Verksamheten vid GR Utbildning kännetecknades under 1996 av hög aktivitet, såväl inom de löpande service- /sambruksverksamheterna som inom de projekt som drevs under året.

VERKSAMHETEN 1996 Innehåll

Inledning-sammanfattning Utbildningssamverkan Läromedel

Pedagogiskt Centrum Kultur & Media

Inledning-sammanfattning

Verksamheten vid GR Utbildning kännetecknades under 1996 av hög aktivitet, såväl inom de löpande service- /sambruksverksamheterna som inom de projekt som drevs under året.

AV·Media som upphovsrättsligt förfogar över ett bibliotek med moderna medier till ett värde av ca. 20 miljoner kronor redovisade ca. 130.000 lån under 1996, vilket innebär att 650 videogram, CD-I / CD-ROM-skivor, radio- och tv-program lämnar Gårdavägen 2 varje läsårsdag under året.

Samordningen av läromedelsbeställningarna fördubblades under 1996 genom att Göteborg och Alingsås gick in i denna samverkan innebärande att ca. 500 ton böcker hanterats under året

IT-centrets kapacitet har förbättrats, vilket fått till resultat att antalet kurser ökat dramatiskt, vilket fått till följd att verksamhet bedrivits dag-, kvälls- och helgtid. Utöver pedagoger, som är centrets primära målgrupp, har förmiddagstid utnyttjats till att utbilda andra yrkesgrupper i medlemskommunerna.

Pedagogiskt centrum som startade sin verksamhet hösten 1996 har bedrivit ett omfattande arbete med kurser, pedagogiska forum och seminarier. Vid sidan av denna organiserade verksamhet medger denna satsning också egna initiativ från pedagog-grupper som bedriver självstudier både i IT-centret och i den permanenta och välutrustade läromedelsutställning som GR Utbildning driver på Gårdavägen 2.

Inom ramen för GR Utbildning bedrivs verksamhet i drygt 20 nätverk på skol- /utbildnings-området.

Olika yrkesgrupper som träffas i GR Utbildnings regi dels för att byta idéer och erfarenheter/lära av varandra, dels för att driva projekt/satsningar tillsammans och i samarbete med GR.

Flertalet av dessa nätverk träffas minst fem- sex gånger/år, vilket gör arbetet med dessa till en relativt omfattande, men mycket viktig, verksamhet för avdelningen, då dessa nätverk gör GR Utbildning lyhörd för den kommunala verksamhet som GR skall ge service till.

Vid sidan av denna löpande verksamhet initierades och drevs en lång rad projekt under året, där de största var:

●

Kartläggningsarbetet, där syftet är att skapa en så relevant bild av skolverksamheten i

medlemskommunerna som möjligt. I steg ett dock utan att genomföra egna kostsamma utredningar utan endast genom att nyttja befintliga studier, rapporter och enkäter.

●

Intagningsreformen innebärande att elevintagningen till regionens gymnasieskolor

flyttades från Utbildningsförvaltningen i Göteborg till GR samt att ett nytt dataprogram,

INDRA, nu arbetas fram vilket kommer att rationalisera och decentralisera verksamheten.

●

Lärarutbildningsfrågan har upptagit stort intresse under 1996. Aktiviteter inom både Förbundsstyrelsen, Utbildningsgruppen och nätverken har med stor sannolikhet bidragit till att utbildningen nu reformeras till stora delar i den riktning som GR och, inte minst viktigt, brukarna av denna utbildning önskat.

●

Läraravtalen har även de varit en viktig fråga för GR. Här har dels rent idé- och

erfarenhetsutbyte bidragit till kloka lokala lösningar, dels en relativt omfattande komptensutvecklingsverksamhet i GRs regi bidragit till att regionen på det hela taget kunnat skapa de förutsättningar för skolutveckling som är kärnan i de centrala

uppgörelserna mellan arbetsgivaren och de två lärarförbunden

●

Utvecklingsprojekt i samarbete med Utbildningsradion i syfte att pröva nya

produktions- och distributionsmetoder för media i pedagogikens tjänst.

Utbildningssamverkan

Skola och utbildning står idag mer än någonsin i fokus. Kraven på förnyelse, ökad

produktivitet och effektivitet är höga. Mot denna bakgrund torde regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet vara verkningsfulla redskap i syfte att skapa ett fullgott utbildningssystem för dem som bor och verkar i Västsverige. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbytet emellan kommuner/yrkeskategorier/politiska företrädare, vilket är kärnan i denna del av verksamheten, initierar och driver dessa grupper en rad

utvecklingsprojekt.

