• No results found

Vardagslivets aktiviteterHandlingen som terapeutiskt redskap vid återhämtning för personer med svårare psykiska funktionshinder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vardagslivets aktiviteterHandlingen som terapeutiskt redskap vid återhämtning för personer med svårare psykiska funktionshinder"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Doktorsavhandling

Vardagslivets aktiviteter

Handlingen som terapeutiskt redskap vid återhämtning

för personer med svårare psykiska funktionshinder

MARIANNE BOSTRÖM

Handikappvetenskap

Studies from The Swedish Institute for Disability Research 86

2017

M

AR

IA

NN

E BO

ST

M

Va

rd

ag

sli

ve

ts a

kti

vit

eter

marianne boström är filosofie magister i vårdvetenskap med

arbetsterapi som huvudämne med tidigare yrkeserfarenhet som arbetsterapeut inom psykiatrisk och somatisk arbetsterapi. Hon har även breddat sig inom flera ämnen som sociologi, social-psykologi och handikappvetenskap och undervisar idag som universitetsadjunkt vid arbetsterapeutprogrammet vid Örebro universitet. Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för forskarutbildning i ämnet handikappvetenskap (IHV).

Aktivitetens betydelse för att uppnå hälsa har uppmärksammats både vid de stora mentalsjukhusen och vid utformandet av samhällsbaserade insatser. Trots till-gången till de olika samhällsbaserade insatserna befinner sig personer med svårare psykiska funktionshinder ofta i ett utsatt läge beroende på stora svårigheter med att genomföra de dagliga aktiviteterna vilket även leder till sämre välbefinnande och hälsotillstånd. Arbetsterapi har en unik roll inom samhällsbaserade insatser för personer med svårare psykiska funktionshinder genom sitt personcentrerade arbetssätt och sin kunskap om utförande av aktivitet i vardagen samt hur dessa kan användas som terapeutiskt medel för att nå återhämtning.

Studien har en social syn på människan där vardaglig aktivitet ses som en social process. För att få aktiviteten att fortgå påbörjar arbetsterapeuten den terapeutiska processen som syftar till att möjliggöra för klienten att använda sin egen förmåga med tankar, känslor och handlingar. En central mekanism i social interaktion mellan människor är rollövertagande vilket innebär att individen kan sätta sig in i den andres perspektiv och införliva detta med sitt eget medvetande. För de klienter som har stora svårigheter att genomföra en aktivitet - trots förmåga till rollövertagande - anpassas genomförandet av aktiviteten till den nivå (antal del-tagare och moment) där personen kan genomföra aktiviteten. För de personer som inte klarar av att göra ett rollövertagande använder arbetsterapeuten ett s.k. ställföreträdande rollövertagande. Det innebär att ansvaret för genomförandet av aktiviteten tillfälligt tas över av arbetsterapeuten samtidigt som denne visar och förklarar för klienten hur aktiviteten genomförs. Detta för att klienten i ett senare skede ska kunna genomföra fler och fler delar av handlingen med sin egen förmåga med tankar, känslor och handlingar. Det är först när klienten använder sin egen förmåga att genomföra aktivitet som återhämtning och utveckling av självet kan ske.

issn 1650-1128 isbn 978-91-7529-206-9

M

AR

IA

NN

E BO

ST

M

Va

rd

ag

sli

ve

ts a

kti

vit

eter

References

Related documents

uppföljning och bevakning av behov, information om olika verksamheter och resurser samt även en undersökning av nya möjligheter till ett individinriktat samarbete. Varje träff

Boendeprojektets projektledare besökte 2005, i sin initiala inventeringsresa, ett tjugotal svenska kommuner för att få en uppfattning om boende och boendestöd för personer

Syftet med studien är att med utgångspunkt i teori om social handling bidra med teoretisk förståelse om hur vardagens aktiviteter används som terapeutiskt medel för personer

”En framställan om stöd och service från en person som tillhör lagens personkrets bör i första hand prövas enligt denna lag om det gäller en insats som regleras i lagen,

Som vi ser det framkommer det tydligt att den ekonomiska konsekvensen av den förändrade lagen blir att många personer med psykiskt funktionshinder kommer att få ansöka om

gymnasieutbildning, vilket skulle kunna vara ett tecken på att personer med högre utbildning i lägre mån söker hjälp för sina psykiska besvär eller i lägre mån blir dömda

Jag tycker att brukaren har rätt att bestämma vem den vill släppa in i sitt hem, det är för mig självklart, liksom går du till en läkare och inte är nöjd då får du ju

54 Vilken typ av diagnoser det handlar om nämns inte i denna proposition, men i proposition Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd”(prop.