Malmö högskola
Internationell Migration och Etniska Relationer
C-Uppsats
15 högskolepoäng
När man kommer hit, känner man sig vilsen,
det är helt annorlunda än i sitt hemland
En studie om nyanlända flyktingar som kommunplacerats i Lunds kommun 2007
Jenny Larsson
IMER, 61-90 hp
FÖRORD
Denna uppsats är skriven i samarbete med Lunds kommun och jag vill tacka Lunds kommun som givit mig möjligheten att få utföra denna studie och för all den hjälp de givit mig. Det har varit mycket givande och lärorikt att ha fått tillfället att arbeta tillsammans med en tolk och ta del av introduktionsverksamheten i Lunds kommun. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i studien. Det har verkligen varit intressant att ta del av era berättelser, intryck och uppfattningar. Utan er hade denna uppsats inte kommit till.
Till sist vill jag tacka min handledare Maria Appelqvist för råd och bearbetning av uppsatsen.
Malmö, 2008-05-26 Jenny Larsson
ABSTRACT
Author: Jenny Larsson
Title: When you come here, you feel lost, it’s not the same as in your homeland– A study about the local refugee reception and the process of introduction in Lunds municipality 2007 [translated title]
Supervisor: Maria Appelqvist Assessor: Anne-Sofie Roald
This is a study about the process of introduction of newly arrived refugees in Lunds municipality, this with the newly arrived refugees perspective. Furthermore the aim of the study was to illustrate the complexities to be found in the process of introduction, by highlighting the process of introduction of newly arrives refugees as a comprehensive system. Newly arrived refugee meaning a refugee that has obtained permanent residence permit, and the period of residence has not exceed three years. Seven newly arrived refugees were interviewed about their feelings and experiences around the process of introduction. To analyse the result from the interviews theories about introduction and system theory were used. The result of this study illustrate that the majority of the newly arrived refugees seemed to be satisfied with the facilities provided by the municipality. However, the findings of this study suggest that there are several elements in the process of introduction that has impact on the intention of the individual introduction process. Lack of information, not adequate individualized introduction and the feeling of not being accessorial, are elements that affect the individual experience. It is evident from the study that it is important to create a system thinking on the organization of introduction of newly arrived refugees. This study propose that Lunds municipality doesn’t feel content with that the majority is satisfied, but instead feels encourage to demonstrate innovative thinking, this by introducing a distinct comprehensiveness about vision and co-ordination between the actors and organisations in this field. Furthermore it is advised to increase the focus on integration as being a process that involves both immigrants and Swedes, by creating a activity where social contacts between these groups are the focal point. Key words: newly arrives refugee, introduction, system thinking, integration
SAMMANFATTNING
Författare: Jenny Larsson
Titel: När man kommer hit, känner man sig vilsen, det är helt annorlunda än i sitt
hemland; En studie om nyanlända flyktingar som kommunplacerats i Lunds kommun
2007
Handledare: Maria Appelqvist Examinator: Anne-Sofie Roald
Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet från denna studie visar att majoriteten av de nyanlända flyktingarna är nöjda med bemötandet från kommunen. Däremot visar även resultatet att det finns flera faktorer i introduktionsverksamheten som inverkar på att målen som är uppställda för introduktionsverksamheten för nyanlända inte nås. Brist på information, inte tillräckligt individualiserad introduktion och känslan av att inte vara delaktig i samhället, är beståndsdelar som påverkar individens upplevelse. Studien visar att det är viktigt att skapa ett systemteoretiskt tänkande kring organisationen av introduktionen för nyanlända flyktingar. Denna studie föreslår att Lunds kommun inte nöjer sig med att majoriteten i dagsläget är nöjda, utan istället känner sig manade att pröva nya institutionella former för sin verksamhet. Detta genom att förankra ett tydligare helhetsperspektiv, där en gemensam vision och samspelet kring samverkan mellan aktörer och organisationer förtydligas och förbättras för att kunna verkligställa samverkan. Vidare bör fokus förstärkas på att integration är en ömsesidig process som inkluderar både de nyanlända och svenskar, genom att skapa aktiviteter som fokuserar på den sociala kontakten mellan grupperna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING...1
1.1 PROBLEMFORMULERING ...3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ...4
1.3 AVGRÄNSNING ...4
2. TIDIGARE FORSKNING...5
2.1 NYANLÄNDA KOMMENTERAR INTRODUKTIONEN...5
2.2 VAR GOD OCH DRÖJ...6
2.3 MOTTAGNINGENS INTEGRATION? ...7
3. BAKGRUND...9
3.1 SVERIGES INTEGRATIONSPOLITIK ...9
3.2 DET KOMMUNALA FLYKTINGMOTTAGANDET ...10
3.3 LUNDS KOMMUNS FLYKTINGMOTTANGANDE ...12
3.3 INTRODUKTIONSPROGRMMET...13
4. METOD...15
4.1 ANSATS & METOD ...15
4.2 KVALITATIV METOD ...16 4.2.1 GENOMFÖRANDE ...17 4.2.2 URVALSPROBLEMATIK ...18 4.2.3 INTERVJUPROBLEMATIK...19 5. TEORI ...20 5.1 TEORIINLEDNING...20 5.2 INTRODUKTION ...20 5.2.1 DEFINITION AV INTRODUKTION...20
5.2.3 MÅLSÄTTNING MED INTRODUKTION...20
5.2.4 INTRODUKTIONENS DELAR ...21 5.3 SYSTEMTEORI ...22 5.3.1 SYSTEMTEORINS GRUND...22 5.3.2 SYSTEMTÄNKANDE ...23 5.3.3 PERSONLIGT MÄSTERSKAP/LEDARSKAP ...24 5.3.4 TANKEMODELLER ...24 5.3.5 GEMENSAMMA VISIONER...25 5.3.6 TEAMLÄRANDE...25 6. RESULTAT ...26 6.1 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN ...26 6.2 INTRODUKTIONSPERIODENS OMFATTNING ...26 6.3 INDIVIDUALISERING AV INTRODUKTIONEN ...27
6.4 FÖRSÖRJNING UNDER INTRODUKTIONSPERIODEN ...28
6.5 SVENSKUNDERVISNING...29
6.6 ANDRA INTRODUKTIONSINSATSER ...30
6.7 KONTAKTER MED ARBETSMARKNADEN...31
6.8 BOENDE ...32
6.9 SAMVERKAN ...33
7. ANALYS...34
7.1 INDIVIDENS UPPLEVELSE ...34
7.2 INTRODUKTION TILL INTEGRATION ...36
8. DISKUSSION ...41
8.1 VIDARE FORSKNING...43
FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE SIDA BILAGOR ...47 1. INFORMATIONSBREV SVENSKA...47 2. SVARSBREV SVENSKA...48 3. INFORMATIONSBREV ARABISKA...49 4. SVARSBREV ARABISKA...50 5. INTERVJUGUIDE...51
1. INLEDNING
Att komma till ett nytt land innebär inte bara en förändring för individen, utan den första perioden i det nya landet är avgörande för invandrares och flyktingars framtid i landet. Introduktionsinsatserna för nyanlända flyktingar är en del av den svenska integrationspolitiken, som skall skapa förutsättningar för individen att bli delaktig i samhället och i arbetslivet.1 Det är kommunen som står inför denna uppgift att introducera de nyanlända flyktingarna i samhället.2 Det kommunala flyktingmottagandet handlar om att hur nyanlända flyktingar snabbt skall etablera sig i samhället genom särskilt riktade insatser.3 Behovet av introduktionsplatser till flyktingar är stort, efter framförallt det oroliga säkerhetsläget i Irak, inte minst i Lund.4
Bakgrunden till denna undersökning är det stöd som kritiserats och ifrågasatts, i form av flyktingintroduktion, som kommunerna ger till nyanlända flyktingar efter ett uppehållstillstånd i Sverige.5 Kritiken mot introduktionen har uppmärksammat att introduktionen inte varit tillräckligt målorienterad och individualiserad.6 Flyktingintroduktionen finns som en säråtgärd, för att påskynda de nyanländas etablering i det svenska samhället, eftersom en nyanländ antas ha särskilda behov av
1 Begreppet integration skall i denna uppsats ses som något som syftar till att uppnå att ingen skall
hamna i utanförskap, eller behöva ge upp sin identitet. Integration är ett mål, eller en process eller en kombination av mål och process, på både individnivå och samhällsnivå, enligt Prop. 1997/98:16,
Sverige, framtiden och mångfalden – Från invandrarpolitik till integrationspolitik
2 Begreppet nyanländ flykting används i denna studie för att beskriva den grupp som erhållit
uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av humanitära skäl, samt vissa av deras anhöriga, som genom SFS 1990:927, Förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.., har rätt att delta i kommunala introduktionsprogram.