Arbetet inom avdelningen GR Utbildning leds av Utbildningsgruppen, vilken utgörs av förtroendevalda. Varje kommun som ingår i GR är representerad i gruppen av en ledamot, medan Göteborg har fyra representanter. Gruppen utses direkt av förbundsfullmäktige och har därigenom givits en något annorlunda ställning än övriga politiska ledningsgrupper inom GR.

Detta är också den enda ledningsgruppen inom GR som har befogenhet att fatta för kommunerna bindande beslut, nämligen avseende intagningen till gymnasieskolan.

Gruppens arbete är inriktat på övergripande frågor och koncentreras till aspekter som har bäring mot den framtida utvecklingen av skola och utbildning i regionen. Verksamheten bedrivs i kontinuerlig kontakt mellan förtroendevalda och tjänstemän.

Nätverk

GR vill medverka till att det bildas nätverk mellan personer och institutioner på utbildningsområdet. GR·Utbildning initierar och administrerar träffar och nätverk för

skolchefer, gymnasierektorer, skolledare, mediepedagoger, speciallärare, musiklärare, Sfi-lärare, IT-ansvariga samt en rad andra kategorier på skolområdet.

Här är några exempel:

Utbildningsgruppen

Denna grupp träffas ca 8 ggr per år. Under 1996 har följande frågor behandlats:

●

Uppbyggnaden av ett Pedagogiskt Centrum

●

Intagningsprojektet, innehållande decentralisering och datorisering av intagningsarbetet i

regionen

●

Kursutformad gymnasieskola, som bl a varit föremål för en konferens där skolminister

Ylva Johansson deltog

●

En omfattande kartläggning på utbildningsområdet

●

Samverkansavtal för gymnasieskolan i det gemensamma intagningsområdet

●

Läraravtalen

●

Den regionala överenskommelsen om den interkommunala ersättningen för

gymnasieskolan och komvux.

Fortbildningansvariga

Under året har fortbildningsansvariga träffats kring följande frågor:

●

Kommunernas behov av fortbildning

●

Samordning och skolplaner (medverkan från skolverket)

Skolledare och schemaläggare

har haft flera nätverksträffar, med speciellt fokus på kursutformning och schemaläggning.

Gymnasierektorsträffar

Denna grupp har träffats sex gånger under 1996 med bl a följande frågor på dagordningen:

●

Fortbildningsdagar (samverkan med Gbgs universitet)

●

Rekrytering av lärare

●

Kompetensutvecklingsbehovet

●

Den framtida gymnasieskolans ledning och orga-nisation

●

APU

●

Företagargymnasiet

●

Lokala betygskriterier för specialarbeten

●

Utbildningsrådens arbete.

Utbildningschefsgrupperna

Två grupper med ansvar för gymnasieskolan och komvux (Planeringskommittén) respektive grund- och förskolan (Skolchefsgruppen) har sammanlagt träffats ca 16 gånger per år (8 gånger vardera). Från och med 1997 är grupperna sammanslagna till en grupp

(Utbildningschefsgruppen).

Under 1996 har följande frågor diskuterats:

Planeringskommittén:

●

Intagningsprojektet

●

Handlingsplan för gymnasieskolan i regionen

●

Samverkansavtal för gymnasieskolan

●

Kursutformad gymnasieskola

●

Interkommunala ersättningar

●

Skola–arbetslivsfrågor

Skolchefsgruppen:

●

Kartläggning på skolområdet

●

Lärarutbildningsfrågor

●

Samarbete med Göteborgs Universitet

●

Mentorprojekt

●

Stödresurser för barn med särskilda behov

●

Pedagogiskt Centrum

Komvuxgruppen:

Denna grupp träffas ca 6 gånger per år. Under 1996 har följande frågor diskuterats:

●

Den särskilda vuxenutbilningssatsningen, Kunskaps-lyftet

●

Kartläggning av komvuxarbetet i regionen

●

Handlingsplan för komvux i regionen

●

Interkommunala ersättningar

●

Lärarnätverks- och informationsdagar

●

Läraravtalet

Läraravtalsdelegationen:

Denna grupp träffas ca 5 gånger per år. Under 1996 har följande frågor diskuterats:

●

Tolkningar och konsekvenser av läraravtalet

●

Innebörden i den regionala överenskommelsen

●

Utvecklingsfrågor

●

Utbyte av idéer och erfarenheter inom regionen och via inbjudna gäster.

