbete med näringsliv och akademi. 1 detta sammanhang verkar också skolorna gemensamt och aktivt för att skapa ökade förutsättningar för reglonens studerande att enkelt Pa tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt. Satsningen på de gemensanima regionala kurserna, som med mycket gott resultat genomförs innevarande år ska ses som ett steg i denna riktning. Internetbaserade distansmetoder och sam verkan med näringsliv och akademi är exempel på utveck lingsformer som kan prövas inom ramen för denna kurs- samverkan.

Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan, i lämplig form, också etablerats mellan regionens gymnasiesär—

skolor, vuxenutbildmngar, för- och grundskolor samt fristå ende skolor. På dessa områden konmier ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild.

det. 1 samarbete med andra aktörer inom området engage rar sig GR Utbildning i utbildning och kompetensutveck ling av lärare och ledare, i nätverk och erfarenhetsutbyte, i information och utveckling av pågående verksamhet i kom rnunerna samt isärskilt projekt med syfte att bistå skolor i arbetet med att finna kvalificerade föreläsare och resurs

personer.

Vidare ska målsättningen vara att medlemskommuner na är ledande i landet när det galler att stimulera rörlighet inom regionen avseende yrkeskategorier i allmänhet och ledare/pedagoger på skolområdeti synnerhet. Ur detta och andra perspektiv konmier konimunernas arbetsgivarroll att beaktas i det fortsatta regionala samarbetet.

Ett konstruktivt deltagande i det helt nödvändiga för—

ändrings- och förbättringsarbetet inom lärarutbildningen är ett annat angeläget utvecklingsområde. 1 syfte att bidra till en gynnsam utveckling på detta för regionen så strate giskt viktiga fält ska samarbete i lämpliga frågor utvecklas med lärarutbildningen inom Göteborgs universitet, GU, inte minst gäller detta uppgiften att skapa en god dialog och effektiva återkopplingssystein mellan GU och regionens lärare, ledare och lärarstuderande.

Motsvarande dialog med GUs statliga rektorsutbildning är under uppbyggnad.

Samtidigt verkar kommunerna genom GR för att kom pletterande kompetens tillförs skolan i form av t ex pro

jektiedarskap. Särskilda satsningar genomförs på lärare i rna tematik, naturvetenskap och teknik genom kompetensut veckling samt i projekt tillsammans med arbetslivet.

Vidare vidtas åtgärder för att stödja lärare och elever i utveckling av upplevelsebaserade pedagogiska arbetsformer samt kring inedia— och IT—verksamhet.

Efter beslut i Förbundsstyrelsen hösten 1999, där Ut bildningsgruppen uppdrogs utveckla nya former för sam arbetet skola/arbetsliv korn.mer flera omfattande satsningar att iscensättas på detta område.

Bland dessa kan följande nämnas:

• Dialog 2000, där GR i samverkan medVästsvenska Indu stri— och Handelskammaren organiserar en årligen åter kommande mässa/konferens i samtliga niedlemskommu ner där företrädare för arbetslivet möter elever, studie- och yrkesvägledare, föräldrar och politiker.

• KorsvägenVetenskapscentrum (Universeum) med vilket GR avser att samverka när det galler studie- och yrkes vägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen.

• Kvalitetscertiflering av praktikplatser är en satsning i sam verkan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetspiatsförlagd del av elevernas utbildning ska kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgivar— och arbetstagarparter är överens om.

• Inom ramen för Pedagogiskt Centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesväg ledare.

• Redan hösten 2000 startar en treårig akademisk yrkesut bildning av studie- och yrkesvägledare i Göteborg ge nom att Malmö Högskola i samarbete med GR Utbild ning utlokaliserar 30 studieplatser.

• Prograninätverken för regionen, där skol- och arbetslivs företrädare gemensamt utvecklar programmen, utökas i

antal.

• Aven inom ramen för gymnasieintagningen kommer sär skilda satsningar på skola/arbetslivsfrågorna att göras, vil ka onsnämns nedan.

13

Ytterligare insatser ska göras på internationaliseringson-irå—

References

Related documents

Skurups kommun bjuder därför in representanter för föreningsliv, näringsliv och råd till en medskapande workshop för att samla in tankar och idéer kring hur Skurup ska vara

Den starka konjunkturen har medfört en ök- ning av bygginvesteringarna och förbättrade marginaler för Peabs svenska bygg- och anläggningsverksamhet. Resultatförbättringen på

I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet skapar personalen ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är

För att den kraftigt ökade migrationen till Sverige ska ha en så positiv inverkan på svensk ekonomi som möjligt är det avgörande att underlätta för nyanlända att komma i

Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhets- områden lämna de landsting som avses i denna lag det biträde som de behö- ver för regionalt tillväxtarbete

“Genom våra kontakter med de stora bolagen kan vi konstatera att CombiGene ligger i framkant inom ett forskningsområde som för närvarande prioriteras högt av

I vårt examensarbete undersöker vi hur röstvård tas upp under lärarutbildningen, genom att svara på denna enkät hjälper du oss ge en bild av var lärarutbildningen vi

Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter för en verksamhet likt Capellagårdens, där skolan är kärnverksamheten men det