3 Prop. 2007/08:1D27, Budgetpropositionen för 2008
4 Lunds kommun (2008), Flyktingteamet; Verksamhetsrapport 2007/verksamhetsplan 2008, Lund:
Avdelningen Arbete och Integration, s.2
5 Kuusela, Kristi (2006), Kommuntjänstemäns erfarenheter av att verka för introduktion och
integration av flyktingar, I Kuusela & Sand (red) (2006), Introduktsjon og integrasjon, om arbeid med flyktinger og invandrare i norske og svenska kommuner, Vallset, Oplandske Bokforlag, s.39
6 Se t.ex. Integrationsverket (2005), Nyanlända kommenterar introduktionen; Resultat av NKI
brukarundersökning för flyktingar och invandrare som avslutat introduktionen 2004,
Integrations-verket stencilserie 2005:01, IntegrationsIntegrations-verket (2004b), Integration – var god dröj, IntegrationsIntegrations-verkets rapportserie 2004:01
Jag kom inte frivilligt utan det är omständigheter som fått mig att flytta. Vid normala omständigheter skulle jag inte flytta, jag hade ett bra liv i mitt hemland
samhällets insatser då de nyligen anlänt till Sverige.7 Målet med introduktions-verksamheten är att individen skall integreras med samhället, detta genom ett individuellt anpassat stöd och en individuell introduktionsplan. I Lunds kommun är det avdelningen Arbete och Integration som har samordningsansvaret för det kommunala flyktingmottagandet och introduktionsverksamheten.8
Jag kom i kontakt med Lunds kommun eftersom jag ville undersöka en kommunal eller statlig verksamhet inom området invandring och integration. Efter att ha tagit kontakt med avdelningen Arbete och Integration i Lund, fick jag en förfrågan om jag var intresserad av att undersöka hur deltagare i det lokala introduktionsprogrammet upplever introduktionen i Lunds kommun. Denna uppsats berör ett mycket viktigt ämne, nämligen hur flyktingar som fått uppehållstillstånd upplever det kommunala introduktionsprogrammet. Det som gör denna undersökning intressant är att till skillnad från de studier som gjorts tidigare, utgår denna från en kvalitativ intervjustudie. Få undersökningar har gjorts tidigare med de nyanlända flyktingarna själva, deras perspektiv och erfarenheter. Vidare är uppsatsen viktig då den lyfter fram vikten av en ökad helhetssyn mellan de nyanlända, samhället och samverkan med andra aktörer i introduktionsverksamhet genom att tillämpa ett systemteoretiskt tänkande på introduktionen för nyanlända flyktingar.
I det följande presenteras studiens problemformulering, syfte och frågeställningar, samt avgränsningar. Vilket följs av ett kapitel där tidigare forskning i relation till ämnet redovisas. Därefter redovisas Sveriges integrationspolitik, kommunernas mottagning och introduktionsprogram, vidare beskrivs studiens metod och tillvägagångssätt i kapitel 4. Följande kapitel ger en presentation av studiens teoretiska ramverk. Kapitel 6 hanterar resultatet från de intervjuer som genomförts, vilket analyseras i efterföljande kapitel som knyter an till tidigare forskning och det teoretiska perspektiv som presenterats. Studien avslutas med kapitel 8, som är en diskussion och mina reflektioner kring studiens resultat och förslag till vidare forskning.
7Prop. 1997/98:16, Ibid
1.1 PROBLEMFORMULERING
Det kommunala flyktingmottagandet regleras genom den nationella politiken och överenskommelser mellan berörda parter. När en asylsökande har fått uppehållstillstånd kan migrationsverket anvisa honom eller henne en så kallad introduktionsplats i en kommun som har en överenskommelse om flyktingmottagning. Lunds kommun har enligt beslut i kommunalstyrelsen ett avtal med migrationsverket att ta emot 125 flyktingar under 2007. Det visade sig att kommunen under året mottog 160 flyktingar. Det allt högre antalet mottagna beror främst på att det fortfarande är oroligt i Irak, att tidigare mottagna har lett till en ökning av familjeanknytningar och dessutom att de asylsökande som redan var bosatta i kommunen har fått uppehållstillstånd och därmed blivit kvar i kommunen.9 När en flykting har kommunplacerats följer man ett introduktionsprogram, som har som mål att ge möjligheter för var och en försörja sig och bli delaktig i samhället. Den maximala introduktionstiden är 36 månader, men introduktionen kan även anses avklarad om flyktingen är självförsörjande och inte har ett fortsatt behov av introduktion.10
Tidigare forskning om den svenska introduktionsverksamheten har visat brister i introduktionsverksamheten, bland annat har kritik riktats mot att introduktionen inte varit tillräcklig individualiserad.11 Därför har Lunds kommun länge arbetat med att aktivt förbättra kvalitén på integrationsverksamheten i kommunen.12 Genom att undersöka introduktionen för flyktingar, sett utifrån de nyanländas eget perspektiv, hoppas jag kunna ge en bild av introduktionsprogrammet och kunna bidra med information till kommunen om hur verksamheten kan utvecklas. Studien utgår från en intervjuundersökning med de som kommunplacerats 2007, därigenom får vi en uppfattning om de nyanlända flyktingarnas intryck av introduktionen och hur man kan tillämpa ett systemteoretiskt tänkande på introduktionsverksamheten
9 Lunds kommun (2008), Ibid, s.1 10 Lunds kommun (2008), Ibid, s.7-9
11Kuusela, Kristi, Ibid, s.39, Se även Integrationsverket (2005), Ibid, Integrationsverket (2004b), Ibid 12 Se t.ex. Lunds kommunfullmäktige (2002), Integrationspolitiskt handlingsprogram; Antaget av
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun har upplevts, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Detta innebär att undersöka vad de individer som kommunplacerats 2007 har för intryck av introduktionsprogrammet och det stöd som erbjudits. Det underliggande syftet är att undersöka komplexiteten inom introduktionsverksamheten,
genom att närmare studera hur samverkan och samspelet inom
introduktionsverksamheten, kan ses som ett eget system. Frågeställningar:
Vad har individen för allmänt intryck av sin introduktion?
Vad betyder det om introduktionsverksamheten ses som ett system?
Hur hänger undersökningsgruppens upplevelse ihop med verksamheten inom ramen för detta system?
1.3 AVGRÄNSNING
Denna studie har genomförts i en mellanstor svensk kommun, vilket innebär att introduktionsproblematiken kommer att diskuteras hur det specifikt ser ut i Lunds kommun. Den svenska integrationspolitiken som ligger till grund för Lunds integrationsarbete kommer att diskuteras, men har avgränsats till att lyfta fram de perspektiv som är av vikt för studien. Introduktionsverksamheten riktas till både vuxna och barn och ungdomar, denna studie är dock fokuserad på de vuxnas erfarenheter.
Den intervjustudie som genomförts är helt fokuserad på flyktingars upplevelser. Det är deras åsikter om vilket bemötande/stöd/hjälp/information de anser att de har fått från kommunen som ligger till grund för uppsatsen. Genom att studien är baserad på flyktingarnas uppfattning är det omöjligt att utvärdera kommunens introduktionsverksamhet, det vill säga om det stöd som ges till flyktingarna är tillräckligt. Däremot ger dessa intervjuer en möjlighet att lära mer om vilka verksamheter, aktörer och information som flyktingarna tar del av och vilken uppfattning de har av dem. Sett utifrån detta perspektiv får vi också en närmare inblick hur introduktionsverksamheten kan betraktas som ett system.
