2014-09-26 förbundsstyrelsen till sammanträde med Handlingar

(1)

Handlingar

till sammanträde med

förbundsstyrelsen

2014-09-26

(2)

(3)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 1 Dnr: 14-104.012 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen

Förslag på ny ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad

Monika Armini (MP), Härryda, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i GRs styrgrupp för arbetsmarknad.

Som ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Monika Armini, för återstoden av mandatperioden 2011-2014, föreslår GRs valberedning Inga-Lena Persson (MP), Härryda.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att utse Inga-Lena Persson (MP), Härryda, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Monika Armini (MP), Härryda, för mandatperioden 2011-2014.

Göteborg 2014-08-22 Helena Söderbäck

(4)

(5)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 2 Dnr: 13-158.20/10 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen

Medfinansiering, E20

E20 genom Västra Götaland har idag i delar en låg standard både vad avser trafiksäkerhet och kapacitet. I förslag till nationell plan 2014-2025 har medel anslagits till investeringar i E20. Planen anger att medel inte anslås till 2+2-väg utan i delar enbart till standard 2+1-väg. I planen ges heller inte utrymme för utbyggnad av vägen förbi Skara och Mariestad.

Västra Götalandsregionen (VGR) har tillsammans med Trafikverket studerat möjligheterna att dela in utbyggnaden av E20 i etapper för att säkerställa en Europaväg med god trafiksäkerhet och kapacitet på både kort och lång sikt. Stråket som utgörs av E20 genom Västra Götaland är viktigt för hela Västsverige och vägens kapacitet har stor betydelse för näringslivet i hela Västra Götaland. För att möjliggöra och påskynda en utbyggnad av E20 är VGR, liksom kommuner i Skaraborg och övriga kommunalförbund inom VGR och Örebroregionen samt andra intressenter beredda att medfinansiera en utbyggnad.

att uppdra till förbundsstyrelsens presidium att söka möjligheter att inom kommunerna i GR medfinansiera en del av en utbyggnad av E20 till 2+2-väg, under förutsättning att övriga intressenter står för övriga delar.

(6)

(7)

(8)

Bilaga 2

2014 09 11

Underlag för behandling av förfrågan från Västra Götalandsregionen om GR

kommunernas medfinansiering av väg E20

Nedanstående sammanställning visar en fördelning av en total bidragssumma på 100 Mnkr fördelad på kommunerna i hela Västra Götalandsregionen. I beräkningen ingår således ej Kungsbacka. För kommunerna i kommunalförbunden utanför GR området redovisas endast exempel utifrån antalet innevånare i respektive förbund.

Innevånare

Belopp per kommun, Mnkr inom VGR GR+Fyrbodal+Boråsregionen Ale 27 842 2% 2,1 Alingsås 38 355 3% 2,9 Göteborg 526 089 39% 39,2 Härryda 35 223 3% 2,6 Kungsbacka 76 786 0% 0,0 Kungälv 41 753 3% 3,1 Lerum 39 070 3% 2,9 Lilla Edet 12 580 1% 0,9 Mölndal 61 659 5% 4,6 Partille 35 837 3% 2,7 Stenungsund 24 868 2% 1,9 Tjörn 14 974 1% 1,1 Öckerö 12 539 1% 0,9 Summa GR kommuner 870 789 65% 64,8 Fyrbodalkommuner 260 427 19% 19,4 Boråsregionen 212 276 16% 15,8

(9)

(10)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 3 Dnr: 14-163/26 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till förändrad organisation för det

delregionala kollektivtrafikrådet i

Göteborgsregionen

Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafik-försörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för

kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Samtidigt skapades samverkansforum för stadstrafikområden.

I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt

kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet för Göteborgsregionen fick GRs förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor.

Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, daterat 2014-08-28, har upprättats.

(11)

Göteborgsregionens kommunalförbund

att förbundsstyrelsen utgör det delregionala kollektivtrafikrådet inom Göteborgsregionen,

att förbundsstyrelsen utser representanter till VGRs regionala kollektivtrafikråd,

att förbundsstyrelsen delegerar till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att vara det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen och samtidigt utformar en uppdragsbeskrivning med tillhörande finansiering, att strategiska kollektivtrafikfrågeställningar även lyfts till förbundsstyrelsen,

samt

att till Västra Götalandsregionen, Region Halland och övriga

kommunalförbund samt medlemskommunerna remittera förslaget att förbundsstyrelsen från och med 1 januari 2015 utgör det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen

(12)

Dnr: 14-163/26 Förbundsstyrelsen 2014-08-28 Per Kristersson

Förslag till förändrad organisation för det

delregionala kollektivtrafikrådet i

Göteborgsregionen

Befintliga besluts- och samverkansforum för kollektivtrafik i Västra Götaland

Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafik-försörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för

kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Dessutom skapades samverkansforum för stadstrafikområden.

Samverkansformerna och olika ansvar beskrivs i dokumentet

”Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland 2011-02-04”. (www.vgregionen.se)

Regionstyrelsen inom Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att strategiska kollektivtrafikfrågor efter 2015 även skall behandlas inom

Beredningen för hållbar utveckling (BHU) inför beslut i regionsstyrelsen. GRs förbundsstyrelse utser Göteborgsregionens fyra representanter i BHU.

I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt

kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet i Göteborgsregionen fick GR förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och förbundsstyrelsen som beslutande instans.

(13)

Kollektivtrafiknämnden - VGR

Kollektivtrafiknämnden inom VRG har som uppgift att bedriva övergripande strategiskt arbete för kollektivtrafikens utveckling i länet i samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Denna samverkan sker i regionala

kollektivtrafikrådet och i de delregionala kollektivtrafikråden. Nämnden ska också verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Beslut sker beroende på fråga i

Kollektivtrafiknämnden/Regionstyrelsen/Regionfullmäktige. Regionala kollektivtrafikrådet/Regionalt forum - VGR

Det regionala kollektivtrafikrådet är ett forum för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland och hanterar strategiska frågor för hela Västra Götalandsregionen. Det Regionala forumet är sammansatt av representanter från de delregionala forumen samt regionens

kollektivtrafiknämnd. Ansvaret för att fatta beslut om strategisk inriktning liksom att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt ligger på VGR i rollen som kollektivtrafikansvarig myndighet.

Kollektivtrafiknämnden VGR är sammankallande till möten i det regionala forumet. Forumet möts ca 2 gånger per år.

(14)

Delregionalt kollektivtrafikråd/Delregionalt forum – Göteborgsregionen Kommunerna ansvarar för att delregionala kollektivtrafikråd bildas inom regionen och varje ingående kommun utser deltagare till råden. I delregionala rådet för Göteborgsregionen ingår förutom GRs medlemskommuner också representanter för Orust och Vårgårda. Orust och Vårgårda ingår även i delregionalt råd för Fyrbodal respektive Sjuhärads delregioner.