Skolekonomerna:

Gruppen har träffats tre gånger 1996 och diskuterat följande frågor:

●

Jämförelsetal

●

Interkommunala ersättningar

●

Kvalitetsuppföljning

●

Budget

Medier i utbildningen – UR-nätverk med företrädare för landets AV/Media

●

Upphovsrättsregler

●

Gemensam marknadsföring

●

Återföring av brukarsynpunkter

●

Utveckling av gemensam programdatabas

●

Teknik och distributionsutveckling

Mediabrukargrupper: som gör urval av media att ingå i GR Utbildnings bestånd

●

Översikt av videoutbudet för skolan

●

Upphovsrättsfrågorna

●

Nya medier

●

Spelfilm för skolan

●

Produktion av video för skolan

"Barn med behov av särskilt stöd"

Under hösten -96 har nätverket träffats vid två tillfällen för erfarenhetsutbyte.

Specialpedagoger:

Under hösten har representanter för olika organisationer träffats – t ex Specialpedagogiskt centrum, Ågrenska och Bräcke Östergård – och sett över former för samarbete och

erfarenhetsutbyte.

Kartläggning:

Under året har en kartläggning på utbildningsområdet gjorts. Internationella, nationella och regionala rapporter som beskriver utbildningsverksamhet har sammanställts och kommenterats.

Kostnader och resultat, främst i de frivilliga och obligatoriska skolsystemen i regionens

kommuner, har jämförts. Skillnader, variationer över tid och annat av intresse för diskussionen om hur en bättre utbidningsverksamhet ska skapas i regionen har lyfts fram. Resultatet av dessa studier har presenterats i två rapporter. Dessutom har ett omfattande OH-material

sammanställts.

Kursutformad gymnasieskola:

Genom att anordna seminarier och diskussioner med olika pedagoger och forskare har frågor om vad kursutformning innebär såväl organisatoriskt som innehållsmässigt belysts.

I syfte att diskutera förändringarna inom gymnasieskolan med speciellt fokus på kursutformning och schemaläggning har för gymnasieskolans skolledare och schemaläggare genomförts tre seminarier under året. Innehåll: föredragningar från skolor i regionen, öppna diskussioner, idé- och erfarenhetsutbyte samt gästföreläsare på aktuella teman kring skolans ledning och

utveckling.

Vidare har i anslutning till två av Utbildningsgruppens sammanträden genomförts seminarier för politiker och förvaltningschefer med ansvar för skola.

Intagningsprojektet:

Sedan början av 70-talet har regionen samverkat när det gäller intagningen till gymnasieskolan.

Den konkreta verksamheten har skötts av ett intagningskansli som tillhört Göteborgs kommun.

Under en 10-årsperiod har frågan om kansliets framtida organisationstillhörighet diskuterats och 1996 beslutades att kansliet skulle föras över till utbildningsavdelningen vid Göteborgsregionens kommunalförbund. Namnet på den nya enheten blir GR Utbildning Gymnasieintagning.

Personalstyrkan kommer att minska från tio till tre personer. Förutsättningen för detta är det nya datasystem som nu utvecklas och som ska träda i kraft hösten 1997. Utbildningsgruppen har lett projektet och en projektgrupp har drivit det med hjälp av en datagrupp och en referensgrupp.

Följande uppgifter har genomförts inom projektet:

●

Inventering av informationsbehov och konstruktion av data-modeller

●

Inventering av medlemskommunernas datorutrustning.

●

Utarbetande av former för hur intagningsverksamhetens -arbetsuppgifter fördelas mellan

kansliet och medlemskommunerna.

●

Utarbetande av dataprogrammet "INDRA" för datoriserad intagning till gymnasiet.

●

Lösa personal- och organisationsfrågorna.

●

Utbildning kring IT-frågor för regionens samtliga SYO-konsulenter.

Samverkansavtal för gymnasieskolan

Samverkansavtal för gymnasieskolan i det gemensamma intagningsområdet för läsåret 1997/98 bygger på det ramavtal som gäller för läsåret 1996/97, kompletterat med ett samverkansavtal för specialutformade program. Arbetet med lokala avtal mellan kommuner och skolor i regionen kommer att fortsätta 1997.

Utbildningsråd

Flertalet kommuner arbetar enligt programstrukturen i branschvisa yrkesråd med företrädare för branschens och arbetslivets olika organisationer samt skolan.

I Göteborg arbetar man i sex utbildningsråd och regionen finns representerad genom en adjungerad företrädare i varje råd. Gruppen (GUR) har träffats under året för att stämma av verksamheten i utbildningsrådsarbetet. Möjligheterna till att förbättra information och

samordning på det här området kommer att ses över.

