ANALYS AV SVENSKA PROGRAMMET ’VÅGA’ - DROGPREVENTION

Kandidatexamen i kriminologi Malmö Universitet

ANALYS AV SVENSKA

PROGRAMMET ’VÅGA’

- DROGPREVENTION

EN LITTERATURSÖKNING FÖR ATT

UTVECKLA

’VÅGAS’ FUNKTION I SAMHÄLLET

ANALYS AV SVENSKA

PROGRAMMET ’VÅGA’

- DROGPREVENTION

EN LITTERATURSÖKNING FÖR ATT

UTVECKLA ’VÅGAS’ FUNKTION I SAMHÄLLET

SIMON EWETZ

Ewetz, S. Analys av svenska programmet VÅGA - Drogprevention. En

litteratursökning för att utveckla VÅGA’s funktion i samhället. Examensarbete i

kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för kriminologi, 2017.

Abstrakt: Den svenska interventionen VÅGA är ett preventionsprogram inspirerat av USA:s preventionsprogram DARE. Programmet användes under 1990-talet och tidigare 2000-talet för att informera ungdomar i skolan om risker med att använda olagliga droger. Genom information och sociala färdighetsövningar ska ungdomar kunna stå emot grupptryck och bli medvetna om de risker som

droganvändning kan medföra. VÅGA-programmet har utifrån de utvärderingar som gjorts visat sig vara ineffektivt och har därför avvecklats. Den här studien har med hjälp av en systematisk litteraturöversikt tagit ut viktiga komponenter från effektiva preventionsprogram som används för att minska högstadieelevers

droganvändning. Dessa komponenter har använts för att urskilja mönster som kan utveckla det svenska preventionsprogrammet VÅGA.

Resultatet visar att de flesta likartade preventionsprogram till VÅGA varierar i effektivitet. Det finns många metodiska problem med att identifiera samband och korrelationer mellan olika komponenter. Studien visade att kombinationer av teorier tillsammans med tekniska utvecklingar och kontinuerliga utvärderingar kan skapa ett utvecklat och effektivare VÅGA. Begränsningar med studien var interventionens kontext och skillnader mellan olika länder.

Nyckelord: Analys, Droger, Högstadiet, Narkotika, Prevention, Utvärdering,

AN ANALYSIS OF THE SWEDISH

PROGRAM ’VÅGA’

– DRUGPREVENTION

A LITERATURE REVIEW TO IMPROVE

‘VÅGAS’ FUNCTION IN SOCIETY

SIMON EWETZ

Ewetz, S. An analysis of the Swedish program ‘VÅGA’ - Drug prevention. A literature review to improve ‘VÅGAs’ function in society. Bachelor thesis in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2017.

Abstract: The Swedish intervention VÅGA is a prevention program inspired by the United States prevention program DARE. The program was used during the 1990´s and earlier 2000´s to inform youth regarding the risks of using illegal drugs. Through information and social skills exercises, young people should be able to resist group pressure and become aware of the risks caused by drugs. Based on the evaluations made, the VÅGA program has proved to be ineffective and has therefore ceased to operate. This study has, through a systematic literature review, identified important components in effective prevention programs to decrease drug use for high school students. These components have been used to distinguish patterns that can develop and improve the Swedish prevention

program VÅGA.

The result shows that similar prevention programs vary in effectiveness. There are many methodological problems in identifying relationships between different components. The study shows that combinations of theories along with technical developments and continuous evaluations could create a more developed and effective VÅGA. Limitations of the study were the context and differences between different countries.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DROGER & BROTT ... 8

DROGERS UTVECKLING OCH LAGSTIFTNING I SVERIGE ... 9

STRUKTUR AV PREVENTIONSPROGRAM ... 10

VÅGA OCH TIDIGARE UTVÄRDERINGAR AV PROGRAMMET... 10

ANDRA KUNSKAPSBASERADE PREVENTIONSPROGRAM MOT DROGMISSBRUK I SKOLMILJÖ ... 12

ANPASSNING EFTER LOKAL KONTEXT ... 14

TEORIER... 14

SOCIAL INFLUENCE THORY ... 14

TEORIER MED INRIKTNING PÅ DROGPREVENTION I SKOLMILJÖ ... 15 RATIONELLA VALTEORIN ... 15 GATEWAYTHEORY ... 16 METOD ... 16 FORSKNINGSDESIGN ... 16 AVGRÄNSNINGAR ... 17 LITTERATURSÖKNINGEN ... 19

TEMATISERING & DATAANALYS ... 21

FORSKNINGSETIK... 22

RESULTAT... 23

METOD OCH VAL ... 24

PROGRAMUPPLÄGG ... 24

EFFEKTER AV PREVENTIONSPROGRAM. ... 25

DISKUSSION ... 28

METOD ... 28

RESULTAT... 29

ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR ETT EFFEKTIVARE OCH UTVECKLAT VÅGA... 33

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 34

CONCLUSION ... 36 REFERENSER ... 37 BILAGOR ... 41

INLEDNING

VÅGA-programmet är ett preventionsprogram mot alkohol, tobak och

narkotikaanvändning för ungdomar som studerar i skolan på högstadienivå. Titeln VÅGA är en rent översatt titel från det amerikanska DARE (Drug, Abuse,

Resistance & Education), och är det mest använda preventionsprogrammet mot användning av droger i USA (BRÅ 1999).

VÅGA-programmet har likt många andra preventionsprogram använts som en del av regeringens strategi för att förebygga drogproblematiken i Sverige.

Preventionsprogrammet blev populärt under 90-talet och trots att utvärderingar visat på oönskad effekt följt av negativ kritik låg programmet fortfarande aktivt under regeringens strategi för år 2010 (Regeringskansliet 2010/11:47).

Regeringen ansåg att programmet skulle behållas eftersom polisen har hög kunskap och erfarenhet kring skolrelaterad brottslighet, som kan användas i samverkan med skolor (BRÅ 1999). Enligt nytt upplägg för regeringens strategi 2016 togs beslutet att VÅGA-programmet skulle avskaffas och därmed inte längre användas (Folkhälsomyndigheten 2016).

En av de största orsakerna bakom hälsorisker och dödsfall hos unga och yngre vuxna i Europa är drogmissbruk. Det visar statistik på från EMCDDA (2017). Drogernas bieffekter kan under längre tids bruk hämma ungdomars psykiska- och fysiska utveckling och därav släcka ungdomars framtida drömmar om utbildning och jobb (Hammersley 2008). Ungdomar blir således en viktig målgrupp i preventionsarbetet mot drogmissbruk. Narkotika blir ett mångsidigt problem där brukare, vänner, familj och externa aktörer direkt likaså indirekt påverkas negativt av brukarens användning av narkotika (a.a.).

Det finns olika tillvägagångssätt för att bekämpa drogmissbruk och

narkotikaanvändning. Ett sätt är att gripa de aktörer som säljer narkotika och olagliga droger (a.a.). Problemet med den här metoden är att så länge det finns en efterfrågan kommer försäljningen av olagliga droger och narkotika alltid finnas på svarta marknaden och aktörer ersätts (a.a.). Ett annat sätt som under senare år blivit allt mer vanligt är att försöka minska efterfrågan av narkotika (a.a.). Det här ska uppnås genom att hjälpa de personer som redan hamnat i ett drogmissbruk likaså hjälpa de personer som har högre benägenhet att hamna i ett drogmissbruk (a.a.).

Ett alternativ för att implementera preventionsprogram mot droger är att importera redan testade preventionsprogram från andra länder (SOU 2005:025). Ett annat tillvägagångssätt är att skapa ett helt nytt preventionsprogram i Sverige (a.a.). För att få tillstånd att använda preventionsprogram från utlandet krävs en licens, och licens-avgifter är kostsamma (a.a.). Att skapa ett nytt preventionsprogram kostar däremot mer resurser och är också tidskrävande. Detta eftersom programmet, baserat på empiri och forskning, först måste skapas för att därefter testas praktiskt före programmet får tillstånd att implementeras (a.a.). Skapandet bakom ett nytt preventionsprogram har däremot fördelen att inga kulturella skillnader kan uppstå som vid import av utländska program (a.a.). Utländska importerade program är skapade för andra miljöer, andra politiska grunder och annan befolkning än den i Sverige (SOU 2005:25). Effekten kan därav bli annorlunda mellan länder (a.a.).