2. TIDIGARE FORSKNING
2.1 NYANLÄNDA KOMMENTERAR INTRODUKTIONEN
Rapporten Nyanlända kommenterar introduktionen, av integrationsverket från 2005 redovisar hur nöjda eller missnöjda de nyanlända är som nyligen avslutat sin
introduktion. Rapporten var ett led i att utvärdera kommunernas
introduktionsverksamhet och dess innehåll och kvalité för nyanlända flyktingar och invandrare.13
Rapporten redovisar resultat från en enkät besvarad av 1 104 individer, den så kallade NKI brukarundersökningen som integrationsverket genomförde under 2004. NKI undersökningen, utgör ett Nöjd-kund-index och är en kvalitetsmodell skapad av Statistiska centralbyrån som en uppföljningsmetod av brukarnas upplevelse av introduktionen. Med brukare menas användarna av introduktionsverksamheten, d.v.s. de nyanlända flyktingarna som deltar i verksamheten. Undersökningen utgjordes av en webbaserad enkät och besvarades av vuxna flyktingar och invandrare som precis avslutat sin introduktion. Syftet med att låta dessa personer fylla i enkäten var att få in brukarnas synpunkter/perspektiv på det de upplevt. Enkätundersökningen utgjordes av områden som benämndes som kvalitetsfaktorer, vilka i sin tur bestod av ett antal delfrågor som tillsammans syftade till att mäta brukarens upplevelse av introduktionen.14
Resultatet av de olika kvalitetsfaktorerna och delfrågorna kan sammanfattas med att störst nöjdhet fanns inom bemötande, där hela 90 procent besvarade att de var nöjda. Mest missnöje återfanns inom arbetsliv, boende och hälso- och sjukvård.15
13Integrationsverket (2005), Ibid, s.5
14Integrationsverket (2005), Ibid, s.6-7
I detta kapitel redovisas tidigare forskning som har anknytning till uppsatsens syfte och frågeställningar. Därmed redovisas vad tidigare forskning nått för resultat och vilka tolkningar som finns inom området som studeras i denna uppsats, nämligen introduktionsverksamheten. Dessutom redovisas forskning som hanterar aktörer och deras betydelse inom flyktingintroduktionen.
Undersökningen konstaterade att de allra flesta brukarna var nöjda med sin introduktion, speciellt kontakten med myndigheterna, så som Svenska för invandrare, kommunens handläggare, platsförmedlare på Arbetsförmedlingen, personal inom vård och omsorg. Det som de inte var nöjda med handlade snarare som vad introduktionen lett fram till, i form av arbete, studier eller annat.16 Ett intressant faktum som lyfts fram i rapporten är att brukarna likställer introduktionen med de åtgärder/kontakter man mött under introduktionen och inte de effekter eller de integrationspolitiska mål som introduktionen avser.17
2.2 VAR GOD OCH DRÖJ
Syftet med utvärderingen Var god och dröj av integrationsverket var att närmare undersöka kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända flyktingar och invandrare. Detta gjordes genom att relatera resultaten i undersökningen till de mål som är uppställda för introduktionen. Undersökningen genomfördes av flyktingsekreterare/flyktinghandläggare i 30 av landets kommuner som tog emot
nyanlända flyktingar och invandrare. Undersökningen bestod av två
enkätundersökningar och en mindre intervjustudie. Enkätundersökningarna avsåg barns och ungdomars introduktion och de vuxnas introduktion och omfattade 938 vuxna. Enkätundersökningen för de vuxna kompletterades med en mindre telefonundersökning, som riktad sig till 30 av de vuxna som ingick i enkätundersökningen.18
Resultatet av denna utvärdering pekade på att kommunernas intention är att genomföra en individualiserad introduktion. För 96 procent av de vuxna upprättas en individuell introduktionsplan tillsammans med individen, men endast i 57 procent bedömde handläggarna att individen fick en hög eller mycket hög grad individualisering av introduktionen utifrån individens egna förutsättningar, behov och intressen.19 Undersökningen pekade även på att det fanns brister i värdering av individens utbildnings- och yrkeserfarenhet, vilket försvårar individens inträde på den svenska arbetsmarknaden.20 I målet för introduktionen betonas vikten av att 16Integrationsverket (2005), Ibid, s. 6 17Integrationsverket (2005), Ibid, s.30-31 18Integrationsverket (2004b), Ibid, s.9 19Integrationsverket (2004b), Ibid, s.79 20Integrationsverket (2004b), Ibid, s.77
nyanlända invandrare ges goda möjligheter till delaktighet i samhällslivet. För att individen ska kunna bli delaktig är kunskap i det svenska språket, om det svenska samhället och arbetslivet nödvändigt. I utvärderingen bedömde handläggarna att endast en tredjedel hade tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra sig en utbildning och klara sig i ett yrkesliv och att mellan 32 till 38 procent hade begränsad information om det svenska samhället och arbetslivet.21 Ett annat intressant resultat som utvärderingen visade var att män generellt sett får en bättre, snabbare och mer innehållsrik introduktion än kvinnor. Vad detta kan bero på antyds i utvärderingen handla om strukturella hinder, samt en lägre utbildningsnivå hos kvinnorna, dock visade det sig att högutbildade kvinnor många gånger får en likvärdig introduktion som männen.22
Enligt överenskommelser på både central, regional och lokal nivå skall det finnas en samverkan mellan olika myndigheter och sektorer som sköter introduktionen för nyanlända. Rapporten Var god och dröj visar att det finns vissa tendenser till en ökad samverkan mellan kommuner och andra aktörer. Det finns dock brister i denna samverkan. Få kommuner har information om vad de nyanlända har deltagit i för insatser under asyltiden och under introduktionen träffar individen två till tre aktörer i samband med planeringen av introduktionen, men det visar sig att dessa aktörer inte är involverade gemensamt i utvärderingen av individens introduktion. Rapporten visar även att samverkan med aktörer utanför kommungränserna sker i en mycket begränsad skala. Det som konstateras är att samverkan inte ännu har gett effekt på individens introduktion.23