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

I syfte att finna lämpliga former för samarbetet kring APU-frågorna i regionen har en kartläggning av den arbetsplatsförlagda verksamheten i regionens gymnasiekommuner

genomförts. Kartläggningen har särskilt fokuserat var APU fungerar bra och var problemen finns, allt för att ge bättre möjligheter att därefter ta ställning till med vilka resurser, i vilken form och hur arbetet i fortsättningen ska bedrivas.

Branschkonferenser (APU)

Under 1996 avslutades och utvärderades serien av branschkonferenser. Dessa har haft till syfte att skapa och fördjupa kontakter mellan skolan och arbetslivet. Sammantaget arrangerades nio stycken konferenser under året. Inom skola-arbetsliv finns många olika aktörer med ett

gemensamt intresse av att utveckla kontakterna. Dessutom finns en rad frågor som är

gemensamma för alla inblandade. Det är vidare värdefullt med kontinuitet på detta område och därför viktigt att konferenserna inte blir en engångssatsning utan uppföljning.

Programnätverken (APU)

Under året har regionala lärarnätverk, omfattande nio programområden, arbetat med frågeställningar och deltagit i regionala konferenser i syfte att hitta effektiva och rationella lösningar samt söka samarbetet i stället för konkurrensen.

Interkommunala ersättningar

Under året har en regional arbetsgrupp med skol- och kommunekonomer från regionens samtliga kommuner, tagit fram underlag för interkommunala ersättningar. Förbunds-styrelsen har sedan beslutat om rekommenderade ersättningsnivåer för interkommunal ersättning för

gymnasieskolan i regionen.

Arbetsgruppen har också presenterat ett förslag till förbundsstyrelsen om ersättningsnivå för bidrag till fristående gymnasieskolor i regionen.

Internationaliseringen av skolan

GR har under året ställt resurser till kommunernas förfogande för att hjälpa skolorna i deras arbete med att söka kunskap och kontakter för olika internationaliseringsprojekt. En inventering av i regionen pågående projekt har genomförts. Bland insatserna kan nämnas ett omfattande informationsarbete, en broschyr, hjälp i arbetet med att ansöka om EU-medel och att skapa regionala nätverk inom t ex Leonardo- och Comeniusprojekten. Varje kommun har på

skolområdet idag åtminstone ett påbörjat samarbete med andra länder i Europa.

Komvux

Regionens komvux-rektorer samarbetar i ett nätverk för ömsesidigt informations- och

kunskapsutbyte. Under året har en studie sammanställts över det regionala samarbetet genom åren i dels GFFs, dels i det gamla kommunalförbundets regi. Gruppen har startat arbetet med att ta fram en handlingsplan för utvecklingen av komvux i regionen. Den särskilda

vuxenutbildningssatsningen - kunskapslyftet - kommer att ha en avgörande inverkan på framtidens komvux

Göteborgs universitet, GU

I syfte att utveckla relationerna mellan GU och regionens skolor drivs några olika projekt, där lärare på gymnasiet genom fortbildningsdagar på GU dels skall beredas möjlighet att ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde, dels få kontakt med personer och institutioner på GU som kan vara av intresse för den egna kompetensutvecklingen.

Vidare har ett projekt genomförts och ett nytt planeras där högstadieelever kommer i

direktkontakt med GU för att inspireras till högre studier.

I detta samverkansarbete är lektorerna en viktig resurs och för dem har ett program utarbetats, där tanken är att kontakterna mellan regionens gymnasier och dess lektorer å ena sidan och GU å den andra skall intensifieras.

Science Center – Korsvägen

Under året har målsättning, bärande idéer och en översiktlig strategi för ett regionalt Science Center utarbetats. Göteborgs universitet, Chalmers och GR har ansökt om medel från KK- och Wallenbergsstiftelserna för att etablera ett Science Center i Göteborg. Förankringsarbetet mot näringslivet har pågått hela hösten.

Våld, droger och rasism

I samarbete med GR Kompetensutveckling har en kartläggning av kommunernas/

förvaltningarnas och de frivilliga organisationernas arbete på detta område gjorts.

Denna har sammanställts och presenterats i en resurskatalog i syfte att dels skapa nätverk bland dem som arbetar med dessa frågor, dels ge idéer till insatser som kan göras på detta område.

Lärarutbildningen

I syfte att förbättra lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har GR engagerat sig kraftfullt och på många olika nivåer. Aktiviteten på detta område har varit stor med bl a kartläggning av läget i hela Västsverige, en lång rad träffar med ledning för både universitet och "Pedagogen".