VÅGA är ett universellt preventionsprogram som importerats från USA (BRÅ 1999). Ett universellt preventionsprogram är inte enbart billigt och applicerbart på en stor målgrupp utan minskar även problematiken som kan uppstå av att resurser fördelas ojämnt inom kommuner (SOU 2005:25). Det finns i dagsläget få

universella preventionsprogram i relation till behovet och de universella preventionsprogram som finns är snävt anpassade och har väldigt specifika ändamål (Doll & Yoon 2010). Det här menar också regeringens

drogförebyggande strategi (Folkhälsomyndigheten 2016).

Då licens likaså skapande av ett nytt program är resurskrävande (SOU 2005:025) och då behovet av universella preventionsprogram är stort kommer fokus ligga på att utveckla preventionsprogrammet VÅGA (Doll & Yoon 2010). En utveckling av programmet VÅGA skulle i teorin kunna bespara både tid och resurser för Sveriges regering om programmet efter utveckling skulle visa på effektivitet. Detta för att ett helt nytt program inte behöver skapas och en licens för programmet redan är inköpt.

Den här studien ämnar analysera ett flertal liknande preventionsprogram mot droganvändning av unga. Resultatet kommer användas för att jämföras med VÅGA-programmet och undersöka om det är möjligt att utveckla och implementera programmet på nytt. Genom en litteratursökning ska studien förklara vilka generella komponenter som är effektiva i preventionsprogram i relation till programmet. Fokuset kommer ligga på att utveckla VÅGA-programmet i så god utsträckning som möjligt och därför ska litteraturen behandla program med högsta prioritering att under skoltid lära ungdomar att avstå från droger. Inga rekommendationer kommer föreslås på detaljområden av VÅGA-programmet såsom enkäters struktur och utformning av enkät-frågor etcetera. Syfte

Uppsatsen syftar till att genom en litteratursökning bidra till en bättre förståelse för vilka komponenter som är effektiva i olika preventionsprogram som avhåller ungdomar i högstadiet från att bruka alkohol och narkotika. Därefter syftar

uppsatsen till att analysera vilka av dessa komponenter som skulle kunna utveckla programmet ”VÅGA”.

Frågeställning

 Vilka viktiga komponenter bidrar till preventionsprograms effektiva resultat för att minska ungdomars användning av narkotika och alkohol på högstadiet?

 Vilka komponenter i preventionsprogram är mindre effektiva? Centrala begrepp

Droger

“A psychoactive substance is any substance people take to change either the way they feel, think, or behave. This description covers alcohol and tobacco as well as other natural and manufactured drugs” (United Nations 2002, sid. 11).

Det är viktigt att skilja på droger och narkotika då droger inte behöver vara olagligt såsom bland annat koffein, socker, alkohol, icke receptbelagda läkemedel etcetera. Däremot är all typ av narkotikaklassat preparat olagligt att bruka i Sverige. I den här uppsatsen kommer droger användas för att beskriva både användning av alkohol och narkotika eftersom studien också inkluderar drogen alkohol. För övergripande lista över vilka droger som är klassade som narkotika

refereras vidare till Läkemedelsverkets föreskrifter över förteckningar av narkotika (LVFS 2011:10).

Ungdomar

Ungdomar och elever kommer användas som synonymer genom hela uppsatsen. Ungdomar kommer syfta enbart på elever som studerar på högstadiet om inget annat anges.

Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Riskfaktorer är inte orsaker till att individer begår brott utan en händelse,

egenskap eller en process som ökar risken för att ett specifikt utfall ska inträffa, i det här fallet ett kriminellt beteende (Andershed & Andershed 2005).

Skyddsfaktorer är då till motsatsen från riskfaktorer händelser eller processer som minskar risken för att ett visst utfall ska inträffa (a.a.). Tillsammans korrelerar dessa olika faktorer och utgör därefter huruvida individen börjar använda droger eller inte (United Nations 2002). Det finns två varianter av risk- och

skyddsfaktorer, de faktorer som ter sig inom individen och de faktorer som ter sig i den miljön som individen befinner sig i (a.a.).

Komponent

En komponent är en del av preventionsprogrammets struktur som ligger till grund för att programmet ska fungera i sin helhet. Genom att bryta ner ett

preventionsprogram kan vi tydligare urskilja dess olika komponenter.

Komponenterna bidrar således till att stärka programmets funktion för att uppfylla programmets syfte. En komponent kan vara en viss teori, känsla, metod eller konkret åtgärd som programmet använder för att förändra ett beteende hos

individen eller minska individens vistelse i en kriminell miljö. En komponent i ett preventionsprogram kan vara svår att identifiera men avgörande för huruvida programmets verkan leder till positiva resultat.

Universell prevention

”Med universell prevention avses generella insatser som inte tar hänsyn till olika gruppers eller individers risknivå och som är tänkta att främja alla individer på ett allmänt plan. Exempel på universella brottsförebyggande insatser är bland annat information till allmänheten, skolornas värdegrundsarbete och program med syfte att utveckla sociala färdigheter hos alla barn i skolan” (BRÅ 2009, sid. 16). VÅGA-programmet är ett program med inriktning på universell prevention.

Högstadieskolor

Uppsatsen kommer undersöka preventionsprogram för ungdomar som studerar på högstadienivå. Den engelska termen ”middle school” kommer att översättas till högstadie-nivå och avser elever som studerar i samma åldrar. Utgå ifrån att eleverna på middle school läser i motsvarande klasser till Sveriges högstadier (7an, 8an & 9an). Med undantag för de elever som gått om en klass eller läser en klass över är eleverna generellt i åldrarna 12 - 15 år. Om program för middle

school avser åldrar eller klasser som sträcker sig utanför Sveriges gränser om vad

TIDIGARE FORSKNING

Den här delen ger en sammanfattad bakgrund över vilken kunskap som finns om droger och preventionsprogram. Den här delen tar även upp hur

preventionsprogrammet VÅGA framkommit och dess utveckling genom både en amerikansk- och en svensk kontext.

Droger & brott

Forskningsområdet narkotika och alkohol har studerats runt om i hela världen av kriminalare, naturvetenskapare, socionomer, läkare och andra likartade

forskningsutskott. Den forskning som bedrivit frågor angående drogers inflytande på samhället har ökat kunskapen inom både biologi och kriminologi (Hammersley 2008). Det biologiska perspektivet handlar om kunskap över hur dessa substanser påverkar människans hälsa och psyke medan det kriminologiska perspektivet handlar om hur dessa substanser oberoende av brottstyp eller narkotikapreparat har en stark korrelation till brott (a.a.). Drogmissbruk har förutom hälsorisker och dödsfall även ett negativt inflytande på individens omdöme, vilket utgör ett riskfyllt beteende som kan påverka brukaren själv och individer i missbrukarens närmiljö (Bancroft 2009). Empiri visar på att droger nämligen kan vara en riskfaktor eller till och med en ren orsak till varför missbrukare även begår andra brott däribland stöld, främst i syftet att bekosta sitt missbruk (a.a.). Misshandel, vapeninnehav och mord är andra brott som också korrelerar med

narkotikamissbruk (a.a.). Droger korrelerar även med beteenden i form av våld och aggressivitet (Gusmoes, Sanudo, Valente & Sanchez 2017). Våldsamt- och aggressivt beteende har i sin tur en koppling till kriminellt beteende och självmord (a.a.). En korrelation föreligger således mellan brott och drogmissbruk vilket innebär att prevention av droganvändning bör resultera i en minskad andel brott (Hammersley 2008). Användning av droger i populationen ökar även de

dödsrelaterade fallen i trafiken (CAN 2017). Drygt 19 procent av förare till motorfordon som dött i trafiken har haft en olaglig alkoholhalt i blodet under de senaste tio åren (CAN 2017, sid. 5). Droganvändning hos ungdomar kan också leda till allvarligare konsekvenser på kortare sikt såsom dåliga betyg, vilket kan skapa en snöbollseffekt som leder till allvarligare konsekvenser på längre sikt däribland arbetslöshet (SBU 2015). Det kan även resultera i riskfyllt beteende i form av självskador, våld och oaktsamt sexuellt beteende (Hammersley 2008). Det här riskfyllda beteendet kan resultera i överföring av farliga sexuella sjukdomar såsom HIV (a.a.).