De delregionala kollektivtrafikråden ska säkerställa dialog- och

samrådsmöjligheter mellan kommuner inom respektive delregion samt mellan delregion och VGR. Råden är ett forum för politiska företrädare i VGR och kommunerna på delregional nivå om kollektivtrafikens utveckling,

infrastrukturfrågor och andra för kollektivtrafiken relevanta regionala

utvecklingsfrågor. De delregionala råden arbetar fram delregionala målbilder för transportförsörjningsprogrammet och förankrar frågor i den egna

kommunen inför beslut inom VGR. Till de delregionala kollektivtrafikrådens möten är kollektivtrafiknämndens ordförande adjungerad.

De delregionala kollektivtrafikråden utser inom sig representanter till det regionala kollektivtrafikrådet. Det delregionala kollektivtrafikrådet möts 3-4 gånger per år.

Stadstrafikforum Göteborg

Politiska företrädare för kollektivtrafiknämnden i VGR, Göteborgs stad, Partille kommun och Mölndals stad möts ca 2 gånger per år, för ömsesidig dialog och informationsutbyte kring frågor som bedöms relevanta för stadstrafikens utveckling, som en del av stadens utveckling och som en del i kollektivtrafiksystemet som helhet.

VGR är sammankallande i Stadstrafikforum. Politiska representanter för kommunerna utses av de deltagande kommunerna.

Förändrad organisering av delregionalt kollektivtrafikråd inom Göteborgsregionen

Att koppla utveckling och utbyggnad av kollektivtrafik till infrastruktur- och bebyggelseutveckling är en framgångsfaktor för skapandet av en hållbar regional struktur. Mot bakgrund av detta kommer beredningen för hållbar utveckling (BHU) även att behandla kollektivtrafikfrågor. En förankring av dessa frågor inom GR är då viktig.

(15)

GR har under många år arbetat med kollektivtrafikfrågor och hade ansvaret för framtagande av K2020 och det kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som beslutades av Förbundsstyrelsen 2009. Förbundsstyrelsen är fortsatt projektägare för K2020. K2020 fungerar som den delregionala målbilden för Göteborgsregionen i det gällande trafikförsörjningsprogrammet för VGR. I mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt, K2020 och Strukturbild för Göteborgsregionen betonas vikten av en koppling mellan bebyggelsens

utveckling och kollektivtrafiken. Idag bereds frågor kring regional struktur och därtill koppling till kommunernas samhällsplanering i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. I denna grupp bereds också frågor kopplade till GRs uppdrag för infrastrukturplanering.

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att bland annat arbeta med infrastruktur och bostadsfrågan i

Göteborgsregionen. Till grund för arbetet inom GR finns en förbundsordning upprättad. Samordningen mellan dessa frågor sker i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen är även beredande för regionala- och nationella infrastrukturinvesteringarna där VGR är beslutande och en förhandlingspart med staten i åtgärdsplaneringen. Genom att tillföra kollektivtrafikfrågor till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad möjliggörs än bättre de synergier som skapandet av en hållbar regional struktur kräver.

När det gäller kollektivtrafikfrågor ligger beslutsmandatet inom VGR som kollektivmyndighet och syftet med beredning av frågorna inom GR är att möjliggöra förankring med medlemskommunerna och samordning mellan olika politikområden.

För att skapa en koppling till politiker och tjänstemän på VGR bjuds politiska representanter från regionens kollektivtrafiknämnd och Västtrafik in till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad då det anses lämpligt. Den tjänstemannagrupp som idag bereder ärenden för det delregionala kollektivtrafikrådet ges en tydligare koppling till och samordnas med GRs övriga tjänstemannanätverk för infrastrukturs- och bostadsfrågor.

(16)

(17)

Styrelseärende 4

Dnr: 13-5.60 2014-09-26 Till Förbundsstyrelsen

Förslag om GR-gemensamt arbete med

ensamkommande barn och unga

Bakgrund

Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd i Sverige, och antalet

ensamkommande barn och unga som kommer hit har mellan år 2004 (388 barn) och år 2013 (3852 barn) konstant ökat. För år 2014 är Migrationsverkets nuvarande prognos (slutet av augusti) uppe i drygt 6000 barn.

I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot

ensamkommande barn och unga sedan 2007/2008. Det ökande antalet innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet, och att ge förutsättningar till integrering. Sociala styrgruppen har sedan år 2006, när kommunerna tog över ansvaret för mottagandet, följt utvecklingen av mottagandet. GR har sedan dess även varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kunskapsunderlag. GR har också från och med april 2013 till och med september 2014 beviljats Länsstyrelsemedel för projekt Kommunsamverkan kring ensamkommande barn

och unga i GR. Projektets huvudfokus har varit att utveckla och sprida

metodstödsmaterialet Hitta rätt. Materialet är ett verktyg för medarbetare att kvalitetssäkra arbetet och systematisera lärandet på boenden för

ensamkommande. Syftet med Hitta rätt är att göra ungdomarna delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv och ge en stabil grund gällande

praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. I sociala styrgruppens verksamhetsinriktning för år 2015 står det att styrgruppen bland annat ska verka för:

Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga

människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för

(18)

kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.

Ärendet

I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. Ett underlag med förslag presenterades för sociala styrgruppen under våren 2014, och resulterade även i en ansökan till Länsstyrelsen om finansiering för en

kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR (ansökan bifogas som bilaga). I ansökan beskrivs hur en GR-gemensam plattform kan utformas.

Länsstyrelsen avslog ansökan den 1 juli 2014. I skäl för beslut står att Länsstyrelsen ser positivt på att en kommungemensam plattform utvecklas i GRs regi, men bedömer att förankringsprocessen på politisk nivå och förvaltningsnivå bör vara beslutad och klar innan plattformsarbetet kan påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny ansökan från GR under år 2015. Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för

ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.

att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga, samt

att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansierings-möjligheterna undersöks vidare.

Bilagor:

-Ansökan med komplettering till Länsstyrelsen

-Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens sammanträde den 13 juni 2014 Göteborg 2014-09-01

Helena Söderbäck

(19)

Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens

sammanträde fredagen den 13 juni 2014 på GR,

Gårdavägen 2, Göteborg

====================================

4 Det GR-gemensamma arbetet med ensamkommande barn och unga Sociala styrgruppen gav 2014-04-03 kansliet i uppdrag att inför presidiemötet 2014-05-27 skicka ut GR:s ansökan hos länsstyrelsen om en

kommungemensam plattform till sociala styrgruppen för påseende, samt att ge utrymme för fortsatt dialog om GR-samarbete som rör ensamkommande barn och unga vid kommande styrgruppsmöte.

Förslaget till ansökan har skickats ut till sociala styrgruppen. Ansökan lämnades till länsstyrelsen 2014-05-27.

Lotta Wall, GR, informerar om förslaget till inriktning i en GR-plattform. Chefsnätverken på GR diskuterar också en gemensam ESF-ansökan. Kansliets förslag är också att påbörja en dialog om huruvida länsgemensamma

överläggningar via Västkom borde ske med anledning av den nya lagstiftningen.

Sociala styrgruppen diskuterar frågan och pekar bland annat på att GR är det enda kommunalförbundsområde som har två ankomstkommuner. Det har kommit fler ensamkommande barn och unga under våren än vad prognosen visade.