Resultatet av dessa ansträngningar är gott. GU vidtar nu en rad konkreta åtgärder för att förbättra de delar av utbildningen som kritiserats. GR kommer att följa upp resultatet av dessa åtgärder samt verka för att det långsiktiga brukarinflytandet över den strategiskt så viktiga lärarutbildningen utvecklas och fördjupas.

Läraravtalen

Även på detta område har GR·Utbildning engagerats i stor omfattning. En rad mycket välbesökta konferenser har arrangerats, ett nätverk har träffats regelbundet för att byta idéer och

erfarenheter, konsulthjälp har erbjudits och nyttjats i stor omfattning, en regional

överenskommelse har träffats och en delegation har tillsatts för att byta idéer samt för följa upp arbetet i kommunerna.

Global Youth

Under 1995 engagerade sig GR i FNs 50-årsjubileum med fokus på skolområdet. Många och omfattande projekt genomfördes. Flera av dessa har fortsatt under 1996. Bl a produceras en elevtidning, vissa ungdomstävlingar fortsätter och sist men inte minst genomförs de mycket uppskattade FN-rollspelen på flera av regionens gymnasieskolor.

Läromedel

Begreppet läromedel har gradvis kommit att vidgas och omfattar nu många nya och

intergrerade former. I allt högre grad frågar skolan idag efter läromedel och material utöver den traditionella läroboken och det kända utbudet av skolförlagsmaterial. Det kan vara publika material i form av tidningar och tidskrifter, faktaböcker, videoprogram och

dataprogram.

En ny form av integrerade medier börjar synas, t ex boken som kompletteras med en cd-

romskiva och Internet, lärar- och elevmaterial som publiceras med fri kopieringsrätt på Internet, radioprogram som kan användas som ljud-cd eller på Internet. Med boken, videon, cd-n,

Internet, radio och tidningar har utbudet både blivit stort och svåröverskådligt. Denna mångfald innebär också nya relationer till och tolkningar av begreppet läromedel.

GR·Utbildnings uppgift är att göra detta växande utbud tillgängligt, bistå elever och lärare i

arbetet med att orientera sig i denna flora samtidigt som de kan få objektiva utlåtanden om de olika produkterna. Denna verksamhet stödjer utvecklingen mot problembaserad inlärning, där ett undersökande arbetssätt underlättas genom tillgång till en rad olika medier.

AV·Media-utbudet

Den ständigt växande efterfrågan på ljud- och bildmedier i undervisningen och framför allt efterfrågan på videogram innebär att inte bara det totala utbudet ökat utan att GR·Utbildning idag ställer ett allt större antal kopior av varje titel till brukarnas förfogande.

Den direkta elevanvändningen av dessa läromedel ökar, inte minst mot bakgrund av att skolan i större utsträckning arbetar med teman, då eleverna lånar ett brett ljud- och bild-material inom det aktuella ämnesområdet.

Omkring 130.000 lån av moderna medier i undervisningen har hanterats under 1996. Med ett nytt databokningssystem och tillsammans med den elektronisk katalogen, med olika sökfunktioner, ges också möjligheter för läraren och eleven att få en effektiv överblick av det omfattande utbudet, att ständigt ha en uppdaterad information samt att kunna beställa materialet via Internet.

UR-samarbete

Tillsammans med Utbildningsradion har AV·Media under året arbetat i ett projekt med syftet att pröva nya former för att på bästa sätt motsvara skolans behov. Som resultat av detta arbete kan nämnas att skolan erbjuds lån av språkprogram på CD-skivor som alternativ till den vanliga ljudkassetten, samt att allt mer av elev- och lärarmaterial nu erbjuds på Internet.

Läromedelshantering

Från och med i år ingår även Göteborg och Alingsås i samordningsarbetet på läromedelsområdet.

Detta har inneburit en fördubbling av verksamheten. Antalet deltagande skolor uppgår nu till ca 400 och antalet beställande lärare är 1700. Under året har beställningar från drygt 300

förlag gjorts. Grovt räknat har 500 ton böcker hanterats och distribuerats till skolorna. Arbetet har bedrivits i hyrda lokaler i Mölnlycke med hjälp av 13 feriearbetande skolungdomar.

Med den här samordningen spar skolan både tid och pengar. Här finns även vinster ur

miljösynpunkt. Genom en samlad fakturering sparas en mängd papper och genom samordning av leveranserna nedbringas antalet lasbilstransporter, med minskad belastning av luftmiljön som resultat.

Enligt en under hösten genomförd enkät, är de allra flesta skolor mycket nöjda med den samordnade läromedelshanteringen.