Den vanligaste och mest utsatta målgruppen som löper risk för att pröva droger är ungdomar (United Nations 2002). Det beror på att ungdomar genomgår många fysiska och emotionella förändringar under den här delen av livet (United Nations 2002). Även ungdomars personlighet och identitet skapas under ungdomsåren (United Nations 2002). Nyfikenheten att testa droger ökar under tonåren och en tidig debut av droganvändning har ett starkt samband med fler hälsoproblem när ungdomarna blir äldre likaså högre konsumtion av droganvändning (Tunlid & Persson 2014). Både den emotionella, fysiska, sociala likaså kognitiva

utvecklingen i hjärna reduceras av droganvändning hos ungdomar (a.a.). Billinger och Hübner (2009) skriver att det är enklare att hjälpa personer ur ett missbruk om missbruket varat under en kortare tidsperiod än personer som brukat droger under en längre tid. Det blir således viktigt att identifiera och hjälpa

missbrukare i ett tidigt skede före de påbörjat ett långvarigt missbruk (Billinger och Hübner 2009). Ingen evidens kan bevisa att ett kausalitetssamband finns

mellan droger och brott (Franck & Nylander 2009). Forskning visar däremot att många av de skyddsfaktorer och riskfaktorer som ligger till grund för ett

drogmissbruk ligger också till grund för uppkomsten av brott (Franck & Nylander 2009).

Drogproblemet är ett globalt problem och skiljer sig mellan olika länder i olika delar av världen (EMCDDA 2017). Det är i både Europa och USA vanligast att personer i åldrarna 15 till 16 år brukar alkohol, tobak och cannabis (a.a.) Alkohol och tobak förekommer i högre utsträckning bland unga i Europa än bland unga i USA (a.a.). Istället är det vanligare att cannabis brukas hos ungdomar i USA än i Europa (a.a.). Europeisk statistik från år 2011 till 2016 visar på en tydlig nedgång hos ungdomars användning av alkohol samt rökning samtidigt som bruket av cannabis har blivit högre (a.a.).

Drogers utveckling och lagstiftning i Sverige

I Sveriges narkotikastrafflag står det att den person som utan tillstånd med avsikt brukar, anskaffar, innehar, säljer, framställer eller på andra sätt främjar illegal verksamhet av narkotika döms enligt narkotikastrafflagen (NSL 1968:64 §1) till fängelse i upp till tre år. Det grövsta straffet man kan dömas till enligt svensk lag är fängelse. Lagen är tydlig med att narkotikabrott är ett grovt brott som starkt missgynnar samhället. Narkotikabekämpning en viktig del för att minska droganvändningen och bevara samhällets funktion samt välstånd.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN 2017) har undersökt alkoholkonsumtionen och narkotikabrukets utveckling i Sverige. CAN:s siffror visar att den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har haft en nedåtgående trend sedan millennieskiftet och alkoholkonsumtionen hos unga har i dagsläget aldrig legat på en så låg nivå som idag (a.a.). Detsamma gäller både för ungdomar som studerar i årskurs nio på högstadiet och ungdomar som studerar i årskurs två på gymnasiet (a.a.). Ring & Öberg (2012) förklarar att ungdomsbrottsligheten sedan 90-talet har minskat med åren för alla brottstyper utom narkotikabrott och grövre brott däribland mord, misshandel, vapenbrott och rån (a.a.). Ingen statistik kan visa på att grovheten av brotten har ökat med tiden (a.a.). Enligt

skolundersökningen om brott (SUB) ligger narkotikabrotten på en konstant nivå (Ring & Öberg 2012), och andelen ungdomar som prövat narkotika i Sverige har sedan millennieskiftet legat relativt oförändrat (CAN 2017). Däremot har andelen misstänkta för narkotikabrott kontinuerligt ökat (Ring 2013). CAN:s statistik visar att de allvarligare narkotikapreparaten har ökat hos unga (a.a.). Den här ökningen skulle kunna förklaras med att förändringar i lagstiftningen har underlättat poliser och åklagares möjligheter att fälla gärningsmän för lindrigare narkotikabrott (Ring & Öberg 2012). Senaste årets siffror från CAN visar på att ”år 2016 svarade fyra procent av de 15–16-åriga eleverna och 13 procent av de 17–18-åriga eleverna att de använt narkotika de senaste 12 månaderna.” (CAN 2017, sid. 19). Olagliga droger har enligt självrapportstudier blivit mer lättillgängligt under 90-talet (Brå 1999) och estimeras fortsätta öka. En ökning kan även intygas av polis och tullverket som beslagtagit mer narkotika under senare 90-talet jämfört med 80-talet (a.a.). Olagliga droger har idag blivit allt mer tillgängligt för ungdomar med tillgång till internet och utbudet har blivit större genom tillkomsten av ännu ej klassificerade droger (Käcko 2017).

Det finns en tydlig koppling mellan Sveriges lagar om alkohol och rikets

alkoholkonsumtion (CAN 2017, Sid. 9). Ett par exempel på lagförändringar är nya definitioner av olika begrepp, förändringar i rutiner som berör vård- och

dödsorsaksregistret och variationer i hur resurser fördelas inom

narkotikabekämpning (CAN 2017, Sid. 18). Förutom Sveriges alkohollagar påverkas den totala alkoholkonsumtionen även av de fysiska och ekonomiska möjligheterna att anskaffa alkoholen (CAN 2017).

Struktur av preventionsprogram

Vilka komponenter urskiljer effektiva från mindre effektiva preventionsprogram? “There has been no shortage of debate in Sweden on what an effective drug policy should consist in, or on the outcomes of the restrictive and repressive policy pursued” (Lindström & Svensson, sid.19)

De vanligaste primära preventionsmetoderna mot drogmissbruk består av psykosociala strategier och läkemedel (EMCDDA, 2017). Problemet med dessa preventionsmetoder är att det inte går att förebygga ett missbruk förrän det redan har utvecklats (Hammersley 2008). Det blir problematiskt eftersom en stor andel klienter som får hjälp avbryter behandlingen eller återfaller när de kommer ut i samhället på nytt (a.a.). Därför finns det goda anledningar att komplettera denna preventionsmetod med förebyggande preventionsprogram som kan förhindra att ett drogmissbruk uppstår från första början (a.a.). Det finns sedan tidigare flera preventionsprogram mot drogmissbruk som haft lyckade resultat för att minska droganvändningen (Marsch, Bickel & Badger 2006).

Det finns de preventionsprogram som lär ut färdigheter för att stärka ungdomars förmåga att motstå tillfällen då droger erbjuds från aktörer i ungdomars närhet eller i miljöer där dessa droger finns tillgängliga (a.a.). Aktörer som familj och vänner kan bidra till ett negativt inflytande på barnets beteende och attityder till droger (a.a.) Det finns också de preventionsprogram som istället fokuserar på att hjälpa ungdomarna hantera jobbiga och stressfulla situationer som kan uppstå från både yttre faktorer såsom familj, vänner, skolresultat samt socioekonomisk status men även inre faktorer såsom mentala funktionsnedsättningar och gener (a.a.). Den första metoden fokuserar på att utbilda ungdomar till att säga nej till droger om en sådan situation skulle uppstå (a.a.). Den andra metoden fokuserar på att utbilda ungdomar i generella sociala färdigheter för att ungdomen ska lära sig identifiera problem och utveckla förmågan att lösa dessa problem i de fall där livssituationen är svår eller stressfull (a.a.). Life skills är ett exempel på ett av de mer lyckade preventionsprogrammen som använder sig av båda dessa metoder (a.a.).

En annan metod för preventionsprogram grundat i empiri och forskning inkluderade 20 interna- samt 29 externa skyddsfaktorer som används som underlag för barn och ungdomars hälsa (Dell, Duncan, Bendig, DesRoches, Steeves, Quaife, Turner, McCann & Enns). Effekten visar på ett minskat riskfullt beteende, minskat våld samt drogmissbruk och också en ökad andel positiva utfall därav bland annat framgång i skolan (a.a.) Ett program som använder den här metoden är Outreach Worker Service (OWS), (a.a.).