En fråga som lyfts är också att GR-arbetet i hög omfattning finansieras med externa medel i förhållande till medlemsfinansieringen, vilket är en fråga som behöver hanteras för att GR-samverkan ska fungera långsiktigt.

Sociala styrgruppen beslutar att anteckna informationen

att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga

att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.

(20)

Vid protokollet

Elisabeth Beijer

Justerat

(21)

1

-ANSÖKAN 2014 – § 37-medel

för insatser med stöd av ersättning

enligt förordningen (2010:1122)

beredskap och kapacitet samt regional samverkan

För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för

ansökan”!

Sökande kommun:

Ansökan skickas senast 14-05-28 till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg

esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Sökta medel (kronor): 2 060 500

Datum: 140528

Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR

Tidsperiod:

140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)

Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Postadress: Box 5073 402 22 Göteborg Telefon/Fax: 031 335 50 00 Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0 Egen referens: Lotta Wall

Organisationsnr: 222000-0265

Kontaktperson: Namn: Lotta Wall

Telefon/Mobil: 0702315206

E-post: lotta.wall@grkom.se

(22)

2 -BESKRIVNING

• Bakgrund och behovsanalys (beskriv bakgrund samt vilka nya möjligheter som ska utvecklas)

Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) uppgift är att verka för samarbete över

kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och

internationellt.

Nedan benämns ensamkommande barn och unga som barn, men inkluderar hela målgruppen upp till 21 år.

Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. För år 2014 och 2015 är Migrationsverkets prognos ca 4 400 barn per år. Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd, men antalet barn som kommer till Sverige har mellan 2004 (388 barn) och 2013 (3852 barn) konstant ökat. Kommunen har det yttersta ansvaret för barnens mottagande, omsorg och boende och att ge dem som får uppehållstillstånd en god och långsiktig möjlighet till integration i Sverige.

Under januari – april 2014, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det är en ökning med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Av de här barnen var 249 flickor (17 %). Hittills under 2014 har 733 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket motsvarar 69 % av de fattade besluten.

I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering. GR har sedan ett antal år tillbaka varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte och strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kuskapsunderlaget Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i

Göteborgsregionen (studie av FoU i Väst/GR 2013).

I november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga.

Länsstyrelsen beviljade i december 2012 GR medel för att i egen regi och i samverkan med Göteborgs stad och andra aktörer sprida och utveckla metodstödsmaterialet Hitta rätt. Övriga beviljade insatser i projektet skulle också ha sin grund i materialet (beslut ärendenr 851-40206-2012). Under projekttiden har, bland andra insatser, ett underlag tagits fram som beskriver möjligheter och förslag till ett utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden. Förslagen, varav denna ansökan är ett, presenterades för GRs sociala styrgrupp i april 2014.

I GRs politiska beredning för området socialtjänst står det i verksamhetsinrinktningen för 2015 att styrgruppen ska verka för:

• Boende - att i samverkan finna gemensamma lösningar för att tillgodose behov av boendelösningar för personer med en svag förankring på bostadsmarknaden.

• Barn - att tillsammas med andra styrgrupper på GR och i samverkan med olika samhällsaktörer bidra till att barn och unga ges förutsättningar för att lyckas i skolan.

• Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.

GR avser med denna ansökan, under förutsättning att kommunerna tar beslut, att utveckla en strategisk kommungemensam plattform kring ensamkommande barn och unga. I plattformsarbetet

(23)

3

-kommer man att gemensamt ta sig an de utmaningar och frågeställningar kommunerna ställs inför, som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller

synergieffekter. Det kan röra områden som boende/boendekedjan, olika skol- och

utbildningsfrågor, mellankommunala rutiner i socialtjänst såväl som samarbete med övriga

huvudmän och aktörer. Vilka strategiska områden man specifikt prioriterar behöver dock ytterligare förtydligas och förankras under en första fas i arbetet. När dessa områden mejslats ut samordnar och processleder GR de spetskompetenta grupper som formeras utifrån respektive fråga.

Grupperingarna kan vara såväl mellankommunala som mellan huvudmän och andra aktörer.

• Syfte (avsikten med insatsen)

Kommunernar formerar sig på en strategisk nivå i ett processarbete med/för:

• Regelbundna övergripande erfarenhetsutbyten och informationsträffar på politisk o/e chefsnivå tillsammans med Migrationsverket, Länsstyrelsen m.fl.

• Förbättrat samarbete med andra huvudmän utifrån respektive uppdrag och ansvar

• Att mellankommunalt utveckla metoder (där metodstödet Hitta rätts förhållningssätt är basen i det arbetet) och gemensamma rutiner.

• Att hitta lösningar på mellankommunala frågor inom socialtjänst respektive utbildning/skola • Utveckla rullande kompetensutveckling för gemensamma förhållningssätt

• Undersöka möjligheter för en webbportal för mellankommunalt erfarenhets- och kunskapsutbyte på medarbetarnivå

• Mål (beskriv förväntade effekter som ska uppnås kopplat till syftet ovan)

Kommunerna samlar sin spetskompetens i en kommungemensam plattform för att med samarbete lösa och få samordningsvinster i prioriterade frågor som rör insatser till målgruppen. Genom att utgå ifrån en gemensam bild kring utvecklingen av antalet barn som kommer, mottagande och integrering kan GRs medlemskommuner i frågor som så kräver ha ett gemensamt förhållningssätt i överläggningar med andra myndigheter och huvudmän. Observera att det inte ersätter respektive kommuns överläggningar med Länsstyrelsen, Migrationsverket eller lokala samarbete med andra huvudmän/aktörer.

• Målgrupper (beskriv deltagare, samverkanspartner och mottagare av resultat samt på vilket sätt dessa grupper påverkas)

GR-kommunerna möter med GR som arena olika nationella och regionala aktörer i övergripande strategiska överläggningar, erfarenhets- och informationsutbyte, för att öka kvaliteten i

mottagandet och integrationinsatserna.

Medlemskommunerna samarbetar mellankommunalt inom ffa boende, skolans och socialtjänstens område för gemensamt lösa frågor och få samordningsvinster och synergieffekter i insatserna. Även andra kommunala verksamheter kan komma att involveras för att gynna barnens möjligheter till integration.

Medlemskommunerna utvecklar samverkan och samordning av insatser tillsammans med andra huvudmän som till exempel närhälsan och barn- och ungdoms- o/e vuxenpsykiatri inom Västra Götalandsregionen (VGR). En sådan samverkan utgår ifrån den gemensamma Vision Västra

Götaland – Det goda livet, och kopplas till pågående samarbeten mellan huvudmännen som till

(24)

4

-• Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och utvärderas)

FoU i Väst/GR följer och stödjer processen och utgår bland annat ifrån resultatet av den egna studien Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i

Göteborgsregionen (2013). I studien poängteras vikten av att möta varje enskilt barn, inte utforma

insatser schablonmässigt i skola och boende. Studien visar även på behovet av att lyfta fattigdoms- och barnrättsperspektiven i de ensamkommandes situation.

FoU i Väst bidrar även i framtagande av befintlig kunskap inför gruppernas arbete.

(GR undersöker möjligheter att söka medel till forskningsstöd för hela strategiarbetet kring ensamkommande som GR ansöker om enligt §37/§37a även hos andra finansiärer. Om sådan finansiering beviljas meddelar GR Länsstyrelsen.)