Förlagskontakt

En angelägen uppgift för en regional pedagogisk resurs på läromedelsområdet är rollen som språkrör gentemot förlagen, där viktiga synpunkter från lärare kan förmedlas i syfte att

förbättra förlagens arbete/produkter. På detta område har GR aktiverat sig ytterligare under året.

Målet att under 1996 skapa ännu bättre villkor för regionens skolor på läromedelsområdet har uppnåtts.

Läromedelsutställning

Årets läromedelsutställning på Svenska Mässan i januari samlade 5000 lärare under två dagar.

För att tillgodose lärarnas informationsbehov även under resten av året har GR·Utbildning utvidgat sin permanenta utställning i Regionens Hus (Gårdavägen 2). Utställningen kan idag erbjuda nyheter från ca 20 förlag, främst avsedda för grundskola och gymnasium. Ett

referensbibliotek för specialpedagogik har tillkommit under hösten.

Även andra pedagogiska material såsom laborativa läromedel presenteras i utställningen.

Arbetslag från olika skolor har också besökt läromedelsutställningen, ofta i syfte att diskutera och värdera läromedel.

Lärarkandidater

Personal och studerande från "Pedagogen" i Mölndal har vid ett flertal tillfällen besökt utbildningsavdelningen och verksamheten har presenterats. Detta har resulterat i att många lärarkandidater tagit del av och använt sig av det GR kan erbjuda på läromedelsområdet. GR har också informerat blivande lärare om vilken resurs GR utgör under praktikperioderna.

Multimediastudio

För att få full effekt i GRs satsningar på det mediepedagogiska området och för att kunna

utveckla metoder för hur detta arbete skall möta brukarnas uttalade behov på bästa sätt har den affärsmässiga ljud- och videostudion avvecklats/sålts och planeringen för uppbyggnaden av en multimediastudio nära kopplad till IT-centret pågår.

Pedagogiskt Centrum*

Pedagogiskt centrum är en regional resurs för pedagogiskt utvecklingsarbete, där

medlemskommunernas idéer och erfarenheter tas till vara och sprids. Pedagogiskt centrum är en mötesplats för kompetens- och skolutvecklingsfrågor i regionen. Pedagogiskt centrum samverkar med regionens övriga aktörer på utbildningsområdet och här bevakas och analyseras

utbildningsfrågorna ur olika perspektiv. Pedagogiskt centrum initierar och arrangerar kurser, konferenser, seminarier och utställningar. Vidare finns här ett kraftfullt IT-center, som årligen besöks av tusentals pedagoger.

Verksamhet av Pedagogisk Centrum-karaktär har under en rad av år bedrivits inom GFF och på GR sedan sammanläggningen 1995-01-01. I Göteborg har motsvarande idéer diskuterats under senare år. Under våren-96 har ett förslag/handlingsprogram om ytterligare satsningar på detta område utarbetats på GR·Utbildning. Utbildningsgruppen och förbundsstyrelsen har ställt sig bakom denna satsning, som fick sin officiella start i augusti.

Aktiviteterna vid Pedagogiskt Centrum har varit många och synnerligen välbesökta under året. Nämnas kan kvällsseminarier av typ Pedagogiskt Forum, kurs- och fortbildning för lärare, fem halvdagsseminarier för gymnasielärare, seminarier-kurser-workshops kring IT, öppet hus-arrangemang, läromedelsutställning och ett bok-kafé.

IT-center

Under året har GR-Utbildnings IT-satsningar fortsatt och fler besökare än tidigare har kunnat beredas plats i IT-centret. Här finns två välutrustade datarum med vardera 16 datorer.

Skolorna inbjuds kontinuerligt till olika demonstrationer, kurser, seminarier och workshops för att lära mer om IT för skolbruk.

Mängden program ökar ständigt och därmed kravet på information och överblick. För att illustrera utbudet har en omfattande skoldatakatalog gjorts tillgänglig på GRs hemsidor på Internet.

Kurser och seminarier på IT-centret har i stor omfattning skett i samarbete med lärare som arbetar med datorn i skolan, vilket bl a innebär att dessa lärare tjänstgör som handledare på IT-centret.

Eftersom ett stort antal lärare dagligen passerar IT-centret har detta samtidigt blivit en attraktiv och spännande utställningsyta , vilket i sin tur medfört en viss sponsring från dator- och

möbelföretag.

Pedagogiskt Forum-läromedelsdebatt

Ett trettiotal Pedagogiska Forum har genomförts under året, med alltifrån "Rörelseträning

" för förskola-lågstadielärare till " Ekonomi " för gymnasielärare. Dessa Pedagogiska Forum har varit mycket uppskattade och välbesökta. Mer än 2000 lärare har kommit till GR·Utbildning under dessa helt avgiftsfria kvällar, vilka helt bekostas av förlagen.