VÅGA och tidigare utvärderingar av programmet

Även om det i dagsläget finns mycket kunskap kring personliga- och

miljöbaserade riskfaktorer samt skyddsfaktorer så används, enligt utvärderingar, ineffektiva preventionsprogram för att påverka ungdomars attityder till att pröva droger i Sverige (BRÅ 1999). Ett av dessa program som drivs av polisen för att förebygga att ungdomar prövar narkotika eller alkohol är VÅGA-programmet. VÅGA-programmet har utvärderats i mindre omfattning och resultatet visar sig

inte bidra till några större positiva effekter för ungdomars drogvanor eller attityder till droger (a.a.). Varken VÅGA-programmet i svensk eller internationell kontext har kunnat finna någon empiri för att information i skolor leder till en minskad användning av droger hos elever (a.a.). Lindström & Svensson (1998) föreslår att Sverige tar lärdom av preventionsprogram mot droger likt ett program i Norge som infördes i norska skolor år 1997. Likt VÅGA-programmet användes det norska preventionsprogrammet för att förebyggde droganvändning hos unga genom information dock med annorlunda struktur.

Sverige har precis som ett flertal andra länder tagit efter det amerikanska utbildningspaketet DARE (Drug Abuse Resistance Education), (BRÅ 1999). Tio år efter att programmet började användas i USA importerades DARE-programmet till Sverige och började användas först år 1993 (a.a.). Sveriges motsvarighet VÅGA är till större delen en översättning av programmet DARE med samma koncept och struktur men med mindre förändringar (a.a.). Syftet med programmet är att med hjälp av samverkan mellan polis, lärare, föräldrar,

fritidsledare, socialarbetare och idrottsledare träna ungdomar i att säga nej till droger (BRÅ 1999, sid. 29). Främst ska polis och lärare genom information påverka elevers attityder till att använda droger och därav minska användningen av droger (a.a.). Syftet är tänkt att uppnås genom att stärka elevers förmåga att stå emot grupptryck, mediepåverkan samt bygga upp elevers självkänsla och förmåga att hantera stress utan droger (a.a.). Programmet ska också lära elever om olika tekniker för att kunna säga nej till droger, se bilaga 1 (a.a.). Om

utbildningspaketet VÅGA skulle fungera kommer en färre andel ungdomar att testa narkotika, alkohol samt tobak (a.a.). Tanken är även att minska andra negativa företeelser såsom rasism och mobbning (a.a.). De största skillnaderna med utformningen av informationspaketet är att VÅGA fokuserar på elever i årskurs 7 medan DARE fokuserar på elever som studerar i årskurs 5 och 6 (a.a.). Annan skillnad är att DARE endast använder sig av poliser som informanter medan VÅGA också inkluderar lärare och positiva förebilder (a.a.). Trots brister på lyckade utvärderingar av det amerikanska programmet DARE har programmet ändå ansetts vara ett lyckat program av den amerikanska staten (Lindström & Svensson 1998).

En utvärdering av VÅGA inleddes av rikspolisstyrelsens forskningsenhet i slutet av år 1995 (BRÅ 1999). Tre år senare fördes ansvaret för utvärderingen över till brottsförebyggande rådet (a.a.). Urvalet gjordes mellan skolor som hade liknande geografisk bakgrund, liknande andel elever och liknande medelsnitt i betyg (a.a.). Sammanlagt deltog 13 skolor i utvärderingen och lika många skolor användes som kontrollgrupp (a.a.). Utvärderingen utfärdades vid fyra tillfällen där man använde sig av enkäter (a.a.). Dessa observationer utfördes genom lektioner och intervjuer av lärare samt poliser som undervisare (a.a.). ”Den övergripande frågeställningen är om elever som deltagit i programmet får en mer negativ

inställning till droger än andra elever.” (BRÅ 1999, sid. 12). Den andra halvan av programmet fokuserar på de psykosociala delarna såsom grupptryck, självkänsla och påverkan av massmedia (a.a.). Den här delen av undervisningen lärdes ut till olika skolor med viss variation (a.a.). Dessa undervisningar kunde variera mellan allt från klassiska föreläsningar till kreativa rollspel (a.a.). Utvärderingens resultat visade på att de elever som deltagit i VÅGA-programmet i efterhand prövade eller brukade narkotika i nästan samma utsträckning som de elever som inte fått

undervisning av VÅGA-programmet (a.a.). Utvärderingen fann heller inga belägg för att polisens medverkan i undervisningen påverkat eleverna positivt i det

drogförebyggande syfte som programmet avsåg (a.a.) Brå anser också att VÅGA-programmets fulla potential inte används och tar upp som exempel att det här undervisningspaketet skulle bli effektivare om fokuset ligger på skolor med fler sociala problem och högre brottsnivåer (a.a.).

En annan utvärdering av VÅGA gjordes på 22 skolor varav hälften var skolor med utbildningspaketet VÅGA och hälften kontrollskolor. Andelen elever som deltog var 2000 varav 1680 av dessa fullföljde studien (Lindström & Svensson 1998). Analysen visar på att programmets effekter endast påverkade pojkar, vilket kunde bero på att tjejer redan har en generellt negativare attityd mot droger och använder droger i mindre utsträckning (Lindström & Svensson 1998). Individuella riskfaktorer såsom svaga sociala band till föräldrar, vagt intresse för skolan och påverkan av kamrater visar på en signifikant påverkan på den beroende variabeln, medan inga av kontrollvariablerna visar på någon signifikant effekt (Lindström & Svensson 1998, Sid. 18). Mellan de skolor som använt programmet och kontroll-skolor har ungdomars attityder visat sig relativt oförändrad (BRÅ 1999).

Ingen av de internationella och nationella utvärderingar som gjorts på programmet har visat på någon önskvärd effekt (SOU 2005:25). Tvärtemot har tendenser av vissa utvärderingar visat på en ökad droganvändning hos ungdomar som därmed bidragit till en motsatt effekt en förväntad (a.a.). Teorin bakom den möjliga ökningen kallas för ”majoritetens missförstånd” och grundar sig i att ungdomar brukar droger därför att de tror att de flesta ungdomar i samma ålder brukar droger (a.a.). Ungdomar vill inte vara annorlunda från sina jämnåriga eller så att säga ”ligga efter” i utvecklingen (a.a.).

Andra kunskapsbaserade preventionsprogram mot drogmissbruk i skolmiljö

Ett liknande program till VÅGA som utvecklades år 2013 och används i dagsläget är TUTCH (Tunlid & Persson 2014). Både TUTCH och VÅGA är två program som fokuserar på förebyggande åtgärder inom ANT som står för alkohol, narkotika och tobak (a.a.) I senaste strategin inkluderades även prevention mot dopning vilket istället för ANT blev ANDT (a.a.). Den stora skillnaden mellan VÅGA och TUTCH är att TUTCH har som målgrupp elever som studerar på gymnasie- nivå medan VÅGA även inkluderar och lägger främst vikt på

drogprevention hos högstadieelever (a.a.) Resultatet för TUTCH har visat på en minskad frestelse att pröva samt bruka narkotika hos dessa ungdomar (a.a.). Resultatet visar även på en minskad frestelse att konsumera alkohol (a.a.). Preventionsprogrammet Tamojunto användes i Brazilien med syftet att minska mobbning och våld i skolan (Gusmoes, Sanudo, Valente & Sanchez 2017). Preventionsprogrammet använde life skills för att stärka ungdomars

känslomässiga färdigheter, stärka de sociala banden mellan lärare och elever, stärka de sociala band mellan elever samt minska droganvändningen (a.a.). De komponenter som var viktiga i programmets effekt var att stärka de

känslomässiga färdigheterna, öka kommunikationsförmågan mellan elever,

hantering av stress, stärkt problemlösningsförmåga samt förmågan för eleverna att styra sina val (a.a.). Programmet använde sig även av ”Global Social Influence Model” där fokuset ligger på att förebygga droganvändning, bryta ner normativa beteenden och lära sig färdigheter i att kontrollera sin sociala påverkan på andra (a.a.). Resultatet visade enligt utvärderingar på positiv verkan på kort sikt och större effekt hos flickor i åldrarna 13 – 15 år (a.a.).