2.3 MOTTAGNINGENS INTEGRATION?
Forskaren Maria Appelqvist har studerat samverkan mellan myndigheternas arbete av mottagningen av nyanlända. Studien Flyktingintroduktion som ett organisatorisk fält, bygger på den förändrade syn som skall prägla det svenska flyktingmottagandet där målsättningen är att myndigheterna skall samverka mot ett gemensamt mål enligt överenskommelser.24 Studiens syfte är att besvara om det finns en reell integration
21Integrationsverket (2004b), Ibid, s.77-78 22Integrationsverket (2004b), Ibid, s.84-85 23Integrationsverket (2004b), Ibid, s.81
mellan myndigheternas arbete.25Analysen tar sin utgångspunkt i denna intention om samverkan mellan de berörda aktörerna när det gäller mottagningen av nyanlända som här ses som ett särskilt organisatoriskt fält. Det organisatoriska fältet är ett system som hanterar flyktingintroduktionen, från individens ankomst till bosättning. Aktörerna som verkar inom detta område förväntas samverka i enlighet med den nationella politiken som är formulerad i en statlig överenskommelse mellan parterna, därav begreppet organisatoriskt fält. Genom att betrakta introduktionsarbetet från detta perspektiv ger det möjlighet till en teoretisk modell som kan analysera den centrala överenskommelsen från ett nytt förhållningssätt och som kan belysa förutsättningarna för interorganisatoriskt arbete.26
Appelqvist visar att samverkan mellan myndigheterna har begränsade förutsättningar. Det finns två olika former av hinder som påverkar detta samarbete. Den ena tar sig uttryck av formella hinder i typen av regelverk och dess begränsningar, för aktörers arbete. Det andra handlar om informella hinder i formen av institutionell kulturell miljö som inverkar i det lokala arbetet. Möjligen går det att tala om ett organisatoriskt fält på flyktingintroduktionens område, men Appelqvist lyfter fram att det råder en konkurrens inom fältet, där enskilda tjänstemän och organisationer främst ser till sin egennytta. Därför är ofta de byråkrater som förväntas agera för samverkan, fastlåsta i sin kulturella miljö där man representerar sin organisation snarare än målsättningar inom fältet.27 Därför råder det en svag reell samverkan menar Appelqvist. För verklig samverkan krävs en ökad interaktion mellan organisationerna i fältet, en framväxt av ett dominerande interorganisatorisk struktur, ett ökat informationsflöde och samsyn om begrepp, samt ett utvecklande av en medvetenhet att man är involverade i samma gemensamma projekt och arbetar mot samma mål och börjar konkretisera hur detta skall realiseras.28 25 Appelqvist, Ibid, s.62 26 Appelqvist, Ibid, s.,21 27 Appelqvist, Ibid, s.62-63 28 Appelqvist, Ibid, s.64-65
3. BAKGRUND
3.1 SVERIGES INTEGRATIONSPOLITIK
Sverige är idag ett mångkulturellt land, där ungefär 1,7 miljoner av landets befolkning räknas som invandare.29 Sveriges invandrarpolitik har gått från arbetskraftsinvandring på 1950- och 1960-talet, via flykting och flyktingmottagning på 1970-talet, invandrare och introduktion på 1980-1990-talet, till mångfald och integration på 2000-talet.30
De olika typer av invandring som dominerades Sverige har medfört ett skifte i mottagningspolitiken.31 Mitten av 1970-talet fattade riksdagen ett beslut om att invandrarpolitiken skall baseras på jämlikhet, valfrihet och samverkan, vilket kan ses som början till att flyktingar och invandrare fick samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som den övriga befolkningen. Den svenska invandrarpolitiken hade dessförinnan präglats av idén att invandraren skulle ”smälta in” i samhället, d.v.s. assimilering. Invandraren såg som etniskt och kulturellt avvikande och säråtgärder var
tvungna att användas för att så att säga göra dem jämlika med
majoritetsbefolkningen.32
Den rådande svenska integrationspolitiken är inriktad på förhållanden och mekanismer i hela samhället och inte som invandrarpolitiken som primärt var inriktad på invandrare och samhällets relationer till dem.33 Integrationspolitiken faller idag
29 Invandrare definieras här som utrikesfödda och barn födda i Sverige med minst en förälder född
utomlands, källa Ekberg, Jan (2000), Invandring och befolkningsutveckling. I Hemort Sverige, I Hjelmskog, Sven (red,) (2000), Norrköping: Integrationsverket
30 Bromé, Per (2007), Vita fläckar – om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad,
Current Themes in IMER Research 7. Malmö: Malmö University, s.17
31 Kadhim, Abdul M. (2000), Svenskt kommunalt flyktingmottagande; Politik och implementering,
Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen No. 20, 2000: Umeå universitet, s.11
32 Kadhim, Ibid, s.17-18 33Prop. 1997/98:16, Ibid, s.99
I detta kapitel ges en presentation av den integrationspolitik som förts i Sverige, och som resulterat i det kommunala flyktingmottagandet i Lunds kommun. Dessutom sker en presentation av Lunds introduktionsprogram för nyanlända flyktingar.
under Integrations- och jämställdhetsdepartementet, där målen för integrationspolitiken är;
• Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
• En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund.
• En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska
värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.34
De integrationspolitiska målen innebär att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor.35 Viktigt för integrationspolitiken är att skapa förutsättningar för att underlätta för nyanlända flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Den nuvarande integrationspolitiken betonar arbetslinjen, eftersom arbete anses vara en förutsättning för integration och delaktighet. Introduktionsperioden ska vara så kort som möjligt, och därefter ska ingen särpolitik finnas gentemot denna grupp, eventuellt ytterligare stöd ska ligga under den generella politiken.36
3.2 DET KOMMUNALA FLYKTINGMOTTAGANDET
Svenska kommuner har spelat en viktig roll för mottagandet och introduktion för flyktingar och invandrare, eftersom det konkreta integrationsarbetet sker på det lokala planet.37 Fram till 1980-talet ansågs invandringen vara en arbetsmarknadsfråga, och ansvaret låg hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarade för rekrytering av arbetskraft, integrationsfrågor, och överföring av kvotflyktingar. Statens invandrarverk som upprättades 1969 ansvarade för medborgarskap-, uppehålls-, och tillståndsfrågor. Efter utredningar beslutades 1985 att flytta ansvaret för flyktingmottagningen från Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingarna till Statens invandrarverk och kommunernas socialförvaltningar, d.v.s. kommunerna fick nyckelroll i mottagandet. Denna strategi kallades ”Hela Sverigestrategin”, och innebar
34Prop. 1997/98:16, Ibid, s.21
35 Rskr. 2001/02:129, Integrationspolitik för 2000-talet 36Prop. 2007/08:1D27, Ibid
37 Sarstrand, Anna-Maria (2004), Integration ur två perspektiv - en analys av kommunala
integrations-strategier, I Olofsson, Gunnar (red) Invandring och integration. Sju uppsatser från forskningsmiljön ”Arbetsmarknad, Migration och Etniska Relationer” (AMER) vid Växjö universitet, Acta Wexionensia
i praktiken en styrning av de kommunplacerade flyktingarna över hela landet.38 Följden av att alla landets kommuner skulle engageras i flyktingmottagandet blev att en mängd lokala verksamheter och organisatoriska lösningar uppkom för att möta behoven och kraven på flyktingmottagandet, i form av olika mål och strategier som ställdes enligt den nationella politiken.39 Integrationsverket bildades den 1 juni 1998 som ett led i den nya politik som lades fram,40 och enligt denna politik har alla myndigheter utifrån sina specifika uppdrag ett ansvar för att verka för integration samt att förebygga och motverka diskriminering och de statliga myndigheterna har ett ansvar för genomförandet av integrationspolitiken.41
Under sommaren 2007 lades Integrationsverket ned. Ansvaret för flyktingmottagandet ligger idag hos Migrationsverket i samarbete med länsstyrelserna. Migrationsverket har ansvaret för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot personer som har beviljats uppehållstillstånd. Tillsammans med länsstyrelserna svarar migrationsverket för att skapa överenskommelser med kommunerna om introduktionsplatser för dessa personer. Det är överenskommelser mellan migrationsverket och kommunerna som upprättar hur många platser det finns till förfogande i kommunerna.42
Det kommunala flyktingmottagandet handlar om att asylsökande m.fl. som beviljats uppehållstillstånd skall tas emot för bosättning i kommunerna. Migrationsverket medverkar vid bosättning och beslutar om och betala ut statlig ersättning för flyktingmottagandet till kommuner och landsting. Det är länsstyrelserna som överlägger med kommunerna i respektive län om introduktionsplatser och lämnar sedan underlag för överenskommelser, vilket ska undertecknas av kommunerna innan överenskommelsen är slutförd. Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp introduktionen i respektive län.43
38 Kadim, Ibid, s.18-21 39 Sarstrand, Ibid, s.1
40Prop. 1997/98:16, Ibid, s.118-119
41 SFS 1986:856, Om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken 42 SFS 2007:996, Med instruktion för Migrationsverket, Se, SFS 1986:856, Ibid, Dir. 2007:52, Effektiva
insatser och incitament för snabbare arbetsmarknadsetablering för nyanlända flyktingar m.fl.