Förutom Pedagogiska Forum har anordnats en rad föreläsningar i bl a "Att tidigt förebygga läs- och skrivsvårigheter" och "Gruppen som grogrund", vilka tillsammans med övriga föreläsningar samlade över 500 lärare.

Vidare har en referensgrupp som ska diskutera läromedel ur både lärar- och elevperspektiv bildats.

* se även Bilaga 1 Kultur & Media Bibliotekspersonal

Under året har personal från biblioteken i medlemskommunerna gästat utbildningsavdelningen.

Denna yrkesgrupp vill hitta samarbetsformer, speciellt skolbibliotekarierna, ett önskemål som kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.

Kultursamverkan

Verksamheten på detta fält har varit intensiv under våren. Förbundsstyrelsen har bl a ställt sig bakom ett regionalt remissyttrande över den statliga kulturutredningen.

Vidare har regionens kulturchefer träffats regelbundet för att diskutera samverkansområden.

Kommunikation och media

Kommunikations- och mediefrågorna spelar en allt större roll för en regions utveckling, inte minst för den pedagogiska utvecklingen på skolområdet.

GR·Utbildning har resurser på dessa områden, dels i syfte att analysera informationsbehov och därefter producera information i olika medier på uppdrag av medlemskommunerna, dels i syfte att verka på skolområdet genom utbildningsinsatser kring kommunikations- och

medieutvecklingen.

Verksamheten har påtagliga kopplingar till den läromedelsverksamhet avdelningen bedriver. Och mer blir det i framtiden när lokala/regionala elevorienterade/interaktiva läromedel, producerade av lärare och elever, blir allt vanligare.

Medielandskapet

GR har i uppdrag för medlemskommunernas räkning att verka för att ett mångfacetterat medielandskap skapas i Västsverige. Med den allt större roll medierna spelar i bl a

opinionsbildningen blir närvaron av ett flertal kraftfulla medieaktörer allt viktigare för en regions utveckling.

Vidare bedöms tillväxtpotentialen i medie- och IT-industrin vara mycket stor, varför det av sysselsättningspolitiska skäl är av yttersta vikt att bevaka västsvenska intressen på dessa områden.

I detta arbete har GR haft framgång, bl a genom att få gehör för sina idéer i de förslag till avtal som skrivits mellan de s k public service-företagen och staten. Dessutom följer GR noga

utvecklingen vad gäller TV4s nya avtal med staten samt planerna på etablerandet av en fjärde

marksändande tv-kanal.

Bilaga 1

Pedagogiskt Centrum 1996

Inom ramen för pedagogiskt centrum har följande verksamhet ägt rum. Information om samtliga erbjudanden har sänts till respektive målgrupp vid regionens alla skolor. Ytterligare information har kunnat hämtas från GR-Utbildnings hemsidor på Internet. Besökande grupper har även fått muntliga inbjudningar till samtliga pedagogiska träffar.

Pedagogiskt forum

är idag en etablerad form av kvällseminarium som ofta har karaktären av inspirationstillfällen dit lärare inbjuds att lyssna på författare, pedagoger och förlagsrepresentanter. Dessa Pedagogiska forum är kostnadsfria för besökande lärare och sker ofta i samarbete med något

läromedelsförlag, som finansierar dessa forum.

Ämnen för dessa kvällar 1996:

Rörelseträning Engelska Matematik

Orienteringsämnen Svenska

Basläromedel för lässvaga Montessori-idéer

Matematik (gymnasiet) Workshop

Individualisering Miljö, Bild

Multimediapresentation Ekonomi

Svenska som andraspråk

Datorn – ett verktyg för kunskap

Hur kan vi hjälpa barn med -läs- och skrivsvårigheter?

Utvecklingsamtal i skolan Workshop 6-årsverksamhet Talbok och punktskrift Bygg, Lek och Lär

Microscale-ny laboratorieteknik Nya dataläromedel

Naturpärmen Tema svenska Workshop

Av ovanstående kvällar har ett antal fått dubbleras, då efterfrågan varit så stor att lokalkapaciteten inte räckt till. Genomsnitt per forum har varit ca 90 pedagoger.

Läs- och skrivkurser

Under rubriken kurser/fortbildning har både på dagtid och kvällstid lärare erbjudits fortbildning inom olika skolområden. Under året har ämnen prioriterats med innehåll som anknyter till årets Dyslexi-tema.