Preventionsprogrammet Outreach Worker Service (OWS) använder sig av riskfaktorer och skyddsfaktorer för att minska användningen av droger hos ungdomar (Dell, Duncan, Bendig, DesRoches, Steeves, Quaife, Turner, McCann & Enns). Syftet med programmet är att hjälpa ungdomar med drogmissbruk eller psykiska problem såsom depression och autism (a.a.). För att kunna hjälpa dessa ungdomar används rådgivning i grupper och liknande former av terapi för att stärka färdigheter grundade i dessa 40 skyddsfaktorer (a.a.).

Preventionsprogrammet TCYL använde sig av komponenterna beteenden,

attityder, färdigheter i att motstå frestelser samt normer för att effektivt förebygga droganvändning hos ungdomar (Bavarian, Duncan, Miao, Lewis & Washburn). Resultatet visade på en positiv effekt hos de ungdomar som inte redan använde droger i större utsträckning och därav redan hade en positiv attityd mot dessa droger (a.a.). Programmet bestod av en två veckors utbildning och

informationslektioner undervisade av lokal polis (a.a.).

Opening Doors programmet är ett preventionsprogram som liksom många andra framgångsfulla program även använde sig av life skills, vilket innebär att fokus ligger på att ändra ungdomars attityder och beteendet genom information och färdighetsträning och därmed motstå erbjudande av droger (Dewit, Steep, Silverman, Stevens-Lavigne, Ellis, Smythe, Rye, Braun & Wood 2000). Sociala förmågor och kommunikationsfärdigheter är det största fokuset (a.a.) Till skillnad från de tidigare nämnda preventionsprogrammen har det här programmet studerats under längre tid och även studerats inom fler och bredare faktorer där exempelvis avhopp från skolan, akademiska framgångar och beteende på skolan har mätts bland ungdomar (a.a.). Resultatet av undersökningen visar genom självstudier att elever efter programmet har större framgång i studieresultat och en positivare mentalitet av skolan (a.a.). Internt har preventionsprogrammet bidragit till en högre upplevd självkänsla och självförtroende bland eleverna (a.a.). Eleverna visar på negativare attityd mot alkohol, tobak och narkotika samt starkare förmåga att motstå dessa droger (a.a.) Till skillnad från kontrollgruppen har den faktiska användningen av droger minskat bland ungdomarna som blivit undervisade med Opening Doors program (a.a.).

Översiktligt presenteras följande några preventionsprogram kortfattat som fokuserat på drogprevention i skolmiljö. Preventionsprogrammet Life skills

training som tidigare nämnts visar på effektivt resultat på tungt episodiskt

drickande (SBU 2014). Programmet Project ALERT har inte visat på någon tydlig effekt och Unplugged har visat effekt på användningen av tobak (a.a.). Både familjeprogrammet PAS Örebros prevention program och anpassning och

Strenghtening families program och anpassningen steg för steg har inte visat på

någon effekt alls för varken användning av alkohol, tobak eller cannabis (a.a.). Däremot har familjeprogrammet Chinke och medarbetares webbaserade

mor-dotter program bidragit till en minskad konsumtion av både alkohol, tobak,

Anpassning efter lokal kontext

År 2004 anordnade FN två möten i Wien för att utveckla en handbok för att förebygga drogmissbruk och olaglig användning av droger ur ett globalt perspektiv (United Nation 2004). Dessa möten bestod av två

heldagars-konferenser där 37 personer medverkade bestående av ungdomar och experter inom drogprevention och utbildning (United Nation 2004). I den här handboken kom preventionsgruppen fram till att preventionsprogram mot droganvändning hos ungdomar bör skräddarsys efter dess lokala kontext (a.a.). Det baseras på att olika samhällen har annorlunda drogproblematik (a.a.). Slutsatsen blev att det är viktigt att föra en diskussion mellan lokala poliser, elever, föräldrar, lärare, brottsförebyggande experter och kommunchefer för att preventionsåtgärder ska kunna utformas och anpassas utifrån ett lokalt perspektiv (United Nation 2004). De kom även fram till att lokalanpassade program är mycket kostsamma på kort sikt (a.a.). FN publicerade även en tidigare handbok år 2002 som inkluderar 33 olika preventionsprogram mot droger och drogmissbruk hos unga och

konstruerades genom teori och erfarenhet. Syftet med handboken var för att skapa eller utveckla preventionsprogram mot droger för främst ungdomar men även äldre (United Nation 2002). FN:s handbok från 2002 anser även att det i längden blir mer ekonomiskt att anpassa preventionsprogram och sätta in åtgärder på lokalnivå. Komponenten ”lokal kontext” kommer undersökas av de universella preventionsprogrammen som resultatet visar. Det blir viktigt även för universella preventionsprogram att anpassas till dess lokala problemnivå (a.a.).

För att undersöka huruvida VÅGA-programmet bör utvecklas och åter implementeras kommer en litteratursökning genomföras över olika

preventionsprogram. Litteratursökningen kan på så sätt bidra till att urskilja de effektiva narkotikapreventionsprogram som finns för ungdomar från de som visat sig vara mindre effektiva.

TEORIER

Det finns många teorier bakom prevention av illegalt narkotikabruk och allt eftersom fler teorier tillkommer anpassar sig även narkotikamarknaden. Att framställa teoribaserade preventionsprogram mot narkotika i samhället idag har blivit allt mer invecklat idag. Anledningen grundar sig i den breda mängden

teorier som förklarar varför vissa personer brukar droger medan andra låter bli. Då teorierna blir fler och bredare uppstår även fler komplikationer kring vilka teorier som förebygger narkotika i samhället på ett effektivare sätt än andra. I det här avsnittet framkommer de viktigaste teorierna bakom VÅGA-programmets uppbyggnad och de empiribaserade metoder som ska visa på effekt. Social influence theory

DARE-programmet är format utefter ett flertal teorier. Den viktigaste teorin som programmet är skapat utifrån är social influence theory som uppfanns av

forskaren Herbert Kelman på 50-talet (Kelman 1956). Teorin handlar om hur individers beteenden, känslor och attityder påverkas av personer i vår sociala miljö (Kelman 1956). DARE-programmet använder information för att öva ungdomar att inte påverkas av sin omgivning när tillfällen uppstår där de blir erbjudna droger (a.a.). Enligt social influence theory kan individens beteende, känslor och attityder påverkas på tre olika sätt, dessa är överensstämmelse, identifiering och internalisering (Kelman 1956). Överensstämmelse inträffar när

individen av egen fri vilja väljer att bli influerad i hopp om att uppnå en önskad reaktion från en annan person eller en grupp personer (Kelman 1956, sid. 53). Individen behöver inte anse att det som sägs är sant utan väljer att bli influerad i hopp om att få bekräftelse, en belöning eller undvika bestraffning (a.a.).

Identifiering sker när individen imiterar beteenden, åsikter eller attityder hos personer eller grupper som högaktas och därav en relation är önskvärd (a.a.). Internalisering sker då personen accepterar att påverkas av andra för att individen själv anser att beteendet är belönande i sig (a.a.). Internalisering brukar interagera med personens dåvarande värderingar och behov (a.a.).

Teorier med inriktning på drogprevention i skolmiljö

Enligt SBU (2015) är preventionsprogram med inriktning på skolmiljön

framställda utifrån fyra teoribaserade kategorier. Första varianten av prevention i skolan är kunskapsinriktade insatser som utgår från att det finns en brist på information inom ämnet (a.a.). Dessa kunskapsinriktade insatser används för att informera elever om de negativa konsekvenser och hälsorisker som

droganvändningen medför (SBU 2015, sid. 26). Andra varianten av prevention är likt social influence theory och utgår från att öka ungdomars sociala färdigheter och därav hjälpa ungdomarna att stå emot erbjudande av droger (a.a.).

Interventionsmetoden bygger på Banduras sociala inlärningsteori som handlar om att på grund av bristande personliga- och sociala färdigheter och en negativ

självbild ökar risken att använda droger då tillfällen erbjuds (SBU 2015, sid. 26). Genom att öka självförtroendet, självbilden och liknande färdigheter ökar även oddsen för att ungdomen ska kunna motstå de tillfällen då droger erbjuds (a.a.). Tredje varianten är socialt normativa program som grundar sig i att ungdomar överskattar antalet droganvändare både i sitt umgänge och totalt sett, vilket får det att framstå som att det är mer acceptabelt att använda droger (a.a.). För att minska ungdomars falska uppfattning fokuserar modellen ”…på att öka medvetenheten om hur bland annat media och kamrater påverkar droganvändning och att identifiera situationer som innebär hög risk för droganvändning. Drugabuse resistance education (DARE) är ett exempel på program som utgår från socialt normativ teori” (SBU 2015, sid. 26). Den fjärde varianten är en kombination av ovanstående tre preventionsstrategier (a.a.).

