A D
H I S T O R I A M L I B R O R U M
I N
S V E C I A
P R O H I B I T O R U M
H Y P O M N E M A T A
O-.-.TT-rr^=sr.:-.„00
'i ' ‘ { Q U ÆC O N S E N S U AMPLÏSS. FAC. PHIL. VPSAL. P R Æ S I D E
mag
.
P E T R O
A
U R I V 1 L L I
B I B L I O T H . A C A D . E T L I T T . H U M A N . P R O F. R. E T 9. SOC. REG« S C I E N T . U P S A L . S E C R E T A R I O P R O G R A D U P H IL O SO PH IC O / P U B L I C O E X A M I N I S U B I J OI TL A U R E N T IU S CHRISTIERNUS TUNELIUS
S T I P . S T I E G E » U P L A N O U S I N A U D I T . G U S T . D I E I X J U N I I MDCCCIX H . A . M. S f ' P . I. U P S A L I Æ , T V P I S E D M A K N I A N I S .P R O F E S S O R S K A N
V Ä L B O R N A
F R U D O C T O R I N N A N
INGA ELIS AB. CHRISTIERNIN
FéDD VON
&ÖRN1NG
v ö r d n a d s f u l l t T i l l e g n a d t
K O N U N G E N S T R O T J E N A R E
K R I G S K O M M I S S A R I E N
H Ô G Å D L E
h e r r
CARL GUSTAF ALMQUIST
/
U n d er Stnjutande af E d e r t vigtiga*te F ö rtro e n d e frambåres detta Vördnads* och T ac k sam h ets - Offer, af
E D E R
ödmjukaste tjenare EARS CHRISTIAN TUNJCLIUS.
T H E S E S .
I.
IV iagna
illa, quas ut primum de acfthetico cujusdam rei pretio quaefiio fuerit, inter homines obfervatur discrep-ntia, di- verfis potius, qu s de re propofita fibi formarunt, notionibus, quam diveifae cuidam fentiendi facultati originem debet,II.
Voluptatem ex dramatica tragici cujusdam argumenti re- praefentatione oriundam , eandem luturam exiflim am us, five le n io r is, five terribilioris indolis fuerit e x it u s , quem
KocTocsçctyriv
dixerunt Graeci.
III.
Qui
A riftotelem
fecuti contendunt, homines abfolute aut b o n o s , aut perditos, qui a T r a g ic o fcripiore depingantur, ido neos non e sfe , nec feriem argumentationisA r iß o ie lis
, nec tra goedias naturam follicite futis confidtrasfe videntur.IV.
Neque melius calcu’os fubJuxerunt, qui eminentioris for tis homines in tragicam fcenam vel unice, ve l pracipue esfe in troducendos contenderunt.
V.
Quas contra comoediam comm oventem plurima allata funt argumenta, vim fere om nem debemt praeconet ptæ o p in io n i, fi ne m comoedias in rifu et fatira esfe quaerendum.
J n ex aminandis et judicandis causfis, fi nihil aliud
ftuduisfènt reipublicæ litreranæ non m i n u s , quam
politicos, anciftites, nid q u o d veritaii confèntaneum
fuisfet, et in hac defendenda nihil qu'öd humanitati,
q u o d juftitiæ r e p u g n a r e t commifisfènc, inutilis et fu-
p ervacà nea foret omnis de Libris prohibitis ulterior
inveftigatio, utpotc e tenebris, in quas femel merito
ablegati esfènt, in lu cem ne q u aquam evocandis.
A t
r e m longe aliter fe habere docent om niu m gentium
annales litterarias, imbecillitatem et impotentiam animi
h u m a n i exemplis lucidisfimis comprobantes:
Q u a m
-o b r e m inter erudit-os diu in c-onfesf-o fuit, rtx rejicien
dos m o x esfè libros cenforia virgula etiam durisftme
n o t a t o s , nec fuo fru& u car ere , quo d de au& oribus,
de materie, de causfis inhibitionis diligentius inftitua-
t ur examen.
Fieri enim vix poteft, quin hac via,
n on folum Je&or quilibet a partium ftudio re m o tu s ,
a d v e ra m (c rip to ru m , de quibus a g itu r, æftimationem
d u c a t u r , fed etjam varia prodeant indicia hiftoriam
t e m p o r u m et hiftoriam ipftus hominis mire illuftran*
tin.
G ra tia m faltim minime v ulg are m ap ud fuos le-
f t ores iniit Vir multiplicis d o t h i n æ laude celeberri
m u s ,
S a m u e l J A l n a n d e r ,H iß o ria librorum p r o •
bibitorum in S v e c ia , cujus parte m p r i m a m , libellos
fàeculi X V I .
r e c e n f e n t e m , Upfaliæ edidit 176 4 a).