• Jämställdhet (beskriv bedömda effekter ur jämställdhetssynpunkt)

I starten av utvecklingsarbetet tas underlag fram för att synliggöra hur många flickor respektive pojkar i GRs kommuner som är ensamkommande barn med uppehållsstillstånd. Mätmånad sep 2014. Under arbetet prövas att göra konsekvensanalyser av hur strategiarbetet påverkar flickor respektive pojkar och även att kvalitetssäkra eventuella resultat i arbetsgrupperna enligt 4R-metoden.

I FoU i Västs studie Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i

Göteborgsregionen (2013) poängterar bland annat i resultatet att det finns förhållanden som tyder

på att pojkar och flickor behandlas olika. Majorieten av de barnen är i ungdomsåldern och mitt i steget in i vuxenvärlden, vilket gör det extra viktigt att tydliggöra och arbeta med eventuella särbehandlingar ur ett genus- och jämställsdhetsperspektiv.

• Barnperspektiv (beskriv bedömda effekter ur barnperspektivet)

Se under rubrik uppföljning och utvärdering

• Samarbetspartner och ansvarsfördelning (uppge vilken kommun som är ägare och vilka andra kommuner och/eller aktörer som är med i arbetet)

GR är projektägare och arbetar tillsammans med medlemskommunerna och andra aktuella aktörer.

• Kopplingar till andra projekt eller program (uppge om insatsen har

koppling till andra projekt eller program, tex som en del av ett EU-finansierat projekt)

Om enskilda medlemskommuner i GR beviljas medel enligt § 37 söker GR samarbete för att bygga broar mellan projekten.

Under förutsättning att medel beviljas blir detta utvecklingsarbete en del av det arbete som pågår för och med ensamkommande barn och unga med GR som samarbetsarena;

• Fortsatt spridning av Hitta rätt utanför GR – för att utveckla ett fördjupat ”Hitta rätt-paket” som inkluderar både utbildning metodstöd så att utsedda länsreprensentanter efter

genomgången utbildning kan ge utbildning och metodstöd inom sitt län

• Lyssna på oss och låt oss arbeta tillsammans – om socialt stöd till ensamkommande barn och unga med uppehållstillstånd

(25)

5

-för medarbetare, chefer och lärande organisation med fokus på ensamkommande barn och unga

• Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med ”systern” på GR det vill säga den

kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och stödja varandra.

• Erfarenhetsutbyte med övriga utvecklingsarbeten på GR som har bäring på området • Kontinuerligt utbyte med andra regionala utvecklingsarbeten såväl forskning som

verksamhetsutveckling.

• Plan för implementering (vem som är mottagare av insatsens resultat och hur de ska införlivas i ordinarie verksamhet)

GRs medlemskommuner är både aktörer och mottagare av insatsen resultat tillsammans med andra samarbetsaktörer som deltar i arbetet. I nästa steg är det barnen som är mottagare genom förbättrade och samordnade insatser.

Det är inte realistiskt att tänka att arbetet ska ge resultat i respektive kommun och införlivas i ordinarie verksamhet inom tidramen september 2014 till augusti 2015. Plan för implementering får arbetas fram som en del av projektresultatet i arbetet september 2015 till december 2016.

(26)

6 -Budget

Kostnadsslag År 2014 År 2015 Totalt

Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)

Sammanträden styrgrupp o referensgrupper GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl. Workshops med arbetsgrupper

6000 10 000 14 000 6 000 30 000 20 000 6 000 40 000

Externa tjänster (typ av köpt tjänst)

Produktion processtödjande informationsmaterial webb _{30 000} _{50 000} _{80 000}

Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader)

Projektledare 100% Processledare 50% Kommunikatör 50% Administratör 5% Forskningsstöd 25% 251 000 164 000 150 000 12 000 88 000 502 000 326 000 300 00 24 000 177 000 753 000 490 000 450 000 36 000 265 000

Lokalkostnader (ange typ av lokal)

Material/expenser (ange typ av material)

arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc. 50 000 20 000 70 000

Resekostnader (ange typ av aktivitet)

Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som har koppling till projektet

5000 5000 10 000 Summa 766 000 1 454 000 2 222 000 Finansieringsplan Finansiering År 2014 År 2015 År 2016 Totalt §37- medel 766 000 1 454 000 2 222 000 Egen finansiering Ungefärlig summa för

lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader lön på GR utöver de insatser som görs inom ramen för denna ansökan 600 000 40 000 1 144 000 60 000 1 744 000 100 000

Annan finansiering, t ex EU-fond

Summa 1 406 000 2 658 000 4 064 000 Göteborg den _____________________________________________________________________ Cecilia Bokenstrand Avdelningschef GR Välfärd

(27)

1

-TILLÄGG TILL

ANSÖKAN 2014 – § 37-medel

för insatser med stöd av ersättning

enligt förordningen (2010:1122)

beredskap och kapacitet samt regional samverkan

För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för

ansökan”!

Sökande kommun:

Ansökan skickas senast 14-05-28 till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg

esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR

Tidsperiod:

140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)

Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Postadress: Box 5073 402 22 Göteborg Telefon/Fax: 031 335 50 00 Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0 Egen referens: Lotta Wall

Organisationsnr: 222000-0265

Kontaktperson: Namn: Lotta Wall

Telefon/Mobil: 0702315206

E-post: lotta.wall@grkom.se

(28)

2

-Denna rubrik och GRs skrivning, se nedan, fanns med i ansökan men har av okänd anledning inte kommit med i ansökan som sändes in till Länsstyrelsen i Västra Götaland den 27 maj 2014.

• Genomförande, med metod, tid och aktivitetsplan (beskriv metod/-er, planerade aktiviteter, uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet) •

Sepember – december 2014

• Forsatt förankringsprocess på politisk nivå och förvaltningsnivå för att efterhöra och ta beslut om intresse för GR-samarbete i respektive kommun.

Om intresse finns i medemskommunerna: • Formera utvecklingsarbetet internt på GR. • Prioritera frågor/områden att starta med.

• Formera styrgrupp och referensgrupp/-er – konstitutionerande möten.

• Metodutvecklingsgruppen (som funnits i en form i nu pågående projekt tom sep 2014), formerar sig utifrån nytt uppdrag och fortsätter utvecklingsarbetet kring förvaltning och utveckling för Hitta rätt samt rigga en GR-robust organisering med utbildning, metodstöd m.m. Även annan metodutveckling blir aktuell i denna grupp.

• Formera strategiska spetskompetenta arbetsgrupper alternativt initiera/processa en fråga i befintliga samarbetsgrupperingar.

• Kontakt och samtal med andra samarbetsaktörer som bjuds och involveras. • Information och dialog med GRs politiska beredningsgrupper och chefsnäverk.

Januari – augusti 2015

• Uppstart av respektive spetskompetensgrupp med samordning och processledningsstöd av GR. Respektive grupp startar sitt arbete med en genomgång av befintlig kunskap utifrån frågeställning för gruppen.