Rationella valteorin

Rationella valteorin skapades år 1986 av Clarke och Cornish som föreslog att individen begår brott utifrån rationella beslut grundade i individens biologi och tidigare erfarenheter (Lilly, Cullen & Ball 2011). Clarke & Cornish föreslog att det finns en inre motivation som påverkar individens val om att begå brott där individen resonerar över vilka personliga vinster det finns i förhållande till personliga förluster (a.a.). Rationella valteorin har en stabil grund eftersom den bygger på flera tidigare teorier däribland Strainteorin, sociala bandteorin, sociala inlärningsteorin, teorin om social desorganisation med flera. (a.a.) Teorin

inkluderar olika aspekter där inom bland annat kön, miljöpåverkan, genetik och inlärning, men det som gör teorin unik är det narrativa fokuset (a.a.). Teorin ämnar enbart förklara vad som motiverar individen att begå brott, vilket är en brist i teorin (a.a.). Rationella valteorin kan likt Social influence theory vara rationellt i den bemärkelsen att man får uppskattning, respekt samt blir omtyckt av andra människor som brukar droger (a.a.). Rationella valsteorin anser också att när individer ställs inför val såsom att testa en drog så görs det inom begränsade ramar. Det vill säga att individen gör valet under social press, med begränsad information om konsekvenserna eller att individen endast tänker kortsiktigt (a.a.).

När en individ därefter redan prövat drogen och inga negativa konsekvenser inträffat så kommer nästa tillfälle att testa drogen bli mer rationell än föregående tillfälle. Efter att individen blir beroende skulle abstinensen befoga individen tillräckligt för att rationalisera det olagliga bruket (a.a.). Vilket leder vidare till nästa teori som ska förklaras nämligen Gatewaytheory.

Gatewaytheory

Gatewaytheory (Inkörportsteorin) handlar om att mindre kvantitet och mildare droger leder stegvis till tyngre droger och med en högre dosering (West 2006). Det finns flera teorier kring varför individer som testar lättare droger tenderar att även bruka tyngre droger. När individer brukar mildare droger så utlöses dopamin och andra behagliga kemiska substanser i hjärnan. Det här utlöser vid nästa tillfälle ett behag och ett sug efter en intensivare känsla än tidigare och därav högre doseringar eller tyngre och mer riskfyllda droger (a.a.). En annan förklaring är att de personer som säljer de mildare drogerna oftast även är involverad i andra olagliga aktiviteter, vilket gör att köparen har möjligheten att bli influerad eller övertalad till att köpa tyngre droger (a.a.).

METOD

Den här delen ämnar förklara vilket tillvägagångssätt som studien använt sig av i sitt genomförande. Här kommer noggrant beskrivas vilken data som samlats in, hur data samlats in, vilka avgränsningar av data som gjorts och hur data

analyserats.

Forskningsdesign

Den metod som ansågs mest relevant i förhållande till studiens syfte var en systematisk litteraturöversikt. Då uppsatsens syfte är i behov av en bred kunskapsbild som fokuserar på tidigare forskning och empiri så blir en systematisk litteraturöversikt en relevant metod för att mäta uppsatsens syfte. Genom en systematisk litteraturstudie kan tidigare studier inkluderas från hela världen. En systematisk litteraturöversikt kan användas i de fall där forskaren vill genom tidigare forskning förklara det problemområde man vill undersöka med ett systematiskt tillvägagångssätt (Denney & Tewksbury 2013). Ett systematiskt tillvägagångssätt innebär att forskaren genom relevanta databaser och sökord på ett noggrant och metodiskt sätt förklarar hur man framställt det resultat som används i studien (a.a.). Förklaringen ska vara så specifik att läsaren ska kunna replikera undersökningen och få samma resultat, vilket ökar tillförlitligheten av studien (a.a.). Genom en litteraturöversikt kan läsaren få en överblick över hur mycket forskning som redan finns inom området och hur den kunskapen förhåller sig till författarens utgångspunkt (a.a.). Den använda metoden har hög validitet eftersom den kräver att forskaren sätter sig in i litteraturen och studerar

djupgående i vilken kunskap som redan finns på det ämne man avser studera (a.a.).

Syftet med en litteraturöversikt är att läsaren ska få en inblick i vilken kunskap som finns tillgänglig om ämnet och vilken kunskap som saknas på området (a.a.). Litteraturöversikten har också i syfte att presentera resultat från tidigare forskning med koppling till författarens egna forskning (a.a.). Litteraturöversikten

bestämmer även utgångspunkten för den egna forskningen och hur brett ämnet sträcker sig (a.a.). Det är av denna anledning viktigt att alla teman och underteman

som ämnet behandlar är inkluderade i översikten (a.a.). En litteraturöversikt hjälper författaren att läsa in sig på det valda ämnet och stärker samtidigt författarens trovärdighet och tillförlitlighet från läsarens perspektiv (a.a.). Den här litteraturöversikten är främst av kvalitativ karaktär. Kvalitativa

litteraturöversikter skiljer sig från kvantitativa i den bemärkelsen att om studien är av kvalitativ karaktär ska forskaren lyfta fram tidigare kvantitativ forskning på området (a.a.). Kvalitativa studier ämnar även förklara en ny metod för studien till skillnad från kvantitativa studier som tenderar att fokusera på att lyfta fram

tidigare använda metoder från tidigare studier (a.a.). En brist med kvalitativ litteraturöversikt är att sökningsområdet som behandlas lätt blir snävt och därför kan det finnas brist om kunskap för det fenomen som ska undersökas (a.a.).

“If theory is used, it is important that it is at least introduced, and the reader told what the guiding perspective is for the study in the first few paragraphs of the literature review. This is important so as to establish a conceptual framework for the remaining portions of the literature review. It is best to think of theory in this sense as a lens to view the entire work through. This will help set up how and in what light the prior literature will be evaluated.”

(Denney & Tewksbury, sid .231)

Efter litteratursökningen ska artiklarnas olika komponenter tas ut och delas upp efter följande teman som skapas. Utefter vilka gemensamma

komponenter som kan tas ut från texterna kan skapa generella mönster över vad som gör ett preventionsprogram mot droganvändning lyckat.

Avgränsningar

Genom att smalna av och specificera sökområdet ökar sannolikheten att vi kan identifiera det material som kan uppfylla studiens syfte. Målet är att filtrera bort så många artiklar som möjligt som inte passar in på den här studiens syfte men ändå anpassa sökningen för att inga relevanta potentiella resultat ska filtreras bort. För att anpassa sökningen för att öka tillförlitligheten av sökningen och samtidigt samla in så relevanta artiklar i förhållande till syftet som möjligt används inklusionskriterier samt exklusionkriterier, vilket den här delen förklarar.

Inklusionskriterier

Något krav på att de vetenskapliga texterna ska vara i fulltext kommer inte att inkluderas. Landén (2008) skriver att när en litteraturstudie ska skrivas på kandidatnivå kan inte krav ställas på att artiklarna ska vara i fulltext av anledningen att studien kan gå miste om många relevanta träffar. Artiklarna kommer alla vara peer-reviewed för att stärka undersökningens tillförlitlighet. De artiklar som inkluderas i resultatet kommer kritiskt granskas över dess reliabilitet likaså validitet (Bryman 2008).

Preventionsprogram med fokus på skolmiljö

För att likna VÅGA-programmet måste preventionsprogrammen vara applicerbara i skolmiljön under lektionstid. Kravet på att programmet ska användas i skolmiljö under lektionstid har för VÅGA-programmet redan varit en del av kursplanen. Programmen som ska användas i litteraturstudien är begränsade till ”middle school” eller högstadiet som det kallas i Sverige. Anledningen är att minimera åldersskillnader mellan de olika preventionsprogrammen i högsta möjliga

utsträckning och på så sätt öka reliabiliteten. VÅGA-programmet har även främst fokus på elever som studerar på högstadienivå och därför blir det här mer relevant att undersöka.