43 Prop. 2007/08:1D27, Ibid, Länsstyrelsen (2007), Mottagning och etablering av nyanlända i Skånes
Enligt den centrala överenskommelsen, mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Landsting skall det finnas ett samarbete mellan dessa myndigheter och organisationer, i arbetet med introduktionsinsatser för nyanlända invandrare både på regional och på lokal nivå. Överenskommelsen behandlar asylsökande och nyanlända som fått uppehållstillstånd och vars vistelsetid i normalfallet inte överstiger tre år. En god introduktion till det svenska samhället skall erbjudas till nyanlända invandrade av kommunen. Enligt överenskommelsen skall de samverkande myndigheterna lokalt och regionalt gemensamt verka för att intro-duktionsinsatserna utformas så att den stödjer en snabb och effektiv etablering och integration i samhället. Med detta menas en ökad sysselsättningsgrad, arbete i nivå med den egna kompetensen, och att underlätta för den enskilde att bli självförsörjande och att utnyttja och utöva sina medborgerliga skyldigheter, rättigheter och möjligheter.44 Kommunen har genom denna överenskommelse ett stort ansvar för individens introduktion. Det är dock individen själ som ansvarar för sin introduktion.45
3.3 LUNDS KOMMUNS FLYKTINGMOTTANGANDE
Enligt den regionala överenskommelsen, Om god introduktion för nyanlända
invandrare i Skåne, är länet präglat av mångfald. 15 procent av befolkningen är född
utomlands och drygt 170 språk finns representerade bland de utlandsfödda skåningarna.46 I Lunds kommun har antalet utrikesfödda ökat från 7 574 år 1985 till 13 088 år 2000, det är en ökning med 73 procent och antalet utländska medborgare har även ökat. Flest representanter kommer från Polen, Iran, Danmark, och Irak.47 Integration riktar sig mot alla människor i utanförskap. För den enskilde individen innebär det att ha möjlighet att ta aktiv del i samhällslivet och kunna påverka samhällsutvecklingen utan att ge upp sin identitet.48 En god integration anses vara en förutsättning för att människor ska kunna vara delaktiga i samhälls- och arbetslivet,
44Integrationsverket (2006) Central överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för
nyanlända invandrare i Sverige, reviderad mars 2006, s.1,3
45 Integrationsverket (2003), Mål för introduktion för nyanlända invandrare
46 Länsstyrelsen (2006), Regional överenskommelse om god introduktion för nyanlända invandrare i
Skåne
47 Lunds kommunfullmäktige (2002), s.3 48 Lunds kommunfullmäktige (2002), s.4
samtidigt betraktas integration som en resurs för samhället. Därför agerar Länsstyrelsen, Integrationsverket, Kommunförbundet Skåne, Länsarbetsnämnden, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Region Skåne gemensamt på regional nivå. Målsättningen är att skapa en god introduktion, med tidiga och individuellt anpassade introduktionsinsatser, för att;
Vidga arbetsmarknaden och underlätta ett tidigt inträde i arbetslivet. Undanröja hinder för integration, till exempel diskriminering och ohälsa. Utveckla en individanpassad svenskundervisning som är både
samhälls-och arbetslivsinriktad.
Skapa ett större och mer differentierat utbud av kompetenshöjande insatser för den enskilde.49
I dagsläget har Lund avtal med migrationsverket att ta emot 125 flyktingar per år.50 Det är Flyktingteamet som utgör en del av Arbete och Integration hos Lunds kommun, som har ansvaret för det kommunala flyktingmottagandet. Flyktingteamet ansvarar även för övrig invandrarservice, till exempel rådgivning i ärenden som rör familjeanknytning. För de nyanlända flyktingarna ersätts kommunen från staten enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande. Kommunerna erhåller även en extra ersättning vid snabb etablering på arbetsmarknaden, för de nyanlända som haft arbete eller praktik i minst fem månader och de som erhåller godkänt i svenska för invandare.51
3.3 INTRODUKTIONSPROGRMMET
Nyanlända flyktingar har möjlighet att ta del av introduktionsverksamhet. Introduktion för nyanlända flyktingar är en säråtgärd inom den generella politiken, som finns eftersom de nyanlända antas ha särskilda behov av samhällets insatser eftersom de nyligen anlänt till Sverige.52 Målet med introduktionsprogrammet är att underlätta och påskynda integrationsprocessen för flyktingar. Detta genom att skapa åtgärds- och utbildningsprogram för nyanlända flyktingar, samt att bedriva projektverksamhet för särskilt utsatta grupper.53 Introduktionsprogrammet skall bedrivas på heltid, och om ingen annan försörjning finns att tillgå beviljas kommunalt
49 Länsstyrelsen (2006), Ibid
50 Lunds Kommun (2007), Överenskommelse; Överenskommelse enligt 1§ förordningen (1990:927)
om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., nedan kallad förordningen
51Lunds kommun (2008), Ibid, s.1 52Prop. 1997/98:16, Ibid, s.74
utvecklingsbidrag. Introduktionstiden är maximalt 36 månader. Introduktionen är klar när studier i svenska är avklarande och det finns en fortsatt planering mot självförsörjning eller då flyktingen är självförsörjande och inte har behov av fortsatt introduktion.54
Innehållet i introduktionsprogrammet består av att den nyanlända flyktingen kartläggs noggrant. Vid kartläggningen skall Arbetsförmedlingen och Komvux medverka. En individuellt anpassad introduktionsplan skall upprättas efter ankomsten till kommunen. Det är integrationssekreteraren som har huvudansvaret för att upprätta denna introduktionsplan som flyktingen skall följa. Den individuella introduktionsplanen skall regelbundet följas upp med flyktingen och berörda parter. Det är upp till den enskilde flyktingen att påverka sin introduktionsperiod och sätta upp delmål för introduktionen, men det är kommunens ansvar så att individen får det
stöd som behövs för tillgodogöra sig introduktionen. Målet med
introduktionsperioden är att man ska lära sig svenska, få kunskaper om samhället och bli självförsörjande genom arbete, studier eller på annat sätt. Introduktionen skall präglas av; Självförsörjning Individualisering Delaktighet Sammanhang Samverkan55
Introduktionen består av arbetsmarknadsinformation, instegsjobb och yrkesutbildning i samverkan med svenska för invandrare,56 för att komma in i arbetslivet. Introduktionen kan även bestå av samhällsskola varav den första tiden på hemspråk, föräldrainformation, och råd och stöd vid övriga sociala frågor som kan behövas. Boende är även en del av introduktionsverksamheten där genomgångsbostäder samt tilldelning av permanenta bostäder arrangeras av kommunen.57
53Lunds kommun (2008), Ibid, s.7 54 Lunds kommun (2008), Ibid, s.7, 9 55 Lunds kommun (2008), s.9
56 Svenska för invandrare är en kurs i svenska som erbjuds vuxna invandrare i Sverige. Staten
finansierar utbildningen för flyktingar och kommunerna finansierar utbildningen för övriga invandrare. Syftet med kursen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället, se t.ex. Regeringens proposition 1997/98:16, Ibid
4. METOD
4.1 ANSATS & METOD
58Med ansats avser jag en speciell inriktning, och med metod avses en mer detaljerad avgränsning av en ansats. I viss mån handlar ansats om olika synsätt, man kan säga att man ser på verkligheten genom olika slags glasögon.
Ansatsen i denna uppsats bygger på en konstruktivistisk ansats vilken menas att kunskap uppfattad som en social konstruktion av verkligheten. Jag delar den kunskapssyn som ser kultur och samhällsutveckling ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, då jag anser att det finns ingen absolut sanning. Vi formar istället vår kunskap genom handling och kommunikation med andra.59 Detta är en anledning till valet av den kvalitativa metoden, eftersom metoden uppfyller resonemanget om att försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera.
För att se och finna det implicita innehållet, det vill säga det som inte är uppenbart, så har jag försökt att var medveten om de glasögon som jag har på mig. Det har varit av vikt att inse min utgångspunkt, för att kunna komma med nytt och ej förutfattat perspektiv.60 Vad som är intressant är respondenternas olika syn på introduktionsverksamheten och en helhetsbild av hur de upplever introduktionen. Jag har därför försökt att vara väl medveten om att både jag och undersökningsgruppen är präglade av normer och värderingar, vilket framkommer som subjektiva verkligheter som beskrivs vid intervjuerna. Jag kommer i analys, och diskussion tolka dessa subjektiva verkligheter.
Den metod jag har valt att genomföra är djupintervjuer samt en litteraturstudie. Litteraturstudien är koncentrerad till böcker med nyckelord som kommunalt flyktingmottagande, introduktion och integration. Jag har använt mig främst av
58Bell, Judith (2000), Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, s. 13 59 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000), Textens mening och makt – Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys, Lund: Studentlitteratur, s. 234., Lindholm Schultz, Helena (2002), Krig i vår tid, Lund: Studentlitteratur , s.63
60 Malterud, Kirsti (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur, s.24
/…/ ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Deras mål är snarare insikt än statisk analys.58
svensk litteratur. Annan information, som exempelvis centrala dokument som rör introduktionsverksamheten, är hämtad från offentliga myndigheters hemsidor på Internet.