Kurser som genomförts under året:

Språkstimulans i förskolan

Lexiakväll

Tester och träningsprogram Läs och skrivsvårigheter Dyslexi - MG Program

Fördjupningskurs - MG Program

Av dessa har några skett i samarbete med universitetet andra tillsammans med fristående pedagoger. Deltagarantalet har legat på ca 80 personer/kurs.

Gymnasieteman

Under denna rubrik har fem halvdagsseminarier genomförts där gymnasiefrågor behandlats.

• Mats Trondman om skolans förutsättningar att möta elevernas behov

• Kursutformning och schemaläggning i gymnasieskolan

• Ylva Johansson om gymnasieskolans kursutformning i regionen

• Lars Owe Dahlgren om problembaserad inlärning, kunskap, lärande och undervisning

• Diskussion och överläggning avseende ett antal specifika schemaläggningsfrågor

IT-kurser

Ett växande utbud av kurser har utformats kring allt vad gäller skolan och datorn. Kontinuerligt har grupper av lärare med olika inriktning från olika skolor, representerande olika åldersgrupper arbetat med att utveckla sitt datorkunnande.

Stor vikt har lagts vid att fokusera på datorns roll i skolan och datorn tillsammans med eleverna.

Allt fler av de engagerade datainstuktörerna har lånats från grundskola och gymnasium, som en återförsäkran att datorn blir betraktad ur ett klassrumsperspektiv.

Ett växande antal skolor och skolområden har frågat efter skräddarsydda utbildningar för grupper av lärare, vilka genomförts med datapedagoger från GR-utbildning.

Till största delen har kurser och demonstrationer ägt rum i IT-centret, medan ett antal demonstrationer ägt rum på olika skolor, en uppsökande verksamhet som kommer att öka.

Kurser som genomförts under året:

Gör din skoltidning i MS Publisher

Lexia – individuell hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter Internet för nybörjare Multimedialab, ett skalprogram för skolan

Windows Interactive teacher Språkprogram

Goda skolexempel vad gäller IT Grundkurs i data

Windows -95

Nätverksadministartörer

Elektronisk publicering - skapa websidor Creative Writer

Kurserna har framför allt ägt rum under eftermiddagar, kvällar och helger där antalet deltagare uppgått till ca 800, vilka var och en varit på kurs i IT-centret två, fyra eller sex gånger.

IT-workshop och seminarier

Vid ett antal tillfällen har lärare inbjudits för att i form av laborationer och erfarenhetsutbyte

belysa så kallade pedagogiska programvaror. Vid dessa tillfällen har syftet varit att kritiskt

granska ett antal kommersiella produkter. Delar av detta arbete kommer att illustreras i den

skoldatakatalog som nu till stora delar etablerats på de hemsidor som GR-utbildning svarar för.

Workshops har ägt rum vardagskvällar och lördagar där ca 120 deltagare besökt IT-centret två eller fyra gånger.

IT-seminarierna har haft följande inriktning:

• Goda skolexempel, där fem skolor under en kväll illustrerat sitt vardagsarbete med datorn. Till detta möte visades ett massivt intresse vilket innebar att trots återbud, mer än 120 gäster trängdes i föreläsningssalen.

• Distansundervisning, en illustration av utbildning som sker med elektronisk kommunikation som grund och dessutom med läromedel på cd-rom, radio, video och i bokform.

Cirka 60 deltagare.

Öppet hus

För att ge lärare tillfälle att studera olika programvaror har tisdagseftermiddagarna ständigt varit öppna för besökande till IT-centret. Vid dessa tillfällen har alltid funnits möjlighet att fråga och diskutera programvara med någon datakunnig person.

Gr Utbildning har ett unikt utbud av "IT-läromedel" för regionens lärare att ta del av/sätta sig in i.

Läromedelsutställning

I gatuplanet och med separat entré finns en unik utställning av läromedel för olika åldersgrupper.

Här återfinns de traditionella läromedlen i form av läroböcker, men också lek-laborativt material och ljud- och videoprodukter för utbildningsändamål.

Utställningen är öppen alla vardagar och enskilda lärare eller skolgrupper inbjuds att göra besök och kan vid dessa tillfällen få information om olika produkter, priser och leveransvillkor.

Exponerade läromedel kan också beställas till skolan.

Uppskattningsvis har över 2.000 lärare ägnat längre eller kortare tid till arbete/studier i läromedelsutställningen.

Bok-café

Under hösten har vid flera tillfällen någon förlagsrepresentant funnits på plats i

läromedelsutställningen, för att ge information kring sina produkter. Försöket kommer att

utvecklas till en återkommande erbjudande att möta de olika förlagen för att diskutera läromedel över en kopp kaffe.

1997-02-25