• GR kommunernas utsedda representanter för skola/socialtjänst möter Migrationsverket och Länsstyrelsen m.fl. – för att generellt diskutera aktuellt läge, prognoser, svårigheter osv. (OBS ersätter inte resp resp kommuns överläggningar med LS o/e MV.)

(29)

3

-• Referensgruppsträffar

• Påbörjas arbetet för ett rullande kompetensutvecklingutvud

• Undersöks möjligheter för en mellankommunal nätportal för erfarenhets- och

kunskapsutbyte på medarbetarnivå. Exempelvis för medarbetare i boenden, socialtjänst, skola/elevhälsa.

• Information och dialog med GRs involverade politiska beredningsgrupper och chefsnätverk. • Maj 2015 förnyad ansökan om §37-medel för perioden sep 2015 till och med december

2016.

(30)

4 -Budget

Kostnadsslag År 2014 År 2015 Totalt

Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)

Sammanträden styrgrupp o referensgrupper GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl Regelbundna workshops med arbetsgrupper Ev. spridningsseminarium 6000 10 000 14 000 6 000 30 000 83 000 20 000 6 000 40 000 83 000

Externa tjänster (typ av köpt tjänst)

Produktion processtödjande informationsmaterial webb _{30 000} _{50 000} _{80 000}

Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader)

Projektledare 100% Processledare 50% Kommunikatör 50% Administratör 5% Forskningsstöd 25% 251 000 164 000 150 000 12 000 88 000 502 000 326 000 300 00 24 000 177 000 753 000 490 000 450 000 36 000 265 000

Lokalkostnader (ange typ av lokal)

Material/expenser (ange typ av material)

arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc. 50 000 20 000 70 000

Resekostnader (ange typ av aktivitet)

Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som har koppling till projeket

5000 5000 10 000 Summa 766 000 1 573 000 2 303 000 Finansieringsplan Finansiering År 2014 År 2015 År 2016 Totalt §37- medel 766 000 1 573 000 2 303 000 Egen finansiering Ungefärlig summa för

lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader lön för arbete på GR 600 000 40 000 1 144 000 60 000 1 744 000 100 000

Annan finansiering, t ex EU-fond

Summa 1 406 000 2 777 000 4 147 000

Ort och datum:

_____________________________________________________________________ N N

(31)

(32)

Förslag om harmonisering av färdtjänstregler

Förbundsstyrelsen gav 2013-09-20 den sociala styrgruppen i uppdrag att arbeta vidare med ett konkret förslag på harmonisering av medlemskommunernas färdtjänstregler, särskilt vad gäller reseområde, antal resor och taxor.

En tjänsteskrivelse 2014-05-27 har utformats med ett förslag som bygger på vad som förefaller vara möjligt att åstadkomma i nuläget.

Sociala styrgruppen beslutade 2014-06-13 att ställa sig bakom förslaget i tjänsteskrivelsen samt att föreslå förbundsstyrelsen att skicka förslaget på remiss till medlemskommunerna.

att godkänna förslaget i tjänsteskrivelsen, samt

att skicka förslaget på remiss till medlemskommunerna.

(33)

Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-279.29 Styrgruppsärende 2014-06-13 Till Sociala styrgruppen/GR

Förslag om harmonisering av färdtjänstregler

Bakgrund

Förbundsstyrelsen gav 2013-09-20 den sociala styrgruppen i uppdrag att arbeta vidare med ett konkret förslag på harmonisering av medlemskommunernas färdtjänstregler, särskilt när det gäller reseområde, antal resor och taxor. Frågan om harmonisering av färdtjänstreglerna har varit aktuell över tid. I en utredning vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) år 2004 gjordes en sammanställning av medlemskommunernas färdtjänstregler. Denna

uppdaterades 2007. Den uppdaterade sammanställningen från år 2007 visade att GR-kommunerna hade en mängd olika regler och olika sätt att utforma färdtjänst, zonindelning, taxor etcetera. I januari 2010 gav samrådsorganet Västkom och regionkansliet inom Västra Götalandsregionen (VGR) i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som skulle ge mer lika villkor för invånarna i hela Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Två utredningar genomfördes och bland annat föreslogs en samlad organisation. Uppdraget till VästKom och Regionkansliet upphävdes i september 2012 där det uttalades att en fortsatt utvecklingsprocess i första hand bör ske delregionalt.

Frågan väcktes därefter i förbundsstyrelsen som 2012-10-26 gav den sociala styrgruppen i uppdrag att uppdatera sammanställningen från år 2007 samt undersöka möjligheten till samordning för att underlätta färdtjänstresor inom GR-området.

En ny kartläggning 2013-02-07 visade att skillnaderna på färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna fortfarande var stora. En förfrågan sändes ut till kommunerna för att undersöka hur de såg på harmonisering av reglerna, framförallt vad gällde reseområde, antal resor och taxa. De elva kommuner som lämnade yttrande ställde sig i huvudsak positiva till en harmonisering av färdtjänstreglerna i GR-området.

(34)

Ärendets beredning

Utredningen har genomförts av Emma Dahlgren vid Färdtjänstförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av GR under tiden januari – juni 2014. Ärendet har hanterats genom att ta del av tidigare utredningar samt att genomföra dialoger. I GR-kommunerna är det framför allt handläggare och/eller enhetschefer inom färdtjänstområdet som medverkat. En avstämning har gjorts med en

medarbetare i kommittén för mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Frågorna har också diskuterats med Göteborgs Stad Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor samt Handikappförbunden Västra Götaland. Syftet har varit att få reda på hur en harmonisering av reglerna skulle kunna vara möjlig att åstadkomma. Ett förslag har processats i en workshop där samtliga GR-kommuner utom Kungsbacka medverkade.

Under ärendets beredning meddelade Kungsbacka kommun att de inte kommer att ta del i utredningen eftersom de redan samarbetar med kommunerna i Region Halland.

Färdtjänsten idag

Personers rätt till färdtjänst regleras i lag (1997:736) om färdtjänst (färdtjänstlagen) respektive lag (1997:735) om riksfärdtjänst

(riksfärdtjänstlagen). Reglerna i färdtjänstlagen beskriver en lägstanivå för vad som innefattas i kommunernas ansvar att anordna färdtjänst.

Färdtjänstlagen ger inga detaljerade regler om hur färdtjänsten ska utformas. Stöd kan tas från förarbeten och praxis, men en del frågor

kvarstår oreglerade. Kommunerna har därför själva ett utrymme att utforma villkor och anpassa färdtjänstens utformning och servicenivå. Det utrymme som lämnats åt kommunerna innebär att de bland annat kan bestämma om hur taxan ska sättas, hur stort färdtjänstområdet ska vara och om

resebegränsning ska tillämpas. Om harmonisering

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär att människor med funktionsnedsättning ska få full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter. Det sägs särskilt i artikel 9 att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och fullt ut kunna delta på livets alla områden. I detta innefattas tillgängliga transporter. I färdtjänstlagen kommer detta vidare till uttryck genom att det i 3 § sägs att den färdtjänst som anordnas ska vara av en god kvalitet. Regeln tillkom för att säkra en lägstanivå tillika likabehandling av

(35)

klarlagt, men utgångspunkten ska vara att det finns ett systematiskt arbetssätt med kontinuerlig uppföljning och utvärdering.