4.2 KVALITATIV METOD
För att få svar på syftet om hur introduktionen upplevs av de som kommunplacerats i Lunds kommun har en kvalitativ intervjustudie genomförts. En hermeneutisk forskningsansats handlar om att försöka nå förståelse för en individ eller en grupp individer genom att beskriva hur de upplever sin situation. Den hermeneutiska vetenskapen handlar inte om att förstå hur världen är, utan hur den uppfattas och tolkas, som forskare önskar man se hur människor uppfattar världen.61
De kvalitativa undersökningarna behöver betydligt färre individer än kvantitativa undersökningar. Undersökningsgruppen väljs utifrån att de antas inneha den kunskap som eftersöks. Fördelen med färre individer är möjligheten att gå på djupet i varje individs föreställningsvärld och få värdefull information. Nackdelen med kvalitativa undersökningar är att felaktiga val av intervjudeltagare kan ge en skev undersökning, eller att det inte ger den kunskap som eftersöks.62
Valet av en kvalitativ metod föll sig lätt, då denna uppsats bygger på att undersöka
hur de nyanlända flyktingarna upplever sin introduktion. Intervjuerna bidrar till att ge
en möjlighet att till en beskrivande studie. Valet av att genomföra djupintervjuer och inte enkäter är att intervjuer ger möjlighet till flexibilitet, där man kan följa upp idéer, svar och känslor som de intervjuade förmedlar. Svar i enkäter måste tas för vad de är, medan svar i intervjuer kan följas upp med följdfrågor, och både utvecklas och fördjupas.63 Eftersom uppsatsen undersöker hur flyktingar upplever sin introduktion krävs det att man gör intervjuer, då enkäter inte på samma sätt förmedlar känslor.
61 Hartman, Jan (2004), Vetenskapligt tänkande; från kunskapsteori till metodteori, Lund:
Studentlitteratur, s.106-107
62 Hartman, Ibid, s.284 63Bell, Ibid, s.119
4.2.1 GENOMFÖRANDE
I samarbete med Lunds Flyktingteam förmedlades ett informationsbrev (bilaga 1) tillsammans med ett svarsbrev (bilaga 2) och ett frankerat svarskuvert, om en skriftlig förfrågan om deltagande i denna studie till samtliga som kommunplacerats 2004 och 2007, med ett undantag för sekundärflyktingar under dessa år.64 Inledningsvis fanns en tanke om att göra en jämförande studie mellan dessa år. Informationsbrevet innehöll information om studiens syfte och hur studien skulle genomföras.
Eftersom många av de som blivit kommunplacerade 2007 inte har svenska som modersmål samt inte har kommit så långt i sin svenskundervisning översattes både informationsbrevet och svarsbrevet till arabiska (bilaga 3 & 4), som bifogades till de som hade arabiska som modersmål. De personer som var intresserade av att delta i undersökningen fick i detta svarsbrev ge sitt samtycke, och de som inte ville ställa upp fick i svarsbrevet neka till att de ville delta i studien. Varför svarsbrevet innehöll både ett positivt och negativt svar, samt att dessa skulle skickas in oavsett svar till kommunen, var ett val som gjordes för att både få en bild av hur många som även nekar till att bli intervjuade. Det fanns således en önskan om att få en helhetsbild, och en medvetenhet om att svarstendensen hos denna grupp ansågs svag. Genom att be om svar oavsett, hoppades vi på att uppmuntra deltagarna i introduktions-verksamheten att ställa upp i studien.
De personer som var intresserade av att delta och gav sitt samtycke i svarsbrevet kunde jag sedan kontakta via telefon för att bestämma tid och plats för intervjun. Detta genomfördes tillsammans med en tolk för att underlätta de språkliga svårigheter som kunde uppstå, samt underlättade att veta vilka tider tolken fanns till förfogande. I förväg hade en intervjuguide (bilaga 5) utarbetats med ett antal frågeområden som syftade till att styra upp intervjun. Under intervjuerna antecknades svaren som gavs. En bandspelare användes även för att vid resultatskrivningen kunna gå tillbaka och försäkra att citaten som hänvisas till är korrekta. Efter intervjuerna har jag skrivit ner vad som har sagts ordagrant. Jag vill upplysa om att jag försökt behålla citaten så ordagrant som möjligt, vilket gör att det kan förekommer en del felaktiga ordföljder.
64 S.k. sekundärflyktingar, är flyktingar som har erhållit en första kommunplacering på annan ort och
Vissa långa citat har förkortats och då har /…/ använts för att förtydliga detta. Citaten redovisar inte källan, detta för att kunna försäkra anonymitet på intervjupersonerna. Fingerade namn användes inte för att inte bidra med bakgrundsinformation som kan vara missvisande, därför är vilken intervjuperson det är, avkodad och samtliga citat i resultatredovisningen är anonyma.
4.2.2 URVALSPROBLEMATIK
För att nå reabilitet och trovärdighet i denna undersökning har urvalet av de som skall intervjuas varit av vikt, eftersom studien också har skett i samverkan med Lunds Flyktingteam och därmed har som avsikt att kunna bidra med information till kommunen om hur verksamheten kan utvecklas för framtiden.
Utifrån de 32 brev som skickades ut till de som kommunplacerats 2004 fick jag ett positivt besked och tre negativa. Utifrån de 89 brev som skickades ut till de som kommunplacerats 2007, fick jag vid svarstidens utgång sju stycken positiva svar och nio som tackade nej till medverkan, samt två brev i retur. Detta innebär att år 2004 var svarsfrekvensen 12,5% och år 2007 var den 18,4 %, varför slutsatserna bör tolkas med viss försiktighet. Det går inte med säkerhet säga hur representativa svaren i intervjuerna är för samtliga nyanlända flyktingar i Lund, men det som framkommit av de svarande, hoppas ge ett värdefullt underlag i introduktionens förbättringsarbete. Antaganden kan tas om varför svarsfrekvensen är låg inom denna grupp, dels kan det bero på att dessa individer inte är vana med myndighetskorrespondans och anafalbetism. Det kan även ha berott på att svårigheter att förstå brevet, brevet var dock skrivet på arabiska till de som hade detta språk som modersmål, men nu i efterhand är en tanke att brevet kunde ha kortats ned och förenklats. En annan spekulation som kan dras om den låga svarsfrekvensen, är att de nyanlända flyktingarna medvetet valt att inte besvara detta brev och deltagit i studien då de antingen inte känt sig delaktiga, ansett sig ha några större åsikter om introduktionsverksamheten, eller att de är väldigt nöjda eller så missnöjda att de inte velat delta. Utifrån de svarsbrev som inkom beslutades att göra en totalundersökning av de som tackat ja av de nyanlända flyktingarna som under 2007 kommunplacerats.
4.2.3 INTERVJUPROBLEMATIK
Djupintervjuer tar ofta lång tid och kräver lugn och ro. Denna form av datainsamling som intervjuer innebär genererar en stor mängd material, i detta fall i form av anteckningar. Genomförandet kan anses resurskrävande, men arbetssättet kan även öka möjligheten till ett grundligt och systematiskt analysarbete.65 Det är svårt att uppnå objektivitet vid intervjuer mycket på grund av intervjuarens och kontextens inverkan vid intervjuerna. Skevhet kan lätt uppstå, då både ledande frågor, respondenternas vilja att göra intervjuaren till lags och tolkning av vad som sägs inverkar vid intervjuerna.66 Detta är något som jag försökt vara medveten om, ledande frågor har till högsta grad försökt undvikits, att diskutera rätt frågor och försöka leda diskussionen på rätt spår när oväsentliga ämnen diskuteras har även eftersträvats. Varje intervju varade mellan 30 till 90 minuter beroende på hur öppna flyktingarna var ett berätta om sina upplevelser. Innan intervjuerna sattes igång förklarades syftet med intervjun och att allt som sades under intervjun skulle förblir anonymt. Intervjuerna skedde under lugna förhållanden i ett rum som ställdes till förfogande i Promenias lokaler i Lund.67 Denna lokal visade sig vara mycket bra då den låg nära Komvux, där svenska för invandrare bedrivs. Intervjuerna kunde på så sätt bokas in i samband med intervjupersonernas lektioner. Till samtliga intervjuer fanns en tolk till förfogande. Behovet av tolk var för både mig som intervjuare och för undersökningsgruppen, nödvändigt för att göra sig förstådd. Däremot uppstår en nackdelar av att använda sig av en tolk. Dialogen blir inte på samma sätt ett samtal mellan intervjuaren och respondenten, utan tolken är en mellanhand som inverkar. Även om tolken används för att översätta, uppstod andra missförstånd där de kulturella skillnaderna inte kunde översättas. Tilläggas bör att tolken även arbetade som lärare på samhällsskolan på arabiska, vilket gjorde att samtliga intervjuade redan hade en relation till honom. Detta tror jag inverkade på svaren som undersökningsgruppen gav, speciellt vid frågor som rörde lektioner, samhällsskolan, och vilken information de saknade om Sverige. Detta märktes tydligt vid en intervju som visade sig få ett annat resultat sedan tolken lämnat oss.
