Branschföreningen Svensk Torv /Ingrid Kyllerstedt Norberg

(1)

Branschföreningen Svensk Torv

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov info@svensktorv.se www.svensktorv.se Bankgiro 835-9721 Plusgiro 486 82 79-3 Org nr 802010-7069

Branschföreningen Svensk Torv /Ingrid Kyllerstedt Norberg

REMISSYTTRANDE

Dnr: M2019/00116/Kl Till

Miljö-och energidepartementet Klimatenheten

Remissyttrande över Meddelande från EU-kommissionen En ren jord åt alla –en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

BranschföreningenSvenskTorvärensamarbetsorganisationförtorvproducenteravtorv tillodling, energiochdjurhållningsamtanvändareavtorvförenergiändamål, främst kraftvärmeverk, ochodlingsamtgödsel, biokolochfilterförsanering.

Syftetärblandannatattinformeraomtorvochverkaföratttorvochtorvmarkförvaltaspå etthållbartsättsamtföreträdatorvbranschenikontaktermedregeringochriksdagoch olikamyndigheterochorganisationer. Kontakternagällerfrågorsomtillstånd, lagstiftning, skatterochavgifter, olikaEU-direktivm.m. medkopplingtilltorv.

Vårasynpunkter

Vivillförstframhållaattviserpositivtpådokumentetsomhelhet, menvihar

invändningarochförslagpåförbättringarpåvissadelarsomviidettaremissyttrandevill framföra.

SvenskTorvinstämmerislutsatsensomframförs, attförattuppnånettonollutsläppav växthusgasermåstevimaximerapotentialenhosteknikochcirkulärekonomi, storskalig användningavnaturligalandbaseradekolsänkor, blandannatinomjordbruks-och skogsbrukssektorn, samtändradetransportmönster. IMeddelandetframhållsattprimära råvarorärenförutsättningförkoldioxidneutralalösningarinomallaekonominssektorer.

Primäraråvarornämnssomfortsättattvaraviktiga. Ävennyamaterialkommerattspela enviktigroll. Vivillförtydligaatttorvfråndräneradtorvmarkärenavdessaprimöäära råvarorsomavMeddelandetansesvaraviktiga.

Betydande markutsläpp som måste tas med

Vi vill dock framhålla att vi i denna skrivning saknar en redovisning av den betydelse som torv från dränerad mark har i sammanhanget. 25 procent av Sveriges yta består av

torvmark och av denna yta är lika mycket, 25 procent, dränerad för att utöka skogs-och

(2)

jordbruksarealen. Torvmark som redan är dränerad av jord- och skogsbruk är den enskilt största källan av koldioxidutsläpp i Sverige. Utsläppen är varje år av samma

storleksordning som all inrikestrafik eller om man så vill de samlade utsläppen från de verksamheter som omfattas av systemetmed utsläppsrätter i Sverige (EU ETS).

Att restaurera denna typ av mark och att binda in kol i mark anges av FN:s klimatpanel IPCC i specialrapporten om 1,5 grader uppvärmning vara den enskilda Carbon Dioxid Removalåtgärdstyp som har den största potentialen och lägsta kostnaden på global nivå.

Att göra något åt dessa emissoner kan därför inte negligeras som en av åtgärderna som nämns i ”En ren jord åt alla –en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi”.

Mångfald av lösningar

Vi vill peka på att det finns lösningar som alternativ till återvätning, som både ger en möjlighet att tillvarata råvaran torv, som i sin tur kan användas inom de traditionella områdena för torv som odling, energi och djurhållning. Men också kan användas för framtida klimatsmarta lösningar som biodrivmedel, isolering i byggnader och inom filter i läkemedelsindustrin. Det är viktigt att Sverige inom EU visar på Sveriges unika möjligheter att skapa mindre växtgasutsläpp och ett bättre klimat med egna inhemska klimatlösningar.

Prissätt borttagen CO

2

En annan väg som vi vill påvisa är att det borde sättas ett pris på undvikta utsläpp, motsvarande de utsläppsrätter som finns inom EU ETS. Om undvikta utsläpp, genom efterbehandling av dränerad torvmark ingick som en klimatåtgärd skulle en ny marknad med möjlighet att åtgärda markemissioner etableras. Markutsläppen från jordbruksmark och dränerad torvmark skulle kunna bidra till lösningar i stället för att endast vara en belastning för klimatet.

GöranFinnveden, professor och vice rektor vid KTH, verksam vid KTH Sustainability Office, har framfört tanken på att genom att prissätta borttagen CO

2

kanett parallellt system för undvikta utsläpp skapas för att motivera och realisera dessa åtgärder i klimatarbetet.