Vi har idag ett läge där kommunerna har valt olika vägar att organisera sin färdtjänst. En del kommuner har en resebegränsning, men resorna kan då företas till ett lågt pris. Andra kommuner låter sina resenärer resa fritt i hela Västra Götaland, men resenärerna får i gengäld betala en högre taxa. Förslag till harmonisering

Reseområde

Idag:

Nästan alla GR-kommuner ger idag sina färdtjänstresenärer rätt att åka till grannkommunerna. Flera kommuner har även ett större reseområde. Ale: Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Trollhättan, Alingsås, Lerum Alingsås: Hela Västra Götaland

Göteborg: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö

Härryda: Mölndal, Göteborg, Partille, Bollebygd, Lerum, Mark Kungälv: Stenungsund, Lilla Edet, Ale, Göteborg, Mölndal, Partille (Kungsbacka: Göteborg, Mölndal, Härryda, Mark, Varberg)

Lerum: Ale, Alingsås, Bollebygd, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille

Lilla Edet: Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Ale, Göteborg, Landvetter flygplats

Mölndal: Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mark, Partille, Öckerö

Partille: Lerum, Mölndal, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Ale, Göteborg, delar av Öckerö

Stenungsund: Ale, Alingsås, Bollebygd, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Tjörn, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Vårgårda, Öckerö

Tjörn: Hela Västra Götaland

Öckerö: Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Kungälv

(36)

Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Konsekvenser:

Detta skulle innebära en utvidgning för de flesta kommuner. Förslaget kommer att innebära att resor som tidigare kunde beviljas utanför färdtjänstområdet enligt riksfärdtjänstlagen nu istället blir en del av den vanliga färdtjänsten. Riksfärdtjänst finns för att möjliggöra resor för rekreation eller

fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet i Sverige. För riksfärdtjänst är alltså syftet med resan avgörande och riksfärdtjänst beviljas för enstaka eller kortvarigt återkommande resor. Riksfärdtjänst riktar sig till personer med stora och varaktiga funktionshinder. Taxan för riksfärdtjänst är beslutad av

regeringen i förordning (1993:1148) om egenavgifter vid resor med

riksfärdtjänst. Taxan för färdtjänst bestäms istället av kommunfullmäktige i respektive kommun.

För brukarna skulle ett utökat reseområde innebära mindre byråkrati då man skulle slippa att ansöka om riksfärdtjänst för resor inom GR-området. För kommunerna skulle förslaget kunna innebära minskad handläggning och administration. Samtidigt kan kommunerna befara att resorna kan komma att kosta mer eftersom fler personer kan resa med färdtjänst i stället för

riksfärdtjänst. Dock är erfarenheterna från Tjörn och Stenungsund att man inte fick ökade kostnader för resor när man införde ett större reseområde.

Av miljöhänsyn bör varje kommun se över hur en utvidgning av reseområdet kan göras utan att fler resor än nödvändigt genomförs med personbil.

Antal resor

Idag:

Två kommuner, Göteborg och Härryda, tillämpar resebegränsning. Enligt färdtjänstlagen ska hänsyn tas till vad som är skäligt utifrån individens behov och situation när det gäller antalet resor. Övriga tio kommuner har en fri tilldelning av antalet resor.

Utformningen av resebegränsningen ser ut på följande sätt:

Göteborg: Resebegränsningen avser fritidsresor och en individuell bedömning görs. I bedömningen beaktas hur mycket personen önskar resa och om

(37)

personen kan åka med andra fordon såsom flexlinjen. Schabloner finns men det finns möjlighet att bevilja fler resor.

Härryda: Resebegränsningen avser fritidsresor och en schablon om 30 resor per månad tillämpas, med möjlighet att bevilja fler resor.

Förslag:

Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag. Konsekvenser:

Göteborg och Härryda har under utredningen framfört att det inte är aktuellt i nuläget med en fri resetilldelning. Ett lågt pris har bedömts som viktigare och mer rättvist än en fri resetilldelning. Övriga tio kommuner ser inte

resebegränsning som en tänkbar lösning, bland annat eftersom man bedömer att belastningen på handläggningen skulle öka. För brukarna skulle

upplevelsen av byråkratiska hinder och begränsningar i livet minska genom en fri resetilldelning.

Taxa

Idag:

Det finns idag flera olika lösningar för kommunernas färdtjänsttaxor. Flertalet kommuner har knutit färdtjänsttaxan till kollektivtrafiktaxan i Västtrafik (Ale, Alingsås, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). En del av prisskillnaderna mellan kommunerna i dessa fall har att göra med att det även finns prisskillnader i kollektivtrafiken. För kollektivtrafiktaxan använder sig Västtrafik av ett så kallat baspris vilket styr prissättningen för enkelbiljetter, kontoladdning, 5-resorskort, samt priser för anropsstyrd trafik. Respektive pris är en viss procent av baspriset. Baspriset höjs i samband med prisjusteringar. Exempelvis är priset för en enkelbiljett 86 procent av baspriset. Baspriset bestäms av Västtrafik och det är således dit dessa kommuner vänder sig för att få information vid fastställande av färdtjänsttaxan (Ref. Örjan Sjöling och Fredrik Larsson, Västtrafik).

Övriga kommuner (Mölndal, Göteborg och Härryda) har fastslagit taxor som inte är knutna till kollektivtrafikens taxor på det här sättet.

(38)

Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag för 60 procent.

Konsekvenser:

När en taxa sätts för en viss resa ska kontroll ske mot baspriset så att färdtjänsttaxan inte överstiger baspriset med ett påslag om 60 procent. En sådan här lösning möjliggör för kommunerna att fortsätta tillämpa de taxesystem de har och ger samtidigt brukarna en garanti att priserna inte överstiger detta maximitak.

Systemet med Västtrafiks baspris plus påslag används av flertalet kommuner idag. Den kommun som har det högsta påslaget är Stenungsund som tillämpar ett sextioprocentigt påslag. Vissa av Göteborgs taxor för resor till

kranskommuner hamnar också på denna nivå. Dagens taxenivåer som redovisas i bilagan visar att samtliga kommuners taxor ligger under det föreslagna maximitaket.

Tanken med förslaget är inte att kommunerna ska förändra sin taxa till att bli baspris plus 60 procent. Istället ska denna modell fungera som ett maximitak som färdtjänsttaxan inte får överstiga.

Fortsatt samarbete

De handläggare och chefer i GR-kommunerna som har varit involverade i utredningen har uttryckt att de ser en vinst i att kontinuerligt kunna föra en gemensam dialog om färdtjänstfrågor. Det finns behov av ett forum för att diskutera frågor om myndighetsutövning och utförande av resorna samt kommunernas förhållande till andra trafikaktörer.

Den statliga myndigheten Trafikanalys håller just nu på med en förstudie om att samordna de samhällsbetalda resorna i Sverige. Ett förslag ska presenteras senast 2014-08-01 med en analys av den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv och med ett förslag på vilka

förbättringsåtgärder som bör göras. En av frågorna som förstudien hanterar är förutsättningarna för kommuner och landsting att mer effektivt organisera persontransporter. Därför finns all anledning till fortsatt samverkan GR-kommunerna emellan.