65 Malterud, Ibid, s.119 66 Bell, Ibid, s.123
67 På Promenia drivs verksamhet inom arbetsmarknadsorientering och här bedrivs för nyanlända
flyktingar gruppverksamheter för att få ett aktivt socialt liv och möjlighet till arbete, t.ex. datagrupp, samhällsskola på svenska eller arabiska, konversationsgrupp, föräldragrupp, äldregrupp och olika
5. TEORI
5.1 TEORIINLEDNING
68I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverket. Jag har valt att använda mig av två teoretiska perspektiv, nämligen introduktionsteori och systemteori, för att kunna besvara de två olika delarna som uppsatsen består av. Ambitionen är att studien har olika analysnivåer, d.v.s. utgår från både ett mikroperspektiv och ett makroperspektiv.
5.2 INTRODUKTION
Genom att använda sig av introduktionsteori ges en möjlighet att både se om innehållet i introduktionen är bra, hur upplevelsen från deltagarna är anpassat till det behov som finns, samt om målsättningen blir uppfylld.
5.2.1 DEFINITION AV INTRODUKTION
För att en individ skall kunna anpassa sig till en ny miljö krävs förutom förutsättningar även att han trivs och känner sig motiverad att utnyttja sina förutsättningar.69 Introduktion är en process som sker när en individ skall anpassas till en ny situation, men också underlätta för att skapa en samhörighet till den nya omgivningen.70 Introduktion kan definieras som de åtgärder som vidtas för att underlätta övergången till nya arbetsuppgifter, nya bekanta och ny miljö. Introduktionen är den process som ger grundläggande information till den som går introduktionen, för att kunna komma till rätta i det svenska samhället och börja arbeta.71
5.2.3 MÅLSÄTTNING MED INTRODUKTION
När en individ byter miljö bryts den trygga livssituationen tvärt mot en främmande
68Ejvegård, Rolf (1993), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur, s.36
69Rubenowitz, Sigvard (1987),Organisations psykologi och ledarskap, Göteborg: Orstadius
Boktryckeri, s.166
70Rubenowitz, Ibid, s.166
Teori är således inte en beskrivning av hur undersökningsobjektet (samhället) verkligen fungerar eller ser ut i vissa avseenden, utan är en förenklad bild hur vissa delar av det kan tänkas hänga ihop och fungera.68
värld. Individens villkor förändras, det kan handla om ny kultur, ny bostadsort, nya arbetsuppgifter och även det normsystem som präglar samhället, målet med introduktion är såldes att individen kan utveckla sina egna villkor för samspel.72 För att introduktionen ska bli lyckad måste flera olika delmål uppnås. Grundläggande är att redan från början försöka skapa en positiv bild av den nya situationen, d.v.s. känna sig välkommen. Syftet är att jämna väg för de inledande skedena då allt ter sig främmande och obekant, detta genom att den som går introduktionen får tillräckligt med information, samt att denne får klart för sig vilka förväntningar och krav som råder.73 Den som går introduktionen behövs därför ses som en resurs, att få känna sig viktig och nyttig är väsentligt för den enskilde, men är även vikigt för den som håller introduktionen, eftersom förmågan att introducera de nya påverkar den samhälliga tillväxten.74 Det är således viktigt att ta hänsyn till att varje individ är unik och har olika erfarenheter och behov, vilket betyder att de har olika behov vid introduktionen.
5.2.4 INTRODUKTIONENS DELAR
Alla de åtgärder som utgör introduktionen bör sammanställas i en introduktionsplan. I denna bör olika moment ingå och en tidsplan, det bör även ingå att man följer upp hur introduktionens mål uppfylls samt vilka behov som finns.75 Att introduktionen ofta inte fungerar beror på att den skall ses som en process, men oftast blir en statistisk framställning.76 Introduktionen utformas oftast inte av den som går introduktionsutbildningen, trots att det är viktigt att individen själv deltar aktivt och har möjligheten att påverka introduktionen.77
Den vanligaste metoden för introduktionen består både av teori och praktik. Teorin är till för att belysa praktiken och för att ge bakgrundskunskaper och hjälp att analysera olika fenomen. Praktiken ska ge upplevelser av olika typer av
71 Granberg, Otto (1998), PAOU; Personaladministration och organisationsutveckling, Borås: Natur
och Kultur, s.334 72Granberg, Ibid, s.335 73Granberg, Ibid, s.334-335 74Granberg, Ibid, s.336 75Granberg, Ibid, s.339, 341 76Granberg, Ibid, s.342
utmaningar, upplevelser både av att lyckas och misslyckas, samt tillfälle att pröva idéer och metoder.78
5.3 SYSTEMTEORI
Systemteorin ger möjlighet att inte bara se problem eller områden som enskilda exempel. Systemteorin fokuserar inte på sökandet efter fel, utan letar efter mening och mönster genom ett cirkulärt resonemang och frågande. Man fokuserar på beteenden, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. Genom användningen av systemteorin belyses kring frågan om introduktionsverksamheten kan ses som ett system.
5.3.1 SYSTEMTEORINS GRUND
Systemteorins syn på världen utgår från en helhetsbild, där individer och organisationer skall ses i ett sammanhang, det vill säga som system. Systemtänkandet handlar om att förstå världen genom helheter, relationer, sammanhang och mönster, och är därmed snarare en betraktande teori än en beskrivande teori.79 Systemteorin ser handlingar och problem som något som sker och uppstår i ett totalt sammanhang, och att beteenden är systematiskt organiserade.80 Ett systemtänkande är inte linjärt utan cirkulärt, eftersom allt i naturen ses som ömsesidigt beroende och hänger ihop med varierande komplexitet.81
Ett öppet system innebär att ett system, låt oss tänka oss en organisation, som riktar sig utåt mot omvärlden, och genom samvaron med andra hämtar information och utvecklar sig.82 Många system är slutna, vilket innebär att de har en mycket liten kontakt med andra system.83 Slutna system intar ofta en skyddsposition, och antar att förändring automatisk korrigeras genom negativ feedback från (red.), Rekryteringshandboken. Borås: Svenska Dagbladets Förlag AB, s.145-160
78Dalin, Åke (1997), Den lärande organisationen – Kompetensutveckling i arbetslivet, Lund:
Studentlitteratur, s.284.
79 Öqvist, Oscar (2003), Systemteori i praktiken; systemteorins tillämpning inom utbildning, vård,
socialt arbete, Stockholm: Förlagshuset Gothia, s.13-15
80 Öqvist, Ibid, s.17 81 Öqvist, Ibid, s.18 82 Öqvist, Ibid, s.34 83 Öqvist, Ibid, s.28
omgivningen.84Många organisationer lider av inlärningshandikapp, något som blir ödesdigert för organisationens utveckling och tillväxt. De avgörande faktorer för organisationsutveckling som tillsammans utgör helheten kan sammanställas i fem discipliner.85
5.3.2 SYSTEMTÄNKANDE
Systemtänkandet i organisationer kan enligt Senge betraktas som en disciplin för att se helheten, och hjälper till att se sambanden mellan olika företeelser, istället för att se dem som skilda företeelser. Systemtänkandet består av ett sätt att se världen, ett tydligt exempel ur ett systemtänkande perspektiv är USA:s krig mot terrorism.