Universell prevention

Inga individanpassade program kommer användas eftersom de är uppbyggda med en helt annan struktur än program som VÅGA där fokuset ligger på hela

populationen (universell nivå) och inte riskgrupper (selektiv nivå). Språk

Endast skrifter som är skrivna eller översatta till svenska eller engelska granskas. Droger

För att studierna ska vara så likt VÅGA-programmet som möjligt måste både drogen cannabis och alkohol finnas med i preventionsprogrammet.

Teman

För att en artikel ska användas i studien krävs det att samtliga teman finns

presenterade i artikeln. Artikeln ska använda preventionsprogram mot narkotika i skolmiljön där det går att identifiera ”Känslor”, ”Beteende”, ”Social kontext & Miljö” som bidragande komponenter till programmets effektivitet eller dess ineffektivitet.

Aktuellt material

Endast vetenskapliga texter som publicerats från år 2006 och framåt har

inkluderats av anledningen att resultaten ska bestå utav så nya och uppdaterade program samt utvärderingar som är möjligt.

Internationell sökning

Litteratursökningen kommer studera preventionsprogram som används av alla länder och begränsas inte endast till Sverige. Det här görs av anledningen att det finns för få preventionsprogram mot narkotikaanvändning för ungdomar i Sverige. Detta ökar även omfattningen över vilka komponenter som kan inkluderas och undviker bortfall av komponenter som kan bidra med viktig information om effektivitet.

Exklusionskriterier Tobak

Studien kommer inte behandla tobaksanvändningen hos unga utan endast alkohol och narkotika. Anledningen till att bruket av tobak inte kommer behandlas är för att det redan finns en betydlig reducering av tobaksanvändandet hos unga och andelen ungdomar som röker tobak i Sverige, vilket visar på en fortsatt minskad trend skapad av effektiva kampanjer, media och övriga preventiva strategier (SOU 2005:025).

Ålder

Eftersom litteratursökningen skall använda internationella studier kommer preventionsprogrammen att fokusera på elever som studerar på högstadienivå. Genom etiska problem som att föräldrar måste samtycka till att barnet deltar i studier gör att det har blivit svårt att få tillförlitliga resultat med små bortfall. Att program för elever som studerar på gymnasial och eftergymnasial utbildning exkluderas är för att det finns en markant ökning av elever som testar narkotika i

högstadiet (BRÅ 1999). För att förebygga att elever testar narkotika från början krävs det att den här typen av narkotikaprevention används för ungdomar i ett tidigt stadie. Elever på gymnasial- och eftergymnasial nivå kommer att exkluderas eftersom en inkludering hade inneburit ytterligare en för bred åldersgrupp och då dessa stora åldersskillnaderna hade blivit svåra att jämföras. En annan anledning till att program för elever på eftergymnasial utbildningsnivå ska exkluderas från sökningen är för att konsumtion av alkohol blir lagligt vid 18-åldersgräns i Sverige och är därför inte relevant att undersöka.

Artiklar innehållande flera utvärderingar

De artiklar som omfattades av fler än en utvärdering sållades bort av anledningen att dessa artiklar hade kortfattade beskrivningar av preventionsprogrammen, vilket inte bidrar med tillräckligt detaljerad information för att framställa komponenter. Samt för att syftet med studien är att jämföra olika artiklars komponenter på nytt och därav ej använda andra forskares konstruktioner, jämförelser och tankar mellan olika utvärderingar.

Litteratursökningen

För att öka förförståelsen för det ämne studien ämnar behandla uppsöktes relevant litteratur på området för att stärka kunskapsbasen över vilka preventionsprogram inom narkotika som redan finns och vilken som saknas. Litteratursökningen inleddes med en mindmapping över möjliga ämnesområden som studien ämnar behandla. Utifrån mind-mappen kunde relevanta sökord formuleras i olika kombinationer. Det här för att öka andelen relevanta sökträffar relaterat till studiens syfte. En avgränsning gjordes därefter över vilka databaser som ansågs relevanta. Genom en test-sökning med relevanta sökord kunde databaser med anknytning till ämnet identifieras. Först gjordes test-sökningar i databasen Google på tidigare utredningar, artiklar och vetenskapliga texter som skrivits på området över narkotika- och alkoholprevention för unga. Testsökningarna gav en överblick över vilka teman och preventionsprogram som redan fanns inom området.

Majoriteten av relevanta sökträffar med användbar information var vetenskapliga artiklar inom BRÅ och CAN.

Sökningen gjordes den nionde och tionde maj 2017. Kompletterade sökningar gjordes även löpande tills juni 2018 för att täcka eventuellt missade resultat från tidigare söktillfällen. Tillkommande tidigare forskning kunde bidra till en snävare och mer specifik sökning. De sökord som användes som grund för första

sökningen var Ung* AND droger AND youth* OR adolescent AND drug AND

prevention AND programs AND school AND evaluation NOT treatment NOT smoking.

Första sökningen gjordes i Malmö universitets generella databas Libsearch, vilket resulterade i 622 träffar. Sökningen var begränsad till endast peer reviewed och vetenskapliga skrifter från år 2006 och framåt för att endast inkludera den nyaste vetenskapliga litteraturen på området. Samtliga abstrakt granskades bortsett från 172 artiklarna som inte kunde finnas av databasen. Samtliga 450 abstrakt lästes igenom varav 30 artiklar var relevanta för syftet. Nästa steg var att översiktligt granska dessa 30 artiklar i fulltext för att sålla bort de artiklar som saknade inkluderingskriterier eller innefattade exkluderingskriterier. 18 artiklar lästes igenom detaljerat för att identifiera artiklarnas kvalité, varav 4 artiklar valdes med i resultatet. 3 artiklar valdes bort med anledningen att de redan inkluderats i resultatet från andra sökningar. Resterande artiklar valdes bort då de inte

uppfyllde inkluderings- samt exkluderingskriterierna. Den vanligaste anledningen till att artiklar inte valdes med i resultatet var främst att de inte undersökte vad den här studien ansåg undersöka. Andra vanliga kriterier som uteslöt artiklar från att inkluderas i resultatet var att undersökningarna ej inkluderat både alkohol och marijuana. Att åldern på kohorten var antingen för låg eller för hög. Målgrupper för undersökningen var i vissa fall för specifik där fokuset enbart låg på att

undersöka ungdomar med specifik etnicitet, socialekonomisk status, eller urval av miljön baserat på områden med högre risk för kriminalitet. Vissa artiklar sållades bort då de var meta-analyser av flera preventionsprogram eller där program inte applicerats utan enbart granskades teoretiskt. Slutligen valdes vissa artiklar bort som fokuserade på selektiv prevention och enbart på ungdomar där risken var högre att de skulle bruka olagliga droger.

En alternativ sökning gjordes mer specifik genom att reducera ordet youth* från sökningen, då det ansågs representera för generellt åldersspann och ersattes med sökordet attitudes. Den reviderade sökningen resulterade i 122 träffar. Av dessa 122 träffar klassades hälften av resultaten som kopior av samma artiklar. Det här innebar att resultatet av sökningen gav 66 träffar. Efter att samtliga abstrakt lästs ansågs 24 artiklar vara relevanta. Resterande artiklar valdes bort i brist på att uppfylla inkluderings- samt exkluderingskraven. Av de 24 artiklar som valts ut var ett resultat en duplikation från en annan sökträff. De resterande 23 träffarna lästes i fulltext och två av dessa artiklarna valdes med i resultatet. För att undersöka andra varianter av sökord och därmed inte missa något relevant preventionsprogram gjordes en ny sökning. För att öka validiteten och vara säkrare på att artiklarna följde den bestämda kunskapsramen ändrades sökordet

school till ”middle school” vilket resulterade i åtta träffar. Samtliga lästes igenom

och samma resultat kunde bekräftas lämpliga medan de sista resultaten valdes bort på grund av att flera preventionsprogram behandlades i samma text.