Det föreslås därför att ett GR-samarbete inleds, exempelvis i nätverksform. Ett GR-gemensamt förbättringsarbete som sker kontinuerligt ökar möjligheterna till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet till likabehandling.

(39)

Några kommentarer

Förslaget bygger på vad som i dialog med kommunerna förefaller vara möjligt att åstadkomma i nuläget. I ett fortsatt kontinuerligt samarbete kan nya steg tas. En viktig aspekt av förslaget är insikten att harmoniseringen av färdtjänstregler är en process som bygger på god vilja. Varje kommun har fortfarande sin självständighet men om ett samarbete inleds bygger det på att harmoniseringen upprätthålls.

Denna utredning innefattar inte ekonomiska beräkningar. Förslaget kan

påverka kommunerna på olika sätt. Detta är en naturlig följd eftersom förslaget innebär ett försök att harmonisera ett område där det idag tillämpas en mängd olika regler. Härryda kommun har exempelvis påpekat att ett utökat

reseområde för dem till att innefatta GR-kommunerna innebär ett större reseområde västerut. Då de har en del resenärer som istället vill resa österut finns risk för att utvidgningen ses som orättvis. Sådana här

konsekvensbeskrivningar behöver antagligen göras av varje kommun i dialog med brukarföreträdare där eventuella konsekvenser får ställas mot värdet av en harmonisering.

Förslag till beslut

Sociala styrgruppen föreslås besluta

att ställa sig bakom förslaget att åstadkomma en harmonisering av färdtjänstreglerna när det gäller taxa, antal resor och reseområde i GR-kommunerna (inte Kungsbacka).

att föreslå förbundsstyrelsen att utredningen skickas på remiss till medlemskommunerna.

Göteborg den 27 maj 2014 Cecilia Bokenstrand

Elisabeth Beijer Emma Dahlgren

(40)

Bilaga

Fig. 1 visar skillnaden på vad en resa kostar inom GR-kommunen om den företas med färdtjänst respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt förslaget om harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel ”En resa med färdtjänst inom Ale kommun kostar 44 kronor”.

Fig. 2 visar skillnaden på vad en resa kostar från GR-kommun till kranskommun om den företas med färdtjänst respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt förslaget om harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel ”En resa med färdtjänst från Ale till Kungälv kostar 66 kronor”. Uträkningen baseras på resorna Ale-Kungälv, Alingsås-Lerum, Göteborg-Partille, Härryda-Mark, Kungälv-Göteborg, Lerum-Alingsås, Lilla Edet-Ale, Mölndal-Göteborg, Partille-Lerum, Stenungsund-Kungälv, Tjörn-Stenungsund, Öckerö-Göteborg

(41)

(42)

Förslag till ändring av stadgar för Stiftelsen för

västsvenska fritidsområden – Västkuststiftelsen

GR har tillsammans med övriga stiftare, Region Halland och Västra

Götalandsregionen, i skrivelse daterad 2014-08-15 mottagit förslag angående ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden –

Västkuststiftelsen. Den viktigaste anledningen till förslaget är att ge möjlighet för berörda Länsstyrelser att medverka i Stiftelsen. För ändring av Stiftelsens stadgar krävs att huvudmännen är eniga.

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta

att för GRs del godkänna förslag till ändring av stadgar för Västkuststiftelsen.

Göteborg 2014-09-01

Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

Undertecknande av Samverkansavtal för

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

GR har tagit fram ett förslag till samverkansavtal för GR - Samverkan GR - ett lokalt kollektivavtal genom vilket formella rättigheter och skyldigheter enligt

medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) hanteras. Inom ramen för samverkan möts arbetsgivaren och de fackliga organisationerna som parter för en tidig och fördjupad dialog i en process, i avtalet benämnt

partssamverkan, som syftar till enighet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att överlåta till förbundsdirektören att underteckna samverkansavtalet för GRs räkning.

Göteborg 2014-09-01

Helena Söderbäck

(52)

1

Samverkansavtal

(53)

2

Arbetsgrupp: Anette Arnell, arbetsgivarrepresentant GR

Tony Dahl, Vision GR; Joanna Friberg och Anders Hemborg, Saco GR

(54)

3 Vad är samverkan?

Samverkan inom GR

Samverkan GR är ett lokalt kollektivavtal igenom vilket formella rättigheter och skyl-digheter enligt medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) hanteras. Inom ramen för samverkan möts arbetsgivaren och de fackliga organisationerna som parter för en tidig och fördjupad dialog i en process, i avtalet benämnt partssamver-kan, som om möjligt leder till enighet.

Samverkan innebär också dialog med individer och grupper som på så sätt ges möjlighet att påverka verksamhetsutveckling och sin egen arbetssituation. Utgångs-punkten för samverkan i organisationen är att så många frågor som möjligt behand-las av dem som direkt berörs i sitt arbete.

Samverkan GR syftar till

Syftet med Samverkansavtalet på GR är att alla anställda skall få möjlighet att påver-ka och utveckla verksamheten. Samverpåver-kan innebär en tidig och fortlöpande dialog mellan individen och chefen samt mellan de fackliga organisationerna och arbetsgi-varen.

De övergripande målen är att skapa ett positivt arbetsklimat med en god arbetsmiljö för att få en väl fungerande verksamhet genom:

att bevara och utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsätt-ningar

att främja verksamhetens effektivitet, förnyelse och serviceförmåga

att skapa ett gynnsamt arbetsklimat och god arbetsmotivation

att stimulera och utveckla jämställdhetsarbete på arbetsplatsen

att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, sexuell läggning, etnisk och religiös tillhörighet, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt funktionsnedsättning

Individens inflytande är basen i samverkan. Så många frågor som möjligt skall hante-ras i den egna verksamheten av de medarbetare som är direkt berörda.

Samverkansavtalet syftar till en integration av verksamhet, medbestämmande och arbetsmiljö på arbetsplatsen.

(55)

4 God samverkan med tidig

och fördjupad dialog

En dialog om verksamheten, målen och resurserna

Samverkan bygger på dialogen som metod för att nå enighet innan beslut tas. För detta krävs:

• tydliga mål för verksamheten

• klargjord ansvarsfördelning mellan politiskt förtroendevalda och tjänstemän • en organisation med tydlig delegering av uppdrag/uppgifter och befogenheter • ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, medarbetare, organisation och

resurser

• förutsättningar för ett gott och synligt ledarskap i förhållande till medarbetarna • engagerade medarbetare som är delaktiga och tar ansvar för arbetet

• en vilja till god samverkan

• ett samverkanssystem och en organisation med beslutsnivåer som är anpassade till varandra

• goda kunskaper hos chefer, fackliga företrädare och medarbetare om

Samverkansavtalet, lagar, andra regler samt styrdokument som är av betydelse för tillämpningen av Samverkan GR.

(56)

5 2. Rättsliga grunder för samverkan –

MBL, AML och FML

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör tillsammans den huvudsakliga rättsliga grunden för samverkanssystemet.