H a n c mihi infîgni c u m v ol up ta t e p e r l e g e n d e x c i t ab a
t u r illico ( l ud i um colligendi e a , quae t u m ad f up pl en -
das et c o r r o b o r a n d a s obfervationes A lna nd ri fa cere nt,
t u m hiftoriæ ab illo inceptæ p e r r e c e n t i o r a - t e m p o r a
c o nt i n u a n d æ infervirent.
Cuj us propofiti p e r f e q u e n d i
h a u d leve dein i nc i ta me nt u m attulit Collc&io A £ t o -
r u m Scripra in Svecia p rohibi ta c o nc e r n e n t i u m , q u a m
XI. v o l u m i n i b u s , in forma c u a r t a , a cc u ra t a m a n u
diligentislimi Secretarii
S i g f r .L.
G a h m i ic o n g e f t a m ,
fuis iam a d n u m e r a t m a n u f c r i p d s codicibus Bibliotheca
A c a d e m i c a Upfàliends.
H o c p o ti s f i m um ex f o n t e ,
q u æ notabiliora mihi vifa liint, q u u m in c o m m u n e m
Bibliophilo ru m u l u m d erivare jam a g g r e d i o r , h a n c
mihi facile concedi veniam fperare a u f i m , q u o d m o
m e n t a q u æ d a m hiftoriæ patriæ litterariæ m in u s c o g n i
t a , in colie&ione G a h m i a n a o b v i a , una liceat a d f e r r e ,
etfi intra l imit es , q u o s (ibi p r æ f c r i p ferat Aliiuiider>
d n g u l a coer ce ri ne quea nt.
T.
B i b l i a
t h e t år!
A l l th e n h elglia Scriffc på S w e i fko.
E f t e r fö r r e B i b l i e n s T e x t o fö r a n d ra t etc.
T r y c k t i
L u
ll) Hiftoriæ L itterär. in Acad. Upf. Docens. T h e o l o g i æ dein L e ctor in Schola Oarolicoronæ inßituta ad informandos ju v e n e s , navali militiæ nomina d a t u ro s , qu o ia m u n e r e , bonis omnibus c a r u s , obiit A . 1772. aetatis fuæ 4 2 .
L ü b e c k , a f f Samuel Jauchs b e k o ftn in g . A n n o Chrifti
M . D C . X X I I . Q u.
E d i f t o R f g i o
G u s t a v i A d o l p h i ,d a to K u g g e
dj u p, d. 27. Julii A . 1619. p ro h ib itu m fu it, n e haec e d itio
S a c r o r u m ß i b l i o r u m , q u æ ja m tu m p r e lo v id e tu r f u is le
fubjetfta , in S v e c i a m i n t r o d u c e r e t u r , partim quia m i n o
ris i q u u m v e ndi p ö s f e t , q u a m E d itio S t o c k h o lm ie n f i s A .
1618. haud p a ru m i nde d e tr im e n ti c a p e r e n t t y p o g r a p h i
S v e c i , p a; t i m quia ad fidem v a ld e p r o n u m e r a t , n aevis
e t e r r o r i b u s t y p o g r a p h i c i s re p le t a m f o r e , q u a lis re ipfa
d e in d e p r e h e n d e b a t u r b),
I I .
D i s p u t a t i o
d e n o n n u llis q u æ ftio n ib u s L o g i c i s a d p r im e
n e c e s f a r i i s , fub P ræ fidio M . Laur. S tig zelii, T b e o l o g .
S t u d i o f i e t in F a c u lt. P h ilo fo p h . A d j u n é t i , p u b lic e
e x a m in a n d a ad diem i. S e p t . in A u d it . Maj. h o r is a
6. m a tu tin is. M . D C . X X V I I . Q u.
E x d e c r e t o C onfiftorii A c a d e m ic i interd i& u m fu it
S /ig z e lij d e vent i landa hac d isferta tio n e e t in jun ttum fi-
m u l , u t e x e m p l a r i a , q u æ d iv u l g a v e r a t , r e c o l l ig e r e t , q u o d
in u lto q u o q u e follicitius fe c is fe v i d e t u r , q u a m fimili cafu
fieri a s l o le t .
H u j u s e n im d is p u ta tio n is e x e m p l a r a liq u od
in a m p lisf im is etjam c o lle f t io n ib u s fruftra ja m q u æ r itu r .
S p e c i a l e s interdiéti c a u s f a s A f t a C o n fifto r ii, b r e v is fim e ,
u t m o r is t u n c e r a t , c o n f i g n a t a , n o n e x h i b e n t c).