En sökmetod som användes var att använda referenslistor av de sökresultat som visats för att kunna genomföra manuella sökningar och på så sätt finna relevanta preventionsprogram och deras originalkälla samt utvärderingar av

preventionsprogram. Referenslistor av dessa resultat kunde även informera om andra databaser som inkluderade artiklar kring samma ämnesområde som undersökningen ämnade behandla. Den andra databasen som valdes ut var PubMed, vilket är en databas som alltid rekommenderas att sökas inom (Landén 2008). En sökning påbörjades med sökorden Adolescent AND drug AND

prevention AND programs AND "middle school" AND evaluation och genom att

begränsa artiklarna till de senaste 10 åren visades 14 resultat. Av de här 14 resultaten granskades samtliga artiklar. Fyra av dessa vetenskapliga artiklarna fullföljde ovanstående kriterier varav en artikel valdes med i resultatet som lämpligt till syftet. Flera artiklar av de som lästes i full text valdes bort av anledningen att utvärderingen behandlade flera preventionsprogram i samma artikel, vilket inte passar in på studiens syfte.

En ny sökning gjordes i PsycInfo den 12:de Maj 2017. PsycInfo valdes ut eftersom psykologi är en viktig del som behandlar drogers funktion.

Grundsökorden i databasen var youth* AND ”middle school” AND drugs som gav 203 resultat. Flera irrelevanta träffar visades och för att öka andelen relevanta träffar lades ordet AND evaluation till vilket resulterade i 23 träffar. Av dessa 23 träffar lästes samtliga artiklar igenom. De artiklar som inte uppfyllde

med i resultatet. Två artiklar var samma program där den ena behandlade

programmet på lång sikt och den andra på kort sikt. För att få fler perspektiv från olika typer av program och undvika återupprepningar användes inte den äldre artikeln i resultatet. Efter slutförd undersökning analyserades tio

preventionsprogram.

Tematisering och Dataanalys

För att analysera resultatet har en tematisk analys valts då den data som samlats in är mer av en kvalitativ karaktär. Det innebär att de utvalda artiklarna kommer presenteras i en generell återberättelse i form av skapade teman (Malterud, 2014). Artiklarna ska återberättas på sådant sätt att resultatet som presenteras generellt återspeglar varje individuell text (a.a.) Det menas med att ingen data ska filtreras utifrån dess sammanhang den är tagen från (a.a.). Avgränsningar för kvalitativ data är nödvändigt och avgränsningarna kommer därför baseras på tidigare forskning och teori. Först lästes texterna igenom i fulltext därefter applicerades dekontextualisering och rekontextualisering (a.a.). Dekontextualisering innebär att stycken från de utvalda artiklarna plockas ut för att jämföras tillsammans och se generella mönster, gemensamma komponenter eller avvikelser (a.a.). Därefter görs en rekontextualisering som innebär att resultatet från dekontextualiseringen jämförs med ursprungsartiklarna för att säkerställa att resultatet fortfarande är en konstruktion baserad på ursprungsartiklarnas verklighet (a.a.).

Första steget var att samtliga artiklar granskades noggrant för att få en övergripande bild av vad preventionsprogrammet handlade om och vad utvärderingar säger om programmet. Efter att en övergripande bild framställs kunde resultaten läsas igenom flera gånger för att sålla bort irrelevant information och belysa de stycken som hänger ihop med den här undersökningens syfte. Genom att belysa vissa delar och komponenter av preventionsprogrammen kunde teman skapas där utefter. Inkluderade utvärderingar av preventionsprogrammen kunde urskilja de effektiva preventionsprogrammen från de mindre effektiva inom skapade teman. Originalartiklarnas komponenter undersöktes för att utreda vilken relation de hade till varandra och hur de påverkade preventionsprogrammets utfall. Rekontextualisering användes som slutligt steg i processen för att

kontrollera att innehållet av resultatet blivit rättvist representerat (a.a.). Syftet med att placera olika komponenter under olika teman är för att dels öka reliabiliteten och dels för att underlätta studiens struktur för både läsaren och forskaren (Stukát 2012). Reliabiliteten ökar genom att de komponenter som mäter samma saker inte jämförs med komponenter som mäter andra fenomen och baseras på samma grund. En tydligare struktur hjälper forskaren att kunna urskilja vilka likheter och motsatser som presenteras och kan se specifikare problem och lösningar till dessa. En tydligare struktur underlättar även läsaren att förstå resultatet på ett tydligare sätt och undviker eventuella misstolkningar och missförstånd. Innehållet i ett forskningsarbete ska kunna förklaras till på gränsen till övertydlighet eftersom så lite som möjligt ska kunna missförstås eller tolkas på andra sätt än vad som avses (Stukát 2012).

Studien är även utförd utifrån en kvantitativ grund. De studier som inkluderats är av kvantitativ karaktär och för att få tydligare struktur för den kvalitativa delen. För att jämföra metoder och kontrollera studiernas reliabilitet och validitet skapades statistik för urvalet av elever och skolor. Statistik togs även fram av effektivitet på alkoholkonsumtion samt bruk av cannabis eller marijuana,

en skala 0–3 där effekten berodde på hur pass väl interventionsgruppen hade minskat användningen av dessa droger i förhållande till kontrollgruppen. 0 kodades som ”Högre alkoholkonsumtion och cannabisbruk i

interventionsgruppen”, 1 kodades som ”Ingen Varians mellan intervention- och kontrollgruppen”, 2 kodades som ”Mindre ökning i alkoholkonsumtion och bruk av Cannabis i förhållande till kontrollgruppen” och 3 kodades som ”Minskad alkoholkonsumtion och minskat bruk av marijuana/cannabis i

interventionsgruppen”. Genom stapeldiagram kan man enklare se skillnader mellan vilka program som bidragit till högre effekt i förhållande till deras kontrollgrupp. Den här statistiken på effektivitet kunde även mätas med uttagen tabell över andelen elever i varje interventionsprogram. Det kunde användas för att undersöka vilka interventionsprogram som haft ett stort urval och hög effekt samtidigt, vilket ökar dess validitet och reliabilitet.

FORSKNINGSETIK

Forskningsetik är en rad sammanställda normer av forskare för forskare i syfte att sätta en moralisk referensram för vad som är acceptabelt likaså oacceptabelt tillvägagångssätt för att forskaren ska finna kunskapen eller hur kunskapen används (Vetenskapsrådet 2011). Robert Merton var en amerikanska forskaren inom sociologi som under 1940-talet framställde fyra olika principer som skulle utgöra grunden för ett moraliskt samförstånd inom vetenskapen (Vetenskapsrådet 2011, sid 16). Mertons CUDOS-krav innebär att samhället har rätt till att ta del av vad studien kommit fram till och vilken metod som använts för att finna det här resultatet (Vetenskapsrådet 2011). Den kunskap som funnits ska baseras på vetenskapliga kriterier (Vetenskapsrådet 2011). Författaren ska i

forskningsprocessen vara oberoende av politiska, religiösa eller sociala

maktförhållanden och genom ett objektivt perspektiv sträva efter sanningen, det ska med andra ord inte finnas någon dold agenda bakom den nya kunskapen (Stukát 2012). Ett sista krav enligt Mertons krav är att forskaren kontinuerligt ska vara kritisk och ifrågasätta den arbetade kunskapen men anskaffa sig en stabil kunskapsgrund före forskaren yttrar sig om sitt arbete (Vetenskapsrådet 2011). Kraven är svåra att följa helt och ska därför snarare ses som riktlinjer så länge påståenden inte baseras från annat än vetenskap (Vetenskapsrådet 2011).

Det är viktigt att beakta de risker som uppsatsen kan skapa. Om uppsatsens analys av VÅGA skulle resultera i en tydlig ineffektivitet och programmet skulle ersättas eller stora förändringar av programmet skulle verkställa s, så påverkar det flera aktörer som jobbar med VÅGA därav bland annat lärare, skolpersonal, polisen, kommuner etcetera. Det måste också diskuteras över hur åtgärderna skulle kunna påverka målgruppen som i det tänka fallet är eleverna.

Ett annat etiskt problem med VÅGA-programmet är den risk som finns att utbildningsprogrammet bidrar till mer skada än nytta i sådant fall måste det här upplysas. Då min undersökning använder sekundärdata där inga människor är involverade så kommer ingen etikprövning att behövas i mitt fall.

Då studien är en litteraturöversikt blir det extra viktigt att tänka på att undvika plagiat (Bryman 2013). Plagiat kan undvikas genom att referera och citera på ett korrekt sätt och därav skilja på vad som är egna tankar och vad som ska skrivas som andras (Bryman 2013).