MBL och samverkan

Partssamverkan enligt Samverkan GR innebär behandling av verksamhets ärende mellan parterna i samverkansgrupp. Denna hantering ersätter förhandling och information enligt 11, 12, 19, 38 §§ MBL (se bilaga 1). Vad nu sagts gäller även om enighet inte har uppnåtts mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna om förslag till beslut i ett ärende.

AML och samverkan

Arbetsmiljöfrågor på GR hanteras inom ramen för samverkanssystemet. Samverkans-gruppen är tillika skyddskommitté i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen.

Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Reg-lerna om skyddsombud (arbetsmiljöombud), skyddskommitté samt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete är centrala för arbetsmiljöarbetet i organisationen.

FML och samverkan

För deltagande i samverkansarbetet krävs att det ges tidsmässiga förutsättningar i enlighet med lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML), avtal och överenskommelser om fackliga förtroendemän.

(57)

6 Hur sker samverkan?

Genom partssamverkan fullgör arbetsgivaren sin förhandlings- och informationsskyl-dighet enligt 11, 12, 19 och 38 §§ MBL vad avser verksamhetsfrågor.

Ärende, som enbart avser en enskild anställds eller i specifika fall ett enskilt förbunds förhållande till arbetsgivaren, skall inte tas upp till behandling i samverkansgrupp, utan förhandlas med respektive förbund i enlighet med MBL.

Partssamverkan skall skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare, och parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Partssamverkan skall vi-dare göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen, samt att överblicka och följa upp verksamheten.

Arbetssättet i samverkansgruppen skall präglas av att en fördjupad dialog förs kring frågorna under ärendets beredning för att om möjligt uppnå enighet innan arbetsgi-varen fattar beslut.

I formellt hänseende innebär partssamverkan att arbetsgivaren i enlighet med 11 § MBL innan beslut, på eget initiativ, skall ta upp frågor som avser viktigare förändring av verksamheten.

I enlighet med 19 § MBL skall arbetsgivaren också kontinuerligt informera om frågor rörande verksamhet, personal och ekonomi.

I enlighet med 38 § MBL skall arbetsgivaren också kontinuerligt ta upp frågor om relevanta upphandlingar av personaltjänster.

De fackliga organisationerna kan vid behov även ta upp andra relevanta frågor så-som anges i 12 § MBL.

Vid oenighet kan facklig organisation vid behov påkalla central förhandling enligt 14§.

3a Samverkansgruppen

I samverkansgruppen möts företrädare för de fackliga organisationer som tecknat Samverkan GR samt arbetsgivarföreträdare för partssamverkan.

Särskild samverkansgrupp kan inrättas för viss tid och för ett visst ärende.

3b Utvecklad samverkan på arbetsplatsträff (personalmöte)

Samverkansgruppen kan besluta att frågor som är föremål för partssamverkan, och som samverkansgruppen annars behandlar, istället får hanteras på arbetsplatsträff. Beslut om utvecklad samverkan skall vara enigt, skriftligt och ange vilken/vilka frågor som avses.

Om medarbetarna vid arbetsplatsträffen önskar kan en fråga som är föremål för utvecklad samverkan återföras till samverkansgruppen.

Partssamverkan

3.

(58)

7 3c Representation och sammansättning i

samverkansgrupp

GRs samverkansgrupp består av högst 3 arbetsgivarrepresentanter samt högst 4 representanter för de fackliga organisationerna samt även GRs skyddsombud. Arbetsgivaren utser högst så många ledamöter, att antalet understiger de fackliga representanterna med en (1) person. För ledamöterna skall finnas ersättare.

Vid behov kan, efter överenskommelse inom samverkansgruppen, de fackliga man-daten utökas för viss tid eller visst ärende för kollektivavtalsbärande organisation som tecknat Samverkan GR och som särskilt berörs.

Det förutsätts att parterna till ledamöter/ersättare i samverkansgrupp utser personer som har tydliga mandat och befogenheter att ta ställning i de frågor som gruppen behandlar.

Efter anmälan till ordförande kan facklig representant i samverkansgrupp, vid parts-samverkan av visst ärende, ta med sakkunnig.

3d Arbetsformer

Samverkansgruppen träffas 6 ggr/år.

Kallelse och övriga handlingar till samverkansgruppens möte skall vara ledamöterna tillhanda senast en (1) vecka före sammanträde.

I kallelse skall det tydligt framgå vad som är information-, diskussions- och besluts-punkter.

Protokoll skickas till Samverkansgruppen senast 5 arbetsdagar efter föregående möte för påseende och möjlighet till tillägg- eller ändringar under 5 arbetsdagar. Av protokollet skall framgå om ett ärende slutbehandlats, samt vilka fackliga organisa-tioner som eventuellt förklarat sig oeniga.

Om verksamheten så medger har de fackliga ledamöterna i samverkansgrupper rätt att före gruppens sammanträde, vid behov sammankalla medlemmar, för av-stämning i aktuella ärenden. Detta sker inom tidsramen för fackliga förtroendemän respektive tid för facklig information.

(59)

8 3e Samverkansgrupp som skyddskommitté

Arbetsgivaren har ansvar för organisationens arbetsmiljöfrågor, och fattar beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser. Skyddsombud (arbetsmiljö-ombud) utses av de fackliga organisationerna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från gällande lagstiftning och hanteras inom ramen för samverkanssystemet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att regelbundet undersöka arbetsförhål-landena och bedöma eventuella risker, samt skriftligt dokumentera riskbedömning-arna. Arbetsmiljökartläggningar, som t ex medarbetarenkäternas resultat, informa-tion från APT och medarbetarsamtal samt arbetsmiljö- och hälsostatistik är material som kan utgöra underlag för arbetsmiljöarbetet. Förhållanden och risker skiljer sig mellan arbetsställen, och det kan därmed vara nödvändigt att använda olika meto-der och kompetenser.

Samverkansgruppen utgör skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening för berörda arbetsställen. Syftet är att frågor om arbetsmiljö skall integreras med verksamhets-, ekonomi-, organisations- och personalfrågor. Detta innebär också att konsekven-serna ur arbetsmiljösynpunkt av olika åtgärder skall belysas vid partssamverkan av ärenden i samverkansgruppen. Om oenighet uppstår vid samverkansgruppens behandling av ett arbetsmiljöärende kan frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket för prövning i enlighet med 9 § Arbetsmiljöförordningen.

Arbetsmiljöronden är ett verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De skall ge-nomföras en gång om året, med metoder och omfattning som anpassas till arbets-platsens behov. För miljörond krävs att medarbetarna tillsammans fyller i en enkät om sin fysiska arbetsmiljö, samt att skyddsombud (arbetsmiljöombud), ansvarig chef och administrativa chef medverkar vid den fysiska ronden. Vid kartläggning av arbetsmiljön görs en fysisk rond. Resultat protokollförs i ett arbetsmiljöprotokoll och handlingsplan/åtgärder upprättas.

Samverkansgruppen är tillika skyddskommitté och har en policyskapande roll och uppföljande funktion. Samverkansgruppen skall regelbundet följa och diskutera ut-vecklingen inom hälso- och arbetsmiljöområdet.