I I I .
V) Confer Utkaft till en Hiftoria om Sven&a B i b t l ■ Ôfverfâtt- ninga r af S a m , Loenbom. Sth. I774. p. 64.
c) Kallade Magnif. R eélor Dn. Profesfores tillhopa och frSgade th e m hvad th em fyntes om Mag. S tig z e lii Disputation. O ch efter i
I I I .
E p i c a m u m
q u o d d a m
i nF u n u s R e g i s
G u s t a v i A d q l p h lVe r um titulum et auctorem hujus carminis i g n o
ramus.
S up p r e s l u m vero fuisfe p opter v e r b i quædam
de R e g e Da niæ minus circumfpeéle a l la t a, docent Adta
S e n a t u s R. d. 9 Apr. 1635
d).
I V . Pr i v i l é g i a q u æ d a m D o f t o r u m , M a g i f t r o r u m e t c . A r o -fî æ 1636.
Q u .O p u fculi h u j u s , cu j u s A u c t o r erat A r o f i e n f i u m
E p i f c o p u s J o h .
R u d b e c k iu sc o n c i n n a m dedi t n oti ti am A l •
nandcr
( N : o V I } , at v e l l e m licerec m i h i , per c h a r t æ an-
gufti aSj o r d i ne e x p o n e r e , q u æ c o r a m S e n a t u R e g i o huj us
S c r i p t i causi a a die 2. Jun. ad 2. S e p t e m b r . A . 1636.
aéta e t ditfta funt
e ).E t e n i m in Pcenam fic p r o d ir e n t
A é t o r e s , e r u d i t i o n e , v i r t u t e e t r e r u m g e f t a r u m gl ori a
i l l u f t ri sf i mi . q u o r u m c o g i t a n d i , l o qu e n d i e t agendi r at i o
n e s , a n o f t r æ æ t a t i s m o r i b u s , q u o n i a m in mu l ti s r e c e
d u n t , f imp l ices n i m i u m a t q u e i n u rb a n æ n o n n u m q u a m
vid e
-y -■ i- ■ ■ » ■ ■ ■ — --- — fôre b e f l u t i t , att h onom inte t fkulle vara efteriStit, att d isputera, utan att han fkulle recolligera th e ex em p la ria, fom distraherade voro. A fta Confiltor. d. 3 0 Aug. 1627.d ) R efolverades, att D oft. IVallio fknlle ttllfkriffves , att han 15- ter opfillcia alla dee E x e m p lar, fom F eldthe rre ns Alumnos i H K. Majelh begrafifiiingh haffver tryckia IStit, och dem oppb å .na, efter,, fom K onungen i Danmarck th e r ig enom nSgot w ard er piqueradh.
e) Conf. Max. Rever. D. D o ft et Prof. fa u t Obfervat. f t h f t a s hiftor. fvecan illullrantes. P. IIJ.
p.
1#.d e r e n t u r f ) , fed jufto r e r u m æ ftim atori gra tisfim um e x
h ib e r e n t ip e fta c u lu in .
I ft in s m o d i l o q u o r , in q u o m agn i
an im i r o b u r , co n fu m m a ta e prudentiae v i s , in p on d er a n d is
a lio r u m m e r i t i « , aut Aiis a g n o fc e n d is erro rib u s aequabi
lis c a n d o r , n u n c a d m ir a t io n e m , n u n c v e n e r a tio n e m fpe-
t t a n t iu m e x c it a r e t g ) .
A d e a t a n te o m n ia h æ c A & a , cui
v o
-/ ) J ‘>h. Rudbeckius ; är något duriter fagt fä är fädant fôrftSen- de pä d e m , fom vele underkuA a värt ftänd och em ot antagoniftas lit t e ra ru m , pä hvilka aldrig kan fä duriter fäjas-och Ikrifvas. fom dét än durius borde. — — — Det fSjes intet fä v ä l, fom icke kan illa utty- d<s. Det kan ock icke eller uti alla ftänd, kanfke icke heller i Rege« ringen gä fS trärätt tili. D erföre hvar f ä v o re , mäfte jag fäja fannin- g e n , efter fom mitt kall fordrar , vill ock det præftera få länge jag lefver.
£fac. de la G ar d ie : D e r fo r e , att vi icke tillftädja, att Bisperne nu mera rida med 4 0 0 häftar, foin i Påfvedomet var b ru k elig it, kun na vi in tet kallas perjuri.
A x .
O xen ftjo rn a mente d e r f ô re , att man intet Ikulle fkämta noedfak en , efter hau (R udbeck) är en man af q v aü tete r, en drifvande, en pertinax, (um lorr (kall låta bränna f i g , ån han giffver vika.