USA har haft en uppfattning som ser ut ungefär så här;
Samtidigt har terroristen haft följande bild av situationen;
Ur terroristens uppfattningen har USA varit den aggressiva parten, medan ur amerikanens synvinkel är terroristen den aggressiva parten. Ur ett systemtänkande perspektiv kan dessa två oberoende företeelser kopplas ihop till ett system som påverkar varandra.86
84 Öqvist, Ibid, s.35
85 Senge, Peter M. (2006), The Fifth Discipline; The Art & Practice of the Learning Organization, The
Systemtänkande handlar om att få organisationer att aktivt börja lära sig nya saker för en effektivare utveckling. Enligt Senge är de grundläggande komponenter för förändring så att kunskap kan tillämpas; systemtänkande, personligt mästerskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlärande, vilket presenteras i det följande.
5.3.3 PERSONLIGT MÄSTERSKAP/LEDARSKAP
En lärande organisation behöver inse att individers utveckling är en nödvändig förutsättning för att organisationen skall utvecklas. Personligt mästerskap innebär att se verkligheten på ett nyanserat sätt, och på så sätt inte låsas fast i föreställningar på hur saker och ting är eller bör vara. Mästerskap bör inte ses negativt utan betyder i denna mening att bemästra olika situationer. Genom personligt mästerskap tas mer omfattande initiativ och ansvar. För att sammanfatta personligt mästerskap innebär disciplinen en process där man om och om igen riktar in sig på vad man vill och på visionen.87
5.3.4 TANKEMODELLER
Att många goda idéer aldrig blir förverkligade eller sprider sig i organisationer, beror på att vi som människor och organisationer håller oss fast vid gamla tankemodeller. Våra tankemodeller håller oss på så sätt kvar i invanda rutiner och tankebanor.88 Organisationer är ofta hämmade av traditionella hierarkiska värderingar och rutiner. Nya tankemodeller gör det möjligt för organisationer att möta vilken situation som helst.89 Systemtänkandet poängterar vikten av att se sammanhanget, synliga problem och företeelser är bara en del av detta system. I en organisation behövs det tas fram både antaganden och förutfattade meningar för att kunna komma ner till det verkliga problemet och därmed avslöja orsakerna till detta och kunna omarbeta antaganden.90 Detta innebär att man måste förändra organisationens arbetssätt och lära sig nya färdigheter.91 87 Senge, Ibid, s.129-139 88 Senge, Ibid, s.163 89 Senge, Ibid, s.171 90 Senge, Ibid, s.189-190 91 Senge, Ibid, s.174
5.3.5 GEMENSAMMA VISIONER
En gemensam vision är en mycket vital kraft, som lägger grunden till samhörighet och stimulerar till samverkan.92 Gemensamma visioner är viktiga för den lärande organisationen, eftersom de fungerar som mål för utveckling. Utan gemensamma visioner är förmågan att skapa svag, kännetecken i organisationer och i samverkan som fungerar bra är att det finns en vision och en känsla av ett gemensamt uppdrag. Utan visioner vinner ofta kraften att behålla status quo över att tänka nytt och handla.93
5.3.6 TEAMLÄRANDE
I en verksamhet, och i vilket lag som helst, är både individuella prestationer och lagets samarbetsförmåga avgörande. Det lag eller verksamhet som har en förmåga att fungera tillsammans brukar kännetecknas av att de ”drar åt samma håll”, har ett gemensamt syfte och vision och kompletterar varandra på bästa sätt.94 I en lärande organisation finns ett öppet klimat, där kreativa idéer och en dialog präglar teamet, eftersom detta inspirerar till utveckling.95
92 Senge, Ibid, s.192 93 Senge, Ibid, s.193-197 94 Senge, Ibid, s.217
6. RESULTAT
6.1 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN
När jag kom hit, känner jag mig vilsen, det var helt annorlunda än i mitt hemland
Den undersökningsgrupp som intervjuats består av sju stycken personer, varav fyra stycken män och tre stycken kvinnor. Av de intervjuade kom samtliga förutom en ifrån Irak, som kom ifrån Palestina. Samtliga hade flytt till Sverige från sitt hemland. Åldersföredelningen var två stycken 20-30 år, två stycken 30-40 år, en 40-50 år och två stycken 55-64 år. Tre av de sju intervjuade hade under sin asyltid varit aktiv i kommunala insatser för asylsökande, av dessa hade samtliga deltagit i svenskundervisning. Majoriteten av undersökningsgruppen hade gymnasieutbildning eller högre utbildning. En av kvinnorna hade bara 4 års skola totalt och var analfabet, de två övriga hade universitetsutbildning, utbildningsnivån kan därför inte anse skilja sig mellan männen och kvinnorna. Samtliga hade någon slags arbetslivserfarenhet innan de kom till Sverige. Yrkeskategorierna är väl spridda och representeras bland annat av programmerare, frisör och guldsmed. Det är de här sju personerna som påbörjat sin introduktion och som ingår i följande resultatredovisning.
6.2 INTRODUKTIONSPERIODENS OMFATTNING
Majoriteten av undersökningsgruppen kom igång med sin introduktion i samband med ankomsten till kommunen. Uppfattningen från deltagarna varierar kraftigt angående detta, medan några ansåg att introduktionen hade kommit i gång snabbt, ansåg andra att introduktionen inte påbörjats vid kommunplaceringen.
Jag fick uppehållstillstånd och 20 dagar efter fick jag min introduktionsplan och började här /Komvux/. De gjorde individuella planer. De testade oss på svenska språket. Det är jättebra.
Jo, jag har varit hos min handläggare och jag begärde att vara med på introduktionsprogram. Det var jag som begärde vara på Komvux. /…/ Nej, de erbjöd det inte.
Det varierade mellan undersökningsgruppen hur tidigt de påbörjade introduktionen De nyanlända flyktingarna har svarat på frågor som rör de introduktionsinsatser som de tagit del av och som ingår i introduktionsprogrammet. I detta kapitel redovisas sammanställningen av de intervjuer som genomförts
allt från direkt, till ca 8 månader efter att de hade fått sitt uppehållstillstånd. En orsak till varför det skett en fördröjning av introduktionen på grund av arbetstillfälle och därför har inte introduktionsinsatserna påbörjats.
De timmar som undersökningsgruppen värderade att de spenderade på introduktionsverksamheten uppgick som maximalt till 25 timmar och som lägst runt 8-10 timmar, exklusive självstudier, per vecka. De insatser som samtliga deltagare var aktiva inom var svenskundervisning, förutom detta deltog majoriteten i samhällsskola på arabiska. De äldre ingick i äldregruppen, en kvinna var med i föräldragruppen, en annan kvinna hade deltagit i föräldragruppen.
6.3 INDIVIDUALISERING AV INTRODUKTIONEN
Enligt lag skall varje nyanländ flykting ha en egen individuell introduktionsplan, där hans eller hennes planering för livet i Sverige och för framtiden är sammanställd. Med detta menas att introduktionsprogrammet skall vara individuellt utformat och skräddarsys utifrån individens förutsättningar oh erfarenheter. Kommunens roll är som tidigare beskrivet att ge individen det stöd som behövs för att introduktionen skall bli framgångsrik.96
Vid den direkta frågan om de hade en individuell introduktionsplan undrade majoriteten vad jag menade med plan och introduktionsprogram. Vid en tydligare förklaring svarade majoriteten ja till att de hade det och en svarade bestämt nej.
Ja, det fick jag. Min ekonomiska handläggare, socialsekreterare var med och jag. /…/ Planen är på svenska, men även en del på arabiska.
Då majoriteten först inte ansåg eller förstod vad som menades med introduktionsplan ställdes flertalet med följdfrågor i detta område för att kunna mäta huruvida den introduktion personerna deltog i var individuellt anpassat för dem. Två av deltagarna i undersökningen svarade liknande på om introduktionen var individuellt anpassat för dem.
Nej, det fanns redan det här programmet.
96 Integrationsverket (2003b), Utveckling av introduktionen för nyanlända invandrare 2002,