Förutsättningarförbioekonomin

Ikapitlet6. Atttatillvarabioekonomins allafördelarochskapanödvändigakolsänkor utvecklas tankarnapåatthållbarbiomassaspelarenviktigrollienekonomimed

nettonollutsläppavväxthusgaser. Viinstämmeriskrivningenattbiomassakange

direktvärmeochattutsläpptkoldioxidkanledatillnegativautsläpp. Isammanhangetvill vibetonaattdeförslagviharomattgenomefterbehandlingavflerytorändesomtorven skördas påärettviktigtredskap.

Genomattmanvidavslutadtorvskördintebaraefterbehandlardenaktuellaytanutanäven

devärstläckandedräneradetorvmarkernaiSverigekantorvproduktionenbidratillen

reduceringavväxtgasutsläppenochenefterbehandlingavdräneradtorvmarksomannars

(3)

intekangöras pågrundavde högakostnadervåtläggninginnebär. Pådettasättkan värdefulltorvtillvaratas förolikaändamål, samtidigtsomIPCC:s rekomendationomatt åtgärdadräneradtorvmarkförattminskautsläppenrealiseras.

Skrivningenomattenstörreproduktionavbiomassamåste kommafrånfleraolikakällor, samtidigtsomvårnaturligakolsänkabibehålls ellertill ochmedförstärks, ärutmärkt. Vi menaratttorvmarkerärenavdessa” flera olikakällor” somnämns. EU:s negativasynpå biodrivmedel frånjordbruksgrödormåsteomprövas.

Viinstämmeriföljandeskrivning: ”Men enomställningbaseradpå biomassabegränsas avhurmycketmarksom finnsatttillgå. Beroendepåvilketbiogentmaterialsom

biomassanproducerasfrånkan effekterna påmarkanvändningen, EU:snaturliga sänka, denbiologiskamångfalden och vattentillgångarnaskiljasigåtavsevärt. Isambandmed omställningen avekonomin ärdetviktigtattalltidnoggrantsetillattanvända deknappa markresursernaoch deandranaturtillgångarna på bästa sättoch setillattbiomassa endastanvändsså effektivtoch hållbartsommöjligt.”

DetäravstorviktattSverigehävdarsinunikatillgångpådräneradtorvmarksomenavde markresursersomåsyftas.

Syftetmeddennastrategi är”attskapaen framtidsvision och en känsla avriktning, planera därefteroch geinspirationtillberörda aktörer, forskare, företagareoch medborgareoch hjälpademattutveckla nyaoch innovativa industrier, företagoch arbetstillfällen.”

Vityckerdettaärenutmärktskriviningliksomrekommenationenattbörjatesta

banbrytande tekniki storskala. Vi anserattdetärviktigtattSverige intestängernågra dörrarutanverkligengerbranschersomSvenskTorvfåmöjlighetenattförverkligadetta.

Vibedriverenambitiös klimatforskningdärviutvecklarmetoderförutvinningav

biodrivmedel urtorv. Lyckas vi kommerSverige attfåenoändligresurs, motsvarandehela Norges oljereserv, attanvändaförattminskatransportsektorns utsläpp.

Synliggör bioenergin

Bioenergin har fått en mycket underordnad roll i strategin, trots att bioenergi står för 60 procent av den förnybara energin i EU, svarar för en stor del av tillväxten inom förnybar energi och kan användas i alla samhällssektorer och för alla typer av energibehov.

Fjärrvärme nämns bara en gång trots att svenska fjärrvärmen är den viktigaste förklaringen

till att Sverige har lyckats sänka koldioxidutsläppen. Genom branschens omställning till

biobränslen har Sveriges totala utsläpp minskat med en femtedel på två decennier, men

inget sägs om den stora energieffektivisering som fjärrvärmen erbjuder genom att dels

konvertera kondenselproduktion till kraftvärme, dels ta vara på spillvärme från andra

sektorer (främst industri, men även datahallar, handel mm).

(4)

Trots att bioenergin är den största förnybara energikällan i EU, och även kommer att stå för den största tillväxten inom förnybar energi under de kommande åren, är bioenergin i stort sett frånvarande i strategin.

Det är beklagligt att man inte ens nämner biobränslen som alternativ för att minska användningen av fossila bränslen för uppvärmning, och att man inte framhåller

biodrivmedel som en möjlig klimatlösning. Inte heller nämns avancerade biodrivmedel som ett prioriterat forskningsområde. Också i avsnittet om bioekonomi saknas

energianvändningen även om produktion av biobränslen och styrmedlens betydelse berörs heller inte i dokumentet.

Med dessa förbättringsåtgärder och synpunkter ser vi med tillförsikt fram emot att dokumentet kan antas av EU och bli ett värdefullt klimatredskap.

Torbjörn Claesson Ingrid Kyllerstedt Norberg

Ordförande Tillförordnad VD