J i» m \ Bispen achte fin Bok och intet löpe in curiam och R e g e ringens Stuga.
g ) A x . O x e n ß ie m a ad Epifcopos et membra C leri: W ij undan draga fs ing- n fynd , e fr^r fom wij w e t a , att wij ofta fynda, deels af ofdrfråndh, deels af .tråtofamlu t , deels af pasfionibus. Jagh drager ingen fky o m .n å^ o n mig ftraffc»r dårföre. Men det faller ofs mågta få Ifim t, att Epifcopus fö k e r , att pasquillera Regeringen i R iket, fom ti rer och drager den laften, att ryggen bogter vidh. H onom borde privatim admonera ofs, hvar han fäge nägre f-hl i w ärt Collegio. O m J wifte a f St itu rerum , fom den är mig bekåndh , dä fkulle ingen af E d er önfka, att fitti t widh detta bordet. — - —- Jag bekenner fuller fjelf, att jag haffver något r rr e r a t i förledne tijden, me:i irte t hafFver jag det liudio g i o r d r , ocb ville någon därfore göra migh iufamem, då
lärer jag proteftera däremot.
$fac. de la G a r d ie : Ingen {kall ock kunna fäja figh frij, »tt han m tet hafver debnqurerat och kar.fke gädt för widt i faken, fom Honom
*
v o l u p e
fuerit
in t i m e c o g n o f c e r e anim i
chara&eres
R e g n i
C a n cella rii A xetii O xenftierna, S e n a t o r u m j fac. de la G a r-
d ie , jfoh. Skijtte , P t. B rahe, P t. B arter, E p i c o p o r u m
ok.
Rudbeckit, L r . P a u lin i, P r o f e s f o r i s Z>. W a llii e t , q ui in t e r
m e m b r a C ler i j u d i c i o , c a n d o r e e t e l o q u i o e m in e b a t , J a c .
B urei Z eb ra zy n th i, P a ft o r is t u n c prim arii S t o c k h o l m i æ ,
E p i f c o p i dein S t r e n g n e f e n f i s .
S e d a m p l i o r e m h ujus n e
g o tii d e l i n e a t i o n e m q u a m q u a m v e t a n t Opellae l i m i t e s ,
n o n p o s f u m t a m e n , quin o b l e r v a t i o n e s q u a s d a m fnpple-
m e n t i in d a r ad p a g. X I. D i s f e r t a t . A lnandri ad feram.
I n
t e r capita a cc u fa tio n is praecipua f u e r u n t : I:in q u o d n e q u e
R e c e s f u s A r o f i e n f i s , n e q u e P r i v i l e g i o r u m , q u ib u s A c a
d e m ia m Upfalienfern f ir m a v e r a t
R e x G u s t a v u s A d o l p h u sulla m m e n t i o n e m fe c e r a t Rudbeckius,
fed ta n tu m
e o
-angår. Månge af Ridderfkapet w e t h a interpretera fine privilegier alt fôr w idt.
A x . O xen /liern a ad Rudbeckium : Elljeft w e t e wij w å l l , att E- pifcopi ren h et i Religion år fanferdig. E der tjenfter vid A c a d e m i e n , i H o fv e t, Vifitationer i Eftland och i E d e r B ifcopsdôm m e, fåda nt haf- ver g jo rd t E d e r confiderabel och venerabel och cauferat een re fp e tt h o s ofs.
$ o h . Rudbeck ad A x . O x tn flie r n a nomin e S e n a t u s , præfente C le ro , illum ultimo a l lo c u t u m : T a g e r ock Gud till w ittn e s , att ja g alldrig ex pufillanimitate aut am ore hujus vitae drager fky till att håri f å g a , hvad mig ty c k e s vara rått. Men bekenner tillik a , att jag lette- ligen hafver kunnat fara vilfe efter fom det plågar fSjas: H in *v$gu)irwv i n v an » .* -™ <ro(pos, — — Haffver ja g h och talat något incom m ode eller
obfeure år fådant fkedt aff humana im becillitate, och år ôffverbôdig fådant att kennas w e d e r och i underdånigheet feelen att a f b e d j a . ---D e lnftantier E d er E x cellence haffwer in wåndt em o t min w alm en te d ecla ratio n , erkånner ja g vara få v ik tig a , att migh befwårligit fkulle falla hvar jagh dem nu wille förlegga. Hvad Förm aningar till migh gio rde å r o , them w ill ja g taga i ac h t och låta migh gå till h je rt a t, th em minnas och råtta m igh th e re fter få långe ja g